Vattenplan Upplands Väsby - Upplands Väsby kommun

i Oxundaån är beroende av hela avrinningsområdets
vattenkvalitet eftersom
denna korta åsträcka förbinder
hela sjösystemet med Mälaren.
MILJÖSITUATION
Näringsstatus
Oxundaån ingår i det nationella övervakningsprogrammet
med Naturvårdsverket
som huvudman. 12 gånger per
år tas prover för näringsämnena kväve
och fosfor av Länsstyrelsen och analys
utförs av SLU, Uppsala, Institutionen
för miljöanalys. Medelhalterna av
kväve och fosfor 2002-2005, enligt
Naturvårdsverkets bedömningsgrunder
för sjöar och vattendrag var, höga
(859-1188 µg/l) respektive mycket
höga (69-87 µg/l). För att åstadkomma
en hållbar minskning av näringsämnestillförseln
till Oxundaån krävs
åtgärder uppströms i sjö- och åsystemet.
Oxundaån belastas av metaller, oljor
och andra föroreningar från tätorten
via Väsbyån och Oxundasjön.
Syrestatus
De senaste provtagningarna av syrgas
i Oxundaån utfördes 1995. Dessa
visar att ån har ett syrerikt tillstånd.
Måttligt höga till höga halter av syretärande
ämnen mätt som TOC (Total
Organic Carbon) har uppmätts under
perioden 2002-2004.
Föroreningsstatus
Metaller i vatten har analyserats 12
gånger per år (2003-2004) av Länsstyrelsen
i Stockholms län.
Kopparhalterna var måttligt höga i
Oxundaån. Måttligt höga kopparhalter
är normalt för vattendrag i södra
Sverige. Resterande metaller förekom
i låga halter i nivå med normala halter.
BOTTENFAUNA
Bottenfaunadata för Oxundaån är
hämtade från Oxundaåns vattensamverkans
provtagning 2004 (provtagning
och analys av Naturvatten i
Roslagen AB). Bottensubstratet var
i huvudsak sand med inslag av lera,
grus, sten och block. Metoden som
användes kallas spark-i-bäcken och
är svensk och europeisk standard.
Vattendragets strukturella variation
betraktas som stor.
Bottenfaunan i Oxundaån var artrik
med en biologisk mångformighet
som är jämförbar med den som
förekommer i ostörda miljöer i regionen.
Föroreningståliga taxa stod
för nära 90% av det totala individantalet
och antalet föroreningskänsliga
taxa var dessutom relativt få.
Inga rödlistade arter identifierades.
Faunan dominerades av arter som
livnär sig av detritus (dött växt- och
djurmaterial).
Bottenfaunan var tydligt präglad av
en näringsrik miljö. ASPT-index var
lågt (klass 4), vilket visar att föroreningstoleranta
arter dominerade och
att faunan alltså präglats av en föroreningsbelastad
miljö. Även danskt
faunaindex var lågt (klass 4), vilket
är en indikation på att bottenfaunan
var påverkad av eutrofiering och/eller
organisk förorening.
Uppmätta medelhalter av kväve och fosfor i vattenmassan i Oxundaån 2002-2005.
Naturvårdsverkets bedömningsgrunder med färgkodning redovisas i tabellen på sidan 7.
ÖNSKVÄRD UTVECKLING
Färg Klass Beenämning Metaller
1 Mycket låga halter
2 Låga halter
3 Måttligt höga halter
4 Höga halter
5 Mycket höga halter
Tillståndklasser enligt
Naturvårdsverkets bedömningsgrunder
för miljökvalitet.
Oxundaån utgör, tillsammans med Oxundasjön, ett relativt orört
natursjöområde och bör bevaras som detta.
Följande specifika åtgärder föreslås på fem års sikt för att
Oxundaån ska utvecklas i denna riktning;
Medel 2003-2005
• Tillsammans med Sigtuna kommun och i
nära samarbete med aktuella markägare
utveckla befi ntligt mad (gräsbevuxen våtmark)
för översilning/näringsupptag.
• Klarlägga eventuell påverkan från övningsskolan
vid Rosersberg.
Oxundaån 138 140
inga
mätvärden 0,02 4,6 5,2 0,7 8,8 1,5
Medelhalter av metaller i vatten i Oxundaån 2003-2005 (Institutionen för Miljöanalys,
SLU).
72
73