Vattenplan Upplands Väsby - Upplands Väsby kommun

ORDLISTA
ORDLISTA
Abundans
Algblomning
Täthet (Här i fråga om förekomsten av bottenlevande djur.)
Massiv tillväxt av planktonalger, dvs friflytande alger. Kan vara giftiga.
Se även www.naturvardsverket.se, råd vid algblomning.
Kil, Järvakilen, Rösjökilen
Stora sammanhängande grönområden och parker i Stockholmsregionen vars
struktur går från landsbygd till centrum. 10 gröna kilar finns, varav två i Upplands
Väsby kommun. Läs gärna mer i Kommunplanen ”www.upplandsvasby.se,
Planera bygga bo, Kommunplanen”.
Avrinningsområde
Blågrönalger
Ett landområde, inklusive sjöar, som avvattnas av ett och samma vattendrag.
Se cyanobakterier.
Kväve/fosforkvot
Kvot som används för att bedöma förutsättningarna för biologisk tillväxt i ett
vatten. Grovt sett krävs 7 gram kväve för varje gram fosfor för bildning av
organiskt material.
Biologisk störning
Bottenfauna
Förändringar i växt- och djursammansättningen i vattendrag.
Bottenlevande djur. Bottenfaunans täthet och sammansättning är en biologisk
indikator på kvaliteten i en sjö eller ett vattendrag.
Lakvatten
Makrofyter
Vatten som bildas då nederbördsvatten tvättar ur avfallsmassor och löser en rad
olika ämnen som sedan återfinns i det s k lakvattnet.
Högre stående växter t ex vass, näckrosor och gäddnate, men ej t ex alger.
Bottensubstrat
Det material som botten består av, sand och grus t ex.
Meandring
Ett vattendrags naturliga slingrande lopp i landskapet.
Bräddavlopp
Bräddpunkt
Cyanobakterier
Teknisk anordning som möjliggör lokalt utsläpp av avloppsvatten vid höga
flöden.
Se bräddavlopp.
Växtplankton som skiljer sig från algerna genom att de liksom bakterierna
saknar cellkärna. Kallades förr blågrönalger och kan orsaka giftiga massförekomster
s k algblomningar.
Mesotrofi
Närsalter
Perkolation
Recipient
Mellanting mellan näringsrik (eutrof) och näringsfattig (oligotrof).
Näringsämnen, t ex fosfor och kväve.
Nedsippring av infiltrerat vatten genom marken ner mot grundvattnet.
Mottagare. I detta fall sjö, vattendrag eller grundvatten som får mottaga tillrinnande
(förorenat) vatten.
Dagvatten
Avrinnande regn-, smält- och dräneringsvatten från hårdgjorda ytor i tätort.
Sjösänkning, sjösäkningsföretag Se s. 113.
de Geermorän
Eutrofiering
Hydrologi
Index, ASPT-index, Shannons,
danskt fauna-
Infiltrationsmagasin
Parallella åssträngar. Blockformationer parallella med den retirerande isriktningen,
ofta måsvingeformade.
Berikning med näring. Övergödning.
Vetenskapen om vattnets egenskaper.
Läs mer om index på www.naturvardsverket.se/index.php3?main=/dokument/
lagar/bedgrund/sjo/sjodok/bfauna.html
Anläggning där vatten (dagvatten) tillåts sippra ner genom jordlagren till
grundvattnet.
Skikt, skiktat vatten
Skyddszoner
Taxa
Teoretisk omsättning
Trofinivåer
Kallt och varmt vatten kan bilda gränsskikt på grund av skillnader i täthet
(vikt). Vattnet omblandas på vår och höst då temperaturskillnaden mellan ytoch
bottenvatten minskar.
Ogödslat vegetationsklätt område närmast vattendraget. Statlig ersättning för
att anlägga sådana finns. Skyddszoner anses minska näringsläckage från åker till
vattendrag.
Enhet inom biologisk systematik t ex klass eller art.
Beräknad tid som det tar att omsätta en sjös hela vattenvolym.
Se eutrofiering och mesotrofi.
Internbelastning
Karaktärisering av vattenförekomster
Utläckage av näringsämnen som finns lagrade i en sjös bottensediment till
skillnad från externbelastning som kommer via tillrinning.
Undersökning och beskrivning av yt- och grundvatten.
I detta fall i enlighet med vattendirektivet.
Topografi
Övergödning
Beskrivning av en terrängs fysiska form så som berg och dalar.
Ett ekosystem som får för mycket näring, vilket gör att den naturliga balansen
rubbas och vissa arter gynnas (bildar massförekomster) medan andra slås ut.
Se bilaga 2 i slutet av Vattenplanen.
Kantzoner
Se Skyddszoner.
Värdekärna
Se formulering s.11.
116
117