Glimten 2005 nr 6.pdf - Sigtunahem

– mötesplats och nod för nationell tillväxt, utveckling och välfärdText: Marina Helge, marknadschef |Foto: Jeanette Sundin, fotografKerstin LindbergGöranssonNamn: Kerstin Lindberg GöranssonÅlder: 48 årArbetar: Flygplatsdirektör Luftfartsverketsedan 1999Globaliseringen har skapat en allt ökandekonkurrens mellan städer och regioner. Ochvad som slutligen kommer att fälla avgörandeti styrkemätningen är framför alltstrategiskt läge, marknadens storlek, attraktivastadsmiljöer, tillgång till kompetens ochinfrastrukturens kvalitet.– Det är inte flygplatsen i sig som är detviktigaste, utan destinationen, säger KerstinLindberg Göransson, flygplatsdirektör förArlanda och Bromma flygplatser.Arlanda flygplats om något bekräftar bildenav Sigtuna kommun som alla tidersmötesplats. Flygplatsen stämmer väl in ibilden som tog sitt avstamp i Erik Segersällsbyggande av Stora gatan i Sigtunaår 980. Då, en internationell mötesplatsför handelsresande som kom sjövägen.Nu, drygt 1 000 år senare, fortfarande eninternationell knutpunkt för möten ochavsked, räknat i miljoner årligen.Arlanda flygplats har utvecklats till ettcentrum för kommunikation i en mycketspännande region, Mälardalsregionen.En region som inkluderar en tredjedel avSveriges befolkning, som står för 40 procentav Sveriges BNP, ett område där 50procent av Sveriges medelstora och storaföretag har sina huvudkontor, liksom 70procent av de internationella företagen iSverige.– Mälardalsregionen är det störstaupptagningsområdet i hela Norden. Ettområde där naturligtvis goda kommunikationerär en av de viktigaste faktorernaför att företag ska fortsätta etablera sig ochutvecklas.EUROPEISKA UNIONENS UTVIDGNING i ländernakring Östersjön och baltländernasstarkt växande ekonomier ger förutsättningaratt stärka Arlanda flygplats sommötesplats och knutpunkt för kommunikationoch transporter i Östersjöområdet.Den ökade internationaliseringen harfört med sig att företagen lika gärna kanförlägga sina verksamheter till Stockholmsom Helsingfors eller Tallinn. Det är nämligende platser där de bästa förutsättningarnaför företagande finns som är vinnare.Och för att stärka märlardalsregionenskonkurrenskraft och öka tillgänglighetenytterligare deltar Arlanda flygplats i ettsamarbete med Stockholms hamnar. Målsättningenär att ge området infrastrukturellaförutsättningar att utvecklas till ettcentrum för handel och resande för såvälgods som resenärer i Östersjöområdet.”Gateaway – Stockholm”.– Vi har arbetat tillsammans med Stockholmshamnar i ett och ett halvt år nu föratt få destinationen Stockholm på Östersjökartanoch utvecklas till ett centrumför logistiken i området. Vi säljer framförallt på det geografiska läget liksom en välutvecklad infrastruktur, därtill fjärrtågsstationi flygplatsen och Arlanda express. Detviktigaste just nu är att hitta en gemensamplattform för marknadsföring i omvärlden.KERSTIN LINDBERG GÖRANSSON har arbetatsom flygplatsdirektör för Arlanda ochBromma flygplatser sedan 1999. Framtill 2001 var Arlanda en av de snabbastväxande flygplatserna i Europa och Luftfartsverkethade sedan tidigare gått in iett investeringsprogram i miljardklasseni samband med byggandet av en tredjelandningsbana. Våren 2001 började docktendenser till en begynnande lågkonjunkturge sig till känna. En lågkonjunktur somkom att bli den djupaste i Luftfartsverketshistoria och som bröt Arlandas utvecklingfullständigt.– Lågkonjunkturen kunde skönjas i majjuni2001, men blev mycket kraftfullare änvad vi förutsåg samtidigt som vi befannoss i det största investeringsprogrammetnågonsin.Händelserna kring den elfte septembersenare samma år förstärkte dessutom denredan kraftiga nedgången ytterligare. Ochde följande två åren karakteriserades avkostnadsjakter, effektiviseringar, besparingaroch uppsägningar.Åtgärder som dock snart kom att genererapositiva effekter, år 2004 visade balans-och resultaträkning åter svarta siffror.– Det har varit en oerhört smärtsamperiod. För några år sedan iscensatte vi ettåtgärdsprogram om resultatförbättringarmotsvarande 600 miljoner kronor på Arlandaflygplats. Vi har sett över processer,rutiner och jagat smarta sätt att jobba somger effekter framför allt på lång sikt. Detär ett ständigt pågående arbete, det gälleratt aldrig slappna av.Och några ytterligare investeringar ärinte att tala om, nu är det färdigbyggt föröverskådlig tid framöver.– Med utbyggnaden har vi kapacitet för25 miljoner passagerare på Arlanda flygplats.2005 nådde vi upp till 17,4 miljonerresenärer. Nu gäller det att öka trafikenytterligare för att alla investeringar skabetala sig.OCH SÅVÄL UTRIKES- SOM INRIKESTRAFIKENhar stadigt ökat sedan dess. Under vårenhar Arlanda fått ny reguljär trafik på intemindre än 23 linjer och utökningar påytterligare 14 linjer. Och det är privatresandetsom står för den största volymökningen,framför allt resandet med lågprisaktörer.Det går nu att nå över 30 europeiskadestinationer direkt med lågprisflygfrån Stockholm-Arlanda flygplats, allt frånsemesterdestinationer till täta förbindelsermed grannländerna. Lågprisflyget verkardärmed definitivt kommit för att stanna.– Vi kan tydligt se att bland annat inresandettill Sverige ökat, vi har fått betydligtfler utländska besökare med lågprisflyget.Men inte bara turisterna väljer lågprisflyget,även den medvetne affärsresenärenväljer numera lågprisflygbolagen, menarKerstin Lindberg Göransson.– De låga priserna jämte det onekligensnabbaste färdsättet har dessutom lockat uten kategori resenärer som aldrig använt sigav flyget tidigare.ÄVEN ANTALET LÅGPRISFLYGBOLAG har ökatdramatiskt under senare år, en av de störstaär Ryanair som lyfter från Skavsta flygplatsutanför Nyköping. Ett privat alternativ tillArlanda flygplats. Ryanair räknar med attflyga en och en halv miljon passagerare tilloch från flygplatsen. Från sommaren 2006kommer även charterflyg att erbjudas isamverkan med Fritidsresor.– Jag tror säkert Skavsta har tagit endel resenärer från Arlanda men det kännsinte så tydligt ännu på grund av att vi är såmycket större.Kerstin Lindberg Göransson välkomnardock konkurrensen och har respekt förden, som enligt henne påskyndar kundprocessenoch behovet av att bygga ettstarkt varumärke. Det vill säga få alla de250 företagen på Arlanda att förstå att manlever av flöden skapade av flyget i någonform, även om man inte arbetar direkt motslutkonsumenten.– Vi behöver alla veta vad vi fyller varumärketmed och hur vi vill att omvärldenska uppleva flygplatsen och dess aktörer. Vihar gått från tydlig monopolism och intehaft samma tydliga kundsyn som vanligaföretag, men vi har definitivt gjort storaframsteg även om vi inte är i mål ännu.TVÅ TREDJEDELAR AV ARLANDA FLYGPLATSrörelseintäkter kommer från trafikavgifteroch en tredjedel från den kommersiellasidan av verksamheten, det vill säga hyrorför kommersiella lokaler, markarrenden,parkeringsavgifter och liknande. KerstinLindberg Göranssons bedömning är dockatt just den kommersiella sidan av verksamhetenkommer att bli viktigare ochviktigare i framtiden.– Eftersom biljettpriserna nu pressaskraftfullt måste vi som flygplats göra alltför att hålla våra kostnader nere. I dag medpåtagligt sänkta biljettpriser blir vår andelen viktig konkurrensfaktor när flygbolagväljer var man vill etablera sig och kommersiellaintäkter viktigare för att vi trotssjunkande flygplatsavgifter ska kunna hållagod kvalitet på vår flygplats.MED ANLEDNING AV DETTA pågår ett samarbetemed Amsterdam Airport Schipholför att utveckla butiker, restauranger ochnöjesutbud i framför allt den största internationellaflygterminalen på Arlanda,terminal 5. Schiphol är internationellterkänd för hög kompetens att utveckla ochdriva shopping och nöjesutbud på flygplatseroch samarbetar redan med flera av destörsta europeiska flygplatserna.– Tillsammans har vi ett gemensamtägt utvecklingsbolag. Bolaget startade förungefär ett och ett halvt år sedan och är ettlångsiktigt samarbete gällande utvecklingav kommersiella ytor i våra terminaler inklusiveSky City.ALLDELES NYLIGEN GENOMFÖRDE Luftfartsverketen strukturöversyn över verketsflygplatser samt en analys av statens ansvarmot bakgrund av att den förändrade flygmarknadenslagit hårt, framför allt motmånga mindre flygplatser. 19 flygplatserfanns inom ramen för Luftfartsverkets organisationfram till i år.– Sedan en bit in på innevarande årövergick ansvaret för Norrköpings flygplatspå kommunen. Och när det gällerKarlstad och Jönköping flygplatser pågårdiskussioner.Flertalet av Luftfartsverkets flygplatservisar sjunkande siffror. Särskilt flygplatser isödra Sverige.– Flygplatser som ligger nära Stockholmoch har bra resalternativ utvecklas betydligtsämre än exempelvis Umeå och Luleå,som tillsammans med Stockholm, Göteborgoch Malmö är de enda destinationerdär flyget går med vinst.ARLANDA FLYGPLATS VISADE DOCK ett positivtrörelseresultat om 544 miljoner kronor2004. Till stor glädje för alla Sigtunakommuns invånare som på ett eller annatsätt har sin försörjning ordnad genomflygplatsen. 250 företag finns etableradepå Arlanda flygplats vilka tillsammans försörjerinte mindre än 15 000 personer medarbete. Det är inte utan det ligger något ibeskrivningen av Sigtuna kommun som enbruksort, med tanke på just det stora beroendetav flygplatsen.– Jag har ett mycket bra och fruktbartsamarbete med kommunledningen i Sigtuna.Vi har kanske inte alltid samma uppfattningi alla frågor men det ska vi inte haheller, eftersom vi har olika roller.Det har dock inte alltid varit så. KerstinLindberg Göransson beskriver relationenvid tidpunkten för tillträdet som flygplatsdirektör1999 som ”historiskt dåligt” och”i rejäl uppförsbacke”.– Minst sagt. Men under de senaste årenhar vi arbetat upp en riktigt bra dialog,samarbetet har verkligen utvecklats i rättriktning.Kerstin Lindberg Göransson företräder”flygplatsutvecklingen” och medger att ifrågor som rör buller och influensområdenstår parterna fortfarande mycket långt ifrånvarandra av naturliga skäl. Men att det finnsmånga andra frågor att samarbeta kring, därde kan utöva påtryckning genom gemensammaframställningar och debattinlägg.– Måbyavfarten är definitivt en sådanfråga. Vi har gjort flera gemensamma32 | glimten | nr 6 | 2005 glimten | nr 6 | 2005 | 33