Rapport om den ekonomiska brottsligheten - Ekobrottsmyndigheten

5253PenningtvättSpårande och återförande av vinning av brottProblembeskrivningNågra av de viktigaste problemen på penningtvättsområdethar tidigare beskrivits relativt utförligt (se sid32). De s.k. förbrotten till penningtvätt är ofta skattebrotteller andra brott som genererar stora penningsummor.De kriminella nätverken hanterar därför oftastora mängder kontanter och har ett stort behov av attdölja penningtransaktioner och av att undvika anmälningarom penningtvätt.De insatser som görs från svenska myndigheterssida mot penningtvätt ansågs i vart fall av FATF år2006 vara otillräckliga.Som tidigare konstaterats har den penningtvättsom uppmärksammas i samband med bekämpningav grov ekonomisk brottslighet ofta ett samband medannan organiserad brottslighet. Ett problem somunder senare tid blivit allt mer uppmärksammat äratt penningtvätt även har ett nära samband med sådanekonomisk brottslighet som sker på finansmarknaderna.Författningsreglering m.m.Det tredje penningtvättsdirektivet antogs av EG den26 oktober 2005 och skall vara implementerat i svenskrätt senast 15 december 2007. I betänkandet Genomförandetav tredje penningtvättsdirektivet (SOU2007:23) som nyligen överlämnades till regeringenföreslås ändringar i penningtvättslagen och annan lagstiftningsom rör administrativa åtgärder för att bekämpapenningtvätt och terrorismfinansiering. Förutommer detaljerade regler på olika områden föreslåsbl.a. en ökad tillsyn från Finansinspektionens sidasamt att Revisorsnämnden, Fastighetsmäklarnämndenoch Lotteriinspektionen i fortsättningen skall hatillsyn inom sina verksamhetsområden även på penningtvättsområdet,liksom Advokatsamfundet. Lagförslagenföreslås träda i kraft den 15 december 2007.Under 2005 genomförde FATF, Financial ActionTask Force on Money Laundering, utvärdering avSverige inom området penningtvätt och terroristfinansiering.Utvärderingen var ett led i en process därsamtliga medlemsländer utvärderas och betygsätts.Sveriges betyg i denna utvärdering var inte tillfredsställande,bland annat i fråga om lagstiftningen eftersomdet tredje penningtvättsdirektivet inte var genomförti svensk rätt. I det ovan nämnda betänkandet harhänsyn tagits både till det tredje penningtvättsdirektivetoch till FATF’s rekommendationer och utvärderingenav Sverige. FATF har aviserat att man i februari2008 kommer att följa upp Sveriges arbete.Myndigheternas insatser–åtgärder, arbetsmetoder och samverkanDe myndigheter som primärt har uppgifter för attbekämpa penningtvätt är Rikspolisstyrelsen (Finanspolisen),Finansinspektionen, Ekobrottsmyndighetenoch Åklagarmyndigheten. Även Säkerhetspolisenkan beröras i de fall penningtvätt sker som ett led ifinansieringen av terrorism. Finansinspektionen harnyligen inrättat en särskild funktion med samordningsansvarför inspektionens penningtvätts- ochterrorismfinansieringsfrågor, vilket ger en förstärktgrund för inspektionens insatser mot penningtvätt.Myndigheterna i Ekorådet har tidigare konstaterat,bl.a. i samband med behandlingen av rapporten ompenningtvätt, att åtgärder mot penningtvätt är viktigainte minst för att bekämpa allvarlig ekonomiskbrottslighet. Myndigheternas samverkan för att prioriterainsatserna mot penningtvätt sker redan nu i väletablerade former genom olika arbetsgrupper. Denrapport som tagits fram genom Ekorådets försorgutgör en bra grund för att utveckla informationsutbytetoch samarbetet mellan de berörda myndigheterna.Införandet av det tredje penningtvättsdirektiveti svensk rätt ökar också möjligheterna attbekämpa penningtvätt.ProblembeskrivningDrivkraften bakom allvarlig brottslighet är ofta möjlighetenatt skapa stora ekonomiska vinster. Det ärvanligt att de som står bakom den grova och organiseradebrottsligheten återinvesterar vinsterna i nyabrott eller genomför penningtvättstransaktioner. Ialltför stor utsträckning kan brottslingarna räkna medatt kunna gömma undan och behålla utbytet av brotten.Ett fängelsestraff verkar inte alltid tillräckligt avskräckande.Ekobrottsbekämpningen måste därför slå direktmot drivkraften bakom brottsligheten och motverkaatt brott lönar sig. Det är nödvändigt att utbytet avbrotten kan spåras och förverkas samt säkerställasgenom verkställighet.FATF:s kritik mot Sverige på penningtvättsområdetinnefattade också åtgärder för förverkande avbrottsvinster. Regeringen har därför i regleringsbreventill Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten ochRikspolisstyrelsen för budgetåret 2007 uppdragit tillmyndigheterna att redovisa och kommentera de åtgärdersom myndigheterna i samråd har vidtagit ellerplanerar att vidta för att utbyte av brott i så stor utsträckningsom möjligt skall kunna beslagtas och förverkas,samt för att förbättra myndigheternas uppföljningav sådana vidtagna åtgärder (bl.a. inhämtningoch bearbetning av statistik).Författningsreglering m.m.Den 1 januari 2007 trädde EG-förordningen 1781/2006om information om betalaren som ska åtfölja överföringarav medel i kraft. Förordningen syftar till globalspårbarhet av betalaren. Fullständig information somkrävs är betalarens namn, adress och kontonummer.Inom EU kan informationen bytas ut mot en unikkod men mottagarens betalningsleverantör har rätt attefterfråga och erhålla fullständig information inom trearbetsdagar. Vid upprepade fall av bristfälliga överföringarskall betalningsmottagaren vidta åtgärder somkan innebära att begränsa eller avsluta affärsrelationenmed sändande betalningsleverantör. Dessa åtgärderskall anmälas till Finanspolisen. Finansinspektionenskall ha tillsynen över att förordningen efterlevs.En departementspromemoria om utvidgat förverkande(Ds 2006:17) remitterades 2006.Myndigheternas insatser -åtgärder, arbetsmetoder och samverkanDe åtgärder som myndigheterna vidtar har till viss delsin grund i den remitterade departementspromemorianoch i det uppdrag som regeringen lämnat i regleringsbrev2007 till Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndighetenoch Rikspolisstyrelsen. Uppdraget skallredovisas till regeringen genom en redovisning senastden 1 november 2007. Ekobrottsmyndigheten harprioriterat detta arbete genom inrättandet av en särskildbrottsutbytesenhet med ansvar för att, i samverkanmed ett nätverk av myndigheter, utvecklametoderna för att spåra och återföra vinster av brottså att egendomen kan förverkas i domstol. Ett särskiltnätverk bidrar till att erfarenheterna kan spridasockså till andra som deltar i ekobrottsbekämpningen.Även Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsenvidtar åtgärder i enlighet med regeringsuppdragetoch alla de tre berörda myndigheterna samverkarkring uppdraget.Den nybildade brottsutbytesenheten vid Ekobrottsmyndighetenhar ansvar för att utveckla metoderför att spåra och återföra vinster av brott. Enhetenkommer att särskilt uppmärksamma frågor om penningtvättoch intensifiera samarbetet med Finansinspektionen.Enheten kan också verka som en nationellresurs i arbetet med att slå mot drivkraften bakom denekonomiska brottsligheten – pengarna. Den nya EGförordningensom syftar till global spårbarhet av internationellabetalningar ökar förutsättningarna föreffektiva insatser.