Glimten 2005 nr 6.pdf - Sigtunahem

»glimten«En kundtidning för Sigtunahems hyresgäster | nr 6 | december 2005Alla tidersmötesplatserMöte med KerstinLindberg Göransson,flygplatsdirektörPorträttetRoland Cedermark

NEIL DEGRASSE TYSONy DONALD GOLDSMITHORÍGENESCatorce mil millones de añosde evolución cósmicaTraducción de Joan Soler ChicPAIDÓSBarcelona • Buenos Aires • México

GlimmervägenSituationsplanen illustrerar Glimmervägen.På nya Glimmervägen uppförs72 lägenheter i två fyrvåningshusmed hiss samt sex tvåvåningshus. Nu harvi börjat byggaMarmorvägenMarmorvägenSituationsplanen illustrerarMarmorvägen.På Marmorvägen uppförs 60lägenheter med hyresrätt i tvåvåningshusmed villakaraktär.Text: Dahn Gidstedt, teknisk chef | Illustration: Tomas Gustafsson, projektledareI förra numret av Glimten berättade vi att förstaspadtaget togs den 25 oktober för ytterligare132 lägenheter på Marmor- och Glimmervägen.Under tiden som gått sedan dess har projekteringenframskridit med framställning av detaljlösningaroch ritningar.Markhandlingar finns för granskning, röjning förbygge av väg startade i vecka 51. Bergborrningför bergvärmeanläggningar startas så snartdessa underlag är klara bland annat skall enhögspänningskabel i området för Glimmervägenflyttas.Förhandlingar har förts med Fortum för att istället för elberoende bergvärme använda fjärrvärme.Fortum och dess ägare, där StockholmsStad finns representerade, har dock en prisnivåsom gör att vi inte kan ansluta oss av ekonomiskaskäl. Vi måste se till den slutliga hyresnivånoch välja den lösning som ger lägst kostnaderför hyresgästen. Då husen är så energieffektivablir det ändå en relativt litet uttag av el, faktisktlägre än de hus som finns omskrivna i mediasom ”hus utan värme”.Nu här i januari kommer markarbetena igång istörre omfattning och sedan rullar det förhoppningsvispå i en jämn hastighet.Totalentreprenör är Peab och platschef är AndersHöjding, Peab.Inflyttning hösten 2006Är du intresserad av en lägenhet på Marmor- eller Glimmervägenkan du föranmäla ditt intresse redan nu till Sigtunahems kundservice.Ring 08-591 796 00.Prisnivåer från 6 000 till 7000 kronor för tvåor och treor.Inflyttningarna sker etappvis.8 | glimten | nr 6 | 2005 glimten | nr 6 | 2005 | 9

Bengt Jansson– avgående vd medmånga järn i eldenSigtunahems vd Bengt Jansson tar emot mig på sitt kontor straxinnan jul. Det har varit flera vändor fram och tillbaka innantiden för mötet kunde spikas. Bengt har precis som de flestaandra ett fullspäckat schema före jul. I form av avgående vd varhan dessutom fullt uppe i rekryteringsprocessen av en ny vd.Text: Ola Söderlind, frilans| Foto: Jeanette Sundin, fotografEfter sex år på posten och 12 år i företagethar Bengt bestämt sig för att ”varva ner”inom företaget, genom att vara projektanställd.Han ska framför allt arbeta med attplanera underhåll av bostäderna, som denärmaste åren kommer att satsas stora resurserpå. Han påpekar att han likt Sickani Jönssonligan har en plan på att dra sigtillbaka nu, trots att han faktiskt har fem årkvar till pensionen.– Jag har planerat att ta ut pension närjag är 62 och därför är det bra att redannu börja titta på en ny vd. Just nu är detinte klart vem det kommer att bli men jagkommer att finnas med i början och hjälpatill. Man skulle kunna se det lite som eninskolning, ler Bengt.NÄR VI BÖRJAR DISKUTERA FRITIDSINTRESSENblir Bengt varm i blicken och sträcker sigefter en ram med ett fotografi som står ibokhyllan på hans kontor.– Det här är mitt största fritidsintresse,säger Bengt.Framför mig ser jag en bild på hansäldsta barnbarn Alva som snart är fyra år.Dessutom fick han nyligen ytterligare ettbarnbarn, Wilmer som är en dryg månadgammal.– Det känns som att börja om igen medbarn. Fast de ser mig nog inte som en farfar,utan snarare som en lekkompis, skrattarBengt.Bengt berättar livligt om den tid somhan lägger ned på barnbarnen med lek ochallt vad det innebär. Men barnbarnen ärlångt ifrån Bengts enda fritidsintresse. Hanhar spelat badminton med ett kompisgängen gång i veckan sedan i slutet av sjuttiotalet.Men han medger att några har fåttbytas ut på grund av skador. Under sommarhalvåretbor Bengt och hans fru Agnetai deras sommarstuga som ligger straxutanför Morgongåva i Uppland.– Vi bor där på helgerna. Det är jättesköntatt bara ta det lugnt. Men när jagär där tillbringar jag gärna tiden i snickarbodenoch jag tycker det är kul att försökasnickra ihop leksaker åt barnbarnen, sägerBengt.Utöver det gillar Bengt att resa. Mencharter har han tröttnat på säger han. Skahan iväg och resa får det bli längre resor,eller som Bengt kallar det ”drömresa”.I slutet av förra årtusendet åkte de i vägunder en månads tid till Los Angeles, LasVegas och Hawaii. När Bengt har pensioneratsig är det tänkt att han och frun skastyra kosan mot landet ”down under”.– Då åker vi åt motsatt håll än förragången kan man säga. Australien medomnejd vore en upplevelse att få ta del av,säger Bengt.Dessutom är Bengt allmänt idrottsintresserad.Han spelade fotboll i GUSKsom grabb och var engagerad i DanmarksIF under sina barns uppväxt. Men ingetav dem är laget i hans hjärta. Det är enbetydligt större förening som fångat Bengtintresse ända sen barnsben.– Du måste skriva att jag är inbitenAIKare. Alltid retar det någon, sägerBengt och blinkar.BENGT HAR EN LÅNG BANA INOM allmännyttigabostadsföretag. Han började jobba påUppsalahem 1973 som montör. Han arbetadesig uppåt inom företaget och byttetjänst med femårsintervaller som han självbeskriver det. I maj 1994 jobbade han somchef på förvaltningsstaben på Uppsalahemnär hans gamla kollega på UppsalahemLasse Lindahl hörde av sig. Lasse Lindahlvar vid tidpunkten vd för Sigtunahem ochtyckte att även Bengt skulle byta över tillSigtunahem. Bengt bestämde sig omgåendeatt ta jobbet som förvaltningschefpå Sigtunahem ett beslut som han aldrigångrat säger han. En viktig del som Bengtsåg när han kom till Sigtunahem var attorganisationen var väldigt hierarkisk. Beslutsom fattades skulle passera många ledi organisationen. Därför ville de skapa enny och plattare organisation där flera hadebefogenheter att fatta viktiga beslut. Bengtsäger att det är en stark bidragande faktortill att Sigtunahem går så bra som detfaktiskt gör idag. Sex år senare, år 2000,tillträdde han vd-posten som han nu snartska lämna. Men Bengt fick det direkt hettom öronen som vd. Då Sigtunahem är ettallmännyttigt bostadsbolag hade politikernabeslutat att Sigtunahem skulle säljaav ett antal fastigheter för att inte vara fördominerande på marknaden. Så i praktikenblev en av Bengts första arbetsuppgifter attsälja fastigheter och avskeda anställda somarbetat med fastigheterna. Utöver det kaninte Bengt påminna sig om några andranegativa sidor under sin tid som vd på Sigtunahem.EFTER ATT HA JOBBAT I FÖRETAGET undernästan tolv års tid har Bengt självklart varitmed om att lansera och drivit en mängdolika projekt. Av de olika projekten finnsdet de som Bengt är mer nöjd med änandra.– Självklart är vår nyproduktion någotjag är nöjd med eftersom vi bygger medstort miljötänkande och hög kvalitet. Viär sedan några år tillbaka certifieradeenligt ISO 14001 vilket visar att vi ärett företag som tänker på miljön förframtiden. Men minst lika viktigt ärde mjuka saker vi sysslar med för attskapa ett bra boende, säger Bengt.ETT ANNAT EXEMPEL PÅ PROJEKTsom Bengt tycker varit extra roligaär den hjälp med läxläsning somSigtunahem bedriver i Valsta.Sigtunahem står för lokalen ochorganiserar läxhjälpen. Men Bengtbetonar att projektet inte skullekunna genomföras utan de pensionärersom ställer upp ideelltoch hjälper till med läxläsningen.Bengt återkommer under intervjunsgång ideligen till sådanahär bostadssociala frågor. Detär något som Bengt har värnatom under sin tid som vd.Bengt beskriver bostaden som ”plattformeni livet”. Därför har Sigtunahem,som bostadsbolag, en viktig roll att hjälpamänniskor som inte kan eller förmår attgöra vissa saker. Ett sådant exempel är kolloverksamhetensom Sigtunahem bedriverpå somrarna. Det finns två typer av kollo,ungdoms och pensionär, men båda haregentligen samma syfte. Bengt menar atteftersom många av dessa skulle av olikaanledningar aldrig komma iväg på någotliknande. Kollona skapar förutom vissaminnen för livet även kontaktnät som betydermycket både för de unga och för delite äldre.Trygghet är en stöttepelare inom Sigtunahemoch Bengt menar att det är grundentill ett bra boende. Men trygghet kanbetyda olika saker för olika personer.– För en del är trygghet ett bra lås pådörren. Men för en annan person kan detvara att man hälsar på grannarna i trappuppgången.För oss är det viktigt att viarbetar för att alla ska känna sig trygga.Kollo kan vara ett sätt att skapa en sådantrygghet, genom det kontaktnät det skapar,säger Bengt.NÄR BENGT PÅ NÅGOT SÄTT ska summeraden tid han har varit anställd på företagetoch som vd, blir det uteslutande i positivaordalag. Samtidigt har han lagt märke tillvilka skillnader det är att arbeta inom Sigtunasom är en betydligt mindre kommunän Uppsala. Ett exempel på detta kan varaatt i en mindre kommun känner man allaoch det går snabbare att fatta vissa beslut.– Det har framför allt varit kul att få seutvecklingen på företaget. Samtidigt måstejag tacka medarbetarna. Utan dem hadedet inte varit möjligt att få ett så pass bra1994 började Bengt Jansson på Sigtunahemsom förvaltningschef. 2000 tillträddehan posten som vd.företag, som i sin tur ger ett så bra boendesom möjligt. Men det känns lite vemodigt.Jag kommer att sakna personalens storaengagemang och glöd. Sen är det klartatt man har lärt känna många hyresgästerockså under årens gång, avslutar Bengt.VEMOD ELLER INTE SÅ SKA BENGT jobba kvari företaget under de närmaste två åren,så det kommer att finnas gott om tid föravsked, men säkert även tid för att få skaffanya kontakter och relationer, både i ochutanför Sigtunahem.Bengt JanssonÅlder: Fyller 60 i februariFamilj: Gift med Agneta, 2 barn, 2 barnbarnBor: UppsalaUppväxt: Östervåla, fram till 15 års ålder,därefter bosatt i Uppsala.Fritidsintressen: Barnbarn, spelar badmintonen gång i veckan, sommarstuga straxutanför Morgongåva.10 | glimten | nr 6 | 2005 glimten | nr 6 | 2005 | 11

Det finns vanliga dragspelare, ovanliga dragspelare ochDet är ingen överdrift att påstå att Roland Cedermark är en av Sveriges mest populära och produktivaartister. Under sina 30 år som soloartist har han gett ut 27 plattor som tillsammans såltöver två miljoner exemplar. 12 av dessa har dessutom inbringat guldskivor. Och sedan början avdecember 1994 är denne publikfriande dragspelare med rötter i Härjedalen faktiskt Sigtunabo.Text: Marina Helge, marknadschef | Foto: Jeanette Sundin, fotografAtt levaär den sekund då en tanke föds.Tankensom sedan blir till handling.Till LIVET.Livet, som finns bakom ossär minnen från den sekund vi levdedå tanken föddes.Roland CedermarkHan är omtalad som en artist med värmeoch humor, som älskar sin publik. Med enalldeles egen spelstil som enligt hörsägenmynnar ut i ett stort antal skjortbyten.Hur många förtäljer dock inte historien,men ett är säkert; blod, svett och tårarlevereras enbart av äkta råvara. Och äktakänns det, ända in i benmärgen, när hanspelar ”La vie en rose” på sitt Muzettdragspelliksom glada skratt och tillrop underframförandet av ”Stora gatan” på Magdeburgspelet.– Vi har aldrig någonsin ångrat att vibröt upp från Sveg och flyttade ner tillSigtuna stad för ganska exakt elva år sedan.Roland Cedermark med fru Gerd hadelänge funderat på att röra på sig. De kändeatt de ville få en förändring i livet och detre sönerna fanns redan på plats i trakternaav Stockholm.– Vi ville helt enkelt byta miljö. Ochefter att ha sett oss omkring i Stockholmsnorra förorter en tid fastnade vi för justSigtuna.Den rymliga bostadsrätten med denöppna planlösningen, burspråket ochöppna spisen kom definitivt att fälla avgörandet.Den fjärde december 1994 gick såflyttlasset.Och allt sedan flytten har låtskrivandetfortsatt men nu kompletterat med inspirationfrån de vackra och historiska miljöernai Sigtuna.– Den senaste skivan ”Dagar skall komma”gavs ut alldeles nyligen och är den27:e i ordningen. Den nionde sedan flyttentill Sigtuna stad.”Lady be good”Många är säkert de svenskar som förknippar1970-talet med ”Nygammalt”, BosseLarsson och Roland Cedermark. Det storagenombrottet för den då relativt okändespelmannen från Härjedalen kom med justtv-inspelningen 1977. Året innanhade han gett ut sin förstainstrumentala dragspelsskiva,”Lady be good”.Få kände förmodligentill att Roland Cedermarkspelat för brödfödan i princip ända sedan1964 och att karriären hade tagit sitt avstamplångt tidigare.Det började nämligen med en julklapphemma i Älvros när Roland Cedermarkbara var fem år.– Jag fick ett tvåradigt durspel av pappajulen 1943. Det hände faktiskt att han självspelade någon polska på spelet ibland. Ochäven om han bara spelade till husbehovhade han definitivt rytmen i kroppen. Dethade förresten mamma Frida också sombrukade spela på vår gamla tramporgel.Musiken var något som fanns i blodetsedan generationer. Roland Cedermarksfarfar var bagarmästaren och spelmannenNils Cedermark som efter att ha spelat upptill lördagsdans på sin väg hem en sommarnatt1904, uppsåtligen sköts till döds.– En sorglig historia. Min pappavar bara två år och yngst av sex syskonvid det tillfället som självklartkom att påverka familjenpå ett ytterst traumatisktsätt.12 | glimten | nr 6 | 2005 glimten | nr 6 | 2005 | 13

Växte upp i en bagarfamiljRoland Cedermark själv växte upp somnummer två i en syskonskara om fyra ien bagarfamilj i Älvros utanför Sveg ochgjorde sig snabbt känd som grabben medden ovanligt rungande knycken på klaveret.Den första estraden utgjordes avCedermarks café och bageri i Älvros. Ochmången är säkert de kaffesugna som hörten blott sex, sjuårig Roland Cedermarkspela Kväsarevalsen på sitt tvåradiga durspel.Självlärd, utan noter och med ytterstagehör och fingertoppskänsla.Första gaget – en kramoch en 15öres kexchokladDen första riktiga entusiasmen och spelglädjenkom med Bettan och Gertrud, tvåbedårande vackra damer i 18-års åldernsom bodde i Älvros.Roland Cedermarkvar bara åtta år den därdagen när Bettan och Gertrudbad honom komma hem ochspela för dem. Gaget bestod av enkram och en 15 öres kexchoklad.– Jag minns att jag tänkte – oj, kanman få en kexchoklad om man spelar,wow, vilken grej.För trots att Bettan och Gertrud varoerhört vackra var det inte kramen somräknades högst, utan just kexchokladen.Några särskilda visioner eller drömmarsom barn säger han sig inte ha haft.– För bagarsöner finns naturligtvis baraen sorts drömmar – spröda vaniljdrömmar.Och som son till en bagare satte detnaturligtvis sina spår. Roland Cedermarkberättar om kakburken som stod på köksbordetdär hemma. En plåtburk, alltidvälfylld med kakkanter.– När jag kom hem efter skolan gjordejag choklad och rörde ner kakkanterna tillen enda röra. Och gissa om jag blev tjock.Jag såg formligen ut som en boll på dentiden.Spelar både piano och gitarrRoland Cedermark beskriver sin uppväxtsom lugn och harmonisk, fylld av lek ochstoj. Och även om han spelade lite grandså tilldrog sig inte dragspelet hela hansuppmärksamhet under barndomsåren.Noter lärde han sig aldrig men övade definitivtupp sitt redan mycket goda öra förvackra toner och finstämda nyanser.– Jag var nog inte direkt typen som sattoch övade dagarna i ända. Utan lutade migmer mot en form av musikalisk känsla ochkänner mig hemma med väldigt mångainstrument – jag får i alla fall alltid ljud igrejerna.Förutom dragspel spelar Roland Cedermarkpiano och på väggen i vardagsrummethänger en gitarr.– Jag komponerar oftast mina melodierpå pianot. Och speciellt här i Sigtuna ärdet så bra klang i pianot. Det föder bådelust och idéer. Jag tror faktiskt det beror pågolvbeläggningen i huset.Första dragspeletNär Roland Cedermark var 13 år köptehan sitt första riktiga dragspel för egenhändigtihop sparade pengar. Han hadenämligen ägnat en stor del av de tidigatonåren till att samla papper och järnskrot.– Det rådde pappersbrist vid tillfället, såjag nyttjade situationen till att samla ihoppapper och det måste ha blivit en hel delför ett dragspel då, i början av 1950-talet,kostade 2 195 kronor.Och som 14-åring, med det nya dragspelet,skrev Roland Cedermark sin förstanamngivna låt.– Det var en vals som hette ”Älvrosen”,Kalle Grönstedt köpte rättigheterna för 50kronor.Med det nya dragspelet började RolandCedermark spela allt mer frekvent, huvudsakligenpå bröllop och fester och nutillsammans med Björn Ehrling som kompadepå gitarr.– Samspelet med Björn fungerade oerhörtbra, vi hade jätte kul tillsammans ochsjöng duett. Det är bland de finaste minnenjag har i mitt musikliv.I mitten av 1950-talet skildes dock derasvägar och Roland Cedermark flyttade tillÖstersund.– Jag hade bestämt mig för att prövabageriyrket men ville inte göra det påhemmaplan. Jag tog anställning som lärlingpå ett par olika ställen och lärde migallt inom bageri- och konditoriyrket. Menmed mina erfarenheter i bagaget var jagnog den ende värnpliktige på I 5 i Östersundsom aldrig köpte en bulle på markan.Jag visste ju nämligen var leveransernakom ifrån.Gerd från VemdalenEfter lumpen flyttade Roland Cedermarkmed sitt dragspel, tillbaka till Älvros ochbörjade arbeta på Nya konditoriet i Sveg.Så hände det sig att han vid ett tillfälle, ensamoch utan ljudanläggning, spelade ochsjöng vid Älvros IKs årsfest.– Jag spelade, svettades och körde enriktigt våldsam stil när jag fick se henne iprofil. Gerd, som några år senare skulle blimin fru. Gerd som kommer från Vemdaleni Härjedalen, gick vid det tillfället på Samrealskolani Sveg.Men just den där kvällen imponeradeinte Roland Cedermark särskilt mycketpå Gerd som trodde det var en fullständiggalning. Det skulle låta vänta på sig ytterligarenågot år innan han fick någon chanspå henne.Första genombrottetEtt första litet genombrott för RolandCedermark kom med chefredaktören förHärjedalens tidning något senare sammaår, det vill säga 1958.– Tillsammans med en arbetskollega påNya konditoriet i Sveg spelade jag på ettmöte som hölls i konditoriets lokaler närredaktören för tidningen råkade gå förbi.Uppenbarligen gillade han det han hördeför till Valborgsmässoafton hade han engageratmig att spela upp till dans i Lofsdalensom var målet för en hemlig resa.Dock inte med min bullbakande dragspelskollega,utan med en gitarrist vid namnHelge Wallin som jag själv tipsat om.Det blev succé. Duon lyckades få till denrätta knycken och stämningen var på toppden där nästan magiska kvällen som lät talaom sig vida kring.– Efter den spelningen tog vi med enbasist vid namn Sven-Ivan Olofsson ochstartade en trio, Cedermark och Wallinstrio som i folkmun helt kort blev till, ”Cedermarks”.Cedermark och WallinOch en era fylld med dansmusik och folkparksturnerandeinleddes för Roland Cedermark.Den 26 juli 1958 var det premiärför trion Cedermark och Wallin i Sveg folketspark, det var det allra första offentligajobbet inför betald publik.– Vi spelade mest 50-tals schlagers,typ ”Billy Boy” och blev mycket kändai trakterna av Härjedalen, Jämtland ochMedelpad.Någon trummis var det inte tal om inledningsviseftersom Roland Cedermarkvärnade en friare sväng, men kort eftergjorde rocken sitt antågande och influensernanådde även Cedermarks trio. Imaj 1959 anställdes därför en trummisoch bandet antog en lite rockigare stil.Publiktillströmningen var stor, när dansenbörjade var det oftast redan fullt i lokalen.Och Roland Cedermark blev mest kändför alla sina skjortbyten.– Det påstods att jag bytte skjorta tiogånger under en spelning men det var nogtyvärr en lätt överdrift. Visserligen hadejag en något våldsam spelstil och svettadesen del men fler än två skjortbyten blev detsällan. Nuförtiden är det ingen som villbyta skjortor med mig.Första singeln – ”Igelkottaskinnet”Från 1964 har Roland Cedermark i principspelat professionellt. 1964 var nämligenåret då karriären tog fart och kröntesmed att ”Cedermarks” spelade in sin förstasingel, ”Igelkottaskinnet”. Till singelns andrasida valdes en av Roland Cedermarksegna kompositioner, ”Då är det skönt attleva”.– Jag glömmer aldrig när jag hörde migsjälv på radio första gången. Vi hade precisflyttat in i huset i Sveg och köpt en svartvittv kombinerat med radio när jag hörde”Igelkottaskinnet”. Och en känsla av euforispred sig i hela kroppen.Familjen i fokus”Cedermarks” fortsatte spela upp till dansunder hela 1960-talet, medlemmar byttesvisserligen ut, Solveig Bergström anställdessom vokalissa och soundet kompletteradesmed elbas. Men någon mer skivablev det inte. Något år in på 1970-talet togså Roland Cedermark beslutet om att avvecklasig själv i bandet. Gerd och familjenhade nämligen fått nog av ensamma kvällar.– Vi hade fått tre söner under 1960-taletoch med tiden stod det klart för mig attfamiljen tyckte det var tråkigt att jag aldrigvar hemma.TisdagsdansenI stället skrev Roland Cedermark på ettfemårskontrakt och arrenderade Storön,Sveg folkets park, en pärla invid Ljusnan.Under somrarna arrangerades 30 showkvällaroch för de danssugna infördes någotsom kallades, Tisdagsdansen.– Vi hade premiär den sjätte juni 1972med Bosse Larsson och Bröderna Lindqvistsom gästartister. Publiktillströmningenvar enorm.Fullt lika många kom dock inte tisdagenefter, när premiären var över. Det gickdock betydligt bättre efter midsommar ochtredje tisdagen efter premiären fick RolandCedermark till en riktig hit.– Vi hade anlitat ett dansband som hetteTonix men de ringde återbud på grundav sjukdom och rekommenderade iställetThorleifs som ersättare. Det var innan deblev kända med slagdängan ”Gråt ingatårar” .Dansbandet gjorde succé och RolandCedermark kom att bli mycket god vänmed medlemmarna i Thorleifs som återkomtvå kvällar varje sommar från dettillfället.– Vi behöll kontakten genom åren och1993 låg de 29 veckor på Svensktoppenmed en låt som jag skrivit, ”Ingen får migatt längta som du”.Steget mot en solokarriär1976 gick till historien som ett spännandeår och musikalisk vändpunkt i RolandCedermarks karriär. Trots att han mer ellermindre lagt dragspelet på hyllan ochägnat en stor del av tiden åt sitt danspalatsi Sveg liksom en relativt nyöppnad musikaffär,ville ödet annorlunda. I februari klevnämligen Roland Cedermark åter in i enstudio, nu som soloartist med föresatsenatt spela in en instrumental skiva meddragspelsmusik. En skiva som han själv varhelt övertygad om skulle bli, ”the one andonly”.– Inspelningen gjordes på skivbolagetG-produktion i Rågsved som ägdes av StigWiklund. Det krävdes två inspelningsomgångarinnan jag var nöjd med resultatet,men så i mars 1976 låg ”Lady be good” påskivdisken.Första instrumentala dragspelsskivanUpprinnelsen var att ”Cedermarks” fåtten förfrågan om att spela in en skiva påskivbolaget i Rågsved. Roland Cedermarkspelade som bekant inte i bandet längremen i egenskap av dess ägare och administratördeltog han som producent under inspelningen.Och så en kväll uppdagades etttillfälle då han tog mod till sig och ställdeen fråga till studioägaren Stig Wiklund, enfråga som han burit på några år. Nämligenom intresse fanns att spela in en instrumentaldragspelsskiva.– Med tveksamhet i rösten fick jag någondag senare beskedet, att jo, om jagställde upp med 6 000 kronor i riskkapitalom skivan floppade.Sagt och gjort, Roland Cedermarktyckte det skulle bli kul att göra en skiva,om inte annat för att ha något påtagligtmusikaliskt bevis att visa upp för eventuelltkommande barnbarn. Han samlade därmedihop ett band bestående av Kurt Roslundpå trummor, Lars E Karlsson på basoch Thore Runmon på gitarr och tillsammansgick de in i studion i februari 1976.– Vi spelade in elva låtar men jag varinte helt nöjd med resultatet. Jag baddärför att få återkomma en månad senare.Då hade jag med mig ytterligare en gitarrist,Bo Harald. Och med två gitarristersatt det, nu var det bra komp och mycketsväng.Till midsommar 1976 hade Stig Wiklundvägarna förbi Härjedalen och lämnadeöver en bunt skivor till Roland Cedermarknär han passerade Sveg.– Det första jag gjorde var att gå över tillgrannarna, Rolf och Gunvor Möller, ochge dem ett exemplar.Och ett par veckor senare kunde inteRoland Cedermark hålla sig längre. Hanringde upp ägaren till Valentins musikaffäri Östersund, där han något tidigareköpt ett dragspel.– Jag pratade med Örjan Nilsson ochförhörde mig om han visste att jag spelat14 | glimten | nr 6 | 2005 glimten | nr 6 | 2005 | 15

in en skiva, jo, det visste han. Och jagfrågade om han tagit hem den. Jag harredan sålt ett par hundra ex fick jag tillsvar. Det glömmer jag aldrig. Då blevjag riktigt, riktigt överraskad.”Lady be good” inbringade guld såsmåningom. Och det som bara skulle blien enda skiva att visa upp för eventuelltkommande barnbarn kom att bli i dussintal.NygammaltDet riktigt stora publika genombrottetfick Roland Cedermark som soloartistbara något år senare, i samband medinspelningarna av Nygammalt. Det populäraunderhållningsprogrammet, i paritetmed Hylands hörna, sändes lördagarpå allra bästa sändningstid. RolandCedermark var med totalt fyra gånger.– Sommaren 1977 spelade jag i Jamtlii Östersund, Bosse Larsson var konferencieroch påtalade att du måste varamed i Nygammalt till hösten.Den andra december samma år äntradeså Roland Cedermark scenen ochframförde två låtar, ”San Antnios ros”och ”Alexander ragtime band”.I samband med tv-inspelningen av Nygammaltspelades även ett annat programin om 25 minuter; ”Roland Cedermarkspelar svängiga låtar”. Det programmetsändes dock inte i tv förrän maj året därpå,men efter dessa båda tv-framträdanden varsuccén given. Och saker hände.– Jag spelade in ytterligare en instrumentalskiva, ”Whispering”, som även slogbra i Norge. Och allt sedan dess har RolandCedermark varit lika stor i Norge somSverige vilket han fick bevis för i sambandmed 100-års firandet av unionsupplösningen.I norska Dagbladet hade man gjort ettfyra sidors stort uppslag med bild och text,”100 svensker vi aldrig glemmer”, rankati bokstavsordning. Där fanns celebritetersom Kungen, Alfred Nobel, Agnetha Fältskogoch där fanns Roland Cedermark.– Jag blev sannerligen helt paff när jagläste det.Roland Cedermark har en alldeles egenspelstil som han blivit känd för.– Det har varit viktigt för mig att få göramin egen grej.Egen spelstilMed åren har Roland Cedermark intebara gjort sig känd för sina ömsom rockigadragspelsmelodier utan kanske lika mycketför sin alldeles oefterhärmliga spelstil. Atthan inte tagit efter någon annan artist ellerpå annat sätt låtit sig särskilt influeras, gårinte att ta miste på.– Det har varit viktigt för mig att fåbestämma själv, att göra min grej och intevara beroende av vad exempelvis skivbolagsdirektörertycker.Roland Cedermarks ointresse för influensertill trots, finns det dem som låtit siginspirerats av honom.– Jag har ofta i revysammanhang och avdragspelskollegor blivit parodierad. Dettycker jag bara är jättekul. Det är väl etterkännande så gott som något.Det faktum att Roland Cedermark intelåtit sig påverkas av andra artister underårens lopp utesluter inte att han ibland fårfart på cd-spelaren.– Visst lyssnar jag på musik, även omjag har svårt att lyssna på en hel cd. Jagplockar godbitarna och letar efter en ärligton, musik som gör att man kommer nära,som kryper in på. Exempelvis Elvis i sinaglansdagar, men också Monica Zetterlundoch Charlie Norman hade den förmågan.Och trots att just Roland Cedermarkstått pall utan vassa armbågar i en annarsganska tuff industri medger han att det iblandkan behövas.– Det kan vara trångt i inkörsporten.Och visst rynkade flera på näsan när jagkom med mitt sätt att spela, men det harjag aldrig brytt mig om. Jag är stolt, gladoch tacksam över den gåva jag fått.Det är bara vid ett tillfälle i historiensom Roland Cedermark så när lät sig fallaoffer för den beryktade kommersiella sidanav musikindustrin och det var en bit inpå 1980-talet.– Eftersom Carola i samband med”Främling” blev så oerhört populärtänkte jag ändra mitt namn till Ca-rolandCedermark. Ha, ha, ha.27 skivorI 29 år har Roland Cedermark hållit sigaktiv som soloartist och målsättningenär att hålla sig kvar i många år till.– Så länge jag har spelglädjen kvar,fingrarna lyder och rösten bär, hållerjag på.Och nog har han varit produktivalltid, 27 skivor har det blivit sedanden där dagen han klev in i studion iRågsved 1976, 18 instrumentala ochnio med sång. Bland de instrumentalinspelningarRoland Cedermark gjorthar flera haft speciella teman som ”InCountry”, ”Spelar Elvis”, ”Stilla natt”,några har dessutom haft religiös anknytningsom ”Härlighetens morgon”och ”Vackra visor på dragspel”.– Jag är inte direkt religiös, däremotlite skrockfull. Jag tror att det finnsnågonting som styr oss. Ta till exempelordet tur hit och dit. I ordet ligger hårtarbete. Om man jobbar hårt och seriöstkommer turen på köpet.”Mosippan” från 1989Förutom totalt 18 instrumentala skivor harRoland Cedermark gjort nio produktionermed sång. Den första sångplattan kom ut1989, ”Mosippan”.– Den byggde på en dikt jag fått av enbekant från Vemdalen. Jag satte musik tilldikten som jag så småningom blev ombeddatt sjunga i direktsändning på lokalradion.Några dagar senare hörde jag mig själv irepris och det lät kort sagt ”mindre bra”,så jag bestämde mig för att spela in den påskiva i studio istället.Singeln som hade en egenhändig produktionpå baksidan ”Sommar i Sverige”gjorde succé, det måste till och med BertKarlsson i Skara medge som till en börjandömde ut skivan. Nu blev dock RolandCedermark ombedd att komma till MariannRecords och spela in en full cd medsång och eget material.Flitigt medverkande på SvensktoppenSex av Roland Cedermarks låtar har legatpå Svensktoppen, bland annat ”Livet pålandet” och ”I vår sommardans”, båda 15veckor. Och Roland Cedermark var dessutomförst ut i landet med att ha en instrumentaldragspelsmelodi på Svensktoppen,”Sommarbrevet”. Därutöver har hanskrivit låtmaterial till ett flertal dansband,förutom Thorleifs, Vikingarna och IngmarNordströms för att nämna några. RolandCedermark har till och med skickat inbidrag till melodifestivalen, men bara vidett tillfälle för si så där 25 år sedan. Till detkan läggas ett mer eller mindre halvhjärtatförsök 1990.– Jag hade tidigare haft lite kontakt medBilly Butt då han ville få över mig till sittbolag. Och nu tänkte jag att jag kunderinga upp honom och förhöra mig omintresse för ett bidrag till melodifestivalensom jag skrivit. Han lät tuff och inte så däröverförtjust, men bad mig skicka honomlåten. I en paus i Örebro såg jag att BillyButt ringt minst hundra gånger. ”Vilkenlåt – jag ska försöka få någon att sjungaden”.Av det blev dock ingenting. Men medlåten gjorde Roland Cedermark själv succéså småningom och idag lever melodin sitthelt egna liv under titeln, ”Varje dag är engåva”.Har spelat för Kungen och DrottningenNu har drygt 60 år gått sedan den därjulen Roland Cedermark fick ett durspelav pappa Folke i julklapp. Kanske denmest avgörande julklappen i hans liv ochförmodligen den som skänkt honom mestglädje. Det vilar dock något sentimentaltöver historien och det är kanske det faktumatt pappa Folke hann lämna jordelivetnågra år innan Roland Cedermark fick detdär enorma genombrottet som soloartist.– Det är verkligen synd att inte pappafick uppleva svängen med skivinspelningaroch tv-framträdanden. Det tror jag att hanverkligen skulle ha uppskattat.Själv finns det ett par tillfällen RolandCedermark själv minns och har uppskattatalldeles särskilt. Det första tillfället inträffadeför ungefär 20 år sedan under en spelningpå ett varuhus i Malmö.– Det var mycket folk och jag spelade”franska toner” på mitt muzettdragspelfrån en mycket låg estrad. Det var enmycket speciell spelning, jag fick framtonerna på ett alldeles särskilt sätt och rössjälv. I samma ögonblick såg jag hur ett pari 25-års åldern i publiken fick ståpäls föratt använda Gunde Svans uttryck. Jag såghelt enkelt med blotta ögat hur jag lyckadesöverföra min egen känsla genom sättetatt prägla tonen.Det andra tillfället väl värt att minnasutspelade sig på eftermiddagen den 30augusti 1989 på Tänndalens hotell. Dåspelade nämligen Roland Cedermark förKungen och Drottningen med hov underKungens Eriksgata i Härjedalen.– Jag hade satt ihop ett väl genomtänktprogram och underhöll i ungefär 25 minuter.När jag lämnade estraden komkungens adjutant springande efter mig ochsa att kungaparet ville hälsa på mig. Detvar kul. Senare fick jag veta att Kungenunder Eriksgatan hade påtalat hur trevligtdet var att se och höra Roland Cedermarki verkligheten.Kungen av bälgaspelOch även om inte Roland Cedermarkåker runt på Eriksgator i Sveriges avlångaland håller han hov på sitt alldeles egnasätt, med sin alldeles egna spelstil, medäkta glädje och värme. I dagarna står hanpå Valands scen tillsammans med Loketför att förgylla julfirandet i Göteborg.Det är nämligen han som är kungen, i allafall kungen av bälgaspel. Ett dragplåstersom när en dröm om att en gång få spelatillsammans med stor kör, varför inte iMariakyrkan. För numera utgår ju denneriksbekante spelman från Sigtuna.Roland CedermarkPressmeddelandeDecember 2005Roland Cedermark utsedd till Hedersmedlemi Sveriges DragspelaresRiksförbund med motiveringen;”Roland Cedermark har på ett enaståendesätt och utan motstyckeöppnat upp intresset för dragspel desenaste trettio åren. Han har genomsitt egenartade spelsätt skapat envidare krets lyssnare till den gängsedragspelspubliken. Helt enkeltlysande!”SDRs (Sveriges Dragspelares Riksförbund)Ordförande Åke HellmanÅlder: 67 årUppvuxen: ÄlvrosSyskon: En bror och två systrarFamilj: Gift med Gerd sedan 1961, tre söner – Peter, Tony och Anders, sju barnbarn, Isak, Axel,Oscar, Frida, Victoria, Rebecca och Celina.Bor: SigtunaKarriär: Fick sitt första dragspel i julklapp när han var fem år. Drev Cedermarks (dansband)– först som trio sedan som kvartett från 1958 till en bit in på 1980-talet, själv slutade RolandCedermark spela med bandet 1973. Uppträtt som soloartist från 1976. Gav ut sin första skivasom soloartist 1976 – ”Lady be good”. Givit ut totalt 27 skivor, 12 av dem har inbringat guld.18 är instrumentalinspelningar, nio med sång.16 | glimten | nr 6 | 2005 glimten | nr 6 | 2005 | 17

Alla tidersMötesplatserText: Marina Helge, marknadschef | Foto: Jeanette Sundin, fotografDet är i möten med andra människor utveckling sker. Det är i mötet kreativitetenfår näring, idéer blir till handling och goda affärer uppstår.Sigtuna kommun i det perspektivet har en mycket lång tradition av attbygga plattformar och arenor för möten. Det började redan för över tusenår sedan då Olof Skötkonung och hans far Erik Segersäll anlade Storagatan, iscensatte landets första myntning och utvecklade Sigtuna till landetsförsta huvudstad.Utvecklingen av Sigtuna som mötesplats fick en ny skjuts i början av1900-talet då Sigtunastiftelsen, Sigtunaskolan och Svenska kyrkans Lekmannaskolaföljt av Sigtunastiftelsens Humanistiska Läroverk utveckladeSigtuna till en viktig skolstad och kulturell samlingsplats.Senare har tillkomsten av Arlanda flygplats främjat Sigtuna kommuns utvecklingsom en betydelsefull mötesplats, arbetsplats och marknadsplats.Som näst Stockholm bidrar mest till bruttoregionalprodukten i länet.Men det strategiska läget och historien till trots marknadsför inte detkommunen av egen kraft. Vi måste alla greppa varje tillfälle att berättaom denna fantastiska ort med sitt strategiska läge, alla spännandemötesplatser, vackra bostadsområden, kommersiella och kommunalaservice. Det är nämligen många kommuner runt Arlanda som gör anspråkpå att vara en flygplatskommun.Glimtens tema detta nummer, ”Alla tiders mötesplats”.– alla tiders mötesplatsSigtuna har tusen års erfarenhet av möten. Redan 980 hade Erik Segersäll en mötesplatsför ögonen när Sveriges första stad anlades. Stora gatan byggdes med husen vända inåt ochgaturummet utvecklades därmed till Sigtunas allra första mötesplats.– Det finns ingen annan plats i landet som”alla tiders mötesplats” stämmer så väl inpå. Folk brukar få en aha-upplevelse när defår klart för sig att Stora gatan har sammasträckning i dag som år 980 när stadenanlades, berättar Camilla Zedendahl, vd,Sigtuna Turism.Text: Marina Helge, marknadschef | Foto: Jeanette Sundin, fotografTRADITIONEN HAR ALLTJÄMT FORTSATT. Enbit in på förra seklet grundlades en annanviktig mötesplats. 1917 öppnades portarnatill Sigtunastiftelsen, byggd för samtal, diskussionoch betraktelse i den turbulenta tidsom då var. Efter det har hotellverksamhetenutvecklats betydligt och det var kanskeingen slump att Nordens största flygplatsanlades just här och utvecklade Sigtunakommun som mötesplats ytterligare.– Därmed är det inte bara konferensmötetsom organiseras inom kommunenoch sätter Sigtuna på kartan, utan mötenoch även avsked mellan människor i allaåldrar med olika bakgrund från vitt skildakulturer. Arlanda flygplats är i det perspektivethäftig och en mycket spännandemötesplats.Med en av norra Europas största flygplatserinom kommungränsen har Sigtunaett helt unikt läge i mötesindustrin. Ochsedan 1996 ligger Sigtuna kommun fyraefter Stockholm, Göteborg och Malmö iantal sålda hotellnätter.– I Sverige omsatte besöksnäringen totalt165 miljarder förra året varav Sigtunakommun stod för drygt 20.SIGTUNA BJUDER ÄVEN PÅ MÖTESPLATSER idet lilla perspektivet. Små pittoreska caféer,restauranger, butiker och inte minstTuristbyrån, inrymd i Drakengården, mittpå Stora gatan. Här tar man emot ungefär110 000 besökare varje år.18 | glimten | nr 6 | 2005 glimten | nr 6 | 2005 | 19

– Vi är en av få turistbyråer som hålleröppet alla dagar i veckan, året om. SjälvaTuristbyrån i sig är en oerhört viktig del avmarknadsföringen av kommunen.Målsättningen är hög tillgänglighet ochbästa möjliga service. Och Turistbyrån iSigtuna har under alla år legat i topp i denserviceundersökning som görs i regi avFöreningen Turism i Sverige.– Vi har stadigt hållit oss bland de 15första i konkurrens av 232.SIGTUNA TURISM AB BILDADES 1992 och ägstill 23 procent av Sigtuna kommun, till övriga77 procent av det lokala näringslivet.I styrelsen finns representanter för konferensanläggningar,köpcenter, luftfartsverketsamt den politiska ledningen. Ordförandei styrelsen är Stieg Gunnerfeldt.– Sigtuna kommun är en av få kommuneri Sverige som driver turismfrågorna iden här organisationsformen. Fortfarandeär det vanligast att frågorna sorterar undernågon förvaltning inom den kommunalaverksamheten.SÅ VAR ÄVEN FALLET I SIGTUNA fram till1991. Orsaken till att man tänkte om varatt få en starkare näringslivsanknytning.Och aktiebolagsformen har medfört en radpositiva effekter.– Verksamheten har blivit mer flexibel,snabbare till beslut och framför allt – allasom sitter i styrelsen arbetar inom besöksnäringeni kommunen. Det ger legitimiteti branschen. Det medför vidare attdet är lätt att samarbeta, bygga nätverk,dra ihop resurser, oftast med ett mycketdynamiskt resultat. Sigtuna turism harmånga besökare varje år från andra kommunersom vill se och lära och ta del avhemligheten bakom det goda resultatet.Senast var det Ekerö och Värmdö kommuner.MÅLET MED SIGTUNA TURISMS arbete är attutveckla besöksnäringen i samarbete medkommun och näringsliv samt att stärkadestinationen, Sigtuna. Och under de senasteåren har Sigtuna Turism initierat ochsamordnat en rad besöksfrämjande projekt.Bland annat ett stort varumärkesarbete.– Vi hade ett problem inom Sigtuna.Vad står Sigtuna för besöksnäringsmässigt.Kan Arlanda och Steninge inrymmas undervarumärket Sigtuna. Hur gör vi för attkommunicera ut sambanden.Det ledde till att ett gäng unga människorengagerades i arbetet med att ta framen ny kommunikations- och varumärkesplattformför Sigtuna. Den sex personerstarka gruppen studerade till vardags vidBerghs School of Communication och ideras regi genomfördes bland annat enmarknadsundersökning.– Undersökningen visade att Sigtunastad är det starka i varumärket. Dennafantastiska, romantiska, härliga stad – MälarensVenedig.De begrepp man i marknadsundersökningenkopplade samman med ortsnamnetSigtuna var charm, lugn och harmoni.Symbolen i den nya kommunikations- ochvarumärkesplattformen kom därför att bli iform av ett ”hjärta”.– Arlanda hjärta Sigtuna, Steninge hjärtaSigtuna och så vidare, precis som i talesättet,Kalle hjärtan Lisa.PARALLELLT HAR SIGTUNA TURISM under åretarbetat med att bygga nätverk. Bolagethar i uppgift att samla näringslivet i olikakonstellationer med syfte att stimulerakommersiell samverkan samt sprida kunskapom besöksnäringens betydelse fördestinationen.– Bolagets största nätverk är Frukostklubbensom har samlat ett stort antal avnäringslivets företrädare varje månad.Ett annat stort nätverk som funnits ifem, sex år är samverkan mellan kommunenssamtliga hotell- och konferensanläggningar.Inom detta område har det häntmycket under det senaste året.– Hotell- och konferensanläggningarnaär centrerade likt starka kluster kring Arlandaalternativt Sigtuna. När vi börjadetänka på kundnytta och utifrån vad våra tvåkluster hade gemensamt delade vi nätverketi två delar efter de naturliga gränserna,varpå två nya produkter utvecklades.Arlandagruppen enades kring ett heltnytt koncept för större möten, CongressArlanda. Sigtunagruppen tog fram engemensam marknadsplan för ”KonferensSigtuna”. Och båda grupperna samarbetarnu aktivt med destinationsmarknadsföring.– För första gången insåg de olika aktörernaatt de hade mycket gemensamtoch att samverkan ger stor dynamik ochsynergieffekter. Det gemensamma måletär att få folk att komma hit – att välja vårdestination. Först när de är här råder konkurrens.FÖR DEN TRADITIONELLA TURISTEN erbjuderSigtuna turistbyrå en rad olika guidadeturer. Turistbyrån auktoriserar guider ochförmedlar ungefär 250 uppdrag per år.– Det folk kommer hit för är naturligtvishuvudsakligen historien och spänningen.Man känner verkligen historiens vingslagnär man går längs Stora gatan. Tänkgranne med museet, präglade Olof Skötkonung,son till Erik Segersäll, de förstasvenska mynten.Camilla ZedendahlNamn: Camilla ZedendahlÅlder: 41 årFamilj: Två barnBor: Hus i SollentunaJobbar: Verkställande direktör förTuristbyrån i SigtunaSÅVÄL TURISTER SOM KOMMUNINVÅNARElockas dessutom till Sigtuna stad då detvankas marknader och andra evenemang.Medeltidsdagarna, Sigtuna möte och Julmarknadernaär sedan länge väl etablerade.Nytt inför nästa sommar är att båtar återkommer att trafikera sträckan mellan Sigtunaoch Stockholm.– Jag har precis slutförhandlat medStrömma. Sigtunaborna kommer härmedatt kunna ta båten in till Stockholm för attgå på restaurang och sedan ta pendeln hem.Båtturen tar tre timmar. Båtarna kommeratt gå från Stadshuskajen 10.00 och anländatill Sigtuna 13.00, därefter går de tillbaka15.30 och når Stadshuskajen åter 18.30.PÅ SIGTUNA TURISMS AGENDA nu står fleraolika saker. Bland annat att öka övernattningarnasommartid, att möjliggöra bokningpå nätet och att se till att vidareutvecklade viktiga hotell & konferensnätverken.– Vi måste dessutom fundera i termer avhur kan vi förlänga säsongen. Hur kan vifå folk att stanna en natt längre. Hur kanvi hitta nya kundgrupper. Och hur kan vihitta stora möten och kongresser.DE VIKTIGASTE KANALERNA FÖR att nå utmed information om destinationen Sigtunaär för Sigtuna Turism som så mångaandra, hemsidan.– Hemsidan blir viktigare och viktigare.Bara under oktober månad som verkligenär lågsäsong besöktes hemsidan av 15 000unika personer. Vår evenemangssida hardessutom knutits ihop med StockholmVisitors Boards sida vilket medför attinformation lätt sprids vidare till Stockholmsmarknadenoch pressens olika evenemangssidor.Här kan man även tipsa ossom olika evenemang inom kommunen.Förutom hemsidan är Turistguidenmycket viktig för att sprida informationom olika aktiviteter och sevärdheter iSigtuna med omnejd. Liksom Utflykt &Äventyr som ges ut i ungefär en miljonexemplar.– Det räcker med att vi har en liten annonsom något evenemang i Utflykt &Äventyr så blir vi helt nedringda.Dessutom samarbetar Sigtuna Turismväldigt tätt och regelbundet med kom-Fakta Sigtuna Turismmunens informations- och näringslivsansvariga.– Vi brukar bland annat finnas på Stockholmscentral tillsammans för att lockafolk att besöka Sigtuna och förhoppningsvisstanna för evigt. Och vi har dessutomnått ut med turistinformation till nyinflyttadei Sigtuna kommun.SPECIELLT MYCKET INFORMATION och marknadsföringom tätorten Märsta finns intepå Sigtuna Turisms agenda, men detkanske snart blir ändring på det efter attkommunens nya huvudidrottsplats, Midgårdsvallen,invigts.– Man måste alltid ställa sig frågan vadär intressant för våra besökare i den härdelen av kommunen. Finns det någongiven mötesplats. På vilket sätt kan manberätta att den finns. Man måste vågasticka ut hakan och säga att det här är intressant,men inte det här. Branschen liderav Jantelagen. De flesta kommuner skullegråta av glädje bara över att ha en av Sigtunakommuns alla mötesplatser inom sinaKälla: www.sigtunaturism.seFoto: Sigtuna TurismSigtuna Turism bildades 1992 och ägs till 23procent av Sigtuna kommun och till 77 procentav lokala privata företagare.Med 420 000 övernattningar kommer Sigtunakommun på fjärde plats i antal sålda hotellnätteri Sverige, efter Stockholm, Malmö ochGöteborg.Besöksnäringen i Sigtuna kommun omsätterdrygt 20 miljarder kronor.Årligen arrangerar Sigtuna Turism flera evenemangsåsom kulturdagarna, Sigtuna medeltidsdagar,Sigtuna möte och julmarknader.Sigtuna Turism verksamhet finansieras viakommunen som står för kostnader motsvarandeen helårsöppen turistbyrå med två anställdasamt av näringslivet som står för satsningar påmarknadsföring och aktiviteter med syfte attstärka varumärket Sigtuna. Försäljning, mässoroch utbildningsdagar finansierar ytterligare endel av verksamheten.Sigtuna Turism har tre huvuduppgifter. Informationoch marknadsföring, utveckling ochsamordning.Information och marknadsföringTuristguiden, hemsidan, mässor, turistbyrånoch visningsresor.gränser; fyra slott, Sigtuna stad, Stockholm-Arlandaflygplats samt 16 hotell &konferensanläggningar.PÅ CAMILLA ZEDENDAHLS ÖNSKELISTA stårjust nu bland annat; att åter få öppnaRosersbergs slott – men på ett mer långsiktigt,hållbart sätt, bättre parkeringsmöjligheteri Sigtuna stad och en badplatsanläggningvid strandpromenaden iSigtuna stad.– Tänk att kunna gå ner och ta ett doppoch sedan gå upp i staden och sätta sig pånågon av uteserveringarna, vilken idyll.OCH DET I EN REN, SNYGG och välunderhållenstad, där alla erbjuds god service ochblir väl bemötta och omhändertagna.– Sigtuna ska bli bäst på värdskap.Var och en har ansvar för destinationen.Ansvar för att visa besökare rätt, för atttoaletter hålls rena och fräscha, för attinformera och erbjuda ett trevligt bemötande.UtvecklingUtbildningsdagar för personal i frontlinjenpå olika arbetsplatser i kommunen medsyfte att sprida kunskap om Sigtuna Turismsverksamhet.Utbildning och auktorisation av guider.Utveckling av olika produkter bland annatpaketresor till bussbolag med flera.SamordningSamordning och förmedling av kontaktermellan kommun och näringsliv.Sigtuna Turism driver bland annat tvåaffärsnätverk, Congress Arlanda och KonferensSigtunaDessutom driver Sigtuna Turism Frukostklubbensom har 200 medlemmar blandkommunens näringsidkare.Sigtuna Turism har totalt fem anställda:Camilla Zedendahl – vdAnna Hegethorn – press och marknadsföringKarin Sallander – guide- och administrationsansvarigMaria Collinn – ansvarig för TuristbyrånLiselott Fransson – Turistbyråassistent20 | glimten | nr 6 | 2005 glimten | nr 6 | 2005 | 21

Varje platsdärkommunanställda möterkommuninvånarna ären mötesplatsText: Marina Helge, marknadschef | Foto: Jeanette Sundin, fotograf– Information är allas ansvar. Varje medarbetare i Sigtunakommun har ett eget ansvar att sprida kunskap om sinverksamhet, berättar Leena Utterström, informationschef,Sigtuna kommun.Ansvaret innebär också att undersöka vilkensorts information som efterfrågas.– Vi ska bli superduktiga på att varalyhörda för kommuninvånarnas informationsbehovoch ha öron stora som megafoner.Leena Utterström har arbetat sominformationschef i Sigtuna kommun ifem år och har sin strategi helt klar. ”Attverka utan att synas”. Ytterst handlar detnämligen enligt henne om att få förvaltningscheferoch verksamhetsansvariga attsjälva tänka i termer av information ochkommunikation.– Huvudsyftet med informationsarbetetär att berätta om den kommunala verksamhetenför de boende i kommunen. Attutreda vilket behov av information somfinns i olika livsskeden och försöka svaraupp mot dem.FÖRUTOM LEENA UTTERSTRÖM, består kommunensinformationsavdelning av ytterligaretvå medarbetare.– Hanna Fägerlind är informatör ochwebbredaktör och precis i dag tillbaka frånsin mammaledighet. Och Pauline Åkerlundsom vikarierat för henne kommeratt vara kvar i en projektanställning sominformatör ytterligare ett år.Den primära målgruppen för LeenaUtterström och hennes medarbetare ärkommuninvånarna och först i andra hand,potentiella medborgare.– Utöver det interna informationsarbetetbrukar vi dock vara delaktiga i någrautåtriktade aktiviteter varje år med syfteatt locka hit människor att bosätta sig.Bland annat på plats vid Stockholms centrali samarbete med Sigtuna Turism.Och tillsammans har de även arbetati en rad andra utåtriktade kampanjer,bland annat ”Allt det här kan bli ditt förevigt” och ”Sju skäl för Sigtuna”. Men hurmånga fler invånare kampanjerna givit harinte mätts.– Jag vet att kampanjerna lockat hit flerturister, men inte hur många som egentligenhar bosatt sig här. Dock finns detnaturligtvis även ett värde i att turismenökar och att människor på så sätt får uppögonen för allt det fina inom kommunen.”Att allt det här kan bli mitt.”TIDIGARE ÅR HAR INTE SIGTUNA kommunsatsat särskilt mycket på marknadsföring.Men i budget 2006 får informationsavdelningenytterligare en halv miljon kronorför marknadsförings- och informationsinsatser.– Uppsala Nya tidning gjorde en undersökningförra året bland olika kommuneri länet och det visade sig att Sigtunakommun är bland dem som lägger minstpengar på marknadsföring.VARJE PLATS DÄR KOMMUNANSTÄLLDA möterkommuninvånarna är en mötesplats;dagis, fritids, skola, servicehus och liknande.– Mitt mål är att få varje anställd attgreppa tillfället till samtal och sprida informationoch kunskap. Och att se varjemöte som ett tillfälle att kommunicera.Själv prioriterar Leena Utterström justsamtal i sin vardag. Att lyssna, förmedlakunskap om information och kommunikationoch i vissa fall övertyga men aldrigövertala.– Om målsättningen är att få till en attityd-och beteendeförändring kan manaldrig komma med pekpinnar och tvång.Då blir det precis tvärtom.Leena Utterström arbetar därför metodisktoch långsiktigt med att få alla att viljainformera. Och själv tycker hon de anställdainom Sigtuna kommun är superduktiga.– I samband med rådslagen i kommunenhar jag under ett halvårs tid arbetattillsammans med stadsbyggnadskontoretoch måste säga att jag är full av beundran.De är mycket duktiga på att informera ochdessutom göra sig tillgängliga.Att sprida kunskap om information fårså kallade spilleffekter menar Leena Utterström.Det blir som ringar på vattnet. Omen börjar informera och får positiv feedback följer säkert flera efter.– Jag vet att exempelvis markansvarigapå stadsbyggnadskontoret satte upp anslagom att ett träd skulle fällas liksom tid förträdfällningen. Och även om det fannssynpunkter blev ingen överraskad när detväl hände. Tvärtom blev det positiva reaktioner.Och med det i åtanke låter Leena Utterströmförstå målsättningen med informationsavdelningensarbete.– Från år 2010 ska alla kommunanställdavara så bra på informationsbiten att detinte ska behövas någon traditionell informationsavdelning.DE TVÅ VIKTIGASTE MÖTESPLATSERNA för attsprida information om den kommunalaverksamheten är enligt Leena Utterströmsamlingsannonsen i Sigtunabygdens tidningvarje vecka och hemsidan.Samlingsannonsen i Sigtunabygdenbestår av små korta notiser från respektiveförvaltning. Notiserna sammanställs av enadministratör inom Sigtuna kommun ochskickas gemensamt till Sigtunabygden.– Annonsen är en bra kanal att informeraom verksamheten. Sigtunabygden läsesav många. Och förvaltningarna är suveränapå att berätta. Det är en viktig mötesplats.NÄR DET GÄLLER HEMSIDAN håller informationsavdelningenpå att utforma en nywebbplats som ska lanseras nästa sommar.Dessutom håller man som bäst påatt utforma ett intranät som ska sjösättasi februari nästa år. Ett arbete som LeenaUtterström tycker är mycket spännande.– Målsättningen är att det ska vara enanslagstavla och ett arbetsverktyg i förstahand och inte någon nyhetsförmedling.Och redaktörer ska utses på varje avdelninginom kommunen.Leena UtterströmNamn: Leena UtterströmÅlder: 44 årFamilj: Gift och två sönerBor: Sekelskiftesvilla i Fjällhundra utanförEnköpingArbetar: Informationschef inom Sigtunakommun sedan fem år tillbakaFritid: Som förälder till två sportandesöner, som matte till Zingo (hund) och somägare till ett hundraårigt hus finns ingasysselsättningsproblemDET SOM TAGIT ALLRA MEST av informationsavdelningenstid i anspråk underinnevarande år är definitivt genomförandetav rådslagen där framför allt Leena Utterströmi sin roll som informationschef haften mycket viktig funktion. Fram till dagsdato har sex rådslag genomförts.– Tänk för några månader sedan kundevi ingenting om rådslag. Nu kan vi såmycket mer och förfinar metoderna ständigt.Just nu arbetar Leena Utterström medrådslag strandlinjen i Sigtuna. Och honhåller som bäst på att förbereda sig införkvällens stora informationsmöte.– Min roll är inte att vara förgrundsfigurvid dessa möten. Det faller på planerarefrån stadsbyggnadskontoret liksom påpolitiker. Men jag finns med för att fångaupp frågor om, eller kritik mot den informationsom har gått ut i samband medrådslaget.EFTER RÅDSLAGET I VALSTA tidigare i höstas22 | glimten | nr 6 | 2005 glimten | nr 6 | 2005 | 23

Fakta RådslagKälla: www.sigtuna.seSigtuna kommun genomför under 2005 endemokratisatsning. Kommunens medborgareska få tycka till om konkreta förslagi utvalda stadsbyggnadsfrågor och kommunledningen,som består av socialdemokraterna,vänsterpartiet och miljöpartiet,förbinder sig att genomföra det alternativsom majoriteten av de röstberättigadeväljer.Målet är att öka antalet invånare som påett eller annat sätt deltar i den demokratiskadialogen samt att fördjupa invånarnasinflytande på den kommunala verksamheten.Det handlar om trafiklösningar,utformning av nya bostadsområden,utvecklande av parker, placering av en nyskola, utvecklandet av strandlinjen i Sigtunastad. Även landsbygdsfrågor kommeratt bli aktuella.Det var hösten 2004 som demokratiberedningengavs i uppdrag att samordnagenomförandet av demokratisatsningen ide olika kommundelarna.I samband med Rådslag Stora Brännbovägenhade omkring 1 400 boende i områdetBrännbo och Pilsbo möjlighet att påverkaom anslutningen till Uppsalavägen skullevara stängd eller enkelriktad. Hela 64procent av de röstberättigade deltog. I majfick 4 300 personer omkring Sätunaskolanrösta om hur man ville att den nya skolanska se ut, liksom hur parken intill ska utformas.Hela 36 procent av de boende i Valstaoch Östra Steninge deltog i rådslaget omValstavägen och i Rådslag Centrala Märstaröstade 27 procent av 10 250 personer.Nu senast fick boende i Valsta och ÖstraSteninge tycka till om bostadshus i centralaValsta och hur Vattentornsparken skulleutformas. När röstsammanräkningen varavslutad, hade 32 procent deltagit i Sigtunakommuns femte rådslag.Vid frågor om rådslag i Sigtuna kommun ärdu välkommen att kontakta:Greger SvenssonKommundirektörTelefon: 08-591 260 00gjordes en mätning varvid ett marknadsundersökningsbolagringde upp 250 boendenför att höra dels om de kände till att detpågick rådslag i Valsta och dels kände tillvilka frågor som skulle avgöras.– Vi hade som målsättning att 90 procentav de röstberättigade skulle känna tillrådslaget och 65 procent veta vilka frågorsom skulle avgöras. Alldeles för tuffa målsättningarenligt flera bedömare.Undersökningen visade dock att 93procent kände till rådslaget och 66 procentvisste vilka frågor det handlade om.– Vi lade ner ett extremt hårt arbete påatt informera och blev naturligtvis gladaöver utfallet.ALLA SOM ÄR ÖVER 16 ÅR och folkbokfördainom det geografiskt berörda området ärröstberättigade i rådslagen. Informationom respektive rådslag erhålls via webben,informationsbrev, informationsmöten,öppet hus, utställningar och chatt på hemsidan.– Såväl inför rådslagen som resultatenav utfallet delges genom pressmeddelandenoch har fått ett stort mediautrymme.Artiklar har publicerats i DN och relativtlånga inslag har förekommit i både TV 4och ABC.RIKTLINJERNA FÖR INFORMATION ochkommunikation inom Sigtuna kommunfastställs av kommunstyrelsen. I informationspolicynför kommunen framgår attinformation är allas ansvar. Varje anställdinom Sigtuna kommun har en skyldighetatt sprida kunskap om sin verksamhet ochvarje chef ett ansvar att fortlöpande berättaom mål och budget för sina medarbetare.– Informationsavdelningens viktigasteuppgift blir därför att bidra med specialistkunskapinom informationsområdet.Att lyssna, fråga och greppa varje tillfälletill möte för att försöka ge sådana insikter,sådana kunskaper som i sin tur kan påverkaattityder och beteenden.OCH OM LEENA UTTERSTRÖM själv får väljaskulle hon vilja tillbringa ett år med attbara turnera runt bland de olika verksamheternainom Sigtuna kommun och prataom vikten av information. Och om viktenav att vara lyhörd och dela med sig av sinkunskap.– Det är lätt att gömma sig bakomvackra broschyrer, pappersprodukter,webbsidor, men om folk inte läser informationenkan man lika gärna slänga pengarnai Märstaån. Det viktiga är att varatillgänglig, att mötas, utifrån de specifikabehov varje kommunmedborgare har.Arbetsplats– mötesplatsI Sigtuna kommun finns mer än 3 200 privata företag samt nästan 300 arbetsställen i offentligsektor, stiftelser och föreningar. Tillsammans sysselsätter de ungefär 26 000 personer ochbidrar till att Sigtuna näst Stockholm är den kommun i länet som tillför mest till bruttoregionalproduktenFÖR DRYGT ETT ÅR SEDAN TILLTRÄDDE Christer Wikström en nyinrättadtjänst i Sigtuna kommun, som näringslivschef. Ett arbetesom spänner över ett brett spektra, med mycket kontakter mednäringslivet lokalt, regionalt och i viss mån internationellt.Christer Wikström var tidigare rektor för vuxenutbildningeninom Sigtuna kommun och i egenskap av den rollen redan etableradbland kommunens näringsidkare.– Självklart har jag nytta av alla tidigare kontakter i rollenText: Marina Helge, marknadschef | Foto: Jeanette Sundin, fotografsom näringslivschef. Utbildning väger dessutom tungt i denkommunala näringslivsplanen där vår vision är bland annat ettutbildningscentrum med högskolestatus inom logistik- och flygtransporter2010, Campus Arlanda.SIGTUNA KOMMUN HAR HÖGA AMBITIONER när det gäller att förenajust utbildnings- och näringslivsfrågor. Redan i grundskolanvidtas aktiviteter för att stimulera barnens skaparglädje.24 | glimten | nr 6 | 2005 glimten | nr 6 | 2005 | 25

”Det är mycket glädjande, ungefärett par hundra nya företag registrerasi kommunen varje år.”Christer WikströmNamn: Christer WikströmÅlder: 51 årFamilj: Gift, 4 barnBor: OdenslundaArbetar: Närlingslivssekreterare SigtunakommunFritid: Segling, kajak och paddling, Hockybocky– Bland barn i skolåldern har vi någotsom kallas för ”snilleblixtrar” vars syfteär att stimulera kreativiteten och innovationsrikedomen.På gymnasienivå har vi”ung företagsamhet”, som är ett utbildningskonceptmed syfte att Sverige ska fåfler företagare och företagsamma medborgare.En annan satsning som Sigtuna kommungjort med syfte att förena utbildnings-och näringslivsfrågorna, är enkvalificerad yrkesutbildning inom logistiki samverkan med Nynäshamns kommun.Utbildningen är eftergymnasial och pågåri två år. En stor del av utbildningen utgörsav praktik och sker därmed i samverkanmed företag i kommunen med olika logistikfunktioner.– Utbildningen är utformad av Sigtunaoch Nynäshamns kommuner gemensamtmed det lokala näringslivet för att mötaden kunskap som efterfrågas.För tredje året i rad har dessutom en nationellsatsning gjorts på de vuxnas lärandei form av en bransch och yrkesmässa somi Sigtuna kommuns fall ordnades i samarbetemed Arlanda Rotaryklubb.– Mässan genomfördes av studievägledarnai Kunskapens hus i slutet av september.Vi hade tillsammans bjudit in ungefär30 utställare bland annat piloter, poliser,journalister och sjuksköterskor. Syftet varatt informera om möjligheter till utveckling,tillväxt och jobb inom olika yrken iframtiden.CHRISTER WIKSTRÖMS UPPDRAG i rollen somnäringslivschef är också att primärt verkaför ett differentierat näringsliv i kommunen.Att helt enkelt förmå fler företag attetablera sig på orten och därmed göra Sigtunakommun mindre känsligt för förändringarinom verksamheten på Arlanda.– I dag är Sigtuna kommun att likna viden bruksort, med ett oerhört stort beroendetill bruket, i det här fallet Arlanda.17 000 av kommunens 26 000 arbetsplatserhar anknytning till flygplatsen.För att lyckas i sina intentioner gällerdet att ha ett lockande erbjudande liksomförmåga att föra ut budskapet.– Framför allt har vi tillgång till markhär ute, till högst konkurrenskraftiga priser,vilket är en bristvara i många andrakommuner inom regionen. Dessutom är junaturligtvis Arlanda en sockerbit.Sigtuna kommun äger färdig detaljplaneradtomtmark inom arbetsområdetvästra Arlandastad. Dessutom samarbetarkommunen med Arlandastad gällandeområdet utefter E 4:an in mot Arlandaflygplatsområde. Det området lämparsig väl för logistik och handel. Sigtunakommun har också mark mellan Märstaoch Sigtuna stad för hantverk och handelliksom i Rosersberg för logistik och lätttareindustri.– Kommunen arbetar tillsammans medNCC och Kilenkrysset för att utvecklajust arbetsområdet i Rosersberg. Enuppgörelse är klar med två företag företablering. Bonniers samdistribution somflyttar hela sin verksamhet till Rosersberg,vilket innebär 130 nya arbetstillfällensamt Nokian Däcks nya centrallageroch huvudkontor vilket ger ytterligare 40arbetstillfällen.FÖRUTOM MARK ÄR NATURLIGTVIS det strategiskaläget mellan Uppsala och Stockholmliksom de ytterst goda kommunikationernalockande, kanske framför allt för näringarinom logistik. De många och väletablerademötesplatserna likaså.– Ett av mina pågående projekt är attetablera ytterligare en mötesplats förföretag i kommunen under parollen ”Näringslivetshus”. Det är ett arbete som skeri nära samarbete med bland annat Företagarföreningenoch Nyföretagarcentrum.Tanken är att samla alla resurser kringföretagande under ett och samma tak. Attskapa en knutpunkt för tillväxt- och näringslivsfrågor.Idén med näringslivets husär att göra det enkelt för alla som har frågorkring att etablera företag, starta egetsamt att driva och utveckla företag.– Meningen är att man bara ska behövagå till ett ställe för att snabbt få hjälp attförverkliga sina idéer. Därför ska företagarföreningen,nyföretagarcentrum ochjag själv i egenskap av näringslivschefsamlas och finnas på plats i huset. Enkelhetoch tillgänglighet är viktiga begrepp närman arbetar med näringslivsutveckling.FÖR ATT SPRIDA KUNSKAP OM vad kommunenfaktiskt gör för att stötta näringslivetbedömer Christer Wikström det som viktigtatt arbeta i nätverk och marknadsförakommunen i olika sammanhang.– Sigtuna kommun är representerat iflera stora lokala nätverk för att nå ut medsitt budskap, bland annat Arlandastadlogistic network med ett 40-tal medlemsföretag,vars syfte bland annat är att fåtill stånd gemensamma utbildningar förlogistiker och lättare kunna rekrytera arbetskraft.Dessutom deltar vi som flyplatskommuni en rad regionala, nationella ochinternationella samverkansprojekt, blandannat Strair vars syfte är att tillsammansmed sju andra Europeiska flygplatsregionerta fram en handlingsplan för näringslivsutveckling.OCH DET IDOGA ARBETET med näringslivsutvecklinginom Sigtuna kommun verkarha givit resultat. Nyföretagandet har ökatbetydligt, med 21 procent under det senasteåret. Genomsnittsökningen i landetär ungefär nio procent.– Det är mycket glädjande, ungefär ettpar hundra nya företag registreras i kommunenvarje år.MEN DET FINNS EN DEL KRITISKA faktorer förden fortsatta utvecklingen av näringslivet iSigtuna kommun. En av dem är den södraavfarten till Arlanda flygplats.– Att få till den så kallade Måbyavfartenär verkligen en kritisk faktor för denfortsatta utvecklingen av näringslivet runtArlanda. Måbyavfartens vara eller icke varaverkar ha blivit en het politisk fråga i sambandmed att infrastrukturminister UlricaMessing proklamerade för en utveckling avTrollhätteregionen istället.MEN FÖR ATT SIGTUNA KOMMUN även iframtiden ska framstå som en efterfrågadkommun att etablera sig i som näringsidkarekrävs satsningar också inom andraområden. Av den kartläggning som gjordesbland samtliga företag i kommunen förnågra år sedan specificerades de områdensom bedömdes som viktigast.– Allmänna kommunikationer– Näringslivsklimatet– Vård och omsorg– Utbildning– Boende– Kommunen har arbetat intensivt föratt utveckla detta. Självklart måste vi se tillhelheten inom den kommunala verksamheten.Utvecklingen av den kommunalaservicen, boendet och näringslivet måstegå hand i hand.Vision 2010 för Sigtunakommuns näringslivKälla: www.sigtuna.se | Foto: Jeanette Sundin, fotografBesöksnäring och etableringBesöksnäringen är en viktig fråga som har fortsattstor betydelse år 2010. Sigtuna, den genuina staden,är känd som unikt turistmål liksom våra slott och andrakulturhistoriska miljöer. Mälaren, dess stränderoch omgivande landskap är inte bara en tillgång förfritid och rekreation utan ger attraktivitet och lockelseför både företagsetableringar och bosättning.Logistik/kommunikation/transportArlanda flygplats betecknas år 2010 som norra Europasledande flygplats och är ett högteknologisktlogistikcentrum. Arlanda är navet för både dennationella och internationella flygtrafiken i vår delav östersjöregionen. En naturlig mötesplats förkontakter, en knutpunkt i resandet och en plats därtredjepartslogistik effektiviserar företagens materialhantering,lagerhållning och transporter.UtbildningSigtuna har en lång och befäst tradition som lärosätemed många olika utbildnings- och konferensanläggningar.Inom flygtransport och logistik finns år 2010”Campus Arlanda”, ett utbildningscentrum medhögskolestatus, som en strategisk tillgång för kompetensutvecklingoch tillväxt i vår region.Ekokommunen SigtunaMiljöarbetet inom näringslivet är år 2010 väl integrerati verksamheterna och speglar att Sigtuna är enekokommun. Företag vill etablera sig i kommuneneftersom vi har en god och hälsosam livsmiljö förbåde boende och arbete.ÖstersjöregionenInom Stockholm-Mälarregionen finns år 2010 närakontakter och samarbete med länderna i östersjöregionen.En samverkan i vilken Sigtuna kommun utgören naturlig knutpunkt till gagn för tillväxt, handelsochtjänsteutbyte för våra företag.Företagare och medborgaremed mångkulturell bakgrundInom ett allt mer internationaliserat näringsliv ärvår mångkulturella befolkning år 2010 en väl tillvaratagenresurs och tillgång. Våra medborgare medutländsk härkomst är i ännu högre grad en tillgångför näringsliv och sysselsättning, som egna företagareoch som anställda.26 | glimten | nr 6 | 2005 glimten | nr 6 | 2005 | 27

Möten ochkommunikation– ger identitet åt Sigtuna kommunAnna-Karin LundströmNamn: Anna-Karin LundströmÅlder: 43 årFamilj: Gift och två barnBor: Villa i RosersbergArbetar: Sigtuna kommun, kommunsstyrelsensordförande (s)Text: Marina Helge, marknadschef | Foto: Jeanette Sundin, fotografKommunen har präglats av möten mellanolikheter sedan årtusenden. Framför alltmöten mellan människor med rötter i andralandsändar och andra länder.– Sigtuna var en känd handelsplats redan förtusen år sedan. Alla möjliga olika nationaliteterkom hit med båt för att göra affärer,påpekar Anna-Karin Lundström (s), ordförandei kommunstyrelsen.Sigtuna kommun är fortfarande fylld avmänniskor från andra länder och landsändar,för kortare besök som turist ellerkonferensdeltagare alternativt permanentboende. Den typiske kommuninvånaren idag är en person vars familj kom hit i sambandmed uppförandet av Arlanda flygplatsi slutet av 1950-talet. Då trodde man attkommunen skulle växa explosionsartat ochha ett befolkningsunderlag motsvarande40 000 invånare redan under 1970-talet.I dag uppgår den samlade kommunbefolkningentill drygt 36 000 och Sigtunakommun är alltjämt precis som Sigtunahandelsplats en gång var, en kosmopolitiskknutpunkt. Men Anna-Karin Lundströmmenar att det är livsviktigt att inte slå sigtill ro med att läget och historien marknadsförSigtuna kommun av egen kraft.– Vi måste greppa varje tillfälle att berättaom denna fantastiska ort med allasina spännande mötesplatser, fina bostadsområden,kommunala service och bredanäringsliv som försörjer inte mindre än26 000 personer med jobb.ANNA-KARIN LUNDSTRÖM PÅTALAR att honsjälv i rollen som kommunstyrelsens ordförandehar ett stort ansvar för att marknadsföraSigtuna kommun regionalt såvälsom ute i landet. Inte minst för att få fleratt flytta till kommunen och bland annatfylla alla nyproducerade bostadsenheter.– För några år sedan minskade befolkningeni vår grannkommun, UpplandsVäsby, och då fick de ekonomiska problemper omgående. Vi vet att kommuner somminskar sin befolkning helt enkelt inte klararav att upprätthålla välfärden.LIKA VIKTIGT SOM ATT SPRIDA kunskap omkommunens kvaliteter för potentiellakommuninvånare är det att berätta omden kommunala verksamheten för redanbofasta.– Den interna informationen och marknadsföringenär också viktig. Självklartmåste vi berätta för medborgarna om vadsom händer och sker i kommunen. Stoltakommunmedborgare berättar förmodligeni sin tur om hur bra det är att bo i Sigtunakommun för vänner och bekanta. Ochdet är kanske den bästa och mest effektivamarknadsföring vi kan få.DE VIKTIGASTE INFORMATIONSKANALERNAför att sprida information till kommunbefolkningenär enligt Anna-Karin Lundströmkommunens hemsida och pressreleaser.Kommunens informationsavdelninghar det yttersta ansvaret för det. Men detförutsätter naturligtvis att det finns någotatt berätta. Och Anna-Karin Lundströmär inte sen att plocka fram allt det somhon bedömer positivt har påverkat mångakommuninvånares vardag.– Vi ligger just nu på fjärde plats i landetnär det gäller att bygga bostäder och vi liggerpå första plats när det gäller att byggabostäder med hyresrätt per capita.– Sigtunaborna blir lyssnade på ochhar nu möjlighet att direkt vara med ochpåverka utgången i flera politiska beslutgenom rådslagen.– Sigtuna kommun har ett ekonomisktstabilt och välrenommerat bostadsbolag,Sigtunahem. Ett bostadsbolag somkanske inte gjort sig känt för att i förstahand bygga unika bostadsområden mensom drivs av en förmåga till helhetssyn påboendet som är mycket tilltalande. En helhetssynsom inkluderar flera uppskattademötesplatser såsom Frejgården, Norrbackakulturverkstad, pensionärskollo och pensionärsklubb.– Vi har 26 000 arbetstillfällen inomkommunen och många pendlare.– Vi har en bra skola som hela tiden blirännu bättre och vi gör stora satsningar påpersonalutveckling inom äldreomsorgengenom kompetensstegen.Dessutom framhåller Anna-Karin Lundströmalla historiska värden inom Sigtunakommun såsom Rosersbergs slott, Steningeslott, Sigtuna stad, liksom naturskönaplatser som våtmarkerna vid Fysingen,Ockelsta hagar och Viby by.– Det är inte för inte som vi ligger påfjärde plats i landet sett till antalet hotellgästnätter.FÖR ATT NÅ UT MED SITT BUDSKAP gäller detför kommuner precis som för privata näringslivetatt profilera sig och skapa identitetenligt Anna-Karin Lundström.– Självklart är det viktigt att veta vadsom är viktigt för att saluföra kommunen.Att helt enkelt ha förmågan att marknadsförajust det som sätter Sigtuna kommunpå kartan. Själv upplever jag fortfarandeatt folk inte vet att Arlanda flygplats liggerinom kommungränsen. Det ger utrymmeför andra kranskommuner att göra anspråkpå att vara just en flygplatskommun.KOMMUNIKATION OCH MÖTEN är det somAnna-Karin Lundström bedömer bästsymboliserar Sigtuna kommun.– Vi kommer för alltid bli sammankopplademed järnvägen, E 4:an, båtvägen ochflyget, liksom möten mellan människoroch olika kulturer i olika samhällen, detvill säga som ”alla tiders mötesplats”.Och nu hoppas Anna-Karin Lundströmmycket på den nya mötesplatsen i Märsta,den nyligen invigda Midgårdsvallen.– Jag hoppas vi kommer att användaMidgårdsvallen till många stora evenemang,som lockar ut alla bofasta och lockarhit människor utifrån. O-ringen somarrangerades här för några år sedan varmycket lyckat och satte verkligen Sigtunakommun på kartan.BRA MÖTEN SKAPAR SOLIDARITET mellanmänniskor. Det är Anna-Karin Lundströmövertygad om.– Vi måste bli bättre på att utveckla justsådana mötesplatser. Det är en förutsättningför integration. Boendet är oerhörtväsentligt ur det perspektivet.Enligt Anna-Karin Lundström är enav strategierna att bygga hyresrätter i allakommundelar, framför allt i områden medmycket småhusbebyggelse.– Det möjliggör integrerade mötesplatserinom skolan, barnomsorgen och äldreomsorgen.Ett bra exempel som Anna-Karin Lundströmhoppas mycket på i det fallet är dennya bebyggelsen på Ärlingheden. Därbyggs låga hus enligt Bo-klok konceptetmed både hyresrätt och bostadsrätt, i ettområde som idag består av mestadels småhusbebyggelse.– Lyckas vi i våra intentioner, det villsäga att blanda upplåtelseformerna inomalla kommundelar och större bostadsområden,liksom att skapa trygghet och trivsel,är jag övertygad om att folk kommer atttrivas och bo kvar länge även om man fårett nytt arbete eller börjar studera.DEN KOMMUNALA SERVICEN i form av vårdoch omsorg, utbildning liksom boendetspelar en oerhört viktig roll för att lockapotentiella kommuninvånare. Bra ochvälrenommerade skolor, ett gott omhändertagandeav äldre, relevant fritidssysselsättningför ungdomar är alla väsentligafaktorer inför valet att byta kommun.– Självklart måste vi lära oss att visa uppdet vi faktiskt gör. Ju mer vi vågar tala omdet, desto fler vill flytta hit.Anna-Karin Lundström medger attsituationen känns lite ovan. I alla fall förhenne som politiker.– Vi politiker är vana vid att peka på detsom inte fungerar och försöka göra detbättre. Politiken har ett bekymmer här eftersomden så klart fokuserar på missnöje.Inte heller kommunens tjänstemän harenligt Anna-Karin Lundström någon störrevana vid att föra fram bra saker.– Vi måste bli bättre på att stötta ochuppmuntra varandra, berömma varandraoch sprida goda exempel.KOMMUNEN HAR ARBETAT med kvalitetsgranskningunder året genom den s k”Kommunkompassen”. Den visar att Sigtunakommun på alla områden håller engod kvalitet. Samhällsbyggnad är kommunensstarkaste sida. Samtidigt görs sådanahär granskningar för att hitta förbättringsområden.– Det vi lärde oss var att de olika förvaltningarnaarbetar redan idag med att gekommuninvånarna god service och ett brabemötande, men de arbetar olika. Därförska vi ta fram en gemensam brukarpolicysom garanterar alla kommunmedborgareett positivt bemötande, enkla och adekvatasvar, service och framför allt, tillgänglighet.Och vi måste naturligtvis arbeta medatt marknadsföra det som är bra.Syns man inte, finns man inte.28 | glimten | nr 6 | 2005 glimten | nr 6 | 2005 | 29

Eurostop Arlanda har 19 500 m 2 butiksytainklusive restauranger och serviceytor somhar cirka två miljoner besökare varje år.Fakta Eurostopstår att hitta ett utrymme för att bygga ettskötrum och amningsrum.– Vi gör även satsningar på aktiviteterför barnen, till helgen kommer exempelvisBamse att hålla till i före detta Brio-lokalen.Brio-lokalen står tom för tillfället, liksomden före detta JC butiken. I övrigt ärdet fullt uthyrt, det vill säga ungefär ett30-tal butiker. Och enligt Bengt Johanssonär ytterligare ett tiotal en målsättning.– Vi har bland annat behov av en optikeroch något i stil med teknikmagasinet.Bengt JohanssonNamn: Bengt JohanssonÅlder: 55 årFamilj: GiftBor: JärfällaArbetar: Centrumchef Eurostop/BålstacentrumFritid: Samlar på 50- och 60-tals prylarsamt basket (08 Stockholm)Eurostop är en av Sigtuna kommuns största mötesplatser förhandel med drygt två och en hav miljon kundbesök per år.– En ökning med fyra procent sedan förra året, påpekar BengtJohansson, centrumchef sedan fyra år.Text: Marina Helge, marknadschef | Foto: Jeanette Sundin, fotografQuality hotell är konstant fullbelagt trotsny konkurrens från Connect Hotels somuppfördes i rekordfart och är ett budgetalternativi Arlandastad. Ica Maxi har sänktsina priser och ökat sin omsättning. Ochdetaljhandeln hävdar sig väl.– Affärsidkarna oroar sig för att kommersenska minska efter att COOP extraoch Lidl etablerat sig i Märsta, själv är jagövertygad om att handel föder handel.Och Bengt Johansson vet nog vad hanpratar om. Han har varit chef för ett otalcentrum anläggningar under årens lopp,bland annat Jakobsbergs centrum, Söderhallarnaoch Forum Nacka.– Förutom Eurostop är jag dessutomcentrumchef för Bålsta centrum.FÖR TILLFÄLLET HÅLLER MAN SOM bäst på attprofilera Eurostop under temat Hem ochfritid. Cervera har byggt ut sina lokaler,Idérum etablerats och planer finns om ytterligareverksamheter inom segmentethem och fritid i personalparkeringsgaragetom 5 000 kvadratmeter.– En förutsättning för kommers i garageplanär dock att vi installerar rullbandför bättre logistik i lokalerna.KUND- OCH MARKNADSUNDERSÖKNINGARvisar att främst boenden i Knivsta ochSigtuna kommuner gör sina inköp i Eurostopsaffärscentrum. Och den målgruppnäringsidkarna främst har för ögonen ärfamiljer.– Det ska vara tryggt och säkert atthandla på Eurostop för barnfamiljer. Därförhar vi en lekplats på torget i centrumsom vi utrustat med bland annat Haagslekutrustning.Dessutom ger Ica Maxi möjlighet tillbarnpassning. Och på agendan just nuUTMANINGEN FÖR TILLFÄLLET är att få fart påden södra entrén och göra den mer aktiv.För det krävs en riktig ”dragare”.– Det vore inte dumt att få hit något istil med ”Jula”.TVÅ GRUPPER ÄR TILLSATTA för att funderakring Eurostops framtid. Dels en lokalgrupp bestående av näringsidkarna i affärscentretsom i huvudsak diskuterar detaljer.Dels en central grupp som har i uppgift attfundera på hur marknadsplatsen Eurostopi sin helhet kan utvecklas i framtiden.– För den lokala gruppen är det störstaproblemet kommunikationerna och denstörsta utmaningen att locka in fler av de52 000 bilar som passerar varje dag. Förden centrala gruppen handlar det mer omstrategier, vilken funktion ska Eurostopfylla som marknadsplats i framtiden.Alla parter är dock eniga om att detfinns en potential att öka verksamheteninom Eurostop ytterligare.– Vi omsätter drygt 680 miljoner kronori år vilket är en ökning med sex procentjämfört med förra året.OCH KANSKE FÅR MAN DRAGHJÄLP av demsom vill köpa eller byta bil vad det lider.Före detta ”outleten” håller nämligen sombäst på att fyllas med bilhandlare. Först utär Saab. Och med den etableringen liksomalla andra positiva planer för utvecklingav kommersen i och kring Alrandastad,kommer nog Bengt Johansson och övriganäringsidkare att kunna se tiden an medtillförsikt.– För mig är det glasklart, Eurostop skaupplevas som ett andra hem för märstaborna.Det ska finnas ett bra utbud, varabra för familjen, tryggt och trivsamt.Källa: www.arlandastad.eurostop.seEurostop invigdes 1992, Prins Bertil tog detförsta spadtaget. Hela anläggningen ägsoch förvaltas av Rodamco Europe. EurostopArlandastad är den största Eurostopanläggningeni Sverige. Omkretsen är cirka978 meter och det höga tornet är 46 meterhögt.Eurostop köpcentrumDen totala butiksytan är cirka 19 500 m 2och det innefattar även restauranger ochserviceyta. Detaljhandeln beräknas haomkring 250 anställda och i hela centrumetcirka 500. Servicegraden är hög och butiksmixenrelativ god. I dagsläget finns 31butiker. Ica Maxi är ankarbutiken i EurostopArlandstad och med 35 procent av marknadeni Sigtuna kommun. Flera av de storakedjorna är representerade i centrumet,exempelvis H&M, Stadium, Dressmann,Lindex och Kappahl. Till centrumet hör1 600 fria parkeringsplatser samt hotellmed konferensavdelning. Hotellet har 228rum, 12 sviter och 25 konferensrum.Kommunikation och parkeringTill Eurostop Arlandastad tar man sigenklast med bil. Det finns cirka 1 600 parkeringsplatser,varav 240 är under tak. Allaparkeringsplatser är gratis. Från Märsta gårdet bussar med relativt låg turtäthet (cirka1 gång/timme).30 | glimten | nr 6 | 2005 glimten | nr 6 | 2005 | 31

– mötesplats och nod för nationell tillväxt, utveckling och välfärdText: Marina Helge, marknadschef |Foto: Jeanette Sundin, fotografKerstin LindbergGöranssonNamn: Kerstin Lindberg GöranssonÅlder: 48 årArbetar: Flygplatsdirektör Luftfartsverketsedan 1999Globaliseringen har skapat en allt ökandekonkurrens mellan städer och regioner. Ochvad som slutligen kommer att fälla avgörandeti styrkemätningen är framför alltstrategiskt läge, marknadens storlek, attraktivastadsmiljöer, tillgång till kompetens ochinfrastrukturens kvalitet.– Det är inte flygplatsen i sig som är detviktigaste, utan destinationen, säger KerstinLindberg Göransson, flygplatsdirektör förArlanda och Bromma flygplatser.Arlanda flygplats om något bekräftar bildenav Sigtuna kommun som alla tidersmötesplats. Flygplatsen stämmer väl in ibilden som tog sitt avstamp i Erik Segersällsbyggande av Stora gatan i Sigtunaår 980. Då, en internationell mötesplatsför handelsresande som kom sjövägen.Nu, drygt 1 000 år senare, fortfarande eninternationell knutpunkt för möten ochavsked, räknat i miljoner årligen.Arlanda flygplats har utvecklats till ettcentrum för kommunikation i en mycketspännande region, Mälardalsregionen.En region som inkluderar en tredjedel avSveriges befolkning, som står för 40 procentav Sveriges BNP, ett område där 50procent av Sveriges medelstora och storaföretag har sina huvudkontor, liksom 70procent av de internationella företagen iSverige.– Mälardalsregionen är det störstaupptagningsområdet i hela Norden. Ettområde där naturligtvis goda kommunikationerär en av de viktigaste faktorernaför att företag ska fortsätta etablera sig ochutvecklas.EUROPEISKA UNIONENS UTVIDGNING i ländernakring Östersjön och baltländernasstarkt växande ekonomier ger förutsättningaratt stärka Arlanda flygplats sommötesplats och knutpunkt för kommunikationoch transporter i Östersjöområdet.Den ökade internationaliseringen harfört med sig att företagen lika gärna kanförlägga sina verksamheter till Stockholmsom Helsingfors eller Tallinn. Det är nämligende platser där de bästa förutsättningarnaför företagande finns som är vinnare.Och för att stärka märlardalsregionenskonkurrenskraft och öka tillgänglighetenytterligare deltar Arlanda flygplats i ettsamarbete med Stockholms hamnar. Målsättningenär att ge området infrastrukturellaförutsättningar att utvecklas till ettcentrum för handel och resande för såvälgods som resenärer i Östersjöområdet.”Gateaway – Stockholm”.– Vi har arbetat tillsammans med Stockholmshamnar i ett och ett halvt år nu föratt få destinationen Stockholm på Östersjökartanoch utvecklas till ett centrumför logistiken i området. Vi säljer framförallt på det geografiska läget liksom en välutvecklad infrastruktur, därtill fjärrtågsstationi flygplatsen och Arlanda express. Detviktigaste just nu är att hitta en gemensamplattform för marknadsföring i omvärlden.KERSTIN LINDBERG GÖRANSSON har arbetatsom flygplatsdirektör för Arlanda ochBromma flygplatser sedan 1999. Framtill 2001 var Arlanda en av de snabbastväxande flygplatserna i Europa och Luftfartsverkethade sedan tidigare gått in iett investeringsprogram i miljardklasseni samband med byggandet av en tredjelandningsbana. Våren 2001 började docktendenser till en begynnande lågkonjunkturge sig till känna. En lågkonjunktur somkom att bli den djupaste i Luftfartsverketshistoria och som bröt Arlandas utvecklingfullständigt.– Lågkonjunkturen kunde skönjas i majjuni2001, men blev mycket kraftfullare änvad vi förutsåg samtidigt som vi befannoss i det största investeringsprogrammetnågonsin.Händelserna kring den elfte septembersenare samma år förstärkte dessutom denredan kraftiga nedgången ytterligare. Ochde följande två åren karakteriserades avkostnadsjakter, effektiviseringar, besparingaroch uppsägningar.Åtgärder som dock snart kom att genererapositiva effekter, år 2004 visade balans-och resultaträkning åter svarta siffror.– Det har varit en oerhört smärtsamperiod. För några år sedan iscensatte vi ettåtgärdsprogram om resultatförbättringarmotsvarande 600 miljoner kronor på Arlandaflygplats. Vi har sett över processer,rutiner och jagat smarta sätt att jobba somger effekter framför allt på lång sikt. Detär ett ständigt pågående arbete, det gälleratt aldrig slappna av.Och några ytterligare investeringar ärinte att tala om, nu är det färdigbyggt föröverskådlig tid framöver.– Med utbyggnaden har vi kapacitet för25 miljoner passagerare på Arlanda flygplats.2005 nådde vi upp till 17,4 miljonerresenärer. Nu gäller det att öka trafikenytterligare för att alla investeringar skabetala sig.OCH SÅVÄL UTRIKES- SOM INRIKESTRAFIKENhar stadigt ökat sedan dess. Under vårenhar Arlanda fått ny reguljär trafik på intemindre än 23 linjer och utökningar påytterligare 14 linjer. Och det är privatresandetsom står för den största volymökningen,framför allt resandet med lågprisaktörer.Det går nu att nå över 30 europeiskadestinationer direkt med lågprisflygfrån Stockholm-Arlanda flygplats, allt frånsemesterdestinationer till täta förbindelsermed grannländerna. Lågprisflyget verkardärmed definitivt kommit för att stanna.– Vi kan tydligt se att bland annat inresandettill Sverige ökat, vi har fått betydligtfler utländska besökare med lågprisflyget.Men inte bara turisterna väljer lågprisflyget,även den medvetne affärsresenärenväljer numera lågprisflygbolagen, menarKerstin Lindberg Göransson.– De låga priserna jämte det onekligensnabbaste färdsättet har dessutom lockat uten kategori resenärer som aldrig använt sigav flyget tidigare.ÄVEN ANTALET LÅGPRISFLYGBOLAG har ökatdramatiskt under senare år, en av de störstaär Ryanair som lyfter från Skavsta flygplatsutanför Nyköping. Ett privat alternativ tillArlanda flygplats. Ryanair räknar med attflyga en och en halv miljon passagerare tilloch från flygplatsen. Från sommaren 2006kommer även charterflyg att erbjudas isamverkan med Fritidsresor.– Jag tror säkert Skavsta har tagit endel resenärer från Arlanda men det kännsinte så tydligt ännu på grund av att vi är såmycket större.Kerstin Lindberg Göransson välkomnardock konkurrensen och har respekt förden, som enligt henne påskyndar kundprocessenoch behovet av att bygga ettstarkt varumärke. Det vill säga få alla de250 företagen på Arlanda att förstå att manlever av flöden skapade av flyget i någonform, även om man inte arbetar direkt motslutkonsumenten.– Vi behöver alla veta vad vi fyller varumärketmed och hur vi vill att omvärldenska uppleva flygplatsen och dess aktörer. Vihar gått från tydlig monopolism och intehaft samma tydliga kundsyn som vanligaföretag, men vi har definitivt gjort storaframsteg även om vi inte är i mål ännu.TVÅ TREDJEDELAR AV ARLANDA FLYGPLATSrörelseintäkter kommer från trafikavgifteroch en tredjedel från den kommersiellasidan av verksamheten, det vill säga hyrorför kommersiella lokaler, markarrenden,parkeringsavgifter och liknande. KerstinLindberg Göranssons bedömning är dockatt just den kommersiella sidan av verksamhetenkommer att bli viktigare ochviktigare i framtiden.– Eftersom biljettpriserna nu pressaskraftfullt måste vi som flygplats göra alltför att hålla våra kostnader nere. I dag medpåtagligt sänkta biljettpriser blir vår andelen viktig konkurrensfaktor när flygbolagväljer var man vill etablera sig och kommersiellaintäkter viktigare för att vi trotssjunkande flygplatsavgifter ska kunna hållagod kvalitet på vår flygplats.MED ANLEDNING AV DETTA pågår ett samarbetemed Amsterdam Airport Schipholför att utveckla butiker, restauranger ochnöjesutbud i framför allt den största internationellaflygterminalen på Arlanda,terminal 5. Schiphol är internationellterkänd för hög kompetens att utveckla ochdriva shopping och nöjesutbud på flygplatseroch samarbetar redan med flera av destörsta europeiska flygplatserna.– Tillsammans har vi ett gemensamtägt utvecklingsbolag. Bolaget startade förungefär ett och ett halvt år sedan och är ettlångsiktigt samarbete gällande utvecklingav kommersiella ytor i våra terminaler inklusiveSky City.ALLDELES NYLIGEN GENOMFÖRDE Luftfartsverketen strukturöversyn över verketsflygplatser samt en analys av statens ansvarmot bakgrund av att den förändrade flygmarknadenslagit hårt, framför allt motmånga mindre flygplatser. 19 flygplatserfanns inom ramen för Luftfartsverkets organisationfram till i år.– Sedan en bit in på innevarande årövergick ansvaret för Norrköpings flygplatspå kommunen. Och när det gällerKarlstad och Jönköping flygplatser pågårdiskussioner.Flertalet av Luftfartsverkets flygplatservisar sjunkande siffror. Särskilt flygplatser isödra Sverige.– Flygplatser som ligger nära Stockholmoch har bra resalternativ utvecklas betydligtsämre än exempelvis Umeå och Luleå,som tillsammans med Stockholm, Göteborgoch Malmö är de enda destinationerdär flyget går med vinst.ARLANDA FLYGPLATS VISADE DOCK ett positivtrörelseresultat om 544 miljoner kronor2004. Till stor glädje för alla Sigtunakommuns invånare som på ett eller annatsätt har sin försörjning ordnad genomflygplatsen. 250 företag finns etableradepå Arlanda flygplats vilka tillsammans försörjerinte mindre än 15 000 personer medarbete. Det är inte utan det ligger något ibeskrivningen av Sigtuna kommun som enbruksort, med tanke på just det stora beroendetav flygplatsen.– Jag har ett mycket bra och fruktbartsamarbete med kommunledningen i Sigtuna.Vi har kanske inte alltid samma uppfattningi alla frågor men det ska vi inte haheller, eftersom vi har olika roller.Det har dock inte alltid varit så. KerstinLindberg Göransson beskriver relationenvid tidpunkten för tillträdet som flygplatsdirektör1999 som ”historiskt dåligt” och”i rejäl uppförsbacke”.– Minst sagt. Men under de senaste årenhar vi arbetat upp en riktigt bra dialog,samarbetet har verkligen utvecklats i rättriktning.Kerstin Lindberg Göransson företräder”flygplatsutvecklingen” och medger att ifrågor som rör buller och influensområdenstår parterna fortfarande mycket långt ifrånvarandra av naturliga skäl. Men att det finnsmånga andra frågor att samarbeta kring, därde kan utöva påtryckning genom gemensammaframställningar och debattinlägg.– Måbyavfarten är definitivt en sådanfråga. Vi har gjort flera gemensamma32 | glimten | nr 6 | 2005 glimten | nr 6 | 2005 | 33

inlägg i debatten för att få till en bättre påfarttill Arlanda flygplats söderifrån.Ett projekt som definitivt befäster detgoda samarbetet mellan Arlanda flygplatsoch Sigtuna kommun är den fördjupadeöversiktsplanen som tar fasta på utvecklingenav området runt Arlanda flygplats.– Tillsammans med bland annat företrädareför Sigtuna kommun och Arlandastadhar vi tagit fram planförutsättningarna förområdets fortsatta utveckling. Syftet äratt integrera flygplatsen i det kommunalaplansystemet och betona områdets utvecklingtill en stark regional kärna för kommunikationoch näringsliv.PERSONLIGEN SÄGER SIG KERSTIN LINDBERGGöransson ha en mycket positiv framtidssyn,de kraftfulla omställningsåren har hondefinitivt lagt bakom sig.– Det har varit några hårda och smärtsammaår för alla. Men idag är vi väl rustadeoch har byggt upp en beredskap föreventuellt kommande lågkonjunkturer.Dock måste vi hela tiden leva med en ständigjakt på förbättringar och ha järnkoll påvad som händer i omvärlden – annars ärdet lätt att hamna i åtgärdsprogram igen.Det primära just nu är att fortsätta utökaantalet direktlinjer från Stockholm-Arlandaflygplats, framför allt med ytterligareinterkontinentala linjer.– En internationell flygplats är i behovav direktlinjer och Stockholm-Arlanda harett enormt strategiskt läge med kortareflygtider till både Asien och USA jämförtmed övriga Europa. Och nyligen har bådeMalaysia Airlines och Continental utökatantalet direktflyglinjer till Kuala Lumpuroch New York.Men att ha som mål att utveckla Arlandaflygplats till den största i norra Europa,är inte något som direkt tilltalar KerstinLindberg Göransson. Hon tycker helt enkeltinte att det är en bra målsättning.– Arlanda flygplats ska täcka ett naturligtbehov som finns i regionen och landet ochbyggas upp på egna meriter, framför allt påsitt geografiska läge.DE MEST KRITISKA FAKTORERNA för tillfälletär förbättringar av servicen och de kollektivatransporterna, uppfräschning av degamla delarna av flygplatsen samt hur manska hantera avgastaket i framtiden.– Goda kommunikationer är avgörandeför att utveckla Stockholm och Sverigesom destination, liksom för utvecklingen,tillväxten och välfärden i hela vårt samhälle.Och varje miljon resenärer genererar sextill sju hundra nya arbetstillfällen, i Sigtunakommun.Fakta Stockholm-Arlanda flygplats 200416,3 miljoner passagerare, varav 10,7 miljonerutrikes245 000 rörelser, starter och landningar172 destinationer, varav 137 internationella67 flygbolag, varav 60 internationellaTre rullbanor, fyra passagerarterminaler51 konferensrum för upp till 700 gäster48 affärer, 34 restauranger, barer och caféer4 hotell22 000 parkeringsplatserArbetsplats för 15 000 anställdaVisste du att?Källa: www.lfv.se.LUFTFARTSVERKET FRÅN DEN 1 JANUARI är ettaffärsdrivande verk och att all myndighetsutövningoch tillsyn är koncentrerattill Luftfartsstyrelsen, ett nytt tillsynsorgan.TILL SKILLNAD FRÅN ANDRA TRANSPORTSYSTEMbär flyget sina egna kostnader och belastari stort sett inte statsbudgeten. Flygetsinfrastruktur byggs med Luftfartsverketsegna intäkter. Intäkterna kommer huvudsakligenfrån trafikavgifter. Flygbolagenfår betala för varje start och landningsamt för att flyga genom svenskt luftrum.De kostnaderna ligger inbakade i biljettpriset.STORLEKEN PÅ LFV TRAFIKAVGIFTER för en enskildflygning bestäms av flygplanets avgas-och bulleregenskaper, den maximalastartvikten, vilken flygplats flygplanetutgår från samt antalet passagerare.LUFTFARTSVERKET FINANSIERAR sin verksamhettill 2/3 med trafikavgifter och 1/3 kommersiellverksamhetMer information om Luftfartsverket påwww. lfv.seKort omLuftfartsverket 2004Passagerare – 27,6 miljRörelsens intäkter – 5 821 mkrRörelsens kostnader – 5 306 mkrResultat efter finansiella poster – 124 mkrÅrets resultat – 89 mkrRäntabilitet på eget kapital efter skatt – 3 %Soliditet – 20 %Investeringar – 735 mkrAntal årsarbetare – 3 786Beslut om att bygga Arlanda flygplatsfattades 1946Arlanda flygplats invigdes 1959Arlanda flygplats invigdes officielltden 1 april 1962 av kung Gustav VIAdolf. Utrikestrafiken flyttades dåfrån Bromma till Arlanda.Terminal 5, invigdes 1976 av kungCarl XVI Gustav och all utrikestrafik,reguljär och charter flyttades dit.Inrikes 1, nuvarande terminal 4, invigdes1983 av Kung Carl XVI Gustavoch Drottning Silvia. Den 1 januari1984 flyttade SAS inrikes och Linjeflygfrån Bromma till Arlanda.Arlandas tredje bana invigdes avkronprinsessan Victoria den 29 maj2002.Arlanda Express började trafikeraArlanda 1999.Flygledartornet togs i drift den 23december 2001 och är 83 meterhögt.Arlanda Express började trafikeraArlanda 1999.Andel avgångar merän 15 minuterförsenade 20031 Köpenhamn 10,5%2 Helsingfors 10,8%3 Bryssel 11,1%3 Oslo 11,1 %5 Stockholm 12,2%6 London-Gatwick 14,2%7 Geneve 16,1%7 Düsseldorf 16,1%9 Paris-Orly 16,5%10 Frankfurt 17,0 %... och fem-i-botten27 Zürich 29.9%26 Rom 28,7%25 Paris-CDG 24,4%25 Milano-Malpensa 24,4%23 Istanbul 23,5%Flygplatser, världen, antal passagerare 20031. Atlanta Int. Airp. 79,1 miljoner2. Chicago O’Hare 69,5 miljoner3. London Heathrow 63,5 miljoner4. Tokyo Haneda 62,9 miljoner5. Los Angeles LAX 55,0 miljonerLuftfartsverkets 18flygplatser, ordningsföljdefter passagerarantalStockholm-ArlandaGöteborg-LandvetterMalmö-SturupStockholm-BrommaLuleå-Militär/LFVUmeåÖstersund-Militär/LFVÄngelholm/HelsingborgSundsvall/HärnösandVisbySkellefteåRonneby-Militär/LFVKalmarKarlstadKirunaÖrnsköldsvikJönköpingHalmstad-Kommunal/LFVNorrköping-Kommunal från 20056. Dallas Fort Worth 53,3 miljoner7. Frankfurt 48,4 miljoner8. Paris CDG 48,2 miljoner9. Amsterdam 40,0 miljoner10. Denver 37,6 miljonerTopp tio destinationerfrån Arlanda flygplats,antal passagerare 2003KöpenhamnOsloLondonGöteborgLuleåHelsingforsMalmöUmeåAmsterdamFrankfurt1 200 miljoner899 miljoner859 miljoner848 miljoner792 miljoner773 miljoner680 miljoner560 miljoner490 miljoner480 miljonerKälla: www.lfv.se34 | glimten | nr 6 | 2005 glimten | nr 6 | 2005 | 35

IGTUNAHEMS MÖTESPLATSER SIGTUNAHEMS MÖTESPLATSER SIGTUNAHEMS MÖTESPLATSER SIGTUNAHEMS MÖTESPLATSER SIGlimtenFakta fakta fakta fakta fakta fakta fakta fakta fakta fakta fakta fakta fakta faHemsidanFakta fakta fakta fakta fakta fakta fakta fakta fakta fakta fakta fakta fakta faGlimten produceras helt i egen regi. Glimten har över tid ut-vecklats från ett nyhetsbrev i svartvitt och vikt A3-format till entidning om drygt 50 sidor som sedan några år tillbaka trycks ifyrfärg.Glimten ges ut i 5 600 exemplar och distribueras till kunder ochintressenter sex gånger om året. Dessutom är det många somladdar ner Glimten från hemsidan där den publiceras i PDFformat.30 000 exemplar har hämtats ner sedan mars månad,2005.Syftet med Glimten är att skapa ”vi-känsla” och närhet tillhyresgäster och potentiella kunder, att stärka varumärket Sigtunahemoch sprida kunskap.Glimten ska vidare informera om bolagets verksamhet men äringen nyhetstidning av naturliga skäl eftersom den bara kommerut med sex nummer om året.Sigtunahems kundtidning Glimten kom ut för första gången inovember 1988 under arbetsnamnet ”Nytt från Sigtunahem”. Viaen namntävling med första numret kom kundtidningen fortsättningsvisatt kallas för Glimten.Tre personer skriver, fotograferar och formger tidningen och tidsåtgångenberäknas till ungefär tre veckor varannan månad.Det enda som inte sköts i Sigtunahems regi är trycket.Budget för Glimten innevarande år, 2005, är 370 000 kronor.Syftet med hemsidan är liksom för Glimten att stärka varumärket,sprida information och kunskap, men också att möjliggöraen rad tjänster.Hemsidan ska till skillnad från Glimten fylla behovet av detaljeradinformation om vad som händer och sker ute i Sigtunahemsbostadsområden. Hemsidan som verktyg uppdateras nämligendagligen.Ett arbete pågår om att utveckla hemsidan och göra den mertillgänglig för funktionshindrade, liksom förse den med flertjänster – bland annat områdesspecifik, information. På hemsidanska exempelvis finnas detaljerad information om pågåendeprojekt, underhåll och reparationer, liksom vilka entreprenörersom kan förväntas rondera området. Sigtunahems nya hemsidalanseras den 1 juli 2006.Antal besök 2005 fram till och med november.november 26 015oktober 27 253september 27 526augusti 23 500juli 20 779juni 22 045maj 24 265april 25 439mars 27 767februari 25 394januari 25 17236 | glimten | nr 6 | 2005 glimten | nr 6 | 2005 | 37

TUNAHEMS MÖTESPLATSER SIGTUNAHEMS MÖTESPLATSER SIGTUNAHEMS MÖTESPLATSER SIGTUNAHEMS MÖTESPLATSER SIGTInternetcaféLäxläsningValstasatsningen, startade 1997, och har som uppdrag att åstad-komma ett utökat medborgarinflytande för boende i stadsdelenValsta/Steninge. Grunden i Valstasatsningen är de olika medborgargruppersom bildats. Arbetet går ut på att genom ideellt arbeteengagera invånarna att visa upp vad stadsdelen Valsta/Steninge haratt erbjuda men också att få stadsdelens invånare att ta för sig ochgöra sig hörda på alla de sätt som erbjuds.FrejgårdenNavet i Valstasatsningen arbete är Frejgården som med tiden bliviten naturlig träffpunkt för många. Internetcafé, studiecirklar avmånga olika slag och läxläsning är några av alla de aktiviteter somträngs innanför Frejgårdens väggar.ValstadagenMidsommar BureStudicirklarAnhörigföreningFakta fakta fakta fakta fakta fakta fakta fakta fakta fakta fakta fakta fakta faFrejgårdenFrejgården besöks varje vecka av cirka 250 personer av varierandeålder. En gång i veckan kan man träffa anhörigkonsulenten påFrejgården.AktiviteterValstasatsningen anordnar även Valstadagen i syfte att visa upp vadstadsdelen har att erbjuda samt att göra stadsdelen känd.Tillsammans firas också midsommar i Burebacken.En nyinstiftad tradition är mångkulturell jul i Valsta centrum där syftetär att olika föreningar ska visa upp vad som är speciellt för derasrespektive julfirande i form av mat, hantverk och kulturella inslag.PensionärsklubbMånga förknippar boendet nästan uteslutande med tekniskaoch ekonomiska behov och lösningar. Inom Sigtunahem ser viboendet utifrån ett bredare perspektiv, för oss handlar boendetom samspelet mellan människa, bostad och miljö, dvs ett samspelmellan kundrelaterade-, ekonomiska- och tekniska frågordär det råder ett nära orsak/verkan förhållande. För visst spelardet en avgörande roll för en fastighets framtida behov av underhållvem eller vilka som lever och bor där samt hur de brukar sinfastighet och sitt bostadsområde. Vi vet också av erfarenhet attdet inte är enbart de tekniska åtgärderna som skapar trivsel ochnöjda kunder utan att det också är viktigt att känna sig tryggoch säker, att veta vem eller vilka som är ens grannar, att kännaÄventyrskolloFakta fakta fakta fakta fakta fakta fakta fakta fakta fakta fakta fakta fakta faBoende med omtankePensionärskollosig sedd och bekräftad, att ha möjlighet att påverka och varadelaktig. Inget tvång men en möjlighet.Levande och inspirerande bostadsmiljöer där alla som vill är medoch skapar en gemensam framtid måste vara en bra plattform förtrygghet, säkerhet och personlig utveckling.Viktigt är också att vi som hyresvärd visar en öppenhet mot vårahyresgäster. Att vi är lyhörda för behov och önskemål samt tar tillvara idéer, förmågor och ser de boende som en resurs i det förebyggandearbetet och utvecklandet av levande bostadsområden.Det är just det som vi kallar ”Boende med omtanke”.38 | glimten | nr 6 | 2005 glimten | nr 6 | 2005 | 39

Brf Södergatanm å n a d s a v g i f t e n– med en procent från årsskiftetText: Marina Helge, marknadschef |Foto: Jeanette Sundin, fotografFör fyra år sedan rekonstruerades föreningen,ekonomin sanerades och lånen amorteradesav med 22 miljoner kronor. Det var ettviktigt avstamp och början på en framgångsrikekonomisk resa som nu resulterat i entryggad ekonomi för lång tid framöver.– Målsättningen för Brf Södergatan harvarit ekonomisk stabilitet varför styrelsenvalt att amortera av på lånen i första hand,fram till nu med ytterligare tio miljoner,säger Clas Linfeldt som i egenskap av ekonomichefi Sigtunahem också ansvarar förföreningens ekonomiska förvaltning.Brf Södergatan uppfördes under åren1991–1993, det vill säga under de årSverige befann sig i en av de djupaste ekonomiskakriserna någonsin, med räntorstundtals över 500 procent. Sviter Brf Södergatanpå olika sätt fick erfara och sombland annat resulterade i att Sigtunahemfick delar av föreningen i sin ägo. 160 avde 225 bostadsrätterna kom därmed attupplåtas med hyresrätt i Sigtunahems regi.I dag är bara 103 av lägenheterna kvar ibolagets ägo, resterande 57 har sålts påden öppna marknaden. Och med tanke påatt Södergatan är i fas att förtätas med nybostadsbebyggelse, nya torg och lokalerför såväl kommersiella som offentliga syften,bedöms förutsättningarna goda att fåspekulanter till resterande lägenheter allteftersom de sägs upp.Harry Sillfors, är ordförande i föreningen,och trivs jättebra i sin lägenhet på Södergatan,som han bott i sedan 1993.– Det är mycket stora, vackra ochrepresentativa lägenheter, med öppnaplanlösningar, stora balkonger alternativttakterrasser och det till en kostnad motsvarandeen tiondel av en likvärdig lägenhet iVasastan, säger Harry Sillfors ordförandei föreningen som köpte sin femma redan1993.Harry Sillfors betalar 7 500 kronor i månadsavgiftför sin etagelägenhet med tvåstora balkonger, två garage och ett extraförråd.BRF SÖDERGATAN– Insatsen för femmorna varierar mellan200 000 och 500 000 kronor beroende påväderstreck, våningsplan, storlek och justom lägenheterna ligger i etageHARRY SILLFORS HAR BOTT i flera bostadsrättsföreningari Märsta under sin boendekarriärmen aldrig trivts så bra som påSödergatan. Det är centralt, nära kommunikationeroch både kommersiell och offentligservice. Och hiss finns i huset, frångarageplatsen rätt upp till lägenheten.– Hade jag pengar skulle jag köpa enlägenhet i spekulativt syfte. Jag är alldelesövertygad om att värdet på bostadsrätternakommer att stiga betydligt när det är färdigbyggtlängs Södergatan.Harry Sillfors beskriver de boende iföreningen som en salig blandning av ungaoch gamla, ensamboende och barnfamiljer,män och kvinnor.– Det senaste tillskottet i föreningenär en dam från Täby, 84 år. Tänk att bytamiljö vid en så aktningsvärd ålder, dettycker jag är helt fantastiskt.FASTIGHETERNA I FÖRENINGEN ÄR BYGGDA itegel och något särskilt underhåll är inteatt vänta.– Det är det gamla vanliga, uppfräschningav trapphus, byte av värmeväxlare i undercentralernaoch visst underhåll av hissarna,säger Clas Linfeldt men bedyrar samtidigtatt det finns medel avsatta till underhållet.Viktigt för föreningen är utemiljön somde satsar lite extra på. Mottot är att det skavara helt, rent och snyggt. Och för skötselnsvarar KSM-förvaltning.– Robin är vår vice värd och mycket duktig.Han håller i allt, säger Harry Sillfors.FÖRUTOM BOSTÄDER FINNS det även kommersiellalokaler i föreningen bland annat,Skomakare, Bernina, Solarium, Moderaternasamt ett par restauranger.– Vi har faktiskt en av länets bästa restaurangeri huset – Piccadilly. Jag är däroch äter ganska ofta, fortsätter HarrySillfors.SYFTET MED FÖRENINGEN är att bygga förframtiden och målsättningen just nu, attinte behöva höja månadsavgifterna ävenom räntorna skulle stiga.– Den stabiliteten har vi i föreningen,att vi inte behöver höja avgifterna ävenom räntorna stiger med ett par procent,säger Clas Linfeldt, som själv kan tänka sigatt köpa en bostadsrätt på Södergatan omtillfälle ges.OCH SATSNINGAR PÅ MARKNADSFÖRING,information och ny logotype kommer säkerligenatt höja såväl trivsel som status ytterligareoch dessutom föra medlemmarnaännu närmare varandra.– Stora och representiva våningar, 19minuter från Stockholm Central, i en föreningmed stabil ekonomi och det till enkostnad motsvarande en etta på Odenplan.Bättre än så blir det inte, enligt ordförandeHarry Sillfors och Clas Linfeldt instämmer.Fakta Brf SödergatanSigtunahem förvaltar 103 lägenheter åt BrfSödergatan fördelade enligt nedan:3 st 1 rum och kök46 st 2 rum och kök28 st 3 rum och kök25 st 4 rum och kök1 st 5 rum och kökTotalt har Sigtunahem sålt 57 lägenhetersedan 2001.Lägenheterna säljs var efter de blir uppsagdaav Sigtunahems hyresgäster.Är du intresserad av att köpa en bostadsrättpå Södergatan, hör av dig till Sigtunahempå telefonnummer 08-591 796 00.Lägenhet till saluAdress: Södergatan 22Boarea: 62,4 m 2Rum: 2 rokAvgift: 5541 kr/månPris:189 000 kr el budTillträde: 1 april 2006Byggår: 1991–93För ytterligare information och visning ring våra säljare påmarknadsavdelningen på telefonnummer 08-591 796 00.42 | glimten | nr 6 | 2005 glimten | nr 6 | 2005 | 43

88,2 Mhz”Förmiddag medRune Ljungberg ”Sedan mars månad bjuder föreningen ”Musik för alla” på blandat sex dagar i veckan. Nioeldsjälar spelar musik ur egna skivsamlingar, helt ideellt, med syfte att glädja.Text: Marina Helge, marknadschef | Foto: Katarina Karlsson, redigerareDet är fredag och bara en timme kvar tilldirektsändning av, ”Förmiddag med RuneLjungberg”, som precis som närradioföreningensänder på frekvens, 88,2 Mhz.Ungefär 130 000 invånare ges möjlighetatt ta en paus från jobb och julstök, ratta infrekvensen och lyssna till svensk schlageroch dansmusik sänt från en källarlokal icentrala Märsta.– Vid klart väder och med en bra bilradiohörs vi ända bort till Huddinge,säger Rune Ljungberg en av drivkrafternabakom föreningen ”Musik för alla”.NÄRRADIOFÖRENINGEN i Sigtuna kommunfirar 20 år i år. Och består av många radiointresseradepersoner. Personer som förutomNärradioföreningen är medlemmari en rad andra föreningar som sänder radiopå samma frekvens, ”Le Freak”, ”MissionsföreningenLIV”, och ”Musik föralla”. Tillsammans sänder föreningarna 20timmar live per vecka. Övrig tid sänds enprogramslinga som bland annat innehållerväderprognos och lokala evenemangstips.– Inom ramen för ”Musik för alla” sändervi radio tisdag till söndag med olikamusikinriktning, och det mesta är representerat;country, andligt, jazz, klassiskt,gammeltjo, dansbands- och topplistmusik.RUNE LJUNGBERG HAR SÄNT RADIO i Närradioföreningensregi sedan 1999. Eftertrettio år som mentalskötare på Södersjukhusetoch nybliven pensionär ställdesRune Ljungberg inför det faktum att göranågot vettigt av all ledig tid. Sedan begynnelsenhade han samlat på skivor, allt från78 varvare till vinyl och CD. Och nu hadeRune Ljungberg med fru ungefär12 000 skivor i sin samling, till hälftensvenskt och hälften utländskt.– Skivorna låg och skräpade lite här ochdär och nu fick jag äntligen tid att skapalite ordning och reda.1999 kontaktade han närradioföreningeni Sigtuna och förhörde sig om intresseatt sända ett radioprogram med syfte attdela med sig av musiken till andra musikintresserade.– Närradioföreningen nappade och 1999sände jag för första gången i egen regi.Med tiden blev det fler och fler och mankom till ett stadie då man måste bilda enförening. Under 2003 startades därmeden förlaga till det som i mars omstruktureradesoch i dag går under beteckningen”Musik för alla”.– Medlemsstocken ökar stadigt och i dagär vi ungefär 100 medlemmar.Att starta en förening som sänder radioär förenat med en rad villkor, sändningstillståndmåste sökas via Radio- och TV-verket i Haninge, firmatecknare och ansvarigutgivare utses och namn registreras.– Jag är ansvarig utgivare och Åke Ådénställföreträdande. Båda tecknar vi firma.Närradiotillstånden gäller för en kommununder tre år och endast ideella föreningar,församlingar och sammanslutningarav studenter kan ansöka.– ”Musik för alla” är en ideell föreningoch vi tar inte ut några medlemsavgifter.Vi förhandlar med Närradioföreningen– Sigtuna, när vi vill sända olika program.De har hand om alla ekonomiska förehavanden,betalar stimavgifter och liknande.Förra året drog vi in 23 000 kronor isponsorsbidrag som oavkortat gick till justNärradioföreningen, Sigtuna.INOM ”MUSIK FÖR ALLA” finns nio eldsjälarsom sänder radio sex dagar i veckan,var och en lägger upp sitt program inomramen för de stadgar som styr verksamheten.Programmen är ganska lika - mycketmusik, lite prat, ömsom gäster, ömsomtävlingar. Det som skiljer mellan programmenär huvudsakligen typen av musik.– Målgruppen är 40+ som det ser ut idagsläget, men vi hoppas kunna bredda utbudetvad det lider och sända även pop ochrock riktat mot en yngre publik.Hur stor lyssnarskara programmen harvet in Rune Ljungberg, det har aldriggjorts någon mätning. Men intuitivt trorhan programmen har stor genomslagskraft.– Med tanke på hur många som ringerin och önskar låtar, skickar tack och gratulationer,ger ryggdunkningar på stan såförstår vi att programmen mer än väl fyllersin funktion.På agendan just nu står dock att visa uppsig på ett bättre sätt för allmänheten, försökasprida information om sändningarna,att helt enkelt öka marknadsföringen.– Vi är på gång att bygga upp ett varumärkemed egen logotype och så småningomäven egen hemsida. Vi visade upposs i samband med invigningen av det nyasportfältet, Midgårdsvallen. Men det ärviktigt att inte ta sig vatten över huvudet,vi ska inte bli någon ny radio Viking.Dock har en av radiopratarna erfarenhetExakt 09.30 rattar Rune Ljungberg igångsin förmiddag för sina trognaste lyssnare.Dagens sändning börjar med en reprisslinga.från just radio Viking, nämligen Leif Hallinsom sänder jazz på onsdag kvällar.– Leif Hallin är professionell och hararbetat på Sveriges radio i många år, hanbor i Stockholm och är tillsammans medMattias Danfjorden som sänder topplistanvarannan lördag de enda av oss som intebor i kommunen. Övriga radiosändare ärtrogna kommuninvånare.DAGENS AVSNITT AV ” FÖRMIDDAG med RuneLjungberg” inleds med en repris från ettprogram han sände i december 2003, nämligenen intervju med Räddningstjänsten.– Det framkommer en del bra tips omhur man i juletid kan undvika att husenstår i lågor.För övrigt finns inget manus. RuneLjungberg har bara en liten kladd med sig44 | glimten | nr 6 | 2005 glimten | nr 6 | 2005 | 45

av vilken framgår lite fakta kring musikenhan ämnar spela.– Jag pratar lite om saker som spontantdyker upp, ibland hakar jag upp mig, menså ska det vara. Och jag spelar bara svenskt.Förmodligen blir det favoritlåten ”GamleSvarten” med den stora idolen, CackaIsraelsson. Eller kanske Barnatro medLapplisa som följer som god tvåa. I övrigtspelar Rune Ljungberg gärna Vikingarna,Thorleifs, Kjell Krage och naturligtvis,veckans Cedermarkare.– Roland Cedermark är en av de artistersom önskas mest. Jag har förresten hafthonom som gäst i programmet, liksomJörgen Edman och alldeles nyligen, Märstadragspelsgille. De spelade i direktsändning.INFÖR NÄSTA ÅR PLANERAR Rune Ljungbergintervjuer med hembygdsföreningensordförande, liksom en intervju med någonfrån kommunen i syfte att berätta om denkommunala verksamheten.– Jag hoppas också att få Märsta dragspelsgilletill studion ännu en gång. Detvar mycket uppskattat.Rune Ljungberg bär dessutom på enhemlig dröm. Nämligen att föreningen”Musik för alla” ska ges förutsättningaratt arrangera allsång till nästa sommar.Förhoppningsvis i parken vid vattentorneti Valsta.– Det är ännu så länge bara på ritbordet.Först måste det förankras i styrelsen ochbland medlemmarna. Dessutom kräver dethjälp från sponsorer med scen, stolar, ljudanläggningaroch liknande.DEN GEMENSAMMA VISIONEN och målsättningenför föreningen ”Musik för alla”är enkel, att få fortsätta sända radio ochsprida glädje med de egna skivsamlingarna.– Jag tycker det är viktigt att påpekaatt all musik som spelas i våra sändningarär från egna musiksamlingar. Och att visänder radio för att vi tycker det är kul ochvill dela med oss av vår musikskatt.OCH PRECIS SOM ALLA ANDRA radiopratarehar Rune Ljungberg en trogen lyssnare,nämligen Leif Elgenfors.– Han ringer stadigt, det är trevligt medsådana lyssnare. Det är de som förgyllertillvaron.En annan person som förgyller RuneLjungbergs tillvaro är hans fru, Ros-Mari.– Hon är också aktiv i föreningen ochhar ett eget program om söndagarna somheter meloditimmen. Jag brukar skoja ochsäga att det är världens längsta meloditimmeeftersom programmet går mellan15.30 och 17.00.Fakta RadiosändningarRadio- och TV-verketRadio- och TV-verket är den myndighet somger tillstånd för sändning av närradio- ochprivat lokalradiosändning, tillfälliga sändningsverksamhetersamt radiotidningar.”Målet för Radio- och TV-verket är attfrämja möjligheterna till mångfald i radiooch television genom att ansvara för all tillståndsgivningi enlighet med de särskildalagarna för ljudradio- och televisionssändningarriktade till allmänheten i de falluppgifterna inte ligger på regeringen ellernågon annan särskilt angiven myndighet.”NärradioMed närradio menas lokala ljudradiosändningarför föreningslivet. Till föreningsliveträknas ideella föreningar som har anknytningtill sändningsområdet, församlingaroch kyrkliga samfälligheter inom Svenskakyrkan, obligatoriska sammanslutningarav studerande vid universitet och högskoloroch sammanslutningar av fleratillståndshavare i ett sändningsområde förgemensamma närradioändamål, det villsäga närradioföreningar.För att bedöma om en ideell förening haranknytning till sändningsområdet tassärskild hänsyn till var föreningens studioProgramtablå Radio Sigtuna 88,2 MHzTisdag18–19 Klassiska Timmen*med RagnarOnsdag17–19 Jazz Etz*med Leif HallinTorsdag14–15 En salig blandning*med Helena18–22 Kommunal fullmäktige(Närradioföreningen)19–21 Club88 **med Stefan LagerkvistFredag9.30–12 Förmiddag med Rune Ljungberg*18–19 Dansbandsmix*med Kjell Doch övriga lokaler för verksamheten finns, varansvarig utgivare och föreningens styrelsemedlemmarär bosatta, och var föreningsstämmaoch styrelsemöten hålls.Sändningsområdet för närradiosändningaromfattar högst en kommun och endast enfrekvens får användas för närradioprogram ikommunen. Radio- och TV-verket kan beslutaom större sändningsområde om det finns synnerligaskäl. Om det finns särskilda skäl kanverket besluta att det får sändas mer än ettnärradioprogram i kommunen.Privat lokalradioBåde fysiska och juridiska personer kan ansökaom tillstånd att sända privat lokalradio.Tillfälliga sändningarTillfälliga sändningar kan vara provsändningaroch evenemangssändningar och får max sändai högst två veckor. Både fysiska och juridiskapersoner kan ansöka om tillfälliga tillstånd.RadiotidningarRadiotidningar är tidningar som är särskiltanpassade för synskadade. Enligt radio- ochtv-lagen krävs inte tillstånd för sändningarsom är särskilt anpassade för syn- eller hörselskadade.Lördag9–10.15 Topplistan*med Mattias*13–15 Disco Down**med Gunnar Bergström15–17 Rodeo Country Klassiker**med Torbjörn ErikssonSöndag13–15 Country Express*med DJ Lone Star Travis15.30–17 Meloditimmen*med Ros-Mari LjungbergSändande föreningar är:Musik för alla *Le Freak **MissionsföreningenBo i GarnsvikenOmrådet är fint beläget på en kulle nära Garnsviken, inspireratav trädgårdsstadens smala och intima gaturum.Området är barnvänligt med goda kommunikationer, nära för- och grundskolor i både kommunaloch privat regi samt med ett stort utbud av såväl kommunal som kommersiell service.I Garnsviken kan vi erbjuda nyproducerade lägenheter med 2,60 i takhöjd, ekparkett, helkaklade badrummed tvättmaskin och torktumlare som standard.Lägenhetsstorlekar från 2 rum och kök till 5 rum och kök om 75–104 m 2 .Just nu ledigt: tvåor och fyror. För mer information och intresseanmälan,ring 08-591 796 00 eller gå in på vår hemsida www.sigtunahem.seVälkommen!46 | glimten | nr 6 | 2005 glimten | nr 6 | 2005 | 47

LuciarockText: Johan Zanotti, projektledare | Foto: Jeanette Sundin, fotografDet är den 10 december och Vikingahallen är full av ungdomar. Det är inte innefotbollsturnering, handbollsturnering eller innebandyturneringutan det är årets luciarock!Åter igen har ungdomsenheten i Sigtuna kommun arrangerat den mycket uppskattade luciarocken, förra året hölls den i Ekillahallen,men flyttade in i finrummet på grund av att luciafirandets popularitet och därmed större uppslutning. I år deltog mellan 500 och 600,vilket är helt fantastiskt.Kvällen bjöd på olika aktiviteter som backklättring, test av amerikansk fotboll med mera. Men det huvudsakliga intresset låg i mittenpå spelplanen, nämligen dansgolvet. Här var det full rörelse med en DJ som mer eller mindre tvingade ungdomarna att dansa eftersomhan spelade så mycket bra musik.Olika föreningar som Valsta Syrianska, Mälarpiraterna, Svenska Kyrkan, Skånela IF, NightRiders, Ungdomsenheten och Drogförebyggandevar med och hjälpte till så att kvällen kunde fungera både inne och utanför Vikingahallen.48 | glimten | nr 6 | 2005 glimten | nr 6 | 2005 | 49

SK Wigör är utsedda till 2005 årsungdomsförening i UpplandUpplands Fotbollsförbund har utsett SK Wigörtill 2005 års ungdomsförening med följandemotivering:”SK Wigör: En klubb som växer snabbt på ungdomssidan,med snart 300 aktiva ungdomar ochett 40-tal ledare. Klubben månar om den socialaRing, så hjälper vi till!Socialförvaltningen har två killar som heterMartin och Christopher som hjälper ålderspensionärersom bor i Sigtuna kommun medmindre tjänster i hemmet. Syftet med verksamhetenär att minska risken för fallskador ihemmet.Killarna hjälper till med till exempel:– Byte av glödlampor, proppar och batterier– Sätta upp tavlor, rullgardiner– Sätta upp eller ta ned gardiner– Bära upp/ner saker från vind eller källare.Killarna är anställda av Sigtuna kommun ochlegitimerar sig när de kommer till er.Tjänsterna är avgiftsfria.Beställning kan göras på telefonnummer08-591 125 53 (Galleri Frejdig) måndagar, onsdagaroch torsdagar klockan 9–11.30.När du gjort din beställning ringer handledarenMartin upp er och kommer överens om en tidnär de kan komma till er.Verksamheten är enförsöksverksamhet somkommer att pågå fram tilloch med 31 augusti 2006.Säsongskort till Skånela IFs hemmamatcherSigtunahem är huvudsponsor för Skånela IF. Därav kan vi erbjuda dig som bor hos oss i Sigtunahem, ett säsongskortför Skånela IFs hemmamatcher våren -06. Fyll i och skicka in talongen och du har inom kort ett säsongskort i dinhand. Skicka talongen till AB Sigtunahem ”Säsongskort”, Box 509, 195 25 Märsta.Hemmamatcher Skånelai Vikingahallen22/1 Damer elitserien – Irsta Västerås, kl. 1412/2 Damer elitserien – Önnereds HK SK, kl. 1426/2 Damer elitserien – Kungälvs HK IK, kl. 14SK Wigör är en av sex idrottsklubbar som fick del av Sigtunahemssponsring 2005. Sigtunahem gratulerar till utnämningen.biten, alla skall trivas och finna sin roll. Klubbenhar en familjär anda.”– Det är härligt att få bekräftelse på att vi gör ettbra jobb, kommenterar Anette Ask, ordförandeSK Wigör.Ja tack, jag vill ha ett säsongskortGratissäsongskort tillSkånela IFshemmamatcherunder VT06Namn: .................................................................................................................................Gatuadress: .........................................................................................................................Postnummer: ......................................................................................................................Telefonnummer: .................................................................................................................Lägenhetsnummer .............................................................................................................Obs! Ett säsongskort per lägenhet.Evenemang i januariCarlos vid Betlehem6 januari kl. 18Musikgudstjänst med engelska julsånger i mariakyrkan.Mariakyrkans Motettkör, Erik Lundkvistorgel, Ulla Lundkvist, körledare.Fri entréArrangör. Sigtuna församlingJulgransplundring15 januari kl. 14Julgransplundring efter familjegudstjänsten.Plats: Kyrkskolan, HagakyrkaArrangör: Sigtuna FörsamlingTrivselträff i Husby skola15 januari kl. 15Torsten Englund berättar om sina långa skidresor”Skidlopp i Finland 2000 och 2002”.Fri entré. KaffeserveringPlats: Husby skolaArrangör: Husby-Ärlinghundra Märsta HembygdsföreningHälsoafton25 januari kl. 18Hälsa eller ohälsa? Aktivitet eller passivitet?Optimism eller pessimism? Hur vill du ha dinframtid?Fri entréPlats: Café Plus, Centrumbiblioteket, MärstaArrangör: ABF Norra Stor-Stockholm”Dubbelfel”25 januari kl. 19– en träffsäker och humoristisk enaktare. Texterav: Ayckbourn, Weldon, Pinter, med skådespelarnaMattias Lenhoff och Cia Waldensten. Regi:Elisabet SevholtEntré: 50 kronor, Förköp Turistbyrån, Sigtuna ochCentrumbiblioteket, MärstaPlats: Borgmästargården, SigtunaArrangör: Kultur och Fritid.I början på januari släpps biljetterna till konsertenmed Eldkvarn 28 mars kl. 19.00 och tillOlsson & Jacobsens familjeföreställning PippiLångstrump 11 mars kl. 14.00.Plats för båda föreställningarna är Kulturum.Biljetterna säljs på Centrumbiblioteket,Märsta och Turistbyrån, Sigtuna. Arrangör ärKultur och FritidÅren går fort och nu är 2005 till ändaÅren går fort och nu är 2005 till ända. Vad minns vi då från 2005?På nyproduktionssidan växte Garnsviken fram. Ett bostadsområde på 68 lägenhetersom vi är mycket stolta över och som vi fått mycket uppskattning för av dehyresgäster som flyttat in. Även i omvärlden uppmärksammades vårnyproduktion. I tidningen Bofast gjordes ett reportage om Sigtunahemsnyproduktion i Garnsviken. Ingressen löd ”För Sigtunahembehöver inte hög boendestandard och energisatsningar resultera ihöga hyror, ett långsiktigt tänkande och livscykelanalyser väglederbostadsbolaget till lägre kostnader”. För oss är det naturligtvismycket glädjande att man i branschen tar upp Sigtunahem som ettgott exempel på hur man kan hålla nere hyrorna i nyproduktionentill rimliga nivåer. I den fortsatta planering för nyproduktion harMarmorvägen med 60 lägenheter och Glimmervägen med 72lägenheter handlats upp och produktionen kommer att pågå under2006 och de första hyresgästerna beräknas flytta in i oktober.Trygghet har också varit ett ämne som diskuterats intensivt och Sigtunahemhar under året startat upp en kartläggning av bostadsbeståndetur trygghetsperspektiv. Vad är då trygghet? Den frågan visadesig ha många svar. Allt ifrån säkra lås till att det är rent och snyggt eller attman känner grannarna och har mötesplatser där man kan umgås som tillexempel vår populära pensionärsklubb. I vårt arbete har det därför varitviktigt att engagera boende i området när vi arbetat med kartläggningen.Det här arbetet kommer att fortsätta under 2006 och ska resultera iåtgärdsplaner för varje enskilt område. Enklare saker kan åtgärdas direktandra delar som kostar större summor kommer att behöva budgeterasför kommande år.Nära sammanhängande med trygghet är behovet att öka tillgängligheteni vårt bostadsbestånd. Större delen av våra bostadsområden ärbyggda under 60- och 70-talet och uppfyller inte dagens krav på hissoch handikappanpassning. Eftersom vi vet att en allt större grupp aväldre kommer under ett antal år framöver är det viktigt att redannu börja se över och anpassa bostäderna till större tillgänglighet.Vi ser nu fram mot ett spännande år och genom Glimten och vårhemsida ska vi fortsätta att ge Er information om vad som pågår iföretaget och andra intressanta händelser som berör kommuneneller oss.Med dessa rader vill jag önska alla god riktigt Gott Nytt År.Bengt Jansson50 | glimten | nr 6 | 2005 glimten | nr 6 | 2005 | 51

10123456789Hjördis Ellenius på Västra Bangatan och Gouhar Javidanfard påTingvallavägen har vunnit två biljetter var till generalrepetitionenav Melodifestivalen som går av stapelnfredagen den 17 mars2006 kl. 19.00 i Globen. Grattis!Rätt lösning av ordflätan i förra numret av Glimten var: Trygghet.Tio stycken har chans att vinna ensignerad cd-skiva av Roland Cedermark1. Drabbades hårt av Gudrun.2. Har många ont om efter jul.3. Missprydande dekoration på vissa väggar.4. En hockeymatch består av tre sådana.5. Påverkar hälsan i hög grad.6. Huvudstad i Syd-Afrika.7. Välkommen gäst på julafton.8. Ett annat uttryck för Edens lustgård.9. Används både för halkbekämpning och till ägg.10. Sjöng så han ”mådde illa”Skicka den rätta lösningen innan den 4 februari till Glimten, AB Sigtunahem,Box 509, 195 25 Märsta. Märk kuvertet med ”Ordflätan”. Tio stycken har chansatt vinna Roland Cedermarks cd-skiva ”Dagar skall komma ...” .Namn: ........................................................................................................Gatuadress: ................................................................................................Postnummer: .............................................................................................Har du något du vill sälja,byta, köpa eller behöver dudagmatte åt din hund. Dåkan du annonsera gratis iGlimten. Enda kravet är att duär boende inom Sigtunahemoch att försäljningsvärdet inteöverstiger 7 000 kronor. Angenamn och telefon och/eller e-post samt det du vill ha med iannonsen.Nästa nummer av Glimtenkommer i början av mars. Vivill ha din annons senast den6 februari till adressen: Glimten”Annons”, Box 509, 19525 Märsta eller e-post katarina.karlsson@sigtunahem.se. Du får gärna bifoga bildpå det du ska sälja. Observeraatt vi publicerar bilder imån av plats.SäljesRoddmaskinBeg. roddmaskin Skipsport 700 förhemmabruk. Går att ändra viktnivåer,och har glidande sittplatta.Pris: 1 600 krTel. nr.: 08-500 857 91Stefan JonssonSoffbordSoffbord med marmorskiva ochkromat underrede L110 cm, B74cm H56 cmPris: 1 000 krUllbädd CloudberryKomplett ullbädd Cloudberrybäddset för enkel standardsänginnehållande kudde, bäddmadrass,täcke, filt. Obetydligt använd (filtenen använd) säljes pga allergi.Tel. nr.: 08-591 293 74 efter kl. 19mån–freE-post: kjelldanfjorden@yahoo.seKjell DanfjordenSpjälsängVit spjälsäng inkl. madrass ochspjälskydd Pris: 300 krBaby Björn BärseleBaby Björn bärsele mörkgrönPris: 200 krBärsele FischerBärsele Fischer mörkblåPris: 50 krLära gåstolLära gåstol 90-tals modell. Vit-rosaPris: 50 krHoppgungaHoppgunga ljusblåPris: 50 krTel.: 070-403 20 06AnnikaTVTV av märket Philips 28” äldremodell.Pris: 100 krTel. nr: 08-592 502 07MonikaÖnskasGarnresterHar du garnrester du vill bli avmed?Gi i Sigtuna Röda Korsa tar gärnaemot garnresterna för att stickafiltar till våra babypaket.Ring Lisbeth CarlsonTel. nr.: 08-592 513 88