Rapport om den ekonomiska brottsligheten - Ekobrottsmyndigheten

5455Expanderande svart ekonomi och brottslighet somhotar skattebasenEn expanderande svart ekonomi riskerar att hämma tillväxten i näringslivet, orsakaskador för det allmänna och enskilda och reducera skattebasen. Den förväntade ökningenav antalet småföretag ställer krav på att de nya företagen skyddas mot illojal konkurrensgenom ekonomisk brottslighet. Brottsförebyggande information bör i ökad omfattningriktas mot nya företagare.ProblembeskrivningTillväxten de närmaste åren förväntas vara god i debranscher som redan idag är drabbade av ekonomiskbrottslighet i förhållandevis hög utsträckning. Enökad tillväxt i dessa branscher innebär en risk för attföretag som drivs helt eller delvis svart och som därmedkan ta större affärsmässiga risker tar en alltstörre andel av tillväxten medan de företag som drivspå ett lagligt sätt endast får en mindre andel. Detleder till risker för enskilda företagare och att marknadenhämmas och därmed skador både för enskildaoch det allmänna. En illojal konkurrens genom skattebrottslighetsom i varje enskilt fall inte omfattarbetydande skatteeffekter men som är utbredd ochvanligt förekommande påverkar tilliten inom näringslivetnegativt och innebär ett hot mot skattebasenoch respekten för skattesystemet.En slutsats av de resonemang som förts om ekonomiskbrottslighet och arbetsmarknad är att den svartaarbetsmarknaden för många utgör ett alternativ tillreguljär sysselsättning. Det gäller inte bara personersom står utanför den reguljära arbetsmarknaden utanockså personer som redan har en anställning och somser en möjlighet att förbättra sin privatekonomi genomatt arbeta svart. En annan form av svart arbeteinnebär att ett företag eller en företagare utför arbetehelt eller delvis ”utan kvitto”. Oavsett formen för s.k.svart arbete är det mycket viktigt att den svarta sektornpressas tillbaka. Det skulle snabbt kunna ge positivaeffekter på den reguljära sysselsättningen och minskadet brottsliga hotet mot skattebasen.Skatteverket har analyserat revisioner mellan åren1995 och 2003 och gjort en uppskattning av omfattningenav de obeskattade arbetsinkomsterna.Resultatet, som måste tolkas försiktigt, tyder på att85 procent av de undanhållna arbetsinkomsterna kankopplas till företag med en lönesumma understigandeen miljon kronor. Totalt sett kan det röra sigom betydande belopp, ca 70 miljarder kronor per åri uteblivna skatteintäkter.Den mindre avancerade brottsligheten kan intekopplas till någon viss bransch utan omfattar mångaslag av verksamheter. Redovisningsreglerna gör detdock lättare att åsidosätta reglerna inom branschermed kontanthantering.Brotten kan i och för sig motiveras av vinningslystnadmen ofta är det okunskap, slarv, ekonomiska svårighetereller hård konkurrens som leder till dessabrott. Brotten begås medvetet eller av oaktsamhet ochupptäcks vanligen efter en tid i samband med en revisioneller en konkurs. Ofta är det samhället somdrabbas ekonomiskt genom uteblivna skatteintäktermen även företag som levererat varor eller tjänster kandrabbas av ekonomiska förluster, i enskilda fall av storomfattning. Den mindre avancerade brottslighetensutbredning gör också att skattesystemet kan kommaatt ifrågasättas och uppfattas som orättvist av den enskilde.Ungefär hälften av de ca 15 000 misstankar om ekonomiskbrottslighet som varje år registreras hos Ekobrottsmyndighetenoch Åklagarmyndigheten gällerbrottslighet inom en- eller fåmansföretag med förhållandevislåg omsättning. Brotten begås av ett relativtstort antal personer och drabbar många företagare.Brotten rör sällan större värden och är som regel varkenplanerade eller särskilt avancerade. De ställer i regelinte heller krav på omfattande utredningsåtgärder.Myndigheternas insatser -åtgärder, arbetsmetoder och samverkanMyndigheternas insatser mot den svarta ekonominhar förstärkts under senare år. Det har gett effekterav olika slag. I samband med större tillslag mot olikaoseriösa företag, t.ex. i byggbranschen och taxinäringen,har betydande s.k. svartarbetshärvor upptäckts,utretts och lagförts. Grunden för insatserna harofta varit Skatteverkets kontrollverksamhet eller Ekobrottsmyndighetensunderrättelseverksamhet, somdärefter lett fram till kartläggning och spaning samtslutligen tillslag, brottsutredning och lagföring. I endel ärenden har betydande belopp kunnat betalningssäkras.Inriktningen har varit att i första handlagföra den eller de personer som ligger bakom deteller de företag som är inblandade och som planeraroch genomför de brottsliga uppläggen. De enskildasvartarbetarna – t.ex. byggnadsarbetarna eller taxichaufförerna– har i detta sammanhang inte varit deprimära målgrupperna.Myndigheternas brottsbekämpande insatser pådessa områden följer vanligen väl inarbetade arbetsrutinerbåde i det myndighetsspecifika arbetet och ifråga om samverkan. Däremot kan det finnas anledningatt diskutera en klarare uppgifts- och ansvarsfördelningmellan myndigheterna i fråga om detbrottsförebyggande arbetet. En sådan diskussion börkunna ske internt inom Ekorådet. När det gäller attförebygga svartarbete torde det förebyggande arbeteti stor utsträckning vara en fråga om att påverka attityder.Här har Skatteverket en given roll eftersom en avverkets huvuduppgifter är att värna om samhälletsskattebas. Ekobrottsmyndigheten gör också insatserav attitydpåverkande art, medan Rikspolisstyrelsenhittills har haft andra fokus för sin brottsförebyggandeverksamhet. Brottsförebyggande rådet har som bekantinte primärt till uppgift att bedriva ”kampanjer”.En vanlig förklaring till den mindre avanceradeekobrottsligheten är okunskap om gällande regler. Detleder i många fall till att småföretagaren inte inservilka krav som ställs när det gäller bokföring, redovisningoch skyldigheten att deklarera. En del företagareförsöker sköta sin bokföring och sina deklarationersjälva. Att sätta sig in i regelsystemet är svårt och tartid. Det kan för många bli en övermäktig uppgift attbedriva verksamhet, generera pengar och samtidigtsköta olika administrativa uppgifter. Brottsförebyggandeinformationsinsatser bör i ökad omfattningriktas mot nya företagare.Förutom att myndigheterna i samverkan mednäringslivet och arbetslivets organisationer gör brottsförebyggandeinsatser av olika slag är det viktigt attlagstiftaren så långt som möjligt förenklar de regelverksom företagarna har att följa. Många av de mindreallvarliga ekobrotten är en följd av att företagaren förloratkontrollen över sitt företag, något som ofta ledertill konkurs. Företagaren har då kanske gjort sig skyldigtill bokföringsbrott och skattebrott. Enklare regelverkpå andra områden kan bidra till att företagarenkan fokusera mer på uppgiften att sköta företagetsekonomiska angelägenheter på ett seriöst sätt.Ekobrottsmyndigheten har infört en särskild ärendehanteringsrutinför mål med mindre avanceradekonomisk brottslighet. Rutinen innebär att brottenutreds och lagförs snabbt, effektivt och rättssäkert medenhetliga och rationella metoder. Många av brottsutredningarnagenomförs vid Skatteverkets skattebrottsenhetermed mycket goda resultat. Reformen har hittillsvarit mycket lyckad och har lett till både höglagföring och korta genomströmningstider. Samtidigtger reformen viktiga och tydliga kriminalpolitiskasignaler. Den som anmäls för ekobrott får sin sakprövad på ett snabbt och enhetligt sätt och ett snabbtbesked om det skall ske en lagföring eller inte. För densom ”frias” från brottsmisstankarma kommer detefterlängtade beskedet efter kortast möjliga tid. Detkan många gånger vara av stor betydelse för den misstänktemed tanke på hans eller hennes möjligheter tillfortsatt yrkesutövning. För den som har begått ekobrottsker lagföringen snabbt och effektivt. De brottsförebyggandeeffekterna av en sådan snabb lagföringskall inte underskattas.Slutsatsen blir att regelförenklingar, ett bra brottsförebyggandearbete, en utvecklad myndighetssamverkansamt i sista hand en snabb och effektiv lagföringär de viktigaste åtgärderna för att möta ekonomiskbrottslighet i en expanderande svart ekonomi ochbrottslighet som hotar skattebasen.