Page 1 Datum 2008-02-05 ...

More documents

Recommendations

Info

Datum 2008-02-05 Det isolerande skiktet får inte inräknas i sprutbetongkonstruktionens bärförmåga. Sprutbetongsammansättning, inklusive halt polypropylenefibrer som behövs för att innehålla krav mot spjälkning, bestäms i samband med förundersökning (se avsnitt 5.4). Isolerande skikt av isoleringsskiva (typ ”Promatect T”, eller likvärdigt) skall förankras i den bakomliggande sprutbetongkonstruktionen. Avståndet mellan förankringspunkter dimensioneras med hänsyn till tryck- och sugkrafter p.g.a. tågrörelser. Isoleringsskikt av sprutbetong får anses ha tillräcklig vidhäftning utan att speciell förankring anordnas, under förutsättning att sprutbetongytan rengörs noggrant före applicering. Bultar och stålfiberarmerad sprutbetong i samverkan utan separat isoleringsskikt Om inget separat isoleringsskikt appliceras, se Figur 4-7, måste brandskyddet integreras i den bergförstärkande sprutbetongen, vilket innebär att sprutbetongen måste förses med polypropylenefibrer och överdimensioneras med tjockleken d i så temperaturen vid bultänden inte överskrider 300°C. Det isolerande skiktet får inte inräknas i sprutbetongkonstruktionens bärförmåga. Sprutbetongsammansättning, inklusive halt polypropylenefibrer som behövs för att innehålla krav mot spjälkning, bestäms i samband med förundersökning (se avsnitt 5.4). Ett alternativ till denna konstruktion är att utföra sprutbetongen närmast berget utan polypropylenefibrer och sedan spruta ett täckskikt med tjockleken d i innehållande polypropylenefibrer ovanpå bultar och stålfiberarmerad sprutbetong. Denna konstruktion blir då analog med isolerande skikt av sprutbetong enligt ovan. Bultar T≤300°C på avståndet d i från sprutbetongytan d i Stålfiberarmerad sprutbetong med PP-fibrer Figur 4-7 Princip för dimensionering och utformning av bult och stålfiberarmerad sprutbetong i samverkan utan separat isoleringsskikt. rap-08-02 26 (35)
Datum 2008-02-05 5 Förslag till val av teknisk lösning för Citybanans bergtunnlar 5.1 Allmänt Val av teknisk lösning bör, förutom ekonomiska aspekter, baseras på praktiska överväganden där den valda lösningen ger ett robust utförande med liten risk för kvalitetsbrister i det färdiga brandskyddet och där förutsättningar för såväl en effektiv produktion som ett effektivt drift- och underhåll möjliggörs. Bergtunnlarnas periferi kommer att ha en oregelbunden yta eftersom berget i de allra flesta fall kommer att tas ut genom sprängning. Dessutom utgör tunnlarnas tak krökta ytor p.g.a. dess valvform. Dessa förhållanden gör att det kommer att bli mycket svårt att montera isoleringsskivor mot berget/bergförstärkningen så att ett fullgott brandskyddande resultat erhålls, åtminstone då bergförstärkningen utgörs av sprutbetong. Konstruktionen bakom brandskyddsskivorna blir heller inte direkt inspekterbara, vilket kommer att kräva demontering vid inspektioner av det bärande huvudsystemet. Om isoleringsskivorna monteras med en s.k. ”bakbricka” på ett visst avstånd från berget/bergförstärkningen kan problemen med ojämna och krökta ytor delvis kommas över, men problemet med demontering i samband med inspektioner kvarstår. Montering med bakbricka ger också ett större utrymmesbehov och en relativt ineffektiv produktion. Viss risk för brister i det resulterande brandskyddet bedöms föreligga med denna lösning. En fördel med denna lösning är att den kräver relativt lite utrymme p.g.a. isoleringsskivornas goda isolationsförmåga och att den konstruktion som skall skyddas inte behöver ha någon inblandning av polypropylenefibrer. Ett brandskydd som sprutas som ett separat skikt utanpå den konstruktion som skall skyddas har den fördelen att den lätt kan följa bergets/bergförstärkningens kontur oavsett om bergförstärkningen utgörs av sprutbetong eller en platsgjuten konstruktion. Om isoleringsskiktet utgörs av sprutbetong får konstruktionen bakom anses vara inspekterbar. Ett separat skikt av sprutbetong måste enligt vad som tidigare nämnts innehålla polypropylenefibrer för att uppfylla kravet mot spjälkning. Eftersom vidhäftningen kan anses utgöra tillräcklig förankring med hänsyn till tryck- och sugkrafter vid användande av isoleringsskikt av sprutbetong behöver det inga ytterligare förankringsanordningar vid sprutning på bergförstärkande sprutbetong. Vid sprutning på motgjuten betongkonstruktion krävs dock, enligt vad som tidigare nämnts, förankringar. Om samma tekniska krav på material och utförande ställs på all sprutbetong som skall användas för brandskydd oavsett om den skall användas för brandskydd av motgjuten betongkonstruktion, sprutbetongkonstruktion eller dräner av PE-matta finns förutsättningar för effektiv produktion. Samma krav möjliggör effektiv produktionsplanering såväl på betongstationen som vid sprutning. T.ex. kan kampanjvis sprutning av olika konstruktioner och dräner utföras, vilket leder till ett minimum av omställningar av betongframställningen och ett minimum av ställtider vid sprutning. Eftersom brandskyddande sprutbetong på såväl dräner som på motgjutna konstruktioner kräver armering med stålfibrer för att klara tryck- och sugkrafter från tågtrafiken bör även brandskyddande sprutbetong på bergförstärkande sprutbetong (trots att det egentligen inte behövs) innehålla stålfibrer för att undvika olika betongsammansättningar och därmed möjliggöra effektiv produktion. Samma betongsammansättning för olika applikationer gör också att mängden förundersökning minimeras. En annan fördel med denna lösning är att den rap-08-02 27 (35)
Page 1 and 2: Datum 2008-02-05 Dokument Nr: 9564-
Page 3 and 4: Datum 2008-02-05 1 Inledning Den pl
Page 5 and 6: Datum 2008-02-05 I BV Tunnel, avsni
Page 7 and 8: Datum 2008-02-05 Det är också int
Page 9 and 10: Datum 2008-02-05 Utrymning Dimensio
Page 11 and 12: Datum 2008-02-05 4 Uppfyllande av k
Page 13 and 14: Datum 2008-02-05 4.2 Utförda provn
Page 15 and 16: Datum 2008-02-05 sprutbetong i berg
Page 17 and 18: Datum 2008-02-05 4.3.3 Ovanstående
Page 19 and 20: Datum 2008-02-05 Förutom förhindr
Page 21 and 22: Datum 2008-02-05 Temporär bergför
Page 23 and 24: Datum 2008-02-05 Stålfiberarmerad
Page 25: Datum 2008-02-05 Bultar och stålfi
Page 29 and 30: Datum 2008-02-05 Tabell 5-1 Erforde
Page 31 and 32: Datum 2008-02-05 700 mm 700 mm Spru
Page 33 and 34: Datum 2008-02-05 Acceptanskrav vid
Page 35 and 36: Datum 2008-02-05 7 Referenser Banve
Page 37 and 38: Datum 2008-02-05 Bilaga 2a: Dimensi
Page 39 and 40: Datum 2008-02-05 Bilaga 2b: Dimensi

Page 1 Datum 2008-02-05 ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?