Vattenplan Upplands Väsby - Upplands Väsby kommun
Vattenplan Upplands Väsby - Upplands Väsby kommun
Vattenplan Upplands Väsby - Upplands Väsby kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Tillförsel av näringsämnen sker huvudsakligen<br />
via avrinning från jordbruksmark<br />
och djurhållning runt<br />
sjön samt via tillflöden från Mörtsjön<br />
(Täby <strong>kommun</strong>) och Rösjön (Sollentuna<br />
<strong>kommun</strong>).<br />
En annan viktig påverkansfaktor utgörs<br />
av byggnationen av Norrortsleden<br />
nordväst om sjön. En tunnel<br />
grävs för närvarande genom berget<br />
under Törnskogen. Vattnet från tunneln<br />
renas i dammar och släpps sedan<br />
ut i Fjäturen. Utsläppet är kontrollerat<br />
via ett kontrollprogram som granskas<br />
av Sollentuna <strong>kommun</strong>. Provtagningsprogrammet<br />
har visat på förhöjda<br />
kvävehalter i utsläppet från vägbygget.<br />
I framtiden kommer Fjäturen<br />
att utgöra recipient för dagvatten från<br />
delar av vägsträckan och området<br />
runt vägen kommer förmodligen att<br />
vara intressant för viss etablering av<br />
verksamheter.<br />
Utloppet från Fjäturen flyttades och<br />
rätades ut i början av 1900-talet. I<br />
samband med byggnationen av Norrortsleden<br />
har utloppet med efterföljande<br />
bäck flyttats till ett mer ursprungligt<br />
läge. Ån avses få en menande<br />
sträckning och utformning<br />
vilket är gynnsamt ur naturvårdssynpunkt.<br />
Miljödomstolen gav tillstånd<br />
till denna åtgärd i december 2003.<br />
MILJÖSITUATION<br />
Näringsstatus<br />
Näringsämnena kväve och fosfor analyseras<br />
en gång per år (augusti) av<br />
Oxundaåns vattensamverkan. De<br />
kväve- och fosforhalter som uppmätts<br />
i vattenytan är, enligt Naturvårdsverkets<br />
bedömningsgrunder för sjöar och<br />
vattendrag, måttligt höga till höga (ca<br />
580-732 µg/l) respektive höga (ca 26-<br />
43 µg/l). Sjön kan sägas vara mesoeutrof,<br />
d v s näringsrik på gränsen till<br />
övergödd.<br />
Syrestatus<br />
Provtagningar visar att de djupa<br />
bottnarna i Fjäturen är syrefria eller<br />
nästintill syrefria under den del av<br />
året som sjön är temperaturskiktad.<br />
Vid syrefritt tillstånd läcker näringsämnen<br />
ut från sedimenten och bidrar<br />
till övergödningen. Resultaten från<br />
bottenfaunaundersökningen 1992<br />
visar på riklig förekomst av syrebristtåliga<br />
arter. Halterna av syretärande<br />
ämnen mätt som TOC (Total Organic<br />
Carbon) är måttligt höga.<br />
Föroreningsstatus<br />
Enligt Oxundaåns vattensamverkan<br />
provtagningar av sediment 2003, innehåller<br />
Fjäturens sediment måttligt<br />
höga halter av koppar och krom och<br />
låga till mycket låga halter av andra<br />
metaller. I en sedimentundersökning<br />
från 1995 påvisades förhöjda halter<br />
oljor i det ytliga sedimentet.<br />
Kväve/fosforkvoten visar att sjön har<br />
kväve-fosforbalans. I detta tillstånd<br />
kan det finnas en tendens att cyanobakterier<br />
(vissa av dem giftiga) bildar<br />
massförekomster även om det inte<br />
är lika sannolikt som i en sjö med<br />
kväveunderskott.<br />
Kvävehalt<br />
(μg//l)<br />
Fosforhalt<br />
(μg//l)<br />
800<br />
700<br />
600<br />
500<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0<br />
160<br />
140<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
Bottenfauna<br />
Bottenfaunan i sjön analyserades 1992,<br />
på uppdrag av miljö- och hälsoskyddskontoret<br />
i Sollentuna <strong>kommun</strong>. Fynden<br />
i denna undersökning visar på ett<br />
näringsrikt tillstånd i sjön, med medföljande<br />
problem såsom syrebrist i de<br />
djupare delarna. Vid en sedimentundersökning<br />
från 1995 påvisades förhöjda<br />
kvävehalter i Fjäturens sediment.<br />
(Se vidare under Fjätursbäcken s. 57.)<br />
Bottenfaunaundersökningen visar att<br />
sjön innehåller både föroreningskänsliga<br />
och föroreningståliga djurgrupper<br />
men att faunan dominerades av individer<br />
ut föroreningsgynnade djurgrupper.<br />
VIDTAGNA ÅTGÄRDER<br />
UNDER SENARE TID<br />
• En ca 10 ha stor våtmark byggs av<br />
Vägverket, i Kolstadalen, i Sollentuna<br />
som kompensation för att<br />
våtmarker försvinner i samband<br />
med byggandet av Norrortsleden.<br />
KVÄVEHALT I FJÄTUREN 2003-2005<br />
N 2003 N 2004 N 2005 År<br />
FOSFORHALT I FJÄTUREN 2003-2005<br />
P 2003 P 2004 P 2005 År<br />
Uppmätta medelhalter av kväve och fosfor i vattenmassan<br />
i Fjäturen 2003-2005. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder<br />
med färgkodning redovisas i tabellen på sidan 7.<br />
ÖNSKVÄRD UTVECKLING<br />
Fjäturens relativt orörda natursjökaraktär värnas och bibehålls.<br />
Följande specifika åtgärder föreslås på fem års sikt för att<br />
Fjäturen ska utvecklas i denna riktning;<br />
• Samråda med Sollentuna och Täby <strong>kommun</strong>er<br />
om framtidsbilden för sjön med<br />
omgivningar inklusive tillänglighetsåtgärder.<br />
• Säkra erforderlig rening av vägdagvatten<br />
från befi ntliga och kommande vägar samt<br />
bebyggelse.<br />
”Många droppar små bildar snart en å.”<br />
• För att bibehålla den fi na naturkaraktären<br />
bör föroreningstransporten till sjön hållas<br />
på en låg nivå och exploateringen runt<br />
sjön bevakas.<br />
• Upplevelsestråk mellan Norrviken och<br />
Fjäturen utvecklas längs Fjätursbäcken.<br />
28<br />
29
Change language