Vattenplan Upplands Väsby - Upplands Väsby kommun

Sjön utnyttjas av sportfiskarna året
om. Särskilt gädda, abborre och gös
är vanligt förekommande arter. I delar
av sjön gäller fiskekort. Fiskerättigheterna
i övrigt är komplicerade med
flera gamla privata fiskerättigheter som
ännu inte är utredda.
På vintrarna anordnas en skridskobana
på ca 14 km, av Väsby och Sollentuna
fritidskontor. Banan går längs
hela sjön och är mycket populär.
EXISTERANDE SKYDD
OCH FÖRORDNANDEN
• Inom sjön råder hastighetsbegränsning
för båttrafiken till 8 knop.
• Ett utökat strandskydd (300 m)
gäller vid Kvarnviken. Det generella
strandskyddet gäller i övrigt med
undantag för planlagda områden på
västra sidan.
• Norrviken ingår också i Rotsunda/
Jästfabrikens skyddsområde för
vattentäkt.
• Naturvårdsavtal för skogsområde
kring Kvarnviken. I naturvårdsavtalet
ingår även utloppet från Hagbyån
och Dammhagsån.
• Avtal mellan Skogsstyrelsen och
markägare om biotopskyddområde
vid Emmylund.
MARKANVÄNDNING
OCH PÅVERKANS-
FAKTORER
Markanvändningen i Norrvikens avrinningsområde
domineras av skog,
åkermark och bebyggelse.
Näringstillförseln kommer framför
allt från sjöarna uppströms, men
mycket kommer även via den omkringliggande
markanvändningen.
Fram till 1969 tog sjön emot näringsrikt
avloppsvatten från Jästbolaget
och intilliggande bebyggelse. Sedimenten
innehåller därför höga halter
näringsämnen men också höga halter
av metaller och olika oljor.
Enskilda avlopp finns det främst i
östra sidan av Norrviken. Befintliga
anläggningar främst inom Sköldnora,
Emmylund, Fornboda och Alby behöver
övervakas för framtida anslutning
till det kommunala nätet. Enskilt
avlopp i västra sidan av Norrviken
är inte tillåtet och här är det kommunala
vatten- och avloppssystemet
är fullt utbyggt. En avloppspumpstation
vid Bollstanässkolan är försedd
med fjärrövervakning och bräddningen
av avloppsvatten vid driftstopp är
minimalt.
Markanvändning i Norrvikens
avrinningsområde,
totalyta 1859 ha.
Viktiga faktorer för sjöns vattenkvalitet
i övrigt utgörs av att sjön utgör
recipient för dagvatten från vägar, bebyggelse
och industrimark samt avrinning
från djurhållning vid Fornboda
och lakvatten från den före detta
Nibbletippen.
I viss utsträckning används sjön för
energiutvinning genom värmepumpar.
För Norrvikens kvalitet i övrigt utgör
bullret från trafiken en viktig faktor
liksom ett eventuellt framtida exploateringstryck
i och med Norrortsledens
koppling till Sandavägen med bl a
risk för ytterligare dagvattenpåverkan.
MILJÖSITUATION
Näringsstatus
Näringsämnena kväve och fosfor analyseras
en gång per år (augusti) av Oxundaåns
vattensamverkan. De kväveoch
fosforhalter som uppmätts i vattenytan
är, enligt Naturvårdsverkets
bedömningsgrunder för sjöar och
vattendrag, höga (935-1225 µg/l)
respektive mycket höga (64-96 µg/l).
Det är också känt att Norrviken har
en hög så kallad intern belastning av
näringsämnen, d v s att sedimenten
på sjöns botten innehåller höga halter
näringsämnen som läcker ut i vattenmassan.
En hög internbelastning i
kombination med att sjön redan är
hårt belastad av extern tillförsel av
näringsämnen gör att Norrviken räknas
som kraftigt övergödd.
Kväve/fosforkvoten visar att sjön har
ett måttligt underskott på kväve i
förhållande till tillgången på fosfor.
Detta innebär att förekomst av cyanobakterier
(vissa av dem giftiga) är
sannolik. Cyanobakterier gynnas då
de kan fixera kväve från luften för att
tillväxa. Fosfor är normalt begränsande
för algtillväxt i de flesta sjöar. För
att minska algproduktionen totalt sett
bör fokus därför ligga på att begränsa
extern och intern tillförsel av fosfor.
Den externa belastningen av fosfor
från avrinningsområdet har beräknats
till ca 2 ton/år varav hälften kommer
från Vallentunasjön och Hagbyån och
den andra hälften från dagvatten.
För att åstadkomma en hållbar minskning
av fosfortillförseln i Norrviken
krävs att både den interna och den externa
belastningen minskas. Primärt
bör externa föroreningskällor identifieras
och åtgärdas. Dessa kan vara
dagvatten, läckage från jordbruk och
hästanläggningar och enskilda avlopp.
Det är även viktigt att utföra åtgärder
i och vid Vallentunasjön som står för
en stor del av näringstillförseln till
Norrviken. En åtgärd för att minska
den interna belastningen är att fälla
bottenvattnet med polyaluminiumklorid
(samma ämne som används
för att rena dricksvatten). En sådan
behandling innebär att fosforn binds
och blir otillgänglig för algproduktion.
Metoden ger en mycket lång
hållbarhet om den externa tillförseln
av fosfor är åtgärdad till en nivå som
sjön klarar att långsiktigt ta emot.
Kostnaderna för att genomföra en
behandling med polyaluminiumklorid
bedöms översiktligt uppgå till 4-6
miljoner kronor beroende på behandlingens
omfattning. Metoden har används
i en rad sjöar i Stockholmsområdet
med gott resultat.
Syrestatus
Provtagningarna visar att de djupa
bottnarna i Norrviken är syrefria eller
nästintill syrefria under den del av
året som sjön är temperaturskiktad.
Vid syrefritt tillstånd läcker näringsämnen
ut från sedimenten och bidrar
till övergödningen. Upp till 30% av
Kvävehalt
(μg//l)
Fosforhalt
(μg//l)
1 400
1 200
1 000
800
600
400
200
0
100
80
60
40
20
0
bottenytan är syrefri och saknar djur
och växtliv. Halterna av syretärande
ämnen mätt som TOC (Total Organic
Carbon) är måttligt höga.
Föroreningsstatus
Oxundaåns vattensamverkans provtagningar
av sediment 2003, visar att
Norrviken innehåller mycket höga
halter av koppar. Mellan 1947 och
1967 behandlades Norrviken med
kopparsulfat för att begränsa algblomningen,
därav de höga kopparhalterna.
Koppar är giftigt för många organismer
om det förekommer i höga
halter. Norrviken är även belastad
med måttligt höga till höga halter av
zink, krom, nickel och bly. Sedimenten
har även visat sig vara hårt belastade
med olika typer av oljor.
VIDTAGNA
ÅTGÄRDER UNDER
SENARE TID
• Ett upplevelsestråk från Fysingen
till Norrviken har anlagts.
• Dagvattendammar med översilningsytor
anlagda på Sanda gärde.
KVÄVEHALT I NORRVIKEN 2003-2005
N 2003 N 2004 N 2005 År
FOSFORHALT I NORRVIKEN 2003-2005
P 2003 P 2004 P 2005 År
• Utredningar för att spåra potentiella
punktkällor runt sjön gjordes
2001 och 2002.
• En anläggning för rening av dagvatten
byggdes vid Norrvikens Idrottsplats
i Sollentuna hösten 2003.
• Vid Torparängen i Sollentuna har
dagvattnet från omkringliggande
bebyggelse letts om under 2003
så att det passerar en vattenrenande
våtmark innan det når Norrviken.
• Dammar för rening av Rotsundas
och Breddens dagvatten planeras.
• En avgrening av upplevelsestråket
mellan Norrviken och Fysingen har
anlagts från bussvändplanen vid
Bollstanäs skola till befintlig stig
utmed Kvarnvikens strand som
löper utmed strandskogen längs
Norrvikens nordöstra strand.
• Borgbydammens flöde utjämnas
genom anläggande av en sedimentationsdamm
mellan åkrarna och
Norrviken.
Uppmätta medelhalter av
kväve och fosfor i vattenmassan
i Norrviken, 2003-
2005. Naturvårdsverkets
bedömningsgrunder med
färgkodning redovisas i
tabellen på sidan 7.
42
43