Ruter Coating 33 2005 - Tikkurila

sigt, varken för gods- eller persontrafik.När det gäller godståg kommervarje lok på Botniabanan att klara totalvikterpå 1 600 ton, vilket är betydligtmer än vad de gör på stambananmed dess kurvor och backar. Hastigheterpå 250 km/t blir möjliga för persontåg.Godståg med ett axeltryck på25 ton får köra 120 km/t. Botniabananbyggs som enkelspår med mötesstationer,men får en dubbelspårsfunktionmed stambanan som även fortsättningsviskommer att trafi keras.Industrin behöver säkra, snabbaoch miljöanpassade transporter ochdå är en utbyggnad av järnvägsnätetnaturligt. Snabb persontrafi k ger storatidsvinster för resenärer och ökadtillgång till arbete, utbildning, kulturoch service. Med Botniabanan minskarbelastningen på miljön genom atttransporter kan överföras från landsvägtill järnväg.En studie har gjorts som visar påkonsekvenserna av att bygga bort debegränsande backarna och kurvornapå den gamla stambanan. Till enkostnad som nästan låg i nivå med attbygga Botniabanan skulle det bli möjligtatt köra tåg som uppfyller dagenskrav. Däremot skulle inte de övrigafördelar som man nu får med Botniabanani kombination med stambananuppnås.Europasmest moderna järnvägBotniabanan kommer att trafi kerasmed ca 25 tåg i vardera riktningen,varav hälften godståg och hälftenpersontåg. Banan kommer också attanslutas till det befintliga järnvägsnätetför att tjäna resenärer som ska tillsåväl Kiruna som Stockholm. I dagtar det 11 timmar att åka med bussoch tåg från Umeå till Stockholm,men när Botniabanan är färdig, tarsamma resa bara ca 5½ timmar.Den nya banan utformas medmycket högt ställda säkerhetskravoch med avancerade, förebyggandesäkerhetssystem. Alla korsningarmed vägar och gång- och cykelvägarblir planskilda. Dagens godsbangårdaroch de lastbilar som ska lasta ochlossa järnvägsgods kommer att försvinnafrån centrum i både Umeå ochÖrnsköldsvik.Botniabanan kommer att försesmed det nya europeiska trafi kstyrningssystemetERTMS (EuropeanRailway Traffi c Management System).Det är ett radiobaserat systemutan signaler vid spåret, där lokförarenfår alla besked via radio, direkt påen panel i hytten.Krävande planeringsprocessDet har varit ett omfattande arbeteatt väga in alla förutsättningar och fåfram bästa tänkbara sträckning förBotniabanan. Faktorer som styrt detslutgiltiga valet är tekniska krav somraka spår och små lutningar, och centralalägen genom de orter och industriersom passeras.Banverket beslutade om bananssträckning 1998. Ungefär samtidigtträdde den nya miljöbalken i kraft.Där föreskrivs att större infrastrukturprojektska ”tillåtlighetprövas”. Tillåtlighetsbeslutanger ett antal villkor,bl.a. avseende säkerhet, buller, deponeringav jord- och bergmassor,estetik och vattentäkt. Botniabananär det första stora infrastrukturprojektetsom prövats enligt den nya lagstiftningen.I maj 2003 hade regeringen beslutatom tillåtlighet, dvs. gett klarteckenför samtliga delsträckor längsBotniabanan, med undantag av delenmellan Örnsköldsvik och Husumsom har hanterats enligt den tidigaremiljölagstiftningen.Estetik och miljötänkandeArbetet med Botniabanan har präglatsav höga ambitioner när det gällermiljöanpassning och utseende:när banan går över öppen mark utformasjärnvägsbanken med fl ackaslänter för att den inte ska bli så dominerandei landskapet. Passagengenom tätorterna planeras så att ensmakfull helhet skapas.För vissa delar av banan upprättasdet också särskilda estetiska programsom fungerar som underlag förarbetet med bygghandlingarna. Dettagäller t.ex. vissa resecentrum, ettstort antal broar och utformningenav teknikhus och bullerskydd. Arbetetsker i samråd med en särskild referensgruppför estetiska frågor, medrepresentanter från länsstyrelser ochkommuner.I Projekt Botniabanan fi nns miljöhänsynenmed som en röd tråd fråntidig planering och val av sträckningtill byggande, projektering och idrifttagande.Miljökompetensen i projektetär mycket hög. I samarbete medkonsulter och universitet undersöksmiljöer längs banan bl.a. utifrån ettbiologiskt perspektiv. Med kunskapom miljöerna byggs sedan järnvägenoch dess olika delar med ambition attunderlätta passager av t.ex. storvilt,fi sk och grodor.Miljöhandboken ”Botniabanan ochmiljön” beskriver projektets allmännariktlinjer och rekommendationer avseendeanpassning till landskapet,gestaltning, formella rutiner och miljöpåverkanunder byggskedet. Måletär att landskapets naturliga gränserRUTER COATING 33/2005 21