Rapport om den ekonomiska brottsligheten - Ekobrottsmyndigheten

2223Aktörstyper, organisationsgrad och internationaliseringArbetet med att kartlägga ekobrottslighetens strukturhar bl.a. resulterat i ökade kunskaper om de olika aktörstypersom begår ekonomisk brottslighet. Insikternaom i vilken grad och på vilket sätt som ekobrottslighetenär organiserad har också förstärkts.Utgångspunkten för den ganska grova indelningeni aktörstyper är de brottsbekämpande myndigheternaskunskaper om de personer som begår ekobrott:Den första aktörstypen är ensam- eller fåmansföretagaresom driver företag med låg omsättning.Denna aktörstyp står för det största antalet brott,men de enskilda brotten rör relativt sett mindrevärden. Totalt sett blir dock de ekonomiskaskadeverkningarna betydande.Den andra aktörstypen är näringsidkare som harekonomiska brott som sin ”affärsidé”. Ofta haraktören både en legal och en illegal verksamhetsom är nära kopplade till varandra. Brotten begåsi större skala, planeras noga och omfattarbetydande belopp.Den tredje aktörtypen är medlem i ett kriminelltnätverk. Den kriminella verksamheten bedrivsi företagsform med det enda syftet att begåekonomiska brott, antingen för att dölja vinsternafrån annan brottslig verksamhet eller för att göranya vinster på ett illegalt sätt. I allt större utsträckninghar dessa aktörer kopplingar till annan grovkriminalitet.Kunskaperna om ekobrottslighetens organisationsgradbygger på de samlade erfarenheterna från Polisensarbete att tillsammans med andra berörda myndigheterkartlägga den organiserade brottsligheten iSverige men också på den specifika kunskap om ekobrottslingarsom successivt kommer fram genomEkobrottsmyndighetens egen kriminalunderrättelsetjänsti kombination med information från arbetetmed att utreda och lagföra ekonomisk brottslighet.Den organiserade brottsligheten verkar – benämningentill trots – sällan inom fasta strukturer. Samarbetetsker i stället oftast i löst sammansatta multikriminellanätverk eller i olika brottskonstellationer som förenargrovt kriminella personer. Sammansättningen bottnarvanligen i en vilja att skapa maximal ekonomisk vinning.Om brottslingarna kan samverka med olikakompetenser kan brottsplanerna genomföras effektivare.Inom vissa branscher finns exempel på kriminalitetdär ett gemensamt etniskt ursprung utgör ensammanhållande faktor.De kriminella nätverken kan indelas i olika strukturer.De kriminella MC-gängen är ett tydligt exempelpå en hierarkisk struktur. I dessa organisationer haralla tydliga roller, från ledaren till den enskilde medlemmen.Vissa kriminella etniska grupperingar harockså en hierarkisk struktur. I en hierarkisk organisationkan de brottsbekämpande myndigheterna vinnaframgång genom att ingripa mot strategiska personeri mellanledet.Traditionella ekobrottsgrupperingar är ofta organiseradei nätverksstrukturer. Dessa är organisatorisktplatta, lösliga och flexibla till sin uppbyggnad.De är inte toppstyrda utan omfattar flera delar somsamverkar i olika konstellationer. Det kan vara svårtatt avgöra var ett nätverk slutar och ett annat börjar.Nätverksstrukturen möjliggör för de kriminella personernaatt snabbt anlita andra med en speciell kompetens.Det blir allt vanligare att brottskonstellationer formerarsig i en cellstruktur. En koordinator har där denövergripande kontrollen. Personer i en del av strukturenhar inte någon kunskap om vad personer i enannan del gör. Det finns exempel på cellstrukturerbåde bland internationella multikriminella nätverkoch bland inhemska svartarbetskraftshärvor inombyggbranschen. Det blir vanligare att kriminella personerpå ett anonymt sätt flyttar uppdrag och pengarmellan cellerna. Den som arbetar svart vet ofta inteens att han ingår i ett kriminellt nätverk eller utgören del av den organiserade brottsligheten. Detta ären medveten strategi eftersom det är den enskildesvartarbetaren som är den svaga länken vid en myndighetskontroll.Nätverks- och cellstrukturer är svåra att bekämpa eftersomverksamheten kan fortsätta även om någoneller några av delarna tas bort. Komplexa brottskonceptförutsätter att flera personer med olika specialistkompetensersamverkar. En del av dessa personerkan vara utbytbara. Var och en av de medverkandehar alltså sin roll i en brottsplan eller inom en brottskonstellation.Samma person kan delta i flera brottsplanereller i flera brottskonstellationer. Brottskonceptenhar flera centrala funktioner som till exempelatt vara huvudman, konsult eller mäklare. En personkan dessutom utföra flera arbetsuppgifter, till exempeltillhandahålla bolag och målvakter, framställaosanna fakturor, stå som formell företrädare förbolag, skriva avtal eller hämta ut pengar. I vissa fallhyrs olika tjänster in, vilket gör att man kan tala omekobrottslighetens servicefunktioner. Det finns ocksåmöjligheter att göra en brottslig karriär. En svartarbetarekan till exempel avancera till att bli målvaktoch sedan bankbud.Internationaliseringen ökarDet är en allmän trend att den ekonomiska brottslighetenblir alltmer internationaliserad. Drivande faktorerär den tekniska utvecklingen samt olika avregleringarsom gjort det möjligt att flytta kapital övergränserna på ett mycket snabbare sätt än tidigare.Den organiserade brottsligheten med koppling tillekobrott utnyttjar internationaliseringen, såväl när detgäller flöden av pengar, personer och varor som placeringav bolag utomlands. Nätverken skickar t.ex.pengar över gränserna till olika utländska bankkontonsom ett led i penningtvätt eller för att dölja kriminellaförehavanden. Att sprida pengarna över gränsernaförsvårar spårandet av de brottsliga vinsterna.Internetbanking är ett enkelt sätt att föra över pengarmellan konton världen över dygnet runt. Personer somtillhör olika kriminella nätverk kan bo och verka utomlandssamtidigt som de kan ha kontakter medkriminella nätverk i Sverige.Ibland används utländska bolag för att företräda svenskakommanditbolag och för att placera brottspengar.Det kan även vara så att personer som är bosatta iSverige agerar utomlands i utländska bolag, ibland viamålvakter eller bulvaner. S.k. skatteparadis används ikriminell verksamhet. Inom lagstiftningen på företagsområdethar det genom det europeiska samarbetetuppkommit nya företagsformer, vilket också underlättarför brottsligheten att flytta verksamheter, pengaroch varor. Till de nya företagsformerna hör EuropeiskaEkonomiska Intressegrupperingar (EEIG), Europabolag(SE) och Europakooperativ (SCE). Det ärännu för tidigt att bedöma i vilken omfattning somden ekonomiska brottsligheten har börjat utnyttja denya associationsformerna men redan nu förekommerdet i vissa brottsutredningar.