10.07.2015 Views

Glimten 2005 nr 6.pdf - Sigtunahem

Glimten 2005 nr 6.pdf - Sigtunahem

Glimten 2005 nr 6.pdf - Sigtunahem

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

”Det är mycket glädjande, ungefärett par hundra nya företag registrerasi kommunen varje år.”Christer WikströmNamn: Christer WikströmÅlder: 51 årFamilj: Gift, 4 barnBor: OdenslundaArbetar: Närlingslivssekreterare SigtunakommunFritid: Segling, kajak och paddling, Hockybocky– Bland barn i skolåldern har vi någotsom kallas för ”snilleblixtrar” vars syfteär att stimulera kreativiteten och innovationsrikedomen.På gymnasienivå har vi”ung företagsamhet”, som är ett utbildningskonceptmed syfte att Sverige ska fåfler företagare och företagsamma medborgare.En annan satsning som Sigtuna kommungjort med syfte att förena utbildnings-och näringslivsfrågorna, är enkvalificerad yrkesutbildning inom logistiki samverkan med Nynäshamns kommun.Utbildningen är eftergymnasial och pågåri två år. En stor del av utbildningen utgörsav praktik och sker därmed i samverkanmed företag i kommunen med olika logistikfunktioner.– Utbildningen är utformad av Sigtunaoch Nynäshamns kommuner gemensamtmed det lokala näringslivet för att mötaden kunskap som efterfrågas.För tredje året i rad har dessutom en nationellsatsning gjorts på de vuxnas lärandei form av en bransch och yrkesmässa somi Sigtuna kommuns fall ordnades i samarbetemed Arlanda Rotaryklubb.– Mässan genomfördes av studievägledarnai Kunskapens hus i slutet av september.Vi hade tillsammans bjudit in ungefär30 utställare bland annat piloter, poliser,journalister och sjuksköterskor. Syftet varatt informera om möjligheter till utveckling,tillväxt och jobb inom olika yrken iframtiden.CHRISTER WIKSTRÖMS UPPDRAG i rollen somnäringslivschef är också att primärt verkaför ett differentierat näringsliv i kommunen.Att helt enkelt förmå fler företag attetablera sig på orten och därmed göra Sigtunakommun mindre känsligt för förändringarinom verksamheten på Arlanda.– I dag är Sigtuna kommun att likna viden bruksort, med ett oerhört stort beroendetill bruket, i det här fallet Arlanda.17 000 av kommunens 26 000 arbetsplatserhar anknytning till flygplatsen.För att lyckas i sina intentioner gällerdet att ha ett lockande erbjudande liksomförmåga att föra ut budskapet.– Framför allt har vi tillgång till markhär ute, till högst konkurrenskraftiga priser,vilket är en bristvara i många andrakommuner inom regionen. Dessutom är junaturligtvis Arlanda en sockerbit.Sigtuna kommun äger färdig detaljplaneradtomtmark inom arbetsområdetvästra Arlandastad. Dessutom samarbetarkommunen med Arlandastad gällandeområdet utefter E 4:an in mot Arlandaflygplatsområde. Det området lämparsig väl för logistik och handel. Sigtunakommun har också mark mellan Märstaoch Sigtuna stad för hantverk och handelliksom i Rosersberg för logistik och lätttareindustri.– Kommunen arbetar tillsammans medNCC och Kilenkrysset för att utvecklajust arbetsområdet i Rosersberg. Enuppgörelse är klar med två företag företablering. Bonniers samdistribution somflyttar hela sin verksamhet till Rosersberg,vilket innebär 130 nya arbetstillfällensamt Nokian Däcks nya centrallageroch huvudkontor vilket ger ytterligare 40arbetstillfällen.FÖRUTOM MARK ÄR NATURLIGTVIS det strategiskaläget mellan Uppsala och Stockholmliksom de ytterst goda kommunikationernalockande, kanske framför allt för näringarinom logistik. De många och väletablerademötesplatserna likaså.– Ett av mina pågående projekt är attetablera ytterligare en mötesplats förföretag i kommunen under parollen ”Näringslivetshus”. Det är ett arbete som skeri nära samarbete med bland annat Företagarföreningenoch Nyföretagarcentrum.Tanken är att samla alla resurser kringföretagande under ett och samma tak. Attskapa en knutpunkt för tillväxt- och näringslivsfrågor.Idén med näringslivets husär att göra det enkelt för alla som har frågorkring att etablera företag, starta egetsamt att driva och utveckla företag.– Meningen är att man bara ska behövagå till ett ställe för att snabbt få hjälp attförverkliga sina idéer. Därför ska företagarföreningen,nyföretagarcentrum ochjag själv i egenskap av näringslivschefsamlas och finnas på plats i huset. Enkelhetoch tillgänglighet är viktiga begrepp närman arbetar med näringslivsutveckling.FÖR ATT SPRIDA KUNSKAP OM vad kommunenfaktiskt gör för att stötta näringslivetbedömer Christer Wikström det som viktigtatt arbeta i nätverk och marknadsförakommunen i olika sammanhang.– Sigtuna kommun är representerat iflera stora lokala nätverk för att nå ut medsitt budskap, bland annat Arlandastadlogistic network med ett 40-tal medlemsföretag,vars syfte bland annat är att fåtill stånd gemensamma utbildningar förlogistiker och lättare kunna rekrytera arbetskraft.Dessutom deltar vi som flyplatskommuni en rad regionala, nationella ochinternationella samverkansprojekt, blandannat Strair vars syfte är att tillsammansmed sju andra Europeiska flygplatsregionerta fram en handlingsplan för näringslivsutveckling.OCH DET IDOGA ARBETET med näringslivsutvecklinginom Sigtuna kommun verkarha givit resultat. Nyföretagandet har ökatbetydligt, med 21 procent under det senasteåret. Genomsnittsökningen i landetär ungefär nio procent.– Det är mycket glädjande, ungefär ettpar hundra nya företag registreras i kommunenvarje år.MEN DET FINNS EN DEL KRITISKA faktorer förden fortsatta utvecklingen av näringslivet iSigtuna kommun. En av dem är den södraavfarten till Arlanda flygplats.– Att få till den så kallade Måbyavfartenär verkligen en kritisk faktor för denfortsatta utvecklingen av näringslivet runtArlanda. Måbyavfartens vara eller icke varaverkar ha blivit en het politisk fråga i sambandmed att infrastrukturminister UlricaMessing proklamerade för en utveckling avTrollhätteregionen istället.MEN FÖR ATT SIGTUNA KOMMUN även iframtiden ska framstå som en efterfrågadkommun att etablera sig i som näringsidkarekrävs satsningar också inom andraområden. Av den kartläggning som gjordesbland samtliga företag i kommunen förnågra år sedan specificerades de områdensom bedömdes som viktigast.– Allmänna kommunikationer– Näringslivsklimatet– Vård och omsorg– Utbildning– Boende– Kommunen har arbetat intensivt föratt utveckla detta. Självklart måste vi se tillhelheten inom den kommunala verksamheten.Utvecklingen av den kommunalaservicen, boendet och näringslivet måstegå hand i hand.Vision 2010 för Sigtunakommuns näringslivKälla: www.sigtuna.se | Foto: Jeanette Sundin, fotografBesöksnäring och etableringBesöksnäringen är en viktig fråga som har fortsattstor betydelse år 2010. Sigtuna, den genuina staden,är känd som unikt turistmål liksom våra slott och andrakulturhistoriska miljöer. Mälaren, dess stränderoch omgivande landskap är inte bara en tillgång förfritid och rekreation utan ger attraktivitet och lockelseför både företagsetableringar och bosättning.Logistik/kommunikation/transportArlanda flygplats betecknas år 2010 som norra Europasledande flygplats och är ett högteknologisktlogistikcentrum. Arlanda är navet för både dennationella och internationella flygtrafiken i vår delav östersjöregionen. En naturlig mötesplats förkontakter, en knutpunkt i resandet och en plats därtredjepartslogistik effektiviserar företagens materialhantering,lagerhållning och transporter.UtbildningSigtuna har en lång och befäst tradition som lärosätemed många olika utbildnings- och konferensanläggningar.Inom flygtransport och logistik finns år 2010”Campus Arlanda”, ett utbildningscentrum medhögskolestatus, som en strategisk tillgång för kompetensutvecklingoch tillväxt i vår region.Ekokommunen SigtunaMiljöarbetet inom näringslivet är år 2010 väl integrerati verksamheterna och speglar att Sigtuna är enekokommun. Företag vill etablera sig i kommuneneftersom vi har en god och hälsosam livsmiljö förbåde boende och arbete.ÖstersjöregionenInom Stockholm-Mälarregionen finns år 2010 närakontakter och samarbete med länderna i östersjöregionen.En samverkan i vilken Sigtuna kommun utgören naturlig knutpunkt till gagn för tillväxt, handelsochtjänsteutbyte för våra företag.Företagare och medborgaremed mångkulturell bakgrundInom ett allt mer internationaliserat näringsliv ärvår mångkulturella befolkning år 2010 en väl tillvaratage<strong>nr</strong>esurs och tillgång. Våra medborgare medutländsk härkomst är i ännu högre grad en tillgångför näringsliv och sysselsättning, som egna företagareoch som anställda.26 | glimten | <strong>nr</strong> 6 | <strong>2005</strong> glimten | <strong>nr</strong> 6 | <strong>2005</strong> | 27

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!