16.05.2015 Views

Vattenplan Upplands Väsby - Upplands Väsby kommun

Vattenplan Upplands Väsby - Upplands Väsby kommun

Vattenplan Upplands Väsby - Upplands Väsby kommun

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Uppmätta medelhalter av kväve och fosfor i vattenmassan<br />

i fem provpunkter i Hagbyån under ett år. Naturvårdsverkets<br />

bedömningsgrunder med färgkodning redovisas i<br />

tabellen på sidan 7.<br />

Vallentunasjön, förbättring av kantzoner<br />

runt rasthagar samt åtgärder<br />

av de enskilda avloppen runt bäcken<br />

skulle ha en positiv effekt på närsalthalterna<br />

i ån.<br />

Syrestatus<br />

Måttligt god tillgång på syrgas råder i<br />

en provpunkt som provtogs av Teknik<br />

och service 2002, men halterna av<br />

syretärande ämnen mätt som TOC<br />

(Total Organic Carbon) var samtidigt<br />

mycket höga i provtagningspunkten.<br />

Föroreningsstatus<br />

Metaller i vatten och i vattenmossa<br />

har analyserats en gång i månaden<br />

under 2002 av Teknik och service<br />

(provtagning och analys av AlControl<br />

Laboratories). Metaller i vatten ger den<br />

bästa möjligheten att bedöma om det<br />

finns risk för biologiska störningar till<br />

följd av metallhalterna. Halten i vattenmossa<br />

speglar metallhalten i vatten<br />

under en längre tidsperiod (veckor)<br />

och fungerar på så sätt bra för att kartlägga<br />

källor och föroreningsnivåer i<br />

vattenområdet.<br />

Metallhalterna i Hagbyån var under<br />

provtagningssperioden mycket låga<br />

till låga enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder<br />

för sjöar och vattendrag.<br />

För järn, mangan och kvicksilver<br />

saknas bedömningsgrunder.<br />

Halterna av dessa metaller i Hagbyåns<br />

vatten bedöms vara i nivå med normala<br />

halter för svenska vattendrag.<br />

Samtliga metallhalter i mossa i Hagbyån<br />

varierar från låga till måttligt<br />

höga.<br />

BOTTENFAUNA<br />

Bottenfaunadata för Hagbyån är hämtade<br />

från Teknik och service provtagning<br />

2002 (provtagning och analys av<br />

AlControl Laboratories). Bottenfaunaanalyser<br />

har även utförts av Oxundaåns<br />

vattensamverkan 2004 (Provtagning<br />

och analys av Naturvatten AB,<br />

Rapport ”Bottenfauna i tre vattendrag<br />

i Oxundaåns avrinningsområde<br />

2004”). För resultat från provtagningarna<br />

läs sammanfattningarna<br />

som följer.<br />

Provpunkt Å3K, Hagbyån<br />

Total- och medelantal taxa var måttligt<br />

högt. Individtätheten (5451 ind/<br />

m 2 ) klassades som mycket hög. Bottenmaterialet<br />

dominerades av fin och<br />

grov sten och proverna togs därför<br />

med sparkmetoden. Medeldjupet var<br />

0,2 meter och vattnet strömmande.<br />

Föroreningsindexen var låga eller<br />

mycket låga och den höga individtätheten<br />

visar en hög biologisk produktion.<br />

Vid undersökningen påträffades<br />

endast enstaka individer av föroreningskänsliga<br />

arter och grupper. Bottenfaunan<br />

bedöms därmed vara starkt<br />

eller mycket starkt påverkad av näringsämnen/organiskt<br />

material. Ingen övrig<br />

påverkan kunde påvisas. Inga ovanliga<br />

eller rödlistade arter påträffades.<br />

Sammanfattning<br />

• Ingen eller obetydlig försurningspåverkan.<br />

• Stark eller mycket stark påverkan av<br />

näringsämnen/organiskt material.<br />

• Ingen övrig påverkan.<br />

Sammanfattning av resultat från<br />

Oxundaåns vattensamverkans provtagning<br />

Hagbyåns bottenfauna bedöms som<br />

måttligt artrik med en biologisk<br />

mångformighet som är jämförbar<br />

med den som förekommer i ostörda<br />

miljöer i regionen. Föroreningståliga<br />

taxa stod för nära 90% av det totala<br />

individantalet men ett relativt stort<br />

antal föroreningskänsliga taxa påträffades<br />

också. Inga rödlistade arter<br />

identifierades.<br />

Faunan dominerades av arter som<br />

livnär sig av detritus, men filtrerare<br />

utgjorde också en stor funktionell<br />

grupp. Bottenfaunan var tydligt präglad<br />

av en näringsrik miljö.<br />

VIDTAGNA ÅTGÄRDER<br />

UNDER SENARE TID<br />

• Under sommaren 2005 genomfördes<br />

en inventering av rasthagar:<br />

Examensarbete om skyddszoner och<br />

jordbruk, med åtgärdsförslag, framtagen<br />

2005.<br />

Färg Klass Beenämning Metaller<br />

1 Mycket låga halter<br />

2 Låga halter<br />

3 Måttligt höga halter<br />

4 Höga halter<br />

5 Mycket höga halter<br />

Tillståndklasser enligt<br />

Naturvårdsverkets bedömningsgrunder<br />

för miljökvalitet.<br />

ÖNSKVÄRD UTVECKLING<br />

Hagbyån med en planerad återskapad Kvarnsjö bör kunna utgöra<br />

ett värdefullt område för rekreation och friluftsintressen.<br />

Följande specifika åtgärder föreslås på fem års sikt för att<br />

Hagbyån ska utvecklas i denna riktning;<br />

Medelvärden av metallhalter i Hagbyån (vattenkemi) 2002-2004. Klassificering av tillståndet<br />

enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet.<br />

• I samarbete med Täby <strong>kommun</strong><br />

klarlägga hur åns kvaliteter kan värnas.<br />

• Anlägga gångstråk längs Hagbyån från<br />

Kvarnsjön mot Norrviken.<br />

• Verka för att minimera näringsämnesläckage<br />

från jordbruk och djurhållning.<br />

• Minska belastning från enskilda avlopp.<br />

• Återskapande av Kvarnsjön för sedimentering<br />

av närsalter från Vallentunasjön.<br />

(Se s.91.)<br />

Medelvärde av metallhalter i vattenmossa i Hagbyån 2002-2004. Klassificering av tillståndet<br />

enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet.<br />

68<br />

69

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!