Vattenplan Upplands Väsby - Upplands Väsby kommun

MARKANVÄNDNING
OCH PÅVERKANS-
FAKTORER
Markanvändningen i Edssjöns avrinningsområde
domineras av skog och
åkermark. Bebyggelser står för endast
6,5% av avrinningsytan.
Den teoretiska omsättningstiden för
hela sjön är bara ca 50 dagar, vilket
innebär att den årliga tillrinningen är
mycket större än den totala vattenmängden
i sjön.
Edssjön har mottagit renat avloppsvatten
kulverterat från Prästgårdsmarken.
Åren 1969-70 avlastades sjön
genom att det kommunala avloppsvattnet
kopplades till Käppala reningsverk
på Lidingö.
Sydväst om sjön ligger Vällstatippen
och Vällsta materialgård. Dessa verksamheter
avvattnas via ett dike till
Edssjön. Prover tagna på lakvattnet
har hittills inte visat på några förhöjda
tungmetallhalter. Inga analyser av
organiska miljögifter har dock utförts.
Sjön nyttjas även för bevattning av Eds
kyrkogård och Svartinge/Bisslinge
golfbana.
Buller från järnvägen öster om sjön är
störande.
Området norr om Edssjön/Mälarvägen
planeras bebyggas med bostäder. Sjön
är redan idag och kommer än mer att
vara en viktig resurs för närrekreation.
MILJÖSITUATION
Näringsstatus
Näringsämnena kväve och fosfor analyseras
en gång per år (augusti) av Oxundaåns
vattensamverkan. De kväveoch
fosforhalter som uppmätts i vattenytan
är, enligt Naturvårdsverkets
bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag,
mycket höga (1160-2000
µg/l) respektive extremt höga (140-
179 µg/l) och kraftiga algblomningar
förekommer ofta.
Jämförelser med provtagningar tillbaka
till 70-talet visar att tillståndet
konstant varit mycket näringsrikt.
Sjön är grund och näringsämnen virvlas
lätt upp ur sedimentet vid vindomrörning.
Kväve/fosforkvoten visar att sjön har
ett måttligt till stort underskott på
kväve i förhållande till tillgången på
fosfor. Detta innebär att förekomst av
kvävefixerande cyanobakterier (vissa av
dem ”giftiga”, toxinbildande) är sannolik.
Cyanobakterierna gynnas då de kan
fixera kväve från luften för att tillväxa.
Fosfor är normalt begränsande för algtillväxt
i de flesta sjöar. För att minska
algproduktionen totalt sett bör fokus
därför ligga på att begränsa extern
och intern tillförsel av fosfor.
För att åstadkomma en hållbar minskning
av fosfortillförseln i Oxundasjön
krävs åtgärder uppströms i sjö- och
åsystemet samt en minskning av bidraget
från jordbruk och enskilda avlopp.
ÖNSKVÄRD UTVECKLING
Syrestatus
Edssjön är en grund sjö som lätt blandas
om vid vindpåverkan, vilket medför
att sjön inte skiktas. Syretillgången
under den isfria delen av året är därför
god. Halterna av syretärande ämnen
mätt som TOC (Total Organic
Carbon) är måttligt höga.
Föroreningsstatus
Edssjöns sediment innehåller, enligt
Oxundaåns vattensamverkan provtagningar
av sediment 2003, mycket låga
till låga halter metaller förutom koppar
och krom som påvisats i måttligt
höga halter. Kadmium kan ha tillförts
sjön via läckage från åkrar som gödslats
med handelsgödsel. I tidigare undersökningar
har även höga halter av
aluminium uppmätts i sjön.
VIDTAGNA ÅTGÄRDER
UNDER SENARE TID
• Kontrollprogram för provtagning
av lakvatten från Vällstatippen som
rinner ut i Uggleviken har tagits
fram och startades 2006.
• Krav har ställts till fastighetsägare
om att förbättra reningen vid belastande
avloppsanläggningar.
Utredning och diskussioner om
påkoppling på spillvattennätet för
att ersätta dessa anläggningar pågår
mellan kommunen och fastighetsägare.
• Upplevelsestråk har färdigställts från
Väsby station till Älvsunda vidare till
Bollstanäs och norrut till Fysingen.
Jordbruk 46,0%
Skog 42,9%
Bebyggelse 6,5%
Äng 3,1%
Våtmark 0,8%
Edssjöns läge och karaktär talar för att sjön i första hand
ska utvecklas som en tillgång för upplevelser och rekreation.
Följande specifika åtgärder föreslås på 5 års sikt för att
Edssjön ska utvecklas i denna riktning;
Markanvändning i Edssjöns
avrinningsområde, totalyta
825,61 ha.
Mycket höga halter av näringsämnen
belastar sjön. Jordbruk, tätort, skog
och enskilda avloppsanläggningar står
för det mesta av tillförseln. Också höga
halter av aluminium och tungmetallen
kadmium har uppmätts. Näringstillförseln
kommer från det omkringliggande
jordbruket, från sjöarna uppströms
och från enskilda avlopp. Sjön
utgör även recipient för dagvatten
från bostadsområden öster om sjön
och bebyggelse i Sollentuna samt tillrinning
via diken och vattendrag. Områden
öster om sjön tillsammans med
Antuna, Bisslinge, Edsbyn och Eds
kyrka är anslutna till kommunalt spillvattensystem.
Uppmätta medelhalter av kväve och fosfor i vattenmassan
i Edssjön 2003-2005. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder
med färgkodning redovisas i tabellen på sidan 7.
• Fortsätta med anläggandet av upplevese
stråket längs sträckan Älvsunda – Njursta
holme och vidare mot Eds kyrka.
• Klarlägga förutsättningarna för att iordningställa
en vandringsled runt sjön.
• Binda ihop ett rekreationsstråk runt sjön
med ett upplevelsestråk mot Oxundasjön.
• Planläggning av området runt Eds kyrka
med omgivning för att säkerställa de
kulturhistoriska värdena.
• Minska Mälarvägens och Älvsundavägens
barriäreffekter mot sjön med omgivningar.
• En damm eller våtmarkanläggning vid
inloppet av Dammhagsån bör placeras i
befi ntligt vattendrag för att rena vattnet
från Vällstatippen och övrigt förorenat
dagvatten.
• Näringsämnesutsläppen från jordbruk ska
utredas och minimeras.
• Enskilda avlopp och annan förorening från
bl a Älvsunda, Edsby gästhem och golfbanan
bör undersökas och vid behov åtgärdas.
24
25