Vattenplan Upplands Väsby - Upplands Väsby kommun
Vattenplan Upplands Väsby - Upplands Väsby kommun
Vattenplan Upplands Väsby - Upplands Väsby kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
analyserats 12 gånger per år av Teknik<br />
och service (provtagning och analys<br />
av AlControl Laboratories). Medelhalterna<br />
av kväve och fosfor 2002-<br />
2005 enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder<br />
för sjöar och vattendrag,<br />
mycket höga (1642-1810 µg/l)<br />
respektive höga till mycket höga<br />
(41-80 µg/l). Ett mer naturligt lopp<br />
samt förbättring av kantzoner och de<br />
enskilda avloppen skulle ha en positiv<br />
effekt på närsalthalterna i ån.<br />
Syrestatus<br />
God tillgång på syrgas råder i den<br />
provpunkt som provtas av Teknik och<br />
service. Provtagning sker i det strömmande<br />
partiet efter Hjältardammen<br />
och är därför inte är representativt<br />
för det långsamt rinnande partierna<br />
uppströms, vilka förmodligen tidvis<br />
har dåliga syreförhållanden. Halterna<br />
av syretärande ämnen mätt som TOC<br />
(Total Organic Carbon) höga i provtagningspunkten.<br />
Föroreningsstatus<br />
Metaller i vatten och i vattenmossa<br />
har analyserats 12 gånger per år av<br />
Teknik och service (provtagning och<br />
analys av AlControl Laboratories).<br />
Metaller i vatten ger den bästa möjligheten<br />
att bedöma om det finns risk<br />
för biologiska störningar till följd av<br />
metallhalterna. Halten i vattenmossa<br />
speglar metallhalten i vatten under en<br />
längre tidsperiod (veckor) och fungerar<br />
på så sätt bra för att kartlägga<br />
källor och föroreningsnivåer i vattenområdet.<br />
Metallhalterna i Dammhagsån var<br />
under provtagningssperioden mycket<br />
låga till låga enligt Naturvårdsverkets<br />
bedömningsgrunder för sjöar och<br />
vattendrag. För järn, mangan och<br />
kvicksilver saknas bedömningsgrunder.<br />
Halterna av dessa metaller i<br />
Dammhagsåns vatten bedöms vara i<br />
nivå med normala halter för svenska<br />
vattendrag.<br />
Samtliga metallhalter i mossa i Dammhagsån<br />
varierar från låga till måttligt<br />
höga. Kromhalten ligger på gränsen<br />
till hög och AlControl har bedömt att<br />
föroreningen av krom är tydlig.<br />
BOTTENFAUNA<br />
Provpunkt Å4,<br />
nedströms Hjältardammen<br />
Total- och medelantal taxa var måttligt<br />
högt. Individtätheten (2206 ind/<br />
m 2 ) klassades som hög. Bottenmaterialet<br />
dominerades av fin och grov<br />
sten och proverna togs därför med<br />
sparkmetoden. Medeldjupet var 0,1<br />
meter och vattnet strömmande.<br />
Färg Klass Beenämning Metaller<br />
1 Mycket låga halter<br />
2 Låga halter<br />
3 Måttligt höga halter<br />
Tillståndsklassning enligt<br />
Naturvårdsverkets bedömningsgrunder<br />
4 Höga halter<br />
för miljökva-<br />
5 Mycket höga halter litet.<br />
Medelvärden av metallhalter i Dammhagsån (vattenkemi) 2002-2005. Klassificering av<br />
tillståndet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet.<br />
Medelvärde av metallhalter i vattenmossa i Dammhagsån 2002-2005. Klassificering av<br />
tillståndet enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet.<br />
Föroreningsindexen var låga eller<br />
mycket låga och den höga individtätheten<br />
visar på en hög biologisk<br />
produktion. Bottenfaunan bedöms<br />
därför vara obetydligt påverkad av<br />
näringsämnen/organiskt material.<br />
Sammanfattning<br />
• Ingen eller obetydlig försurningspåverkan.<br />
• Ingen eller obetydlig påverkan av<br />
näringsämnen/organiskt material.<br />
• Ingen övrig påverkan.<br />
ÖNSKVÄRD UTVECKLING<br />
Dammhagsåns naturvärde förbättras genom meandring och<br />
ökad beskuggning. Kulverteringen vid Vällsta gård, som förmodligen<br />
utgör vandringshinder, bör tas bort och den värdefulla<br />
miljön från kvarndammen och nedströms Hjältartorpet bör<br />
skyddas.<br />
Följande specifika åtgärder föreslås på fem års sikt för att<br />
Dammhagsån ska utvecklas i denna riktning;<br />
VIDTAGNA<br />
ÅTGÄRDER UNDER<br />
SENARE TID<br />
• Examensarbete om skyddszoner,<br />
jordbruk och rasthagar med åtgärdsförslag,<br />
utfördes 2005.<br />
• I samarbete med Järfälla och Sollentuna<br />
<strong>kommun</strong>er klarlägga hur åns kvaliteter<br />
kan värnas.<br />
• Se över och vid behov åtgärda näringsläckage<br />
från hästhagar.<br />
• Minska belastning från industri och<br />
enskilda avlopp.<br />
• Förstärka befi ntlig våtmark söder om<br />
Stäketvägen liksom den vid åns utlopp i<br />
Edssjön.<br />
Uppmätta medelhalter kväve och fosfor i vattenmassan<br />
i Edsån februari till december 2005. Naturvårdsverkets<br />
bedömningsgrunder med färgkodning redovisas i tabellen<br />
på sidan 7.<br />
• En betongfabrik i Sollentuna har<br />
sedan 2006 ett slutet processystem.<br />
Analysresultat tyder på att vattenkvaliteten<br />
därigenom märkbart har<br />
förbättrats.<br />
• Se över förutsättningarna för borttagande<br />
av kulvertering och andra vandringshinder.<br />
• Öka meandring och beskuggning för att<br />
förbättra förutsättningarna för biologisk<br />
mångfald och förbättra vattenkvaliteten.<br />
52<br />
53
Change language