AM förtryck.indd (pdf) - Statistiska centralbyrån
AM förtryck.indd (pdf) - Statistiska centralbyrån
AM förtryck.indd (pdf) - Statistiska centralbyrån
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
BakgrundsfaktaLongitudinell integrationsdatabasför Sjukförsäkrings- ochArbetsmarknadsstudier (LISA)1990–2009Arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4<strong>Statistiska</strong> centralbyrån2011
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4FörordFörordMålsättningen med denna dokumentationen av LISA-databasen är att påett enkelt sätt beskriva den longitudinella databasens innehåll. Databasenintegrerar befintliga data från arbetsmarknads-, utbildnings- och densociala sektorn. Det primära objektet i LISA-databasen är individen, menäven kopplingar till familj, företag och arbetsställe finns. För företag ocharbetsställe finns även särskilda uttagstabeller med beskrivande data omobjekten. När denna publikation färdigställs innehåller databasenårgångarna 1990–2009 och omfattar samtliga individer 16 år och äldre somvar folkbokförda 31 december respektive år.Bakgrund till LISA-databasenLOUISE är det gamla namnet på LISA-databasen.LOUISE, en longitudinell databas kring utbildning, inkomst och sysselsättningför forskning rörande arbetsmarknaden, började byggas i mitten avnittiotalet på SCB. Databasens innehåll uppdaterades årligen. Innehållet iLOUISE beskrevs första gången i Bakgrundsfakta 1997 1.I början av tjugohundratalet kom forskning kring ohälsotalen att efterfrågasi allt större omfattning då sjukskrivningstalen nådde sina högsta nivåerunder 2001. Efter ett slutbetänkande från Utredning om Analys av Hälsa i2Arbete togs hösten 2003 ett beslut om att SCB skall upprätta en ”sjukdatabas”.På SCB startades ett uppbyggnadsarbete av en databas där syftet varatt möjliggöra analyser och utvärderingar inom ohälsoområdet. Den nyadatabasen kallades LISA (Longitudinell Integrationsdatabas för Sjukförsäkrings-och Arbetsmarknadsstudier) och byggdes upp tillsammans medRiksförsäkringsverket (RFV) och Verket för innovationssystem(VINNOVA) med LOUISE-databasen som grund.Med hjälp av LISA-databasen är det möjligt att framställa statistik omutbildning, arbetsmarknad och om personer som befinner sig utanförarbetsmarknaden. LISA är skräddarsydd för att redovisa statistik förgränssnitten ”Utbildning-arbetsmarknad”, ”Arbetsmarknaden-utanförarbetsmarknaden” och ”Arbetsmarknad-inkomstfördelning”.I framtiden är det tänkt att även periodiserad data rörande sjukförsäkringsområdetskall inhämtas från Försäkringskassan.Denna publikation är en uppdatering av det förra Bakgrundsfakta 3 för åren1990–2007.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån i september 2011Folke CarlssonHåkan Swan1Bakgrundsfakta till Arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 1997:9, SCB.2AHA utredningsinstitut och mötesplats SOU 2003:13 s.1173Bakgrundsfakta 2009:1 för LISA-årgångarna 1990–2007.
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InnehållInnehållFörord ......................................................................................................... 3Syfte ........................................................................................................... 7Omfattning och innehåll ........................................................................... 9Omfattning .................................................................................................. 9Användning ............................................................................................... 10Dataåtkomst .............................................................................................. 11Databasens uppbyggnad .......................................................................... 11Referensperiod ......................................................................................... 11Variabler ................................................................................................... 12Kopplingsidentiteter ............................................................................... 23Individ ....................................................................................................... 23Företag (november) .................................................................................. 25Arbetsställeidentitet (november)................................................................ 27I databasen ingående variabler .............................................................. 29Demografiska variabler ............................................................................. 29Demografiska variabler – För familj ........................................................... 45Utbildningsvariabler ............................................................................... 49Sysselsättningsvariabler ........................................................................ 71För novemberanställningen aktuellt år....................................................... 71Yrke .......................................................................................................... 82Näringsgrensindelning .............................................................................. 90KU1 – För största förvärvskälla aktuellt år ............................................... 106KU2 – För näst största förvärvskälla aktuellt år ....................................... 112KU3 – För tredje största förvärvskälla aktuellt år ..................................... 116Inkomstvariabler ................................................................................... 121Inkomst av förvärvskälla .......................................................................... 121Arbetstidsrelaterad social inkomst ........................................................... 129Studier .................................................................................................... 129Värnplikt .................................................................................................. 144Föräldraledighet ...................................................................................... 145Sjukdom/arbetsskada/rehabilitering ........................................................ 152Arbetslöshet ............................................................................................ 173Arbetsmarknadspolitisk åtgärd ................................................................ 195Förtidspension/sjukersättning samt sjukbidrag/ aktivitetsersättning ........ 225Övrig arbetstidsrelaterad social inkomst .................................................. 244Kapitalinkomst ...................................................................................... 247Annan inkomst ........................................................................................ 248Ålderspension ......................................................................................... 248Tjänstepension ........................................................................................ 255Övrig pension .......................................................................................... 259Delpension .............................................................................................. 260Summa inkomst av åldersrelaterade pensioner ....................................... 261Yrkes-/arbetsskadelivränta ...................................................................... 262Annan livränta ......................................................................................... 265Efterlevandeförmån ................................................................................. 265Familjerelaterade inkomster .................................................................... 268Övriga inkomster/ersättningar ................................................................. 277<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 5
Innehåll Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Disponibel inkomst .............................................................................. 281Bilaga 1 ................................................................................................. 291Basbelopp .............................................................................................. 291Bilaga 2 ................................................................................................. 293Bearbetning av data från Arbetsförmedlingens Datalager ....................... 293Bilaga 3 ................................................................................................. 295Justerad metod för framställning av den Registerbaseradearbetsmarknadsstatistiken ...................................................................... 295Bilaga 4 ................................................................................................. 297Hur ska FK data tolkas? ......................................................................... 297Bilaga 5 ................................................................................................. 299Ursprunglig variabelkälla ........................................................................ 299Bilaga 6 ................................................................................................. 307Kopplingar mellan tabeller i LISA ............................................................ 307Bilaga 7 ................................................................................................. 309Regionala koder – Ändringar i läns- och kommunindelningen från ochmed år 1990 ........................................................................................... 309Bilaga 8 ................................................................................................. 311Variabler som tillkommit sedan den förra dokumentationen för LISAåren 1990–2007 ..................................................................................... 311Bilaga 9 ................................................................................................. 313Markering för de år då variablerna förekommer i databasen ................... 313Variabelförteckning .............................................................................. 323Alfabetisk ordning efter variabelnamn i klartext ...................................... 323Alfabetisk ordning efter variabelns namn i databasen ............................. 3326 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4SyfteSyfteSyftet med databasen är att bättre utnyttja befintliga registerdata avseendeindividers situation i livet, relation till arbetsmarknaden och arbetslivetsamt ohälsa.Databasen kompletterar den traditionella arbetsmarknadsstatistiken ochger i samverkan med denna en bättre beskrivning av arbetsmarknaden ochmänniskors relation till arbetslivet samt individens livssituation. De ögonblicksbildertvärsnittsdata i annan arbetsmarknadsstatistik vanligtviserbjuder kan kompletteras med mera sammansatta ”årsbilder”.Det primära syftet med databasen är inte att skapa nya statistiska begrepputan att erbjuda användarna erforderliga byggstenar för att själva byggadessa nya begrepp.Databasen innehåller visserligen en del nya härledda och aggregeradevariabler, men dessa är främst skapade för att möjliggöra uppbyggnadenav nya begrepp samt för att erbjuda en struktur och ett innehåll som är meranvändaranpassat.Genom att i en longitudinell databas integrera årsdata från utbildnings-,inkomst-, sysselsättnings-, sjukförsäkrings- och befolkningsregister ges nyadimensioner på etableringen i arbetslivet, anknytningen till arbetslivet,människors situation och hälsa under och efter arbetslivet, rörligheten påarbetsmarknaden, rörligheten ut och in på arbetsmarknaden samt påutträdet från arbetslivet med risken att permanent stå utanför.Arbetsmarknadens och sjukförsäkringens förändringar och dess socioekonomiskakonsekvenser skall kunna studeras och särskilt utsatta gruppereller geografiska områden skall kunna följas över åren.Förhoppningen är att databasen skall kunna ge svar på frågeställningarsom annan statistik av olika anledningar är otillräcklig att besvara – en förliten population, ett inte tillräckligt långt tidsperspektiv, ett datamaterialsom inte skapats utifrån en longitudinell ansats etc.• LISA är en integrerad longitudinell databas, som syftar till att möjliggöraenkla, flexibla statistikuttag för i första hand forskning, utredningoch utvärdering inom sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsområdet.• Innehållet i LISA anpassas till användarnas primära behov av longitudinellaoch lättillgängliga data. I viss mån kan härledda variablerkonstrueras efter användarnas behov för att underlätta analysen.• Uttag från LISA kan enkelt kompletteras med information från andradatakällor.• LISA är fördelaktigt att använda då det ofta är det billigaste ochsnabbaste alternativet att framställa efterfrågade data i lämplig form.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 7
Omfattning – innehåll Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4• Inkomstvariabler• Familjevariabler• Arbetsställe-/företagsvariablerVariablerna ser ut på samma sätt i LISA som i det källmaterial varifrån dehämtats. En del variabler får dock nya namn och det skapas ett antal LISAspecifikavariabler.LISA har, för tidigare årgångar, i vissa fall uppdaterats när bättre informationfunnits tillgänglig i senare källor.AnvändningDatabasen syftar till en mycket bred användning och skall kunna utgöra engemensam bas för många olika användare. Den förbättrar förutsättningarnaför statistik, forskning, utredning och utvärdering inom sjukförsäkringsocharbetsmarknadsområdet som ställer krav på data som följer individeröver tiden.Genom att databasen binder samman data från olika sektoriella registerkan statistik och studier om samband förbättras. Då databasen kopplarsamman data för flera år kan statistik och studier om konsekvenser avförändringar samt om effekter av åtgärder förbättras.Forskare är en av de användargrupper som databasen vänder sig till.Forskare kan få tillgång till avidentifierat material (mikrodata) enligtgällande sekretessregler och i önskat databasformat. Databasens strukturoch användaranpassade databastabeller möjliggör olika typer av uttag.En annan användning är för regional statistik och planering. Genom sinaheltäckande egenskaper bör databasen kunna ge nya aspekter på regionaloch lokal nivå med avseende på arbetsmarknadens förändringar, desseffekter på de sociala inkomsternas och sjukskrivningens omfattning ochexempelvis på arbetslöshetens geografiska fördelning och dess effekter påindividens hälsa.En tredje användning är för allmäninformativ belysning av samhällsfrågorsom kräver statistik som integrerar data från olika register.En fjärde användning är att data från databasen skall kunna kompletteraenkätundersökningar med hjälpinformation och länkas in i alla relevantafaser av en enkätundersökning. Detta bör på sikt medföra billigare ochbättre enkäter såväl som minskat behov av motsvarande enkätdata.Även sekvenser av historiska data kan byggas upp. Exempelvis skulleuppgifter om samlad erfarenhet från förvärvsarbete tillsammans med dataom utbildning kunna användas för att bidra till att belysa befolkningenskompetens.Användarna kan från databasen dra urval, välja delpopulation eller delområdesamt data efter behov. Man kan även lägga till andra data efter behovtill andra register eller från urvalsundersökningar. Det kan röra sig ominformation som finns såväl inom som utom SCB.10 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Omfattning – innehållDataåtkomstSCB har utvecklat ett system för extern åtkomst till mikrodata, MONA(Microdata Online Acess), där intentionen är att alla mikrodataleveranserskall finnas för bearbetning av forskaren. Genom MONA får användarentillgång till databaser och kan göra bearbetningar via Internet. Fysisktlagras dock databaserna hos SCB. Huvudmålet för tjänsten är att erbjudaett säkert system för SCB och forskaren, där inga mikrodata tas ur systemetoch där tillgängligheten är hög. Det är också en fördel för SCB och forskarenatt det snabbt går att uppdatera underliggande data vid förändringar.Applikationerna i MONA är anpassade efter användarnas önskemål ochantalet utökas successivt, för närvarande finns följande applikationer attvälja mellan: SAS, SPSS, STATA, GAUSS, Super Cross, SQL QueryAnalyser, Excel, Word och rAps.Finns särskilda skäl kan avidentifierat data levereras till beställaren. EftersomSCB har kunskap om en mängd programvaror, så kan datamaterialoftast levereras i önskat format. Dock använder de flesta programvaror sinaegna specifika lagringsformat, vilket kan ställa till med versionsproblem.Vid stora dataleveranser är därför textfiler att föredra. Goda erfarenheterfinns även av leveranser som SAS-dataset. Vid små dataleveranser passarExcel bra.Finns särskilda skäl finns också möjligheten att få tillgång till data som enAccessdatabas på CD-skiva. Användaren menystyr data från Accessdatabasentill Excel via Ms Query och Pivottabell och kan sedan själv skapatabeller enligt egna önskemål.Databasens uppbyggnadDatabasen är upplagd på en SQL-server. Den består av en databas för varjeårgång med en tabell för varje variabelgrupp. Grupperingarna är individrelaterade,företagsrelaterade och arbetsställerelaterade variabler. I enseparat databas finns årsoberoende variabler; en tabell med information omavlidna under tidsperioden, en med information om in- och utvandringunder tidsperioden och en med information om födelseländer. När uttagfrån databasen skall göras kan databastabellerna, med hjälp av olikamatchningsbegrepp, oftast personnummer, samköras med varandra.ReferensperiodDatabasen är uppbyggd med kalenderåret som mätperiod eller 31/12 sommättidpunkt. Denna mätperiod är giltig för flertalet uppgifter med undantagför:• Samtliga variabler som är knutna till R<strong>AM</strong>S novemberdefinition, vilkaär avsedda att mäta status i november månad.• Samtliga LISA-specifika variabler som kommer från Försäkringskassan.Där registreras ersättningsslag samt summeras dagar och belopp förutbetald ersättning den 1/1 året efter aktuellt år.• Ålder, Bostadens Län, Kommun och Församling, Fastighetens löpnummer/Fastighetsbeteckning,Civilstånd, Familjeställning, Senasteinvandringsår, Familjetyp, Konsumtionsvikt, Antal hemmavarande barnoch Medborgarskap avser status den 31/12 aktuellt år eller indelningenden 1/1 året efter aktuellt år.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 11
Omfattning – innehåll Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4• Kod för folkpension och Kod för ATP avser 31/12 aktuellt år alternativtsista utbetalningstillfälle under aktuellt år.• Yrke ( NYK) Socioekonomisk indelning (SEI) och Arbetad tid (ArbTid)hämtas från FoB 90. SEI (som huvudsakligen bygger på yrkesuppgifterför den förvärvsarbetande befolkningen) avser i princip novembermånad 1990. Arbetad tid avser veckoarbetstid i oktober 1990.• Yrke (SSYK) För att undvika dubbelinsamling använder yrkesregistretsig av ett antal olika källor varvid insamlingstidpunkterna varierar:LönestrukturstatistikenYrkesuppgifter för anställda hämtas från SCB:s årliga officiella lönestrukturstatistik.I den privata sektorn undersöks ca 11 000 företagårligen. Huvuddelen av yrkesuppgifterna avser den 1 september. FörSvenska kyrkan är dock mättidpunkten 1 november. Huvuddelen avuppgifterna från den statliga sektorn avser den 1 september, medanuppgifterna för tjänster inom landsting och kommuner avser den 1 november.Enkät till arbetsgivareYrkesuppgifter för anställda utanför den officiella lönestatistikeninhämtas med hjälp av en särskild postenkät till berörda arbetsgivare.Enkäten går ut under vår eller höst (april eller september) året eftermätåret och uppgifterna avser hela mätåret. Det rör sig totalt om ca150 000 företag inom privat sektor varav ca 30 000 väljs ut och undersöksper år.• Högsta avslutade utbildning, Utbildningsgrupp och Avslutningsår förhögsta utbildning hämtas från utbildningsregistret, som från och medårgång 1992 avser avklarade utbildningar till och med vårterminenaktuellt år. Studiedeltagande HT avser höstterminen medan Registreringpå högskolans grund-/forskarutbildning innehåller information ombåde vår- och hösttermin det aktuella året.• För 1990 bygger variablerna Arbetsinkomst och Inkomst av största förvärvskällapå uppgift om Inkomst av rörelse/Inkomst av jordbruksfastighet(brukad) för 1989.• Vissa variabler i databasen är inte knutna till en specifik årgång. Dessavariabler är Födelseland (eget, moderns och faderns samt olika grupperingarbaserade på uppgift om födelseland), Land vid in-/utvandring,Datum för in-/utvandring och Dödsdatum.VariablerVariablerna har strukturerats efter ämnesinnehåll och objektstyp och följer istort strukturen nedan. I en variabelförteckning, sid. 323, finns sidhänvisningartill respektive variabelbeskrivning i kapitel 4.Variablerna redovisas med variabelnamn och vilka år de förekommer idatabasen (när ej annat anges förekommer variabeln samtliga år).12 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Omfattning – innehållDemografiska variablerPersonnummer (ersätts med löpnummer vid levererans)PersonNrFödelseårFodelseArÅlderAlderKönKonBostadslänLanBostadskommunKommunBostadsförsamlingForsamlingFastighetens löpnummer (hjälpvariabel, levereras ej) FastLopNr 1990–1998Fastighetsbeteckning (hjälpvariabel, levereras ej) FastBet 1998–Antal flyttningar inom riket under åretAntFlyttTotAntal flyttningar över kommungräns under åretAntFlyttKommunCivilståndCivilAntal år i civilståndCivilAntArFamiljeställningFamStFSenaste invandringsårSenInvArEget födelselänFodelseLanMedborgarskap (hjälpvariabel, levereras ej)MedbLandNamnMedborgarskap (grupperad med EU(15))MedbGrEgMedborgarskap (grupperad med EU(25))MedbGrEg2Medborgarskap (grupperad med EU(27)) MedbGrEg3 2006–2009Månad för medborgarskap MedbMan 1998–Socioekonomisk indelning SEI 1990För familj:FamiljetypFamTypFKonsumtionsvikt för familj KonsViktF 1990–2004Konsumtionsvikt för familj, nytt begrepp KonsViktF04 2004–Antal hemmavarande barn 0-3 årBarn0_3Antal hemmavarande barn 4-6 årBarn4_6Antal hemmavarande barn 7-10 årBarn7_10Antal hemmavarande barn 11-15 årBarn11_15Antal hemmavarande barn 16-17 årBarn16_17Antal hemmavarande barn 18 år o däröver Barn18plus 1990–2004Antal hemmavarande barn 18-19 år Barn18_19 2004–Antal hemmavarande barn 20 år och däröver Barn20plus 2004–Familjeidentitet (ersätts med löpnummer vid levererans)FamIdUtbildningsvariablerUtbildning, högsta avslutade enligt ”gamla” SUN HUtbSun 1990–1999Utbildningsnivå, högsta avslutade, SUN2000Sun2000nivaUtbildningsinriktning, högsta avslutade, SUN2000Sun2000InrUtbildningsgrupp, högsta avslutade, SUN2000Sun2000GrpUtbildningsnivå, högsta, aggregerat till 7 'svenska' nivåerSun2000niva_oldUtbildningsår (avslutningsår högsta utb.)ExamArKälla för uppgift om högsta utbildningKallKodStudiedeltagande under höstterminen, form av utbildning StudDelt 1997–Markering för studiedeltagande under höstterminen StudDeltTyp 1992–Registrering på högskola, forskarutbildningFoDeltRegistrering på högskola, grundutbildningHSDelt<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 13
Omfattning – innehåll Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4SysselsättningsvariablerSysselsättningsstatus enligt justerad metod 2004 SyssStatJ 2003–Sysselsättningsstatus (november månad) SyssStat 1993–2003Sysselsättningsstatus (gamla definitionen) SyssStatG 1990–1993Arbetad tid ArbTid 1990Yrkesställning (november månad)YrkStallnYrkesställning (november månad) enligt justerad metod YrkStallnJ 2003Kombinatörer (anställd + företagare m.m.) YrkStallnKomb 2003–Operativ företagsledare OpFtgLedare 2004–Aktiv eller passiv egenföretagare (novembersysselsättning) StatusF 2005–Företagets organisationsnummer (ersätts med löpnummer vidlevererans)PeOrgNrFöretagets organisationsnummer (ersätts med löpnummer vidlevererans), enligt justerad metod PeOrgNrSregJ 2003Företagets organisationsnummer enligt Sysselsättningsregistret(ersätts med löpnummer vid levererans)PeOrgNrSregArbetsställets CFAR-nummer (ersätts med löpnummer vidlevererans)CfarNrArbetsställets CFAR-nummer (ersätts med löpnummer vidlevererans), enligt justerad metod CfarNrJ 2003Arbetsställenummer enligt R<strong>AM</strong>SAstNrKopplingsvariabel till arbetsställetabell (endast sysselsatta vidfaktiska arbetsställen)ArbstIdYrke enligt Folk- och Bostadsräkning Nyk 1990Yrke enligt SSYK, 3-siffernivå, för förvärvsarbetande Ssyk3 2001–Yrke enligt SSYK, 4-siffernivå, för förvärvsarbetande Ssyk4 2001–Årtal för yrkesuppgift, för förvärvsarbetande SsykAr 2001–Källa för yrkesuppgift, för förvärvsarbetande SsykKalla 2001–Yrkets överensstämmelse med novembersysselsättningen SsykStatus 2001–Yrkesverksamhetsstatus enligt Yrkesregistret YrkVerksStat 2002–ArbetsställekommunAstKommunArbetsställekommun enligt justerad metod AstKommunJ 2003ArbetsställelänAstLanArbetsställelän enligt justerad metod AstLanJ 2003Antal sysselsatta på arbetsställetAntalSysInstitutionell sektorkod (företag) InstKod 1990–1998Institutionell sektorkod (företag) InstKod6 1999–2000Institutionell sektorkod (företag) InstKod7 2001–Institutionell sektorkod (företag) enligt justerad metod InstKod7J 2003Sektortillhörighet (företag)SektorKodSektortillhörighet (företag) enligt justerad metod SektorKodJ 2003Arbetsställets näringsgren, SNI69 AstSNI69 1990–1993Arbetsställets näringsgren, SNI92 AstSNI92 1990–2001Arbetsställets näringsgren, SNI92, begränsad nivå (42 grupper) AstSNI92B 1990–2001Arbetsställets näringsgren, SNI92, grov nivå (10 grupper) AstSNI92G 1990–2001Arbetsställets näringsgren, SNI2002 AstSNI2002 2002–Arbetsställets näringsgren, SNI2002, begränsad nivå (42 grupper) AstSNI2002B 2002–Arbetsställets näringsgren, SNI2002, grov nivå (10 grupper) AstSNI2002G 2002–Arbetsställets näringsgren, SNI2002, enligt justerad metod AstSNI2002J 2003Arbetsställets näringsgren, SNI2002, begränsad nivå (42 grupper),enligt justerad metod AstSNI2002BJ 2003Arbetsställets näringsgren, SNI2002, grov nivå (10 grupper), enligtjusterade metod AstSNI2002GJ 2003Arbetsställets näringsgren, SNI2007 AstSNI2007 2007–Arbetsställets näringsgren, SNI2007, grov nivå (15 grupper) AstSNI2007G 2007–Arbetsställets näringsgren, SNI2007, utökad nivå (51 grupper) AstSNI2007U 2007–Antal förvärvskällor under åretAntAns14 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Omfattning – innehållFör största förvärvskälla:Inkomst av största förvärvskällaKU1InkFöretagets organisationsnummer (ersätts med löpnummer vidlevererans)KU1PeOrgNrArbetsställets CFAR-nummer (ersätts med löpnummer vidlevererans)KU1CfarNrArbetsställenummer enligt R<strong>AM</strong>S KU1AstNr 2007–Yrkesställning (största förvärvskälla)KU1YrkStallnArbetsställekommunKU1AstKommunArbetsställelänKU1AstLanInstitutionell sektorkod (företag) (InstKod) KU1InstKod 1990–1998Institutionell sektorkod (företag) (InstKod6) KU1InstKod6 1999–2000Institutionell sektorkod (företag) (InstKod7) KU1InstKod7 2001–Sektortillhörighet (företag)KU1SektorKodArbetsställets näringsgren, SNI69 KU1AstSNI69 1990–1992Arbetsställets näringsgren, SNI92 KU1AstSNI92 1993–2001Arbetsställets näringsgren, SNI92, begränsad nivå (42 grupper) KU1AstSNI92B 1993–2001Arbetsställets näringsgren, SNI92, grov nivå (10 grupper) KU1AstSNI92G 1993–2001Arbetsställets näringsgren, SNI2002 KU1AstSNI2002 2002–Arbetsställets näringsgren, SNI2002, begränsad nivå (42 grupper) KU1AstSNI2002B 2002–Arbetsställets näringsgren, SNI2002, grov nivå (10 grupper) KU1AstSNI2002G 2002–Arbetsställets näringsgren, SNI2007 KU1AstSNI2007 2007–Arbetsställets näringsgren, SNI2007, grov nivå (15 grupper) KU1AstSNI2007G 2007–Arbetsställets näringsgren, SNI2007, utökad nivå (51 grupper) KU1AstSNI2007U 2007–Yrke enligt SSYK, 3-siffernivå, för yrkesverksamma KU1Ssyk3 2002–Yrke enligt SSYK, 4-siffernivå, för yrkesverksamma KU1Ssyk4 2002–Årtal för yrkesuppgift, för yrkesverksamma KU1SsykAr 2002–Källa för yrkesuppgift, för yrkesverksamma KU1SsykKalla 2002–Yrkets överensstämmelse med största förvärvskälla KU1SsykStatus 2002–För näst största förvärvskälla:Inkomst av näst största förvärvskällaKU2InkFöretagets organisationsnummer (ersätts med löpnummer vidlevererans) KU2PeOrgNr 2007–Arbetsställets CFAR-nummer (ersätts med löpnummer vidlevererans) KU2CfarNr 2007–Arbetsställenummer enligt R<strong>AM</strong>S KU2AstNr 2007–Yrkesställning (näst största förvärvskälla)KU2YrkStallnArbetsställekommun KU2AstKommun 2007–Arbetsställelän KU2AstLan 2007–Institutionell sektorkod (företag) (InstKod) KU2InstKod 1990–1998Institutionell sektorkod (företag) (InstKod6) KU2InstKod6 1999–2000Institutionell sektorkod (företag) (InstKod7) KU2InstKod7 2001–Sektortillhörighet (företag)KU2SektorKodNäringsgrenstillhörighet (arbetsställe) (SNI69) KU2AstSNI69 1990–1992Näringsgrenstillhörighet (arbetsställe) (SNI92) KU2AstSNI92 1993–2001Näringsgrenstillhörighet (arbetsställe) (SNI2002) KU2AstSNI2002 2002–Arbetsställets näringsgren, SNI2002, begränsad nivå (42 grupper) KU2AstSNI2002B 2007–Arbetsställets näringsgren, SNI2002, grov nivå (10 grupper) KU2AstSNI2002G 2007–Arbetsställets näringsgren, SNI2007 KU2AstSNI2007 2007–Arbetsställets näringsgren, SNI2007, grov nivå (15 grupper) KU2AstSNI2007G 2007–Arbetsställets näringsgren, SNI2007, utökad nivå (51 grupper) KU2AstSNI2007U 2007–Yrke enligt SSYK, 3-siffernivå, för yrkesverksamma KU2Ssyk3 2002–Yrke enligt SSYK, 4-siffernivå, för yrkesverksamma KU2Ssyk4 2002–Årtal för yrkesuppgift, för yrkesverksamma KU2SsykAr 2002–Källa för yrkesuppgift, för yrkesverksamma KU2SsykKalla 2002–<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 15
Omfattning – innehåll Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4För tredje största förvärvskälla:Inkomst av tredje största förvärvskällaKU3InkFöretagets organisationsnummer (ersätts med löpnummer vidlevererans) KU3PeOrgNr 2007–Arbetsställets CFAR-nummer (ersätts med löpnummer vidlevererans) KU3CfarNr 2007–Arbetsställenummer enligt R<strong>AM</strong>S KU3AstNr 2007–Yrkesställning (tredje största förvärvskälla)KU3YrkStallnArbetsställekommun KU3AstKommun 2007–Arbetsställelän KU3AstLan 2007–Institutionell sektorkod (företag) (InstKod) KU3InstKod 1990–1998Institutionell sektorkod (företag) (InstKod6) KU3InstKod6 1999–2000Institutionell sektorkod (företag) (InstKod7) KU3InstKod7 2001–Sektortillhörighet (företag)KU3SektorKodNäringsgrenstillhörighet (arbetsställe) (SNI69) KU3AstSNI69 1990–1992Näringsgrenstillhörighet (arbetsställe) (SNI92) KU3AstSNI92 1993–2001Näringsgrenstillhörighet (arbetsställe) (SNI2002) KU3AstSNI2002 2002–Arbetsställets näringsgren, SNI2002, begränsad nivå (42 grupper) KU3AstSNI2002B 2007–Arbetsställets näringsgren, SNI2002, grov nivå (10 grupper) KU3AstSNI2002G 2007–Arbetsställets näringsgren, SNI2007 KU3AstSNI2007 2007–Arbetsställets näringsgren, SNI2007, grov nivå (15 grupper) KU3AstSNI2007G 2007–Arbetsställets näringsgren, SNI2007, utökad nivå (51 grupper) KU3AstSNI2007U 2007–InkomstvariablerInkomst av förvärvskällaInkomst av rörelse/Inkomst av Jordbruksfastighet (brukad)1989 FInk89 1990Inkomst av rörelse/Inkomst av Jordbruksfastighet (brukad)1990 FInk90 1990Kontant bruttolönLoneInkKontant bruttolön enligt justerad metod LoneInkJ 2003Inkomstöverskott av aktiv näringsverksamhet FInk 1991–2003Nettoinkomst av näringsverksamhet InkFNetto 2003–Nettoinkomst av aktiv näringsverksamhet InkFNettoA 2004–Summa inkomst av förvärvskälla av aktiv näringsverksamhet, exklunderskottForvInkSumma inkomst av förvärvskälla inkl underskott avnäringsverksamhet ForvInkNetto 2003–Summa inkomst av förvärvskälla av aktiv näringsverksamhet, inklunderskott ForvInkNettoA 2004–Inkomst av passiv näringsverksamhet PasNar 1991–Deklarerad löneinkomst DekLon 1991–Förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningarForvErsFörvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar inkl underskottav näringsverksamhet ForvErsNetto 2003–Förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar inkl underskottav aktiv näringsverksamhet ForvErsNettoA 2004–Arbetstidsrelaterad social inkomstStudier:Studiemedel och studiehjälpStudMedSärskilt vuxenstudiestöd, bidrag (arb.lösa) SVuxA 1997–2003Särskilt vuxenstudiestöd, bidrag (övriga) Svux 1997–2003Särskilt vuxenstudiestöd, bidrag SVuxSVuxA 1990–1996Vuxenstudiestöd, lånedel VuxLan 1990–1996Vuxenstudiestöd, lån (arbetslösa) SVuxALan 1997–2003Vuxenstudiestöd, lån (övriga) SVuxLan 1997–2003Rekryteringsbidrag RekrBidr 2003–Särskilt utbildningsbidrag (Kunskapslyftet) SUtKun 1997–2003Korttidsstudiestöd KortStu 1990–2001Timersättning vid läs- och skrivsvårigheter SarVux 1990–200116 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Omfattning – innehållSvenska för invandrare SFI 1990–1998Utbildningsbidrag till doktoranderUtbDokSumma inkomst föranledd av studierStudFörekomst av studerandeinkomsterStudTypVärnplikt:VärnpliktsersättningFörekomst av värnpliktsersättningVPLErsVPLTypFöräldraledighet:Föräldrapenning vid barns föd. el. adoptionForPengTillfällig föräldrapenning för vård av barnForVABVårdbidragVardBidrSumma inkomst föranledd av föräldraledighetForLedFörekomst av föräldraersättningForLedTypFöräldrapenning, antal bruttodagar ForPeng_Bdag 1993–Föräldrapenning, antal nettodagar ForPeng_Ndag 1993–Föräldrapenning, ersättningsbelopp ForPeng_Belopp 1993–Tillfällig föräldrapenning, antal bruttodagar TfForPeng_Bdag 1993–Tillfällig föräldrapenning, antal nettodagar TfForPeng_Ndag 1993–Tillfällig föräldrapenning, ersättningsbelopp TfForPeng_Belopp 1993–Havandeskapspenning, antal bruttodagar HavPeng_Bdag 1993–Havandeskapspenning, antal nettodagar HavPeng_Ndag 1993–Havandeskapspenning, ersättningsbelopp HavPeng_Belopp 1993–Sjukdom/Arbetsskada/Rehabilitering:Sjukpenning, arbetsgivarinträde SjukPA 1990–1993Sjukpenning, ej arbetsgivarinträdeSjukPPArbetsskadeersättning ArbSkErs 1992–Ersättning från AGS och TFAAGSTFAFörekomst av sjuk-/arbetsskadeersättningSjukTypRehabiliteringsersättning RehabErs 1992–Förekomst av rehabiliteringsersättning RehabTyp 1992–Summa inkomst föranledd av sjukdom/arbetsskada/rehabilitering SjukReSummerar antal sjukfall under året som övergått till sjukpenning,förebyggande sjukpenning, arbetsskadesjukpenning och/ellerrehabiliteringspenning SjukFall_Antal 1993–Startdatum för sjukfall som pågår sedan år t-1 SjukFall_PgStart 1993–Markering för om sjukfall pågår sedan föregående år SjukFall_Pg 1993–Antal karensdagar för företagare Karens_Foretagare 2008–Summerar bruttodagar för ersättningsslag ingående i"SjukFall_antal" SjukSum_Bdag 1993–Summerar nettodagar för ersättningsslag ingående i "SjukFall_antal" SjukSum_Ndag 1993–Summerar utbetalt belopp för ersättningsslag ingående i"SjukFall_antal" SjukSum_Belopp 1993–Sjukpenning, antal bruttodagar SjukP_Bdag 1993–Sjukpenning, antal nettodagar SjukP_Ndag 1993–Sjukpenning, ersättningsbelopp SjukP_Belopp 1993–Sjukpenning, antal bruttodagar SjukP_08_Bdag 2008–Sjukpenning, antal nettodagar SjukP_08_Ndag 2008–Sjukpenning, ersättningsbelopp SjukP_08_Belopp 2008–Sjukpenning, förlängd, antal bruttodagar SjukP_Forlangd_Bdag 2008–Sjukpenning, förlängd, antal nettodagar SjukP_Forlangd_Ndag 2008–Sjukpenning, förlängd, ersättningsbelopp SjukP_Forlangd_Belopp 2008–Sjukpenning, fortsatt, antal bruttodagar SjukP_Fortsatt_Bdag 2008–Sjukpenning, fortsatt, antal nettodagar SjukP_Fortsatt_Ndag 2008–Sjukpenning, fortsatt, ersättningsbelopp SjukP_Fortsatt_Belopp 2008–Rehabiliteringspenning, antal bruttodagar Rehab_Bdag 1993–Rehabiliteringspenning, antal nettodagar Rehab_Ndag 1993–<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 17
Omfattning – innehåll Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Rehabiliteringspenning, ersättningsbelopp Rehab_Belopp 1993–Rehabiliteringspenning, antal bruttodagar Rehab_08_Bdag 2008–Rehabiliteringspenning, antal nettodagar Rehab_08_Ndag 2008–Rehabiliteringspenning, ersättningsbelopp Rehab_08_Belopp 2008–Rehabiliteringspenning, förlängd, antal bruttodagar Rehab_Forlangd_Bdag 2008–Rehabiliteringspenning, förlängd, antal nettodagar Rehab_Forlangd_Ndag 2008–Rehabiliteringspenning, förlängd, ersättningsbelopp Rehab_Forlangd_Belopp 2008–Arbetsskadesjukpenning, antal bruttodagar ArbSk_Bdag 1993–Arbetsskadesjukpenning, antal nettodagar ArbSk_Ndag 1993–Arbetsskadesjukpenning, ersättningsbelopp ArbSk_Belopp 1993–Sjukpenning, förebyggande, antal bruttodagar ForbSjukP_Bdag 1993–Sjukpenning, förebyggande, antal nettodagar ForbSjukP_Ndag 1993–Sjukpenning, förebyggande, ersättningsbelopp ForbSjukP_Belopp 1993–Sjukpenning, förebyggande, antal bruttodagar ForbSjukP_08_Bdag 2008–Sjukpenning, förebyggande, antal nettodagar ForbSjukP_08_Ndag 2008–Sjukpenning, förebyggande, ersättningsbelopp ForbSjukP_08_Belopp 2008–Sjukpenning, förlängd förebyggande, antal bruttodagar ForbSjukP_Forlangd_Bdag 2008–Sjukpenning, förlängd förebyggande, antal nettodagar ForbSjukP_Forlangd_Ndag 2008–Sjukpenning, förlängd förebyggande, ersättningsbelopp ForbSjukP_Forlangd_Belopp 2008–Aktivitetsstöd vid utbildning, antal dagar AktStod_Dag 2008–Aktivitetsstöd vid utbildning, ersättningsbelopp AktStod_Belopp 2008–Aktivitetsstöd och sjuk med sjukpenning vid utbildning, antal dagar AktStod_Sjuk_Dag 1993–Aktivitetsstöd och sjuk med sjukpenning vid utbildning,ersättningsbelopp AktStod_Sjuk_Belopp 1993–Utvecklingsersättning, antal dagar UtvErs_Dag 2008–Utvecklingsersättning, ersättningsbelopp UtvErs_Belopp 2008–Utvecklingsersättning och sjuk med sjukpenning, antal dagar UtvErs_Sjuk_Dag 2008–Utvecklingsersättning och sjuk med sjukpenning, ersättningsbelopp UtvErs_Sjuk_Belopp 2008–Smittbärarsjukpenning, antal bruttodagar Smitt_Bdag 1993–Smittbärarsjukpenning, antal nettodagar Smitt_Ndag 1993–Smittbärarsjukpenning, ersättningsbelopp Smitt_Belopp 1993–Arbetslöshet:Ersättning från arbetslöshetskassa/arbetslöshetsförsäkring AkassaKontant arbetsmarknadsstöd KAS 1990–1998Ers. från statlig arbetsmarknadskassa <strong>AM</strong>K 1994–1997Kontant arbetsmarknadsstöd (EES-avtal) KASEES 1994–1997Summa inkomst föranledd av arbetslöshetArbLosFörekomst av arbetslöshetsersättningArbLosTypAntal dagar med tillfällig timdagpenning TillfTimDag 1996–Arbetssökande i november ArbSokNov 1998–Arbetslöshetskod ALKod 1992–Åtgärdskod IAKod 1992–Antal dagar i arbetslöshet ALosDag 1992–Antal dagar som arbetssökande med förhinder, tidigare ”Övriginskriven vid AF” AK14Dag 1992–Antal dagar i deltidsarbetslöshet ADelDag 1992–Arbetsmarknadspolitisk åtgärd:Utbildningsbidrag (inkl. Starta-eget-bidrag)UtbBidrUtvecklingsersättning UtvErs 2008–Särskild dagpenning vid arbetsmarknadsutbildning UtbBArb 1993–1995Särskilt studielån vid arbetsmarknadsutbildning UtbBLan 1993–1995Arbetslivsutvecklingsbidrag (ALU) ALUBidr 1993ALU (från AKassa) ALUKU 1994–1999Ersätter "ALUKU" AKassaAmPol 2000–2006ALU (från RFV, (KAS)) ALUKAS 1994–1998ALU (från <strong>AM</strong>K) ALU<strong>AM</strong>K 1994–1996ALU enligt EES-avtal ALUEES 1994–199718 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Omfattning – innehållOffentligt Tillfälligt Arbete OTA 1997Summa inkomst föranledd av arbetsmarknadspolitisk åtgärd AmPolFörekomst av ersättning i samband arbetsmarknadspolitisk åtgärd AmPolTypAntal dagar i ”åtgärdsstudier” AStuDag 1992–Antal dagar i ”åtgärdssysselsättning” ASysDag 1992–Förekomst av åtgärdssysselsättning ASysTyp 1992–Antal dagar i nystartsjobb ANysDag 2007–Förtidspension/Sjukbidrag:Förtidspension från folkpens., egenförmån FolkFort 1990–1992Förtidspension/sjukbidrag från folkpension, egenförmån FolkFortSjuk 1993–2002Sjukbidrag från folkpension, egenförmån FolkSjuk 1990–1992Förtidspension från ATP, egenförmån ATPFort 1990–1992Sjukbidrag från ATP, egenförmån ATPSjuk 1990–1992Förtidspension/sjukbidrag från ATP egenförmån ATPFortSjuk 1993–2002Summa inkomst föranledd av förtidspension/sjukbidragForTidFörekomst av förtidspension/sjukbidragForTidTypAGS i samband med förtidspension/sjukbidrag ForTidAGS 1996–Folkpensionskod för egenförmån FolkEgen 1990–2002ATP-kod för egenförmån ATPegen 1990–2002Sjukersättning SjukErs 2003–Andel/grad för sjukersättning (garantiersättning) SjukErsGarAnd 2003–Andel/grad för sjukersättning (inkomstrelaterad) SjukErsInkAnd 2003–Andel/grad för sjukersättning (vilande) SjukErsVilAnd 2009–Aktivitetsersättning AktErs 2003–Andel/grad för aktivitetsersättning (garantiersättning) AktErsGarAnd 2003–Andel/grad för aktivitetsersättning (inkomstrelaterad) AktErsInkAnd 2003–Andel/grad för aktivitetsersättning (vilande) AktErsVilAnd 2009Förtidspension, antal bruttomånader FortPens_Bman 1994–2002Förtidspension, antal nettomånader FortPens_Nman 1994–2002Förtidspension, ersättningsbelopp FortPens_Belopp 1994–2002Antal bruttomånader med icke tidsbegränsad och/ellertidsbegränsad sjukersättning SjukErs_Bman 2003–Antal nettomånader med icke tidsbegränsad och/eller tidsbegränsadsjukersättning SjukErs_Nman 2003–Ersättningsbelopp för månader med icke tidsbegränsad och/ellertidsbegränsad sjukersättning SjukErs_Belopp 2003–Markering om sjukersättningen är tidsbegränsad eller icketidsbegränsad SjukErs_Tidsbegr 2008–Sjukbidrag, antal bruttomånader SjukBidr_Bman 1994–2002Sjukbidrag, antal nettomånader SjukBidr_Nman 1994–2002Sjukbidrag, ersättningsbelopp SjukBidr_Belopp 1994–2002Antal bruttomånader med aktivitetsersättning AktErs_Bman 2003–Antal nettomånader med aktivitetsersättning AktErs_Nman 2003–Ersättningsbelopp för månader med aktivitetsersättning AktErs_Belopp 2003–Markering om aktivitetsersättningen är tidsbegränsad eller icketidsbegränsad AKtErs_Tidsbegr 2008–Övrig arbetstidrelaterad social inkomst:NärståendepenningNarPengTillfällig avgångsersättning TAE 1997Generationsväxlingsersättning GenErs 1998–2000Summa Arbetstidsrelaterad social inkomstSocInkKapitalinkomstInkomst av kapital KapInk 1991–<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 19
Omfattning – innehåll Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Annan inkomstÅlderpension:Ålderspension från folkpension, egenförmån FolkAld 1990–2002Ålderspension från ATP, egenförmån ATPAld 1990–2004Summa ålderspension SumAld 1990–2002Summa ålderspension SumAldP03 2003–Särskilt pensionstillägg SPenTill 1991–Inkomstpension InkPens 2003–Andel/grad för inkomstpension InkPensAnd 2003–Tilläggspension TillPens 2003–Andel/grad för tilläggspension TillPensAnd 2003–Premiepension PremPens 2003–Andel/grad för premiepension PremPensAnd 2003–Garantipension GarPens 2003–Andel/grad för garantipension GarPensAnd 2003–Tjänstepension:ITP - Industrins o handelns tjänste- och tilläggspensionITPKommunal- o landstingsanställdas tjänstepensionKTjPStatlig tjänstepensionSTjPTjänstepension från statligt bolag SBTjP 1994–Tjänstepension enligt individuellt tjänstepensionsavtal mellanarbetsgivare och arbetstagare KUPens 1991–Särskild tjänste- o tilläggspension för privatanställda LO-medlemmar STPÖvrig tjänste- och tilläggspension OvrTjp 1994–Summa TjänstepensionSumTjPFörekomst av ålders-/tjänstepensionAldTjPTypÖvrig pension:Hustrutillägg FolkHust 1990–2002Privat pensionsförsäkring PrivPens 1991–Delpension:Delpension DelPens 1990–2004Förekomst av delpension DelPensTyp 1990–2004Summa inkomst av åldersrelaterade pensionerLivränta:YrkesskadelivräntaArbetsskadelivränta, egenförmånSumma inkomst från yrkes-/arbetsskadelivräntaFörekomst av yrkes-/arbetsskadelivräntaAnnan livräntaAldPensLivYrkeLivArbLivRtaYrkArbTypLivAnnanEfterlevandeförmåner:Arbetsskadelivränta, efterlevandeförmånLivArbFEfterlevandeförmån SumEftPens 2003–Efterlevandeförmån av folkpension o ATP FolkATPFam 1990–2002Folkpensionskod för efterlevandeförmån FolkFam 1990–2002ATP-kod för efterlevandeförmån ATPFam 1990–2002Familjerelaterade inkomster:Socialbidrag (individualiserat från familj) SocBidrPersF 1990–2004Socialbidrag (individualiserat från familj) SocBidrPersF04 2004–Förekomst av socialbidrag (familjemedl.)SocBidrTypFBostadsbidrag (individualiserat från familj) BostBidrPersF 1990–2004Bostadsbidrag (individualiserat från familj) BostBidrPersF04 2004–Bostadstillägg (individualiserat från familj) BostTillPersF 1990–2004Bostadstillägg (individualiserat från familj) BostTillPersF04 2004–20 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Omfattning – innehållÖvriga inkomster/ersättningar:HandikappersättningHKapErsUnderhållsstöd/BidragsförskottBidrForSumma Annan inkomst för familj AnnInkF 1990–2004Summa Annan inkomst för familj AnnInkF04 2004–Summa Folkpension FolkBel 1990–2002Summa ATP ATPBel 1990–2002Socialbidrag för familjSocBidrFamBostadsbidrag för familjBostBidrFamBostadstillägg för familjBostTillFamDisponibel inkomstDisponibel inkomst (individualiserat från familj) DispInkPersF 1990–2004Disponibel inkomst (individualiserat från familj) DispInkPersF04 2004–Disponibel inkomst (individens delkomponent) DispInk 1990–2004Disponibel inkomst (individens delkomponent) DispInk04 2004–Disponibel inkomst för familj DispInkFam 1990–2004Disponibel inkomst för familj DispInkFam04 2004–<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 21
22 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4KopplingsidentiteterKopplingsidentiteterI LISA-databasen är individen objektet och de flesta matchningar görs medPersonNr, eller personnumrets löpnummer vid utlämnat data. Kopplingarmellan företagstabellen och arbetsställetabellen kan göras med identiteternaPeOrgNr, till företagstabellen och ArbstID till arbetsställetabellen.Övriga identiteter såsom CFARNr, AstNr och FamID skall betraktas somvariabler. I det följande beskrivs egenskaperna hos identiteterna förkoppling.IndividIndividPersonNrSamtliga individer som den 31/12 aktuellt år uppnått 16 års ålder och ärfolkbokförda i Sverige ingår i LISA-populationen det aktuella året. Detfinns uppgift om dödsdatum för person 4som avlidit under aktuellt år. Förperson som utvandrat finns uppgift om utvandringsdatum.Kvaliteten i befolkningsstatistiken är beroende av över- eller undertäckningi den totala populationen och det är brister i rapporteringen av födslar,dödsfall, invandring och utvandring som resulterar i dessa täckningsfel.Födslar och dödsfall ger upphov till mindre problem med under- respektiveövertäckning beroende på de snabba rapporteringsrutinerna frånsjukhusen till Skatteverket. För nyfödda uppskattas undertäckningen vara0,1 procent av 0-åringarna. Övertäckningen med anledning av ej rapporteradedödsfall antas vara mindre än 0,1 procent av de döda.Personer som utvandrat utan att meddela folkbokföringen ger upphov tillövertäckning och flera försök att skatta denna har gjorts på både SCB ochSkatteverket. I en SCB-studie från 2004 skattas övertäckningen till minst35 000 personer.Invandrare blir registrerade som invandrade vid den tidpunkt då de folkbokförs.I vissa fall kan det gå en relativt lång tid mellan ankomsten tillSverige och folk-bokföringstidpunkten. Vid inflyttning till Sverige genomgårpersoner med utomnordiskt medborgarskap i vissa fall en omfattandeadministrativ process innan beslut om uppehållstillstånd kan fattas. Dettagör att tiden mellan inresan till Sverige och registrering av inflyttningenkan bli lång. Under perioder med stor invandring tenderar de administrativahandläggningstiderna i varje enskilt fall att öka. Detta gäller särskiltpersoner som inte fått sin ansökan om uppe-hållstillstånd beviljad och somöverklagar beslutet, vilket medför att det blir en avsevärd tidsskillnadmellan inresan och det slutliga beslutet.4Om person uppnått 16 års ålder och varit folkbokförd i Sverige den 31/12 året före aktuelltår.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 23
Kopplingsidentiteter Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4För de invandrare som fick sina beslut om uppehållstillstånd under 1996var mediantiden från det att ansökan registrerats fram till folkbokföring 21veckor. Före ansökan finns polisens handläggningstid, om vars längd viinte har någon uppgift. Uppgift om tidsskillnaden mellan invandring ochregistreringstidpunkt för nordiska invandrare saknas men den är kortareeftersom nordbor kan bosätta sig i Sverige utan uppehållstillstånd.I november 2005 beslutade riksdagen att en tillfällig lagstiftning för uppehållstillståndskulle gälla i Sverige. Lagen riktade sig främst till barnfamiljermed lång vistelsetid i Sverige. Den 15 november 2005 trädde den tillfälligaasyllagen i kraft. Den 30 september 2006 avslutade Migrationsverket prövningenenligt den tillfälliga lagen. Totalt registrerades ca 30 000 ärenden förprövning, ca 13 000 permanenta uppehållstillstånd och 4 000 tillfälligabeviljades.Kvaliteten i befolkningsstatistiken påverkas också av felaktigheter i folkbokföringensom ger upphov till fel i den regionala fördelningen, till exempelflyttningar inom landet som inte anmäls till de lokala skattekontoren.Utöver ovan beskriven problematik ändras personnumret för mellan 500och 1000 personer varje år. De flesta av dessa ändringar beror på felaktigtangiven födelsetid i samband med invandring. Uppgift om felaktigt angivetkön i samband med födelse medför också byte av personnummer, dettagäller ca 200 barn varje år. Genom att länka personnummer före och efterändring kan problemet med personnummerbyten hanteras.Inom folkbokföringen svarar Skatteverket för uppgifternas kvalitet. I sambandmed dataregistreringen genomförs både manuella och maskinellakontroller som kan ge upphov till rättelser. I samband med massutsändningarav brev som till exempel skattsedlar och röstkort kontrolleras iblandadressuppgifterna på de försändelser som kommit i retur. Avsikten är attkontrollera att flyttning anmälts i rätt tid och att den registrerade bosättningen– folkbokföring på viss ort och fastighet – överensstämmer med denfaktiska bosättningen. Eftersom en stor del av rapporteringen till folkbokföringssystemetsköts av barnmorskor, vigselförrättare, domstolar ellerläkare där rapporteringen är en del av arbetsuppgifterna kan man på godagrunder anta att uppgifterna rapporteras med små mätfel. Man kan anta attmätfelen är mer omfattande när det gäller flyttningar, då rapporteringensköts av den flyttande. Detta gäller både omedvetna och medvetnafelaktigheter i rapporteringen.Den 1 juli 1991 övertog de lokala skattekontoren (numera skattekontoren)ansvaret från pastorsämbetena för folkbokföringen på lokal nivå. Samtidigtmed omorganisationen ersattes det gamla regelverket med en ny lagtext.Reglerna är ungefär desamma som gällde tidigare. En nyhet är emellertidatt personer som är över 17 år och går på postgymnasial utbildning skavara folkbokförda där de bor. Tidigare var det vanligt att dessa studerandevar folkbokförda i föräldrahemmet. Den nya lagen har gradvis kommit attöka antalet flyttningar i åldrarna 19 till 24 år då studenterna i allt högreutsträckning har folkbokfört sig på studieorten.24 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4KopplingsidentiteterFrån den 1 maj 2009 ändrades lagen så att två personer av samma kön intelängre ingår ett registrerat partnerskap, utan ett äktenskap. Makarna får dåcivilstånd gift och inte registrerad partner. Personer som sedan tidigare ärregistrerade partner kan omvandla sitt registrerade partnerskap till ettgiftermål genom att antingen lämna in en anmälan till Skatteverket ellergenom en vigsel.Företag (november)Företag (november)PeOrgNrFöretagsbegreppet är kopplat till organisationsnummer för företag ochidentifieras således med hjälp av företagets organisationsnummer.Organisationsnummer tilldelas alla juridiska personer som bildas. Omföretaget bedrivs som ett enskilt företag används personens personnummersom organisationsnummer. För juridiska personer är Patent- ochregistreringsverket (PRV) tilldelande myndighet utom för den offentligasektorns verksamheter där SCB är tilldelande myndighet. Eftersom allaverksamheter måste ha ett organisationsnummer för att kunna momsoch/ellerarbetsgivarregistreras så är täckningen 100 procent. Kontrolluppgiftsmaterialet,varifrån organisationsnumret hämtas, kan dock innehållafelaktiga organisationsnummer.Kopplade till detta organisationsnummer är de individer vars huvudsakligaarbetsställe i november tillhör företaget/organisationen. Kvaliteten idenna koppling är avhängig Sysselsättningsavgränsning och bestämningav huvudsakligt arbetsställe, se under Sysselsättningsstatus sid. 71 ochunder Arbetsställe (november) sid. 80.Vid utlämnade av data från LISA ersätts organisationsnumret av ett löpnummer.Företag (november) enligt justerad metodPeOrgNrJ(2003)Kopplade till detta organisationsnummer (se Företag (november)) är deindivider vars huvudsakliga arbetsställe i november tillhör företaget/organisationen.Det huvudsakliga arbetsstället har bestämts utifrån de förutsättningarsom gäller enligt den justerade metod för framställningen av denRegisterbaserade arbetsmarknadsstatistiken som infördes fr.o.m. årgång2004.Uppgiften har enkom tagits fram avseende årgång 2003 för att underlättajämförelser över tid.Se bilaga 3 "Justerad metod för framställning av den Registerbaseradearbetsmarknadsstatistiken"<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 25
Kopplingsidentiteter Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Företag (Största förvärvskälla)KU1PeOrgNrDet företag som kan kopplas till den förvärvskälla som enligt Jobbregistret 5gett individen störst inkomstbelopp i form av löneinkomst eller företagarinkomst(inkomst av aktiv näringsverksamhet) under aktuellt år 6.I de fall flera förvärvskällor gett individen lika stor inkomst väljs den förvärvskälladär individen arbetat störst del av året.Se även beskrivning under Företag (november) – PeOrgNr 25.Vid utlämnade av data från LISA ersätts organisationsnumret av ett löpnummer.Företag (Näst största förvärvskälla)KU2PeOrgNr(2007–)Det företag som kan kopplas till den förvärvskälla som enligt Jobbregistret 7gett individen näst störst inkomstbelopp i form av löneinkomst eller företagarinkomst(inkomst av aktiv näringsverksamhet) under aktuellt år 8.Se även beskrivning under Företag (november) – PeOrgNr 25.Vid utlämnade av data från LISA ersätts organisationsnumret av ett löpnummer.Företag (Tredje största förvärvskälla)KU3PeOrgNr(2007–)Det företag som kan kopplas till den förvärvskälla som enligt Jobbregistret 9gett individen tredje största inkomstbelopp i form av löneinkomst ellerföretagarinkomst (inkomst av aktiv näringsverksamhet) under aktuellt år 10.Se även beskrivning under Företag (november) – PeOrgNr 25.Vid utlämnade av data från LISA ersätts organisationsnumret av ett löpnummer.5Jobbregistret omfattar alla kontrolluppgifter. Registret hette KUAS före 1997.61990 utgjordes underlaget för företagarinkomsten av Inkomst av rörelse/Inkomst av Jordbruksfastighet(brukad) för 1989.7Jobbregistret omfattar alla kontrolluppgifter. Registret hette KUAS före 1997.81990 utgjordes underlaget för företagarinkomsten av Inkomst av rörelse/Inkomst av Jordbruksfastighet(brukad) för 1989.9Jobbregistret omfattar alla kontrolluppgifter. Registret hette KUAS före 1997.101990 utgjordes underlaget för företagarinkomsten av Inkomst av rörelse/Inkomst avJordbruksfastighet (brukad) för 1989.26 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4KopplingsidentiteterArbetsställeidentitet (november)Arbetsställets identitetsnummerArbstIdAnger arbetsställets identitet. Identitetsnumret används för koppling mellanindividtabellen och arbetsställetabellen. Ett arbetsställes identitet bestämsav Företagets organisationsnummer, CFAR-nummer, arbetsställenummerenligt R<strong>AM</strong>S, arbetsställets belägenhetskommun samt näringsgren. Dessafem begrepp är sammankopplade till ett löpnummer. Löpnummerserientar också hänsyn till om ett arbetsställe har fått nytt organisationsnummeroch/eller CFAR-nummer av andra skäl än att det är ett helt nytt arbetsställe.Via arbetsställeidentiteten går det alltså att följa arbetsställena övertiden.Vid utlämnade av data från LISA ersätts identitetsnumret av ett löpnummer.För information om hur kopplingar mellan tabeller i LISA skall utföras sebilaga 6 ”Kopplingar mellan tabeller i LISA”<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 27
28 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4DatabasenI databasen ingående variablerFörutsättningar avseende lagar, regler, ersättningsnivåer, kriterier, administrativarutiner, variabelåtkomst, täckning etc. och hur dessa förutsättningarförändrats sedan 1990. I förekommande fall redovisas de komponentervarje aggregat består av och beskrivs de härledningarna som gjorts.Dessutom ges, där så anses vara motiverat, kommentarer kringjämförbarhet mellan årgångarna.Uppgifterna avser, där ej annat anges, samtliga individer 16 år och äldre, folkbokfördai Sverige 31/12 aktuellt år.Inkomstvariablernas belopp redovisas, där ej annat anges, i hundratal kronor.Demografiska variablerFödelseårFodelseArAnger personens födelseår. Härledd från personnummer.ÅlderAlderUppnådd ålder den 31/12 aktuellt år.Åldern beräknas med hjälp av födelseåret i personnumret. Varje år ändraspersonnumret för drygt 1000 personer. De flesta av dessa ändringar berorpå felaktigt angiven födelsetid vid samband med invandring. Uppgift omfelaktigt angivet födelseår bedöms dock vara av liten omfattning.KönKonKodas enligt:1= Man2= KvinnaKön härleds från näst sista siffran i personnumret. Är siffran udda sätts kön= man, är siffran jämn sätts kön = kvinna.Varje år ändras personnumret för drygt 1000 personer. De flesta av dessaändringar beror på felaktigt angiven födelsetid i samband med invandring.Uppgift om felaktigt angivet kön i samband med födelse gäller ca 200 barnper år.BostadslänLanAnges med en tvåställig kod.Med bostadslän avses det län där personen var folkbokförd vid referenstidpunkten,normalt 31 december varje år. Kod enligt indelningen den 1/1 påföljandeår.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 29
Databasen Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Förändringarna på läns-, kommun- och församlingsnivå under tidsperiodenfrån och med 1990 framgår av följande skrifter 11:”Regionala koder för län, kommuner…” (MIS 1989:2), Supplement 1990(MIS 1990:1), Supplement 1991 (MIS 1991:1), ”Regionala koder för län,kommuner ….” (MIS 1992:2), Supplement 1993 (MIS 1993:1), Supplement1994 (MIS 1994:2), ”Regionala koder enligt indelning den 1 januari 1995”(MIS 1995:3), Supplement 1996 (MIS 1996:4), ”Ändringar av koder ochnamn för län, kommuner och församlingar från och med 1998-01-01” (MIS1997:3), ”Regionala koder” (MIS 1998:2), rättelse till Supplement 1999 tillregionala koder enligt indelningen den 1 januari 1998 (MIS 1998:2),Supplement 2000 till regionala koder enligt indelningen den 1 januari 1998(MIS 1998:2) ,Regionala indelningar i Sverige den 1 jan 2003(MIS 2003:1). Geografin i statistiken – regionala indelningar i Sverige (MIS2005:2) samt Regionala indelningar i Sverige den 1 jan 2007 (MIS 2007:1)I övrigt se Fastighetsbeteckning samt bilaga 7 Regionala koder – Ändringari läns- och kommunindelningen från och med 1990.Den 1/7 1991, infördes regeln att studerande på eftergymnasial utbildningskall folkbokföras på studieorten.BostadskommunKommunAnges med en fyrställig kod.Med bostadskommun avses den kommun där personen var folkbokfördvid referenstidpunkten, normalt 31 december varje år. Kod enligt indelningenden 1/1 påföljande år.För förändringar under tidsperioden från och med 1990 se Bostadslän samt bilaga7 Regionala koder – Ändringar i läns- och kommunindelningen från och med 1990.I övrigt se Fastighetsbeteckning.Den 1/7 1991, införs regeln att studerande på eftergymnasial utbildningskall folkbokföras på studieorten.BostadsförsamlingForsamlingAnges med en sexställig kod.Med bostadsförsamling avses den församling där personen var folkbokfördvid referenstidpunkten, normalt 31 december varje år. Kod enligtindelningen den 1/1 påföljande år.För förändringar under tidsperioden från och med 1990 se Bostadslän. Iövrigt se Fastighetsbeteckning.Den 1/7 1991, införs regeln att studerande på eftergymnasial utbildningskall folkbokföras på studieorten.11En sammanställning av ändringar i läns- och kommunindelningen från och med 1990framgår av bilaga 7.30 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4DatabasenFastighetens löpnummerFastLopNr(1990–1997)Fastighetens löpnummer är ett SCB-internt femsiffrigt nummer som löperinom församling. När det officiella fastighetsnumret upphörde 1981 skapadeSCB, som ersättning för detta, ett eget nummer som infördes i flera avSCB:s register. Vid behov kan löpnumret översättas till den officiella fastighetsbeteckningen.1998 ersätts fastighetens löpnummer med den officiellafastighetsbeteckningen.Av sekretesskäl kan varken fastighetens löpnummer eller fastighetsbeteckninglämnas ut, men uppgifterna kan användas för härledningar, t.ex. föratt skapa områden.I övrigt se Fastighetsbeteckning.FastighetsbeteckningFastBet(1998–)När SCB 1998 skapade det nya systemet för registret över totalbefolkningen(RTB) infördes den officiella fastighetsbeteckningen som fastighetsidentitet. Isamband därmed utgick det ovan nämnda löpnumret för fastigheter.I registret redovisas personerna där de är folkbokförda. I princip är allapersoner folkbokförda på en fastighet. Registret grundas helt på folkbokföringensregler. Enligt folkbokföringsförordningen är i princip en personbosatt på den fastighet där han regelmässigt vistas. Om tveksamhet rådervid bedömningen av var en person är bosatt skall stor hänsyn tas till varpersonen har sitt arbete eller sin familj.Från huvudreglerna finns sedan undantag som kan delas in i tre grupper:1. Personer som är folkbokförda men som inte bor i SverigePersoner som är anställda utomlands i statens tjänst, huvudsakligen UDochSIDA-anställda, folkbokförs i Sverige. Detta gäller även familjemedlemmaroch svensk betjäning. Personerna fortsätter att vara folkbokförda iden församling varifrån utflyttningen skett. Regeln gäller inte personer somär anställda utomlands av internationella organisationer, till exempel FN.Svenska missionärer och präster som är anställda utomlands och derasmedföljande familj får vara folkbokförda i Sverige. Vidare är svenska medborgaresom flyttar utomlands folkbokförda i Sverige om vistelsen utomlandsär avsedd att vara mindre än ett år. I de fall det vid utflyttningen äroklart om vistelsen utomlands kommer att vara mer eller mindre än ett årkan man vara folkbokförd i Sverige upp till ett år efter utflyttningen. Manblir då folkbokförd under rubriken ”på församlingen skrivna” eller på enfastighet där man fortfarande disponerar bostad.2. Personer som bor i Sverige men som inte är folkbokfördaPersoner som vid inflyttningen till Sverige har för avsikt att vistas härkortare tid än ett år folkbokförs ej. Utomnordiska medborgare måste hauppehållstillstånd för att bli folkbokförda. Normalt tar det cirka fyramånader att få eventuellt tillstånd. Utländska medborgare som tillhör<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 31
Databasen Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4utländsk beskickning eller konsulat eller dess betjäning folkbokförs inte iSverige. Ingen av ovanstående kategorier ingår i registret.3. Personer folkbokförda på en annan fastighet än den där de borFrån folkbokföringens huvudregel, att man skall vara folkbokförd på denfastighet där man regelmässigt vistas, finns ett antal undantag.• Den s k familjeregeln innebär att om en person på grund av sina arbetsförhållandeninte bor tillsammans med sin familj så skall han ändå varafolkbokförd hos sin familj. Familjen skall dock besökas regelbundet(enligt praxis minst varannan vecka).• Om man har ett tidsbegränsat tillfälligt arbete på annan ort så skall manvara folkbokförd där man har sitt egentliga hemvist.• Studerande kan vara folkbokförda antingen på hemorten eller på studieortenberoende bland annat på studietidens längd, egen ålder, civilståndmed mera. Studerande på postgymnasial nivå folkbokförs på studieorten.• Regeln om ej regelmässig vila på viss fastighet tillämpas för bland annathandelsresanden, resemontörer och sjömän. Dessa folkbokförs där deanses ha sitt egentliga hemvist.Personer boende på ålderdomshem kan vara folkbokförda antingen i hemförsamlingenpå den gamla hemfastigheten, under rubriken ”på församlingenskrivna” eller i församlingen där ålderdomshemmet ligger. Intagningpå sjukhus eller kriminalvårdsanstalt skall inte medföra ändring avfolkbokföringen.Vid flyttning gäller den nya folkbokföringen från och med den faktiska flyttningsdagenom flyttningen har anmälts inom en vecka. Kommer en flyttningsanmälaninte in i tid gäller den nya folkbokföringen från den dag dåanmälan kom in till folkbokföringen. I ett stort antal fall har den faktiskaflyttningen skett långt tidigare än tid punkten för anmälan och registrering.Före 1998 redovisades registreringsår och vecka på lokala skattekontor somflyttningstidpunkt.Av sekretesskäl kan varken fastighetens löpnummer eller fastighetsbeteckninglämnas ut, men uppgifterna kan användas för härledningar, t.ex. föratt skapa områden.I övrigt se under objektet Individ, sid. 23Antal flyttningarAntFlyttTotAnger antal flyttningar inom riket under året.Antal flyttningar över kommungränsAntFlyttKommunAnger antal flyttningar över kommungräns under året.32 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4DatabasenCivilståndCivilKodas enligt:OG = ogiftG = giftS = skildÄ = änka/änklingRP = registrerad partnerSP = skild partnerEP = efterlevande partnerCivilståndskoden för årgångarna 1990–1997 är översatt till Civilståndskodenligt 1998 års standard vilket innebär att:Ogift person (kod=1) samt barn under 18 år (kod=8 eller 9) har kodats omtill ogift (OG).Gift man (kod=2), gift kvinna ej sammanboende med maken (kod=3) samtgift kvinna sammanboende med maken (kod=7) har kodats om till gift(kod=G).Frånskild (kod=4) kodas till skild (S).Änka/änkling (kod=5) har kodats som änka/änkling (Ä).Person i partnerskap (kod=0) kodas som registrerad partner (RP).Koder för Skild partner (SP) och efterlevande partner (EP) införs först frånoch med 1998.Från den 1 maj 2009 ändrades lagen så att två personer av samma kön intelängre ingår ett registrerat partnerskap, utan ett äktenskap. Makarna får dåcivilstånd gift och inte registrerad partner. Personer som sedan tidigare ärregistrerade partner kan omvandla sitt registrerade partnerskap till ettgiftermål genom att antingen lämna in en anmälan till Skatteverket ellergenom att hålla en vigsel.Den ursprungliga civilståndskoden 1990–1997 var:0 = person i partnerskap (1995–)1 = ogift person2 = gift man3 = gift kvinna ej sammanboende med maken4 = frånskild person5 = änka/änkling7 = gift kvinna sammanboende med maken8 = barn under 18 år (1/11)9 = fosterbarn under 18 år (1/11)<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 33
Databasen Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Antal år i civilståndCivilAntArAnger antal år i senaste civilstånd. Person som aldrig ändrat civilstånd harantal år lika med sin ålder. Om civilstånd är ändrat under aktuellt år anges 0.FamiljeställningFamStFKod för familjeställning.Familjeställning är en härledd variabel som anger varje persons ställning ifamiljen d.v.s. personer som har samma familjeidentitet.Familjeställning i populationen 16 år och däröverKod Familjeställning110 Man i gift par120 Hustru i gift par130 Man i sambopar (med gemensamma barn)140 Kvinna i sambopar (med gemensamma barn)150 Man i partnerskap160 Kvinna i partnerskap210 Ensamstående far med barn under 18 år 12220 Ensamstående far med endast barn >= 18 år 13230 Ensamstående mor med barn under 18 år 13240 Ensamstående mor med endast barn >= 18 år 13311 Biologiskt eller adopterat barn (=18 år)400 Ensamstående (övriga) 13000 Personer med ofullständiga/motstridiga uppg. i folkbokföringenTotalt12Här ingår sambor utan gemensamma barn.13Här ingår sambor utan gemensamma barn samt barn utan relation till någon annan personpå fastigheten.34 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4DatabasenObservera att kod 110–160, kod 210–240 samt kod 400 var tvåställig framtill och med 1998 (kod 11–16, 21–24 respektive 40).För skillnader i avgränsningen mellan 1990–1997 och 1998– och för ytterligareinformation se under Familj, sid. 48.Senaste invandringsårSenInvArTäckningsgraden avseende invandringsår ökar väsentligt 1998. Från ochmed denna tidpunkt finns i långt större utsträckning än tidigare tillgång tillinformation om vilket år invandring skett för dem som invandrat före 1968.I övrigt se Datum för in-/utvandring och under objektet Individ (sid. 23).Land vid in-/utvandringInvUtvLandVid invandring avser uppgiften det land varifrån personen utvandrat ochvid utvandring det land till vilket personen invandrar (anges med landsnamn).InvUtvLand finns i en icke årgångsbunden databastabell. Tabellen omfattarsamtliga in- och utvandringstillfällen för LISA-populationen.I övrigt se År och månad för in-/utvandring.År och månad för in-/utvandringInvUtvManadÅr och månad för invandring till Sverige respektive år och månad förutvandring från Sverige.För att bli registrerad som immigrant skall man ha för avsikt att stanna iSverige minst ett år. För ickenordiska medborgare krävs normalt uppehållstillståndbeviljat av Migrationsverket. Undantag från regeln om uppehållstillståndkan göras om det finns synnerliga skäl, exempelvis inflyttadeutländska adoptivbarn till här bosatta personer eller minderåriga barn somåterförenas med här bosatta föräldrar som redan har uppehållstillstånd.Utländska diplomater bosatta i Sverige folkbokförs ej.För flyttningar inom Norden gäller att ett flyttningsbevis från utvandringslandetskall förevisas i invandringslandet. Därefter underrättas folkbokföringsmyndigheteni utvandringslandet om att personen blivit registreradsom invandrare, varefter personen avförs som utvandrare i utflyttningslandet.För att bli registrerad som emigrant skall man ha för avsikt att bosätta sigutomlands under minst ett år.Månad invandringVid flyttning till Sverige gäller den nya folkbokföringen från och med denfaktiska flyttningsdagen om flyttningen anmälts inom en vecka. När beslutom ändrad folkbokföring fattas utan anmälan (tredskoskrivning) gäller dennya folkbokföringen från och med beslutets dag. Kommer en flyttningsanmälaninte in i tid gäller den nya folkbokföringen från och med den daganmälan kom in till folkbokföringsmyndigheten.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 35
Databasen Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Från den 15 november 2005 till den 30 september 2006 prövade Migrationsverketärenden om uppehållstillstånd enligt en tillfällig asyllag.Månad utvandringVid flyttning till utlandet upphör den flyttande att vara folkbokförd utresedagen(flyttningsdagen) eller om flyttningen anmäls senare, den dag flyttningsanmälankom in. När beslut om avregistrering meddelas utan anmälanfrån den flyttande gäller avregistreringen från och med beslutets dag.Före 1998 redovisades registreringsår och vecka på lokala skattekontor somflyttningstidpunkt. Denna årsvecka är nu översatt till en månad.År och månad för in-/utvandring finns i en icke årgångsbunden databastabell.Tabellen omfattar samtliga in- och utvandringstillfällen för LISApopulationen.I övrigt se under objektet Individ, sid. 23.Eget födelselandFodelseLandNamnAnger det land där personen är född (anges med landsnamn).Fram till år 1947 räknades alla personer som fötts i utlandet som utrikesfödda. Sedan 1947 registreras inte barn som fötts utomlands som utrikesfödda om modern vid barnets födelse var folkbokförd i Sverige.Fram t.o.m. 1997 räknades barn födda av ej folkbokförda flyktingar somfödda i Sverige. Från 1998 registreras endast barn som födda i Sverige ommodern eller fadern är folkbokförd.I de fall då personen ifråga har annat land än Sverige som eget födelselandmen har ett län i Sverige som eget födelselän, ändras födelseland tillSverige. Om barnet har fötts utomlands men modern är folkbokförd iSverige får barnet moderns bostadslän som födelselän.Som princip gäller att födelselandet skall registreras som det hette vid tidenför födelsen även om namnet ändrats senare på grund av administrativa,språkliga, politiska eller andra skäl. Det samma gäller även om statenupphört att existera. Hänsyn kan dock tas till den känslomässiga betydelsedet har för personer, som är födda i ett land som efter deras födelse blivitsjälvständigt, så att de registreras som födda i den frigjorda staten. Tillexempel kan en person som är född i Kiev, Sovjetunionen på egen begäranistället registreras som född i Kiev, Ukraina.Uppgiften lämnas endast ut i grupperad form.36 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4DatabasenEget födelselänFodelseLanFör personer födda i Sverige 1948 eller senare anges det län där modern varfolkbokförd vid tidpunkten för födelsen 14. Om modern inte är folkbokförd inågon församling vid nedkomsten folkbokförs barnet i den församling därnedkomsten skedde. För födda i Sverige före 1948 anges det län därpersonen föddes.Uppgifterna om födelselän avser länsindelningen vid respektive individsfödelse.Se även Eget födelseland.Eget födelseland, gruppering EU15FodGrEgKod:00 = Sverige01 = Norden (utom Sverige)02 = EU15 (utom Danmark, Finland och Sverige)03 = Europa (utom EU15 och Norden)04 = Afrika05 = Nordamerika06 = Sydamerika07 = Asien08 = Oceanien09 = Sovjetunionen11 = OkäntObservera att Europa och Asien är exklusive Sovjetunionen, att Turkiet ochCypern räknas in under Asien samt att Centralamerika och de Karibiskaöarna sorterar under Nordamerika.Det finns skäl att anta att personen har svenskfödda föräldrar om personenhar födelseår 1932 eller tidigare och har kod 11, dvs Okänt, i någon avvariablerna FodGrMor och FodGrFar samtidigt som personen har kod 00 ivariabeln FodGrEg.I övrigt se under Eget födelseland.Eget födelseland, gruppering EU25FodGrEg2Kod:00 = Sverige01 = Norden (utom Sverige)02 = EU25 (utom Danmark, Finland och Sverige)03 = Europa (utom EU25 och Norden)04 = Afrika05 = Nordamerika06 = Sydamerika14Kod 26 betyder dock ”Född i Sverige, län okänt”.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 37
Databasen Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:407 = Asien08 = Oceanien09 = Sovjetunionen11 = OkäntI denna gruppering omfattar Kod 2 EU25 (utom Danmark, Finland ochSverige). I denna gruppering ingår Turkiet i Europa och har bytt kod, frånkod 7 till kod 3.Eget födelseland, gruppering EU27FodGrEg3Kod:00 = Sverige01 = Norden (utom Sverige)02 = EU27 (utom Danmark, Finland och Sverige)03 = Europa (utom EU27 och Norden)04 = Afrika05 = Nordamerika06 = Sydamerika07 = Asien08 = Oceanien09 = Sovjetunionen11 = OkäntI denna gruppering omfattar Kod 2 EU27 (utom Danmark, Finland ochSverige). I denna gruppering ingår numera även Bulgarien och Rumäniensom blev EU-medlemsländer den 1/1 2007 och har bytt kod, från kod 3 tillkod 2. Två nya länder tillkom i mitten av 2006 då Serbien och Montenegrodelades.Moderns födelselandFodelseLandNamnMorModerns födelseland är beroende av om det finns uppgift om vem som ärbiologisk moder. Uppgifter om moder är av skiftande kvalitet beroende avbarnets födelseår. För personer födda före 1932 finns uppgift om moderendast i enstaka fall. En förutsättning för att relationen barn–mor skallkunna etableras är att modern varit folkbokförd någon gång från och med1947. Fullständigheten blir bättre ju senare barnet är fött. Våren 2000kompletterades uppgifter om moder för personer som avlidit ellerutvandrat 1991–1997.Andelen personer med uppgift om moderns personnummer är, för de ibefolkningen födda 1932 eller senare, 85 procent. För personer födda 1932är andelen 30 procent och för personer födda 1940, 74 procent. Andelenstiger för varje födelsekohort. För personer födda i Sverige 1950 och framåtär andelen 99 procent.Utrikes födda personer, som invandrat som vuxna, 18 år eller äldre, saknaroftast uppgift om föräldrars personnummer även om föräldrarna är/harvarit folkbokförda i Sverige. Endast 4 procent av dessa har uppgift ommoderns personnummer.Uppgiften lämnas endast ut i grupperad form.38 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4DatabasenModerns födelseland, gruppering EU15FodGrMorKod:00 = Sverige01 = Norden (utom Sverige)02 = EU15 (utom Danmark, Finland och Sverige)03 = Europa (utom EU15 och Norden)04 = Afrika05 = Nordamerika06 = Sydamerika07 = Asien08 = Oceanien09 = Sovjetunionen11 = OkäntObservera att Europa och Asien är exklusive Sovjetunionen, att Turkiet ochCypern räknas in under Asien samt att Centralamerika och de Karibiskaöarna sorterar under Nordamerika.I övrigt se under Moderns födelseland.Moderns födelseland, gruppering EU25FodGrMor2Kod:00 = Sverige01 = Norden (utom Sverige)02 = EU25 (utom Danmark, Finland och Sverige)03 = Europa (utom EU25 och Norden)04 = Afrika05 = Nordamerika06 = Sydamerika07 = Asien08 = Oceanien09 = Sovjetunionen11 = OkäntI denna gruppering omfattar Kod 2 EU25 (utom Danmark, Finland ochSverige). I denna gruppering ingår Turkiet i Europa och har bytt kod, frånkod 7 till kod 3.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 39
Databasen Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Moderns födelseland, gruppering EU27FodGrMor3Kod:00 = Sverige01 = Norden (utom Sverige)02 = EU27 (utom Danmark, Finland och Sverige)03 = Europa (utom EU27 och Norden)04 = Afrika05 = Nordamerika06 = Sydamerika07 = Asien08 = Oceanien09 = Sovjetunionen11 = OkäntI denna gruppering omfattar Kod 2 EU27 (utom Danmark, Finland ochSverige). I denna gruppering ingår numera även Bulgarien och Rumäniensom blev EU-medlemsländer den 1/1 2007 och har bytt kod, från kod 3 tillkod 2. Två nya länder tillkom i mitten av 2006 då Serbien och Montenegrodelades.Faderns födelselandFodelseLandNamnFarFaderns födelseland är beroende av om det finns uppgift om vem som ärbiologisk fader. Uppgifter om fader är av skiftande kvalitet beroende avpersonens födelseår. För personer födda före 1932 finns uppgift om faderendast i enstaka fall. En förutsättning för att relationen barn–far skallkunna etableras är att fadern varit folkbokförd någon gång från och med1947. Fullständigheten blir bättre ju senare personen är född. Våren 2000kompletterades uppgifter om fader för personer som avlidit eller utvandrat1991–1997Andelen personer med uppgift om faderns personnummer är, för de ibefolkningen födda 1932 eller senare, 82 procent. För personer födda 1932är andelen 26 procent och för personer födda 1940, 69 procent. Andelenstiger för varje födelsekohort. För personer födda i Sverige 1967 och framåtär andelen cirka 99 procent.Utrikes födda personer, som invandrat som vuxna, 18 år eller äldre, saknaroftast uppgift om föräldrars personnummer även om föräldrarna är/harvarit folkbokförda i Sverige. Endast 3 procent av dessa har uppgift omfaderns personnummer.Uppgiften lämnas endast ut i grupperad form.40 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4DatabasenFaderns födelseland, gruppering EU15FodGrFarKod:00 = Sverige01 = Norden (utom Sverige)02 = EU15 (utom Danmark, Finland och Sverige)03 = Europa (utom EU15 och Norden)04 = Afrika05 = Nordamerika06 = Sydamerika07 = Asien08 = Oceanien09 = Sovjetunionen11 = OkäntObservera att Europa och Asien är exklusive Sovjetunionen, att Turkiet ochCypern räknas in under Asien samt att Centralamerika och de Karibiskaöarna sorterar under Nordamerika.I övrigt se under Faderns födelseland.Faderns födelseland, gruppering EU25FodGrFar2Kod:00 = Sverige01 = Norden (utom Sverige)02 = EU25 (utom Danmark, Finland och Sverige)03 = Europa (utom EU25 och Norden)04 = Afrika05 = Nordamerika06 = Sydamerika07 = Asien08 = Oceanien09 = Sovjetunionen11 = OkäntI denna gruppering omfattar Kod 2 EU25 (utom Danmark, Finland ochSverige). I denna gruppering ingår Turkiet i Europa och har bytt kod, frånkod 7 till kod 3.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 41
Databasen Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Faderns födelseland, gruppering EU27FodGrFar3Kod:00 = Sverige01 = Norden (utom Sverige)02 = EU27 (utom Danmark, Finland och Sverige)03 = Europa (utom EU27 och Norden)04 = Afrika05 = Nordamerika06 = Sydamerika07 = Asien08 = Oceanien09 = Sovjetunionen11 = OkäntI denna gruppering omfattar Kod 2 EU27 (utom Danmark, Finland ochSverige). I denna gruppering ingår numera även Bulgarien och Rumäniensom blev EU-medlemsländer den 1/1 2007 och har bytt kod, från kod 3 tillkod 2. Två nya länder tillkom i mitten av 2006 då Serbien och Montenegrodelades.Utländsk/Svensk bakgrundUtlSvBakgUnder 2002 utformades riktlinjer för redovisning av utländsk/svensk bakgrundi statistiken. Riktlinjerna utformades i ett samarbete mellan Integrationsverket,Migrationsverket och SCB. Riktlinjerna omfattar både enrekommenderad och en alternativ indelning.Riktlinjerna finns beskrivna i Meddelanden i samordningsfrågor förSveriges officiella statistik, MIS 2002:3.Rekommenderad indelning1 Person med utländsk bakgrundKod Kategori11 Utrikes född12 Inrikes född med två utrikes födda föräldrar2 Person med svensk bakgrundKod Kategori21 Inrikes född med en inrikes och en utrikes född förälder22 Inrikes född med två inrikes födda föräldrarDå uppgift om förälders födelseland saknas gäller följande:– För person som är inrikes född antas förälder vara inrikes född– För person som är utrikes född antas förälder vara utrikes född42 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4DatabasenUtländsk/Svensk bakgrund (alt. indelning)UtlSvBakgAltUnder 2002 utformades riktlinjer för redovisning av utländsk/svensk bakgrundi statistiken. Riktlinjerna utformades i ett samarbete mellan Integrationsverket,Migrationsverket och SCB. Riktlinjerna omfattar både enrekommenderad och en alternativ indelning.Riktlinjerna finns beskrivna i Meddelanden i samordningsfrågor förSveriges officiella statistik, MIS 2002:3.Alternativ indelningA Person med utländsk bakgrundKod Kategori11 Utrikes född med två utrikes födda föräldrar12 Inrikes född med två utrikes födda föräldrarBPerson med svensk bakgrundKod Kategori21 Utrikes född med minst en inrikes född förälder22 Inrikes född med en inrikes och en utrikes född förälder23 Inrikes född med två inrikes födda föräldrarDå uppgift om förälders födelseland saknas gäller följande:– För person som är inrikes född antas förälder vara inrikes född– För person som är utrikes född antas förälder vara utrikes föddMedborgarskapMedbLandNamnMedborgarskapet utgör en väsentlig del i informationen om en personsidentitet. Uppgift om svenskt medborgarskap är en förutsättning för rösträttoch värnplikt samt möjlighet att inneha vissa offentliga tjänster ochuppdrag. Medborgarskapet har också betydelse vid registrering av bosättnings-och familjerättsliga förhållanden, såsom exempelvis äktenskap,vårdnad, adoption, faderskap och namn.För den som utöver svenskt medborgarskap har ett eller flera utländskamedborgarskap registreras endast det svenska medborgarskapet i folkbokföringen.För den som har ett eller flera utländska medborgarskapregistreras samtliga dessa i folkbokföringen. I statistikregistren redovisasendast ett medborgarskap (prioriterat medborgarskap) för person som harflera medborgarskap. De prioriteringsregler som används har utformats avRiksförsäkringsverket. I korthet sker prioriteringen i följande ordning:1) Sverige2) EES-land3) Land utanför EES vilket Sverige har socialförsäkringskonvention medeller sjukvårdförmåner i.4) ÖvrigaVid samma prioritet väljs det medborgarskap som erhölls först.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 43
Databasen Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Den 1 juli 1979 ändrades medborgarskapslagstiftningen. Ändringen avserbarn, vars far har utländskt medborgarskap och mor svenskt medborgarskap.Före den 1 juli 1979 blev dessa barn vid födseln utländska medborgaremen efter lagändringen fick barn med motsvarande förhållandensvenskt medborgarskap vid födelsen.Denna variabel lämnas normalt ut i grupperad form.Medborgarskap, gruppering EU15MedbGrEgGrupperas som födelseland, se variabeln FodGrEgMedborgarskap, gruppering EU25MedbGrEg2Grupperas som födelseland, se variabeln FodGrEg2Medborgarskap, gruppering EU27MedbGrEg3Grupperas som födelseland, se variabeln FodGrEg3Månad för medborgarskapMedbMan(1998–) År, månadUppgift om medborgarskapsdatum finns i LISA fr.o.m. 1998. Ett förvärv avmedborgarskap genom beslut av en myndighet registreras i folkbokföringenmed datum för det rättsliga förvärvet. I övriga fall av svenskt medborgarskapsförvärv(adoption, faders äktenskap) eller utländskt medborgarskapanges datum för registrering i folkbokföringen. Härav följer att en registreringi folkbokföringen om medborgarskap för en person inte bör användasför att styrka datum för förvärv av medborgarskap. Uppgiften visar endastatt medborgarskapet registrerats enligt uppvisade eller inkomna handlingar.Person som är född i Sverige och som i samband med födelsen förvärvarsvenskt medborgarskap får normalt födelsedatum som medborgarskapsdatum.Socioekonomisk indelningSEI(1990)Socioekonomisk kod enligt Socioekonomisk indelning 1982:4.Se ”Yrkesklassificeringar i FoB 85 enligt Nordisk yrkesklassificering (NYK) ochSocioekonomisk indelning (SEI)” (MIS 1989:5).SEI-kodningen är huvudsakligen baserad på den förvärvsarbetande befolkningensyrkesuppgift till Folk- och Bostadsräkningen 1990 (FoB 90) ochavser i princip november månad 1990.44 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4DatabasenSEI-kod:11 = Ej facklärda arbetare, varuproducerande12 = Ej facklärda arbetare, tjänsteproducerande21 = Facklärda arbetare, varuproducerande22 = Facklärda arbetare, tjänsteproducerande33 = Lägre tjänstemän I (utbildningskrav; mindre än två år)36 = Lägre tjänstemän II (utbildningskrav; två men ej tre år)46 = Tjänstemän på mellannivå56 = Högre tjänstemän57 = Ledande befattningar60 = Fria yrkesutövare med akademikerutbildning79 = Företagare exkl. lantbrukare89 = Lantbrukare91 = Oklassificerbara anställda99 = Uppgift saknasI Folk och Bostadsräkningen 1990 kan 8–9 procent av samtliga förvärvsarbetandeej kodas enligt SEI då uppgift om yrke saknas (kod=99) alternativt ejgår att klassificera (kod=91), t.ex. personer som klassats som förvärvsarbetandei det registerbaserade sysselsättningsregistret, men som självaklassar sig som studerande.”Ej förvärvsarbetande” och personer som inte ingick i den aktuella FoBpopulationen(folkbokförda i Sverige den 1/11 1990) saknar kod (=blank).Uppgift om Yrke, Socioekonomisk indelning och Arbetad tid har hämtatsfrån Folk och Bostadsräkningen 1990.DödsdatumDodDatumÅr, månad, dagAnger det datum som dödsfallet inträffade. Dödsfall registreras av skattekontoretdär den döde var folkbokförd eller om han inte var bokfördnågonstans eller obefintlig, där dödsfallet skedde eller kroppen påträffades.Uppgifter redovisas endast för döda som vid dödsfallet var folkbokförda.Ofullständiga datum (enbart uppgift om år eller om år och månad) förekommer.I övrigt se under objektet Individ, sid. 23.Demografiska variabler – För familjFamiljetyp 15FamTypFFamiljetyp är en härledd variabel. Samtliga personer i en familj (personersom har samma familjeidentitet) har samma familjetyp.15Familjeenheter enligt MIS 1999:1<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 45
Databasen Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Make-maka familj (inkl. partnerskap)11= Utan hemmaboende barn12= Med minst ett hemmaboende barn under 18 år13= Yngsta hemmaboende son/dotter 18 år eller äldreSambo-familj (med gemensamt barn)21= Utan hemmaboende barn22= Med minst ett hemmaboende barn under 18 år23= Yngsta hemmaboende son/dotter 18 år eller äldreEnsamstående far 1631= Med minst ett hemmaboende barn under 18 år32= Yngsta hemmaboende son/dotter 18 år eller äldreEnsamstående mor 1741= Med minst ett hemmaboende barn under 18 år42= Yngsta hemmaboende son/dotter 18 år eller äldre50 = Ensamstående (övriga) 1700 = Personer med ofullständiga och/eller motstridiga uppgifter ifolkbokföringen.För skillnader i avgränsningen mellan 1990–1997 och 1998– och för ytterligareinformation se under Familj, sid. 48.KonsumtionsviktKonsViktF(1990–2004)Antal konsumtionsenheter är beräknad för familjen i enlighet med Socialstyrelsensnormer.Familjens totala konsumtionsvikt byggs upp enligt:0,56: Barn 0 – 3 år0,66: Barn 4 – 10 år0,76: Barn 11 – 17 år1,16: En vuxen1,92: Två vuxna0,96: Ytterligare en vuxen (18 år–)Familjens konsumtionsvikt används i LISA för att fördela familjeinkomsterpå familjens medlemmar.Konsumtionsvikt, nytt begreppKonsViktF04(2004–)År 2004 reviderades den svenska konsumtionsenhetsskalan. Två barnvikterhar införts istället för de tidigare tre. Antal konsumtionsenheter ärberäknad för familjen i enlighet med Socialstyrelsens normer.16Här ingår sambor utan gemensamma barn.17Här ingår sambor utan gemensamma barn samt barn utan relation till någon annan personpå fastigheten.46 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4DatabasenFamiljens totala konsumtionsvikt byggs upp enligt:1,00: Första vuxen (sammanboende eller ensamboende)0,51: Andra vuxen (endast sammanboende)0,60: Ytterligare en vuxen0,52: Barn 1, 0–19 år0,42: Barn 2,3,……, 0–19 årFamiljens konsumtionsvikt används i LISA för att fördela familjeinkomsterpå familjens medlemmar.Antal hemmavarande barnSamtliga barn som kopplas till viss familjeidentitet är skrivna på sammafastighet som föräldrarna i det som definieras som familj.1990–1997 kan samtliga ensamstående räknas som barn. 1998 och senarekrävs att civilståndet är ogift för att man skall räknas som barn (änka/änkling/frånskild räknas ej som barn).Antal hemmavarande barn 0–3 årBarn0_3Antal hemmavarande barn 4–6 årBarn4_6Antal hemmavarande barn 7–10 årBarn7_10Antal hemmavarande barn 11–15 årBarn11_15Antal hemmavarande barn 16–17 årBarn16_17Antal hemmavarande barn 18 år och äldreBarn18plus(1990–2004)Antal hemmavarande barn 18 –19 årBarn18_19(2004–)Antal hemmavarande barn 20 år och äldreBarn20plus(2004–)Antal barn (biologiska/adoptiv/övriga) i aktuell ålder som är kopplade tillen familjeidentitet.I övrigt se Familj, sid. 48.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 47
Databasen Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4FamiljFamIdFamilj identifieras med hjälp av familjeidentitet. Familjeidentitet (RTBfamilj)utgörs av personnumret för den äldste personen av maximalt tvågenerationer som har relationer med varandra 18, som är folkbokförda påsamma fastighet.Då fler än två generationer bor tillsammans bildas RTBfamiljenmed utgångspunkt från den yngsta generationen, om den är ogift.En person kan endast ingå i en RTB-familj.Ej gifta vuxna som är folkbokförda på samma fastighet och har gemensamtbarn ingår i samma familj oberoende av barnets folkbokföring.Uppgifterna för perioden 1990–1997 skapades år 2000 med hjälp av register.För perioden efter 1997 tas familjeuppgifterna fram i samband med att manbildar RTB-årgången. Det finns alltså en konsistens mellan innehållet i RTBför ett visst år och familjeuppgifterna efter 1997. För perioden 1990–1997baseras uppgifterna om familj på det uppdaterade flergenerationsregistretsom färdigställdes till sommaren år 2000. Uppgifterna har betydligt högrekvalité än motsvarande RTB-uppgifter för perioden.Under perioden 1990–1997 har samtliga ensamstående som bott på sammafastighet som föräldrarna sammankopplats med dem, oberoende av ålder.Efter 1997 har endast ensamstående som ej varit gifta tidigare sammankopplatsmed föräldrarna.Sambos som aldrig haft gemensamma barn kan ej hänföras till samma familj. SCBuppskattar att det finns minst 500 000 personer som är sambor, men som inte kansammanföras till en familj.Sambofamiljer kan vara felklassificerade p.g.a. att en fastighet kan innehålla fleralägenheter. De som klassificerats som sambos med gemensamma barn kan eventuelltbo i olika lägenheter i samma fastighet. Risken ökar om fastigheten är stor.Över 75 procent av befolkningen bor emellertid i fastigheter där det bor under 100personer.Ungefär 50 procent av befolkningen bor i fastigheter med mindre än 10 personer.18Relationerna omfattar make/maka, registrerad partner, sambo som har/har haft gemensammabarn (biologiskt/adoptiv), biologisk förälder, adoptivförälder, vårdnadshavare (förbarn under 18 år) samt annan förälder än vårdnadshavare (fosterförälder).48 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 UtbildningsvariablerUtbildningsvariablerUtifrån inkomna utbildningsuppgifter härleds variabeln 'högsta utbildning'.Uppgifterna om utbildning från källregistren kodas enligt Svensk utbildningsnomenklatur(SUN 2000). Därefter läggs alla utbildningar i utbildningsregistretss.k. bruttofil. Med hjälp av ett prioriteringsprogram väljsdärefter högsta utbildning för varje folkbokförd person aktuellt år. Fr.o.m.version 2008 av Utbildningsregistret innehåller registret även uppgift omhögsta utbildning för personer äldre än 74 år. Har en person flerautbildningar på samma nivå, väljs den senaste.Register som används vid uppdateringen av Utbildningsregistret(UREG):• Universitets- och högskoleregistret, registret över forskarutbildade• Universitets- och högskoleregistret, examinerade• Försvarshögskolan• Kvalificerad yrkesutbildning (KY)• Universitets- och högskoleregistret, avklarade poäng/högskolepoäng ihögskolan• Basår• Ackumulerat register över avgångna från gymnasieskolan (EGGG)• Register över avgångna från gymnasieskolan• Utlandsskolor; grundskolan• Kompletterande utbildningar (KU)• Försvarsmaktens utbildningsenhet• Grundskola, specialskolan• Avgångna från grundskolan• EXTAS (andra eftergymnasiala utbildningar)• Utländska utbildningar som ekvivalerats av Högskoleverket• Jordbruksverkets register över legitimerade veterinärer• Socialstyrelsens register över hälso- och sjukvårdspersonal (HOSP)• Folkhögskolan, grundläggande behörighet• Arbetsförmedlingens register över <strong>AM</strong>U-utbildningar• Samlat betygsdokument för gymnasieskolan kombination med komvux• Samlat betygsdokument för gymnasieskolan• Komvux-poäng• ULF, undersökningen om levnadsförhållanden• Enkäten "arbetsmarknaden för högutbildade utrikes födda"• Enkät till utrikes födda, (utbildning i annat land än Sverige)<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 49
Utbildningsvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4• AKU, arbetskraftsundersökningen• Uppgiften finns med endast om annan utbildningsuppgift för personensaknas.• Universitets- och högskoleregistret, sökande till högskolanUppgiften finns med endast om annan utbildningsuppgift för personen saknas.• Migrationsverkets register över personer som fått uppehållstillståndUppgiften finns med endast om annan utbildningsuppgift för personen saknas.• Arbetsförmedlingens händelsedatabas, INSPER/PRESO, utbildningsbakgrundUppgiften finns med endast om annan utbildningsuppgift för personen saknas.• Grundvux, SFIUppgiften finns med endast om annan utbildningsuppgift för personen saknas.Register som tidigare använts vid uppdateringar av UREG:• Folk- och bostadsräkningen 1990, FOB90• Avgångna från gymnasieskolans specialkurser• Registret över grundexamina för forskarexaminerade• Försvarsmakten (engångsinsamling, anställd militär personal år 2002)• Socialstyrelsen (engångsinsamling, specialistsjuksköterskor år 2005)• Socialstyrelsens register över medicinalpersonal• Kommunal vuxenutbildning, komvux• Komvux-kurser• Arbetsmarknadsutbildning, <strong>AM</strong>U-registret• Behörighetsgivande utbildningar till högskolan• Registret över sökande till gymnasieskolan• Lärarregistret• Enkät till utrikes födda, (Utbildning i annat land än Sverige, kompletteringsenkät2005)• CSN:s studiemedelsregister• Löneregistren• Folk- och bostadsräkningen 1970, FOB70• Registret över sökande till komvuxFör mer information om respektive källa se,http://www.scb.se/Pages/documentation____298745.aspxDå variabelvärdena i statistiken över befolkningens utbildning baseras påen mängd olika statistikkällor är den totala kvaliteten en funktion av dessastatistikkällors kvalitet, se nedan om evalveringar av Utbildningsregistret.År 2009 saknade drygt 79 000 personer eller 1,6 procent av personerna iåldern 25–64 år uppgift om utbildning i registret.De uppgifter som främst saknas är uppgift om utrikes föddas utbildningutanför Sverige. Exempelvis personalutbildning och kurser av hobbykaraktäringår inte i Utbildningsregistret.50 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 UtbildningsvariablerFör utrikes födda invandrare har utbildningsdata till Utbildningsregistrethämtats från Folk- och bostadsräkningen 1970, Folk- och bostadsräkningen1990 och med hjälp av en enkät till nyinvandrade som genomförs årligenfrån 1999. 1995 riktades en enkät till dem som invandrat 1990–1994.För personer som invandrat efter den 1 november 1990 och fram till ochmed 1993 finns således uppgift om den utbildning de skaffat sig innan deinvandrade, först från och med årgång 1994. För dem som invandrat efter1994 finns information om den utbildning de skaffat sig innan de kom hit,först från och med 1999.Evalveringar av Utbildningsregistrets versioner 1990 och 20021990:En kvalitetsstudie av Utbildningsregistret version 1991-01-01 (årgång 1990)har genomförts. Som kontrollmaterial utnyttjades ett evalveringsregister(det s.k. sanna registret), baserat på ett AKU-urval och skapat i sambandmed FoB-90. Observera att alla uppgifter i detta sanna register inte nödvändigtvisär korrekta.I evalveringsstudien har jämförelser mellan Utbildningsregistret och dets.k. sanna registret gjorts och avvikelser har skattats medelst kvotestimation.Några resultat:• Andelen personer med förgymnasial utbildning som högsta utbildningvar överskattad, medan antalet i övriga nivåer är underskattat. Avvikelsernaminskar med stigande utbildningsnivå.• Den största antalsmässiga underskattningen hade gjorts för nivå 5 (eftergymnasialutbildning kortare än tre år). Många av dem som enligt evalveringentillhör denna nivå har istället redovisats under gymnasialutbildning (nivå 3 eller 4). Från och med 1992 har dock uppgiftsinsamlingenförbättrats när det gäller avklarade poäng inom högskolan, ochdetta innebär att underskattningen på nivå 5 minskat avsevärt.• En stor del av felklassificeringarna utgjordes av fall där utbildning pågymnasial nivå saknades. Bl.a. berodde detta på att dessa utbildningarinte rapporterats till SCB, t.ex. företagsinterna utbildningar.• När det gäller utbildningsnivå var andelen rätt klassificerade 83 procent(motsvarande andel i FoB-90 var 80 procent). När det gäller utbildningensinriktning var andelen rätt klassificerade 86 procent (motsvarande andeli FoB-90 var 84 procent).• Andelen uppgift saknad var låg (1,9 procent) jämfört med FoB-90 (5 procent)i åldersgruppen 16–64 år.2002:Med anledning av de stora förändringarna av Utbildningsregistret till version2000 genomfördes en evalvering av uppgifterna om högsta genomfördautbildning för individerna i Utbildningsregistret version 2002 (2003-01-01).En mer detaljerad beskrivning av resultaten från evalveringen finns ipublikationen, 'Bakgrundsfakta inom området befolkning och välfärd2006:4'http://www.scb.se/statistik/_publikationer/BE9999_2006A01_BR_BE96ST0604.<strong>pdf</strong><strong>Statistiska</strong> centralbyrån 51
Utbildningsvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4• Skattningen av andelen rätt klassificerade i Utbildningsregistret varenligt evalveringen 85 procent för både utbildningsnivå och utbildningsinriktning.Andelen som klassificerades inom riktig utbildningsnivåökade med längre utbildning. Exempelvis var andelen rätt klassificeradeinom förgymnasial utbildning 77 procent jämfört med 84 procent för entreårig gymnasial utbildning och 99 procent för en eftergymnasial utbildning3 år eller längre.• När det fanns skillnad i utbildningsnivå mellan Utbildningsregistret ochden ”riktiga” klassificeringen i evalveringsstudien hade utbildningsnivånoftast höjts ett steg i evalveringsstudien. Exempelvis hade majoriteten avde felaktigt klassificerade med förgymnasial utbildning i utbildningsregistretblivit klassificerade som gymnasial utbildning 2 år eller kortarei evalveringsstudien.• Skattningarna av fel i utbildningsregistret tydde på att antalet personermed förgymnasial utbildning överskattades medan antalet personerinom samtliga övriga utbildningsnivåer underskattades. Överskattningenav antalet personer med förgymnasial utbildning var nästan 20procent medan underskattningen av antalet personer med gymnasialutbildning var ungefär 5 procent. Underskattningen av antalet personermed alla typer av eftergymnasial utbildning låg mellan 15 och 18 procent.• Den vanligaste orsaken till fel i utbildningsregistret enligt evalveringsstudienvar att den ”riktiga” högsta utbildningen inte fanns med blandutbildningsregistrets källor. Detta fel omfattade tre fjärdedelar av defelaktigt klassificerade i utbildningsregistret. En femtedel av de felaktigtklassificerade utgjordes av att informationen om de avklarade utbildningarnavar ofullständig.Förändringar i Utbildningsregistret i kronologisk ordningSCB strävar hela tiden efter att öka Utbildningsregistrets kvalitet, t.ex. genom attnya källor kan användas. Detta gör att stor försiktighet måste iakttas vid studier avtidsserier. Nedan beskrivs förändringar i Utbildningsregistret i kronologiskordning.• Utbildningsdata från Folk- och bostadsräkningen (FoB) 1990 användsvid uppdatering av Utbildningsregistret fr.o.m. årgång 1990 och harförbättrat registrets kvalitet avsevärt. Vi vill uppmana till försiktighetvid jämförelser mellan årgångarna 1985–1989 av registret och årgångarfrån 1990 och framåt, då de senare innehåller uppgifter om utbildningfrån FoB 90. (Versionerna 1990-12-31 och 1991-01-01 består av sammapopulation, men den senare har uppdaterats med FoB 90-uppgifter).Flera större omkodningar gjordes av exempelvis psykologer(37800 > 36341) och receptarier (66300 > 65500, 66310 > 65500).• Smärre förändring av befintliga SUN-koder har skett efter 1990. Se MISSystematisk SUN 1996:1.• Uppgifterna samlas sedan 1993 in läsårsvis, vilket innebär att en årgångav Utbildningsregistret innehåller uppgifter om avklarade utbildningart.o.m. vårterminen före aktuellt årsskifte.Ex: Årgång 2003 innehåller utbildningar t.o.m. vårterminen 2003.52 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Utbildningsvariabler• Uppgifter om avklarade motsvarande minst 30 ”nya” högskolepoäng(tidigare minst 20), insamlade via LADOK, har sedan årgång 1992använts som källa i Utbildningsregistret. Täckningen i denna insamlinghar alltsedan 1993 blivit bättre och bättre, så effekterna av denna nyakälla har successivt blivit större. (Ca hälften av den ökning som skett för‘Kort eftergymnasial utbildning’ under perioden 1993–98 kan förklarasav avklarade högskolepoäng utan examen.) Fr.o.m. årgång 2000 ingårsummerade högskolepoäng i registret (se nedan)• Våren 1995 genomfördes en enkät till drygt 100 000 personer födda utomlandsvilka saknade uppgift i Utbildningsregistret. Årgångarna fr.o.m.1994 har uppdaterats med dessa uppgifter, vilket höjt registrets kvalitetytterligare.• Vid uppdateringen av årgång 1995 lades avgångna från grundskolansårskurs 9 från åren 1988–1995 in i Utbildningsregistrets bruttofil.• Fr.o.m. årgång 1995 används administrativa uppgifter om utrikes föddasutbildningsbakgrund från Svenska för invandrare (SFI). Källan användsp.g.a. kvalitetsbrister endast om uppgift om annan utbildning saknas,men är en av källorna för utrikes föddas utbildningsbakgrund.• I årgång 1997 ingår utbildningsdata för arbetssökande från Arbetsförmedlingenss.k. Datalager åren 1994 och 1995 samt november 1996.Uppgiften inkluderas i Utbildningsregistret endast om annan utbildningsuppgiftför personen saknas.• I årgång 1997 ingår ett fåtal utbildningsdata från Statens Invandrarverk(SIV), ST<strong>AM</strong>M-SYSTEMET åren 1995–1997 (uppgifter om personer somfått uppehållstillstånd). Uppgiften finns med endast om annan utbildningsuppgiftför personen saknas. Uppgifter om utbildning och utbildningslängdär ej obligatoriska i SIV:s ST<strong>AM</strong>M-system. Detta medför attendast ett fåtal personer har uppgifter om sin utbildning.• Fr.o.m. årgång 1997 finns utbildningsgrupper (SUNGrupper) inlagda iUtbildningsregistret.• Fr.o.m. årgång 1998 ingår data från KY, Kvalificerad yrkesutbildning.• Hösten 1999 genomfördes en enkät till drygt 60 000 utrikes födda personervilka saknade uppgift i Utbildningsregistret. Årgångarna fr.o.m.1999 har uppdaterats med dessa uppgifter, vilket höjt registrets kvalitetytterligare. Från och med 1999 är SCB:s enkät till utrikes födda, ’Utbildningi annat land än Sverige’, årlig och omfattar personer i åldern 20–59år som under året blivit folkbokförda.• Från Arbetsförmedlingens register över arbetsmarknadsutbildningarhämtas fr.o.m. årgång 1999 av Utbildningsregistret utbildningskod och årdå utbildningen avslutades. Uppgiften används för dem som har lägrenivå på övriga utbildningar i Utbildningsregistret. P.g.a. svårigheter attfastställa nivån på utbildningarna erhåller samtliga SUN2000-nivå 31(gymnasial kortare än två år).• Kvalitetshöjning i Utbildningsregistret årgång 2000:<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 53
Utbildningsvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Till årgång 2000 genomgick Utbildningsregistret större kvalitetshöjandeförändringar vilket leder till ett tidsseriebrott och gör att jämförelser medtidigare årgångar av registret måste göras med stor försiktighet:1) Svensk Utbildningsnomenklatur, SUN, anpassades genom nya SUN2000 till den internationella nomenklaturen ISCED 97 (InternationalStandard Classification of Education).(På SCB:s webbplats finns en utförlig beskrivning av SUN 2000, samt ennyckel mellan gamla SUN och SUN 2000;http://www.scb.se/Pages/Standard____62591.aspx)2) Ett antal nya uppgiftskällor till Utbildningsregistret tillkom.De nya källorna är:’Summerade högskolepoäng fr.o.m. 1993 från Högskoleregistret’’Summerade KOMVUX-poäng fr.o.m. 1988’’Utländska utbildningar som bedömts av Högskoleverket’’Socialstyrelsens register över hälso- och sjukvårdspersonal’’Sökande till högskolan från Universitets- och Högskoleregistret’’Grundmaterial från försök med samlade betygsdokument läsåret 98/99’Mer information om kvalitetshöjningen finns påhttp://www.scb.se/Pages/Standard____24024.aspx För en fördjupadstudie av tidsseriebrottet med kvantitativa mått på förändringar hänvisasden intresserade läsaren till en särskild analys som genomförts(http://www.scb.se/statistik/UF/UF0506/_dokument/MetodstudieslutverRev.<strong>pdf</strong>)Nivåförändringar vid tidsseriebrottet år 2000Utbildningsnivån i riket enligt Utbildningsregistret har ökat kraftigt i version2001-01-01 (avseende år 2000). Ökningarna, som delvis är en effekt avovan beskrivna förändringar, ligger främst på nivåerna 'Treårig gymnasieutbildning'och 'Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre'. För merdetaljerad se publikationen ”Tidsseriebrott i Utbildningsregistret”http://www.scb.se/statistik/UF/UF0506/_dokument/MetodstudieslutverRev.<strong>pdf</strong>Andelen av befolkningen med 'Treårig gymnasieutbildning' som högsta utbildninghar ökat med 1,3 procentenheter. Året innan var ökningen 0,5 procentenheter.Ökningen beror till stor del på att många personers samlade komvuxpoäng(1988–1999) bedömts ge motsvarande 3-årig gymnasieutbildning, utan attnågon examen tagits ut.Andelen med 'Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre' har ökat med 2,3procentenheter. Året innan var ökningen 0,4 procentenheter.Detta är till största delen en effekt av att personer med mer än motsvarande180 ”nya” högskolepoäng (tidigare mer än 120) efter 1993, men utanexamen, förts till denna nivå. Även de andra nya källorna och ocksånomenklaturbytet ger effekter på denna nivå.54 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 UtbildningsvariablerInriktningsförändringar vid tidsseriebrottet år 2000Nomenklaturbytet till SUN 2000 ger vissa effekter på uppgifterna om utbildningsinriktningi Utbildningsregistret årgång 2000. SUN 2000 består liksomgamla SUN av tio huvudinriktningar (varav en är 'Okänd utbildning').Dock finns två viktiga skillnader:Huvudinriktningen 5 i gamla SUN, 'Utbildning för transport och kommunikation',har upphört som egen grupp. Transportutbildningar ligger nuhuvudsakligen under Tjänster' (SUN 2000-inriktning 8).Huvudinriktningen 4 i gamla SUN, 'Utbildning för industri och hantverksamt teknisk och naturvetenskaplig utbildning', har i SUN 2000 delats upp itvå nya grupper: 'Naturvetenskap, matematik och data' respektive 'Teknikoch tillverkning' (SUN 2000-inriktning 4 respektive 5).För mer information om SCB:s Utbildningsregister, se länken Beskrivningav Utbildningsregistret(http://www.scb.se/Statistik/UF/UF0506/_dokument/UF0506_BS_2009.<strong>pdf</strong>) på SCB:s webbplats.• Vid uppdateringen av årgång 2002 inhämtades uppgifter om militärutbildning från Försvarsmaktens personaladministrativa register (allmilitär personal anställd i april 2003).• Ny uppgiftskälla fr.o.m. årgång 2002 är Försvarshögskolans studieadministrativaregister (LADOK), med uppgifter om examinerade frånFörsvarshögskolans utbildningsprogram fr.o.m. 2000.• Ny källa fr.o.m. årgång 2002 är uppgifter om personer som erhållitgrundläggande behörighet till högskolestudier på folkhögskolan. Dessafår utbildningsnivån treårig gymnasial utbildning.• Till årgång 2002 har uppgifter från Arbetsförmedlingens arbetssökanderegisteranvänts.• Nya uppgiftskällor fr.o.m. årgång 2003 är 1) Jordbruksverket registeröver legitimerade veterinärer 2) Naturvetenskapligt basår fr.o.m. 1995från Högskoleregistret• Fr.o.m. årgång 2003 sambearbetas uppgiftskällan Samlat betygsdokumenti gymnasieskolan med uppgifter om komvux-studier.• I data från Socialstyrelsen till årgång 2003 har revidering avSUN2000nivå-koden gjorts för vissa personer med äldre arbetsterapeututbildningoch barnmorskeutbildning.• Till årgång 2004 användes ny engångskälla; SCB-enkäten 'Arbetsmarknadenför högutbildade utrikes födda'. Ca 3 600 enkätsvar används somkälla. Här kunde specificerade utbildningar som t.ex. civilingenjörer,läkare, tandläkare och sjuksköterskor kodas.• Till årgång 2004 användes en helt ny blankett till enkäten ”Utbildning iannat land än Sverige” med mer specificerade frågor för att kunna selekteraoch koda civilingenjörer, läkare, tandläkare och sjuksköterskor.Summan av båda ovannämnda förändringar i årgång 2004 innebar ettextra tillskott av civilingenjörer (+1 000 st), läkare (+450 st), sjuksköterskor(+200 st), tandläkare (+70 st), ekonomer (+1 900 st) i populationenutöver ordinarie examinationer. Gruppen systemerare tappar ett beräknattillskott på c:a 400 st p.g.a. förändrad blankett.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 55
Utbildningsvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4• Till årgång 2005 har uppgifter om grundskole- och gymnasieutbildningvid svenska skolor i utlandet använts. Knappt 100-talet poster/läsårmellan 1999–2004.• Till årgång 2005 har uppgifter avseende avklarad utbildning i specialskolor(grundskolenivå) under 2003–2004 använts. Cirka 60 personerrespektive år.• Till årgång 2005 har uppgifter avseende genomförd specialistsjuksköterskeutbildning1994–2001 lagts in i Utbildningsregistret. Dettagäller cirka 10 000 specialistutbildningar som ej tidigare rapporterats tillSCB, beroende på att specialistutbildning för sjuksköterskor underperioden 1994–2001 inte var en egen examen. Datainsamlingen är gjordav Socialstyrelsen. Förutom att personerna erhåller en specialistsjuksköterskekodhöjer de sin nivå från tidigare 2- respektive 3-årig eftergymnasialtill 4-årig eftergymnasial utbildning.• Till årgång 2005 genomfördes en utvidgad enkät till samtliga utrikesfödda i åldern 20–59 som saknade utbildningsuppgift i Utbildningsregistretårgång 2004 (den årliga ordinarie enkäten riktas endast tillnyinvandrade personer). Svarsfrekvensen var låg; av 48 000 utskickadeenkäter inkom endast drygt 12 000 användbara svar.• Till version 2006 skickades den årliga enkäten "Utbildning i annat landän Sverige" till utrikes födda i åldern 25–44 år där uppgift om utbildningsnivåsaknas. Tidigare årliga enkäter har skickats till utrikes födda iåldern 20–59 år. Denna förändring innebär att ca 19 000 personer, utrikesfödda i åldern 20–24 år och 45–59 år, kommer att få en enkät undervåren 2007.• Från och med den 1 april 2006 blev audionom, biomedicinsk analytiker,dietist och ortopedingenjör legitimationsyrken i Socialstyrelsens registeröver legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Äldre utbildningar avaudionomer, biomedicinska analytiker/laboratorieassistenter och dietisterhar kodats på SUN-nivå 527. Övriga har kodats på SUN-nivå 537.• Inför version 2006 upprättades den ackumulerade bruttofilens personnummermed hjälp av RTB-data. En analys visade att c:a 1 900 personerkommer att via sitt uppdaterade personnummer erhålla en utbildningsuppgifti version 2006. De flesta av dessa personers högsta utbildning ärospecificerade utbildningar på grundskole- och gymnasienivå.• Under våren 2007 skickades den årliga enkäten "Utbildning i annat landän Sverige" till de utrikes födda i åldern 20–24 år och 45–59 år som intefick enkäten under hösten 2006. Enkäten skickades till knappt 17 000personer. Andelen svar uppgick till 56 procent.• Hösten 2007 skickades den ordinarie enkäten "Utbildning i annat landän Sverige" till 56 991 nyinvandrade utrikes födda (20–59 år). Andelensvar uppgick till 54 procent.• Till version 2007 av Utbildningsregistret har Arbetsförmedlingen (AF)skickat uppgifter om inskrivna vid arbetsförmedlingarna och derasutbildningsbakgrund som avser helåret 2007. Tidigare år har AF skickatuppgifter om inskrivna vid arbetsförmedlingarna under novembermånad. Registret över registrerade i svenska för invandrare (SFI) harlevererat två läsår (2005/06 och 2006/07) till uppdateringen av UREG:sversion 2007. Dessa två förändringar i källregistren har medfört att56 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Utbildningsvariablerantalet personer med uppgift saknas som högsta utbildning inte ökat iårets version av Utbildningsregistret.• Till version av 2008 av UREG tillkom en ny källa; FörsvarsmaktensUtbildningsenhet, som har rapporterat in uppgifter om examineradefrån specialistofficersutbildningen (ny utbildning fr.o.m. läsåret2007/08) och den taktiska utbildningen (avser avslutade utbildningarför de två senaste läsåren, 2006/07 och 2007/08). Antalet examineradefrån specialistofficersutbildningen uppgick till 280 och från den taktiskautbildningen till 350.• Under hösten 2008 genomfördes en ordinarie invandrarenkät,"Utbildning i annat land än Sverige". Enkäten skickades ut till 59 583nyinvandrade utrikes födda i åldern 20–59 år. Andelen svar efterreduktion för postreturer, avlidna, emigrerade och vägrare uppgick till53,2 procent.• Till version 2008 av UREG har det skett en omkodning av behörighetskoderi infilen från Socialstyrelsen, vilket inneburit att 1 928 personergått från behörighetskoden 65000 till 66308 och 694 personer har gåttfrån behörighetskoden 65030 till 66308. Denna förändring innebär attpersonerna höjer utbildningsnivån från 527 till 537. Det är företrädesvisäldre sjuksköterskor med utländsk utbildning, 55 år och äldre, ochutrikes födda som får sin utbildningsnivå höjd.• Till version av 2009 av UREG har engångskällan; SCB-enkäten ”Arbetsmarknadenför högutbildade utrikes födda” använts för uppdateringen.C:a 3 000 enkätsvar användes som källa.• Under hösten 2009 genomfördes en ordinarie invandrarenkät, "Utbildningi annat land än Sverige". Enkäten skickades ut till 59 142 nyinvandradeutrikes födda i åldern 20–59 år. Andelen svar efter reduktion förpostreturer, avlidna, emigrerade och vägrare uppgick till 48,7 procent.• Till version 2009 av Utbildningsregistret tillkom Arbetskraftsundersökningen(AKU) som ny källa. Denna källa har medfört att knappt 500personer, som tidigare hade uppgift saknas om högsta utbildning, fåtten uppgift om högsta utbildning.• Till version 2009 av UREG har det skett en omkodning i hjälpnyckeln förutbildningsgrupper. Denna förändring har medfört att c.a. 800 sttidigare 'civilingenjörs'-kodade personer (av totalt 117 000 st) kodats omtill 'ingenjörs'-utbildade. Årets ökning av civilingenjörsutbildade blevdärför endast 3 000 st mot normalt 4 000 st.• Till version 2009 av UREG har några examenskoder kodats om, vilkethar inneburit ett tillskott på c.a. 400 st biomedicinska analytiker (avtotalt 14 000 st) jämfört med föregående års version av Utbildningsregistretoch motsvarande har det skett en minskning i utbildningsgruppen'övrig eftergymnasial utbildning inom hälso- och sjukvård/social omsorg'.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 57
Utbildningsvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Utbildning, högsta enl. gamla SUNHUtbSun(1990–1999)Variabelns källa är SCB:s Utbildningsregister, se sid. 49.Anges med utbildningskod enligt Svensk Utbildningsnomenklatur (SUNkod).Se ”Svensk utbildningsnomenklatur (SUN). Del 1. Systematisk version”(MIS 1988:4 respektive 1996:1). Smärre förändring av befintliga SUN-koderhar skett 1990–1999.Från och med 2000 används den nya versionen 'SUN 2000', som äranpassad till den internationella ISCED 97 (International StandardClassification of Education).Till skillnad från äldre SUN består SUN2000 av två delar; en nivå-modul, SUN2000Niva, och en inriktningsmodul,SUN2000Inr, se nedan!Notera 1: Med hjälp av översättningsnyckel har gamla SUN-variabelnHUtbSUN översatts till SUN2000Niva resp. SUN2000Inr för åren 1990–99, senedan. (Kvalitetsproblem för vissa utbildningsnivåer, 31/32 samt 41/52,uppkommer vid översättningen.)Notera 2: Utbildningsregistret genomgick till årgång 2000 större kvalitetshöjandeförändringar, bl.a. ny nomenklatur och att antal nya källor, vilkaledde till ett tidsseriebrott! Detta gör att jämförelser med tidigare årgångarmåste göras med stor försiktighet.För mer information, se länken tidsseriebrott år 2000(http://www.scb.se/Pages/Standard____24024.aspx).För mer information om SCB:s Utbildningsregister, se underUtbildningsinriktning, högsta eller mer utförligt under länkenBeskrivning av Utbildningsregistret(http://www.scb.se/Statistik/UF/UF0506/_dokument/UF0506_BS_2009.<strong>pdf</strong>) på SCB:s webbplats.Utbildningsnivå, högsta, aggregerattill 7 'svenska' nivåerSUN2000Niva_OldVariabelns källa är SCB:s Utbildningsregister, se sid. 49. Aggregerad nivåvariabelanpassad till svenska utbildningsförhållanden och som kan användasbåde före och efter nomenklaturbytet år 2000. Rekommenderas!Variabeln SUN2000Niva_Old har, utifrån variabeln SUN2000Niva,aggregerats till 7 nivåer motsvarande den gamla SUN-kodens 2:a position(1990–1999).58 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 UtbildningsvariablerUtbildningsnivå: 2: a siffran i gamla SUN-koden Nivå enligt SUN 20001) Förgymnasial utbildning kortare än 9 år 12) Förgymnasial utbildning 9 år (motsvarande) 23) Gymnasial utbildning högst 2-årig 31, 324) Gymnasial utbildning 3 år 335) Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år 41, 526) Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre 53, 54, 557) Forskarutbildning 6* Uppgift saknas 9Notera: Utbildningsregistret genomgick till årgång 2000 större kvalitetshöjandeförändringar, ny nomenklatur och att antal nya källor, vilka leddetill ett tidsseriebrott!Detta gör att jämförelser med tidigare årgångar måste göras med stor försiktighet.För mer information, se länken tidsseriebrott år 2000(http://www.scb.se/Pages/Standard____24024.aspx) på SCB:s webbplats.Utbildningsnivå, högstaSUN2000NivaVariabelns källa är SCB:s Utbildningsregister, se sid. 49.Nivåmodulen består av tre positioner, där den första siffran anger utbildningensnivå i ISCED 97. Den andra anger utbildningens teoretiska längd iantal år (undantaget nivå 0–2 där utbildningens längd inte anges). Dentredje siffran anger typ av utbildning. Den skiljer i första hand på yrkesinriktadeutbildningar och mer generella utbildningar samt på utbildningaravslutade med avgångsbetyg/examen och utbildningar avslutade utanavgångsbetyg/examen 19.Första siffran i nivåmodulen:1) Förgymnasial utbildning kortare än 9 år2) Förgymnasial utbildning 9 år (motsvarande)3) Gymnasial utbildning4) Eftergymnasial utbildning kortare än två år5) Eftergymnasial utbildning två år eller längre6) Forskarutbildning9) Uppgift saknasVariabelns källa är SCB:s Utbildningsregister.För fullständig information av SUN2000, se länken ”MIS 2000:1: SUN2000.Svensk utbildningsnomenklatur. Standard för klassificering av svenskutbildning” (http://www.scb.se/Pages/Standard____62591.aspx) på SCB:swebbplats.För mer information om SCB:s Utbildningsregister, se under Utbildningsinriktning,högsta eller mer utförligt under länkenhttp://www.scb.se/Statistik/UF/UF0506/_dokument/UF0506_BS_2009.<strong>pdf</strong> på SCB:s webbplats.19Gamla SUN omfattade i princip inte utbildningar utan avgångsbetyg/examen.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 59
Utbildningsvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Utbildningsinriktning, högstaSUN2000InrVariabelns källa är SCB:s Utbildningsregister, se sid. 49.Inriktningsmodulen består av fyra positioner, där de tre första är siffror ochden fjärde en bokstav. Den första siffran anger utbildningens innehåll påden grövsta nivån. De två första siffrorna anger utbildningens huvudinriktningoch motsvarar inriktning i ISCED 97. Tredje siffran angerämnesinriktning. Den fjärde positionen, bokstaven, kan användas för attytterligare specificera utbildningen (detaljerad ämnesindelning).Första siffran i inriktningsmodulen:0) Allmän utbildning1) Pedagogik och lärarutbildning2) Humaniora och konst3) Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration4) Naturvetenskap, matematik och data5) Teknik och tillverkning6) Lant- och skogsbruk samt djursjukvård7) Hälso- och sjukvård samt social omsorg8) Tjänster9) OkändFör full information av SUN2000, se länken ”MIS 2000:1: SUN2000. Svenskutbildningsnomenklatur. Standard för klassificering av svensk utbildning”(http://www.scb.se/Pages/Standard____62591.aspx) på SCB:s webbplats.Utbildningsgrupp högsta utbildning(SUN2000)SUN2000GrpVariabelns källa är SCB:s Utbildningsregister, se sid. 49.(2000–)Utbildningsgrupp är mycket användbar gruppering av högsta utbildning(enligt Utbildningsregistret) efter nivå och inriktning till 97 st utbildningsgrupper.(1990–99)Grupperingen till SUN2000Grp för år 1990–1999 har skett via en översättningav de gamla SUN-koderna till SUN2000.Notera: Utbildningsregistret genomgick till årgång 2000 större kvalitetshöjandeförändringar, bl.a. ny nomenklatur och att antal nya källor, vilkaledde till ett tidsseriebrott!Detta gör att jämförelser med tidigare årgångar måste göras med stor försiktighet.För mer information, se länken tidsseriebrott år 2000(http://www.scb.se/Pages/Standard____24024.aspx).60 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 UtbildningsvariablerKod Utbildningsgrupp SUN 2000, nivå och inriktningAllmän utbildning (0)Förgymnasial nivå:01Z Folkskoleutbildning och motsvarande Nivå: 102Z Grundskoleutbildning och motsvarande Nivå: 2Gymnasial nivå:03A Samhällsvetenskaplig, social och humanistisk gymnasieutbildning (inkl Nivå: 303NSamhällsvetenskapliga programmets samtliga grenar)Naturvetenskaplig gymnasieutbildning (inkl Naturvetenskapligaprogrammets samtliga grenar)Inriktning: 010a–b, 010xNivå: 3Inriktning: 010cPedagogik och lärarutbildning (1)Gymnasial nivå:13Z Gymnasial utbildning inom pedagogiska området(exkl. Barn- o fritidsprogrammet som ligger under 73B)Nivå: 3Inriktning: 1Eftergymnasial nivå:14P Motsvarande minst 30 ”nya” högskolepoäng (tidigare minst 20) inompedagogik, ej examenNivå: 412, 522, 532Inriktning: 115B Förskollärarutbildning Nivå: 527, 537, 547, 557Inriktning: 143 (exkl. 143b)15F Fritidspedagogutbildning Nivå: 527, 537, 547, 557Inriktning: 143b15G Lärarutbildning för grundskolans lägre åldrar Nivå: 527, 537, 547, 557Inriktning: 14415H Ämneslärarutbildning, allmänna ämnen (inkl. grundskollärarutbildning4–9)Nivå: 547, 557Inriktning: 14515P Utbildning för lärare i praktiskt-estetiskt ämne Nivå: 417, 527, 537, 547, 557Inriktning: 146h–m15S Speciallärarutbildning Nivå: 527, 537, 547, 557Inriktning: 149a15V Yrkeslärarutbildning Nivå: 417, 527, 537, 547, 557Inriktning: 146a–g, 146x15X Övrig eftergymnasial utbildning inom pedagogik/lärarutb.Humaniora och konst (2)Gymnasial nivå:23E Estetisk utbildning på gymnasial nivå Nivå: 3Inriktning: 2 (exkl. 213)23M Gymnasial utbildning för medieproduktion Nivå: 3Inriktning: 213Eftergymnasial nivå:24P Motsvarande minst 30 ”nya” högskolepoäng (tidigare minst 20) inomhumaniora/konst, ej examenNivå: 412, 522, 532Inriktning: 225H Humanistisk högskoleutbildning (minst 3 år) Nivå: 53–55, 6 (exkl. 532)Inriktning: 211b, 212c, 222–22925K Konstnärlig eftergymnasial utbildning Nivå: 4–6 (exkl. 412, 522, 532)Inr: 21 (exkl. 211b, 212c, 213)25M Medieproduktion, eftergymnasial utbildning Nivå: 4–6 (exkl. 412, 522, 532)Inriktning: 21325T Teologisk eftergymnasial utbildning (minst 3 år) Nivå: 53–55, 6 (exkl. 532)Inriktning: 22125X Övrig eftergymnasial utbildning inom humaniora och konst<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 61
Utbildningsvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Kod Utbildningsgrupp SUN 2000, nivå och inriktningSamhällvetenskap, juridik, handel, administration (3)Gymnasial nivå:33E Handelsgymnasium/3-årig ekonomisk linje på gymnasiet (exkl.Samhällsvetenskapliga programmets ekonomiska gren som liggerNivå: 336Inriktning 340aunder 03A)33H Yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom handel ochadministrationNivå: 3Inriktning: 3Eftergymnasial nivå:34P Motsvarande minst 30 ”nya” högskolepoäng (tidigare minst 20) inomsamhällsvetenskap/ekonomi/juridik, ej examenNivå: 412, 522, 532Inriktning: 335B Biblioteks- och informationsvetenskaplig högskoleutbildning (minst3 år)Nivå: 53–55, 6 (exkl. 532)Inriktning: 32235E Ekonomutbildning (högskoleutbildning minst 3 år) Nivå: 53–55, 6 (exkl. 532)Inriktning: 314, 34035F Högskoleutbildning för organisation, administration och förvaltning(minst tre år)Nivå: 53–55, 6 (exkl. 532)Inriktning: 34535J Juridisk högskoleutbildning (minst 3 år) Nivå: 53–55, 6 (exkl. 532)Inriktning: 38035M Journalist- och medieutbildning (eftergymnasial) Nivå: 4–6 (exkl. 412, 522, 532)Inriktning: 32135P Högskoleutbildning i psykologi och psykoterapi (minst 3 år) Nivå: 53–55, 6 (exkl. 532)Inriktning: 31135S Samhälls- och beteendevetenskaplig högskoleutbildning (minst 3 år) Nivå: 53–55, 6 (exkl 530, 532, 600)Inriktning: 31 (exkl. 311, 314)35X Övrig eftergymnasial utbildning inom samhällsvetenskap, juridik,handel och administrationNaturvetenskap, matematik, data (4)Gymnasial nivå:43Z Yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom naturvetenskap/matematik/data (exkl. Naturvetenskapliga programmet som liggerNivå: 3Inriktning: 4under 03N)Eftergymnasial nivå:44P Motsvarande minst 30 ”nya” högskolepoäng (tidigare minst 20) inomnaturvetenskap/matematik/data, ej examenNivå: 412, 522, 532Inriktning: 445D Programmerar- o systemerarutbildning (eftergymnasial) Nivå: 4–6 (exkl. 412, 522, 532)Inriktning: 48 (exkl. 481b)45N Naturvetenskaplig högskoleutbildning (minst 3 år) Nivå: 53–55, 6 (exkl 530, 532, 600)Inriktning: 42, 44, 46, 481b45X Övrig eftergymnasial utbildning inom naturvetenskap, matematik ochdata62 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 UtbildningsvariablerKod Utbildningsgrupp SUN 2000, nivå och inriktningTeknik och tillverkning (5)Gymnasial nivå:53A Tekniskt gymnasium, 2–3 år (exkl. Naturvetenskapliga programmetstekniska gren som ligger under 03N)Nivå: 326, 336Inriktning: 553B Byggutbildning vid gymnasium eller yrkesskola Nivå: 3 (exkl. 326, 336)Inriktning: 582 (exkl. 582f)53E Elektro- och datateknisk utbildning vid gymnasium eller yrkesskola Nivå: 3 (exkl. 326, 336)Inriktning: 522, 523 (exkl. 522d)53F Fordons- och farkostutbildning vid gymnasium eller yrkesskola Nivå: 3 (exkl. 326, 336)Inriktning: 52553K Textil- och konfektionsutbildning vid gymnasium eller yrkesskola Nivå: 3 (exkl. 326, 336)Inriktning: 54253L Livsmedelsutbildning vid gymnasium eller yrkesskola Nivå: 3 (exkl. 326, 336)Inriktning: 54153P Processutbildning vid gymnasium eller yrkesskola Nivå: 3 (exkl. 326, 336)Inriktning: 524d, 543d–f53R Energi- och VVS-utbildning vid gymnasium eller yrkesskola Nivå: 3 (exkl. 326, 336)Inriktning: 522d, 582f53T Träutbildning vid gymnasium eller yrkesskola Nivå: 3 (exkl. 326, 336)Inriktning: 543c53V Verkstadsutbildning vid gymnasium eller yrkesskola Nivå: 3 (exkl. 326, 336)Inriktning: 52153X Övrig gymnasial utbildning inom teknik och tillverkningEftergymnasial nivå:54P Motsvarande minst 30 ”nya” högskolepoäng (tidigare minst 20)inom teknik, ej examenNivå: 412, 522, 532Inriktning: 555A Arkitekt- och landskapsarkitektutbildning Nivå: 547, 55, 6Inriktning: 581c–d55C Civilingenjörsutbildning; väg- och vatten, byggnad, lantmäteri Nivå: 547, 55, 6Inriktning: 58 (exkl. 581c–d)55D Civilingenjörsutbildning; maskin, fordon/farkost, industriell ekonomi Nivå: 547, 55, 6Inriktning: 521, 525, 52655E Civilingenjörsutbildning; elektroteknik, teknisk fysik och data Nivå: 547, 55, 6Inriktning: 520, 522, 52355F Civilingenjörsutbildning; kemi- och bioteknik, material- och bergsteknikNivå: 547, 55, 6Inriktning: 524, 5455G Civilingenjörsutbildning; övrig/ospec. inriktning Nivå: 547, 55, 6Inriktning: 52955H Ingenjörsutbildning; väg- och vatten, byggnad, lantmäteri(eftergymnasial) (inkl. brandingenjörer)Nivå: 413, 527, 536, 537, 546Inriktning: 58 (exkl. 581c–d)55I Ingenjörsutbildning; maskin, fordon/farkost, industriellekonomi (eftergymn.) (inkl. maskintekniker/sjöingenjörer)Nivå: 413, 527, 536, 537, 546Inriktning: 521, 525, 52655J Ingenjörsutbildning; elektroteknik, teknisk fysik och data(eftergymnasial) (inkl. drifttekniker)Nivå: 413, 527, 536, 537, 546Inriktning: 520, 522, 52355K Ingenjörsutbildning; kemi- och bioteknik, material- och bergsteknik(eftergymnasial)Nivå: 413, 527, 536, 537, 546Inriktning: 524, 5455L Ingenjörsutbildning; övrig/ospec. inriktning (eftergymnasial) Nivå: 413, 527, 536, 537, 546Inriktning: 52955X Övrig eftergymnasial utbildning inom teknik och tillverkning<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 63
Utbildningsvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Kod Utbildningsgrupp SUN 2000, nivå och inriktningLant- och skogsbruk samt djursjukvård (6)Gymnasial nivå:63Z Gymnasial utbildning inom lant- och skogsbruk/ djursjukvård Nivå: 3Inriktning: 6Eftergymnasial nivå:64P Motsvarande minst 30 ”nya” högskolepoäng (tidigare minst 20) inomlant- och skogsbruk/djursjukvård, ej examenNivå: 412, 522, 532Inriktning: 665J Jordbruksvetenskaplig högskoleutbildning (minst 3 år) (exkl. landskapsarkitektersom ligger under 55A)Nivå: 53–55, 6 (exkl. 532)Inriktning: 620, 621, 62265S Skogsvetenskaplig högskoleutbildning (minst 3 år) Nivå: 53–55, 6 (exkl. 532)Inriktning: 62365V Veterinärutbildning Nivå: 557, 6Inriktning: 64065X Övrig eftergymnasial utbildning inom lant- och skogsbruk/ djursjukvårdHälso- och sjukvård, social omsorg (7)Gymnasial nivå:73B Gymnasial utbildning med inriktning mot barn och ungdom(inkl. Barn- o fritidsprogrammet)Nivå: 3Inriktning: 76173O Omvårdnads- och omsorgsutbildning på gymnasial nivå Nivå: 3Inriktning: 723, 76273T Tandvårdsutbildning på gymnasial nivå Nivå: 3. Inriktning: 72473X Övrig gymnasial utbildning inom hälso- och sjukvård/social omsorgEftergymnasial nivå:74P Motsvarande minst 30 ”nya” högskolepoäng (tidigare minst 20) inomhälso- och sjukvård/social omsorg, ej examenNivå: 412, 522, 532Inriktning: 775A Apotekarutbildning Nivå: 54, 55, 6Inriktning: 72775B Arbetsterapeututbildning Nivå: 4, 5 (exkl. 412, 522, 532)Inriktning: 726b75D Biomedicinsk analytiker- och laboratorieassistentutbildning Nivå: 4, 5 (exkl. 412, 522, 532)Inriktning: 725d75F Fritidsledarutbildning (eftergymnasial) Nivå: 4, 5 (exkl. 412, 522, 532)Inriktning: 761c75H Läkarutbildning Nivå: 557, 6Inriktning: 72175J Receptarieutbildning Nivå: 4, 5 (exkl. 412, 522, 532)Inriktning: 727b75L Sjukgymnastutbildning Nivå: 4, 5 (exkl. 412, 522, 532)Inriktning: 726a75N Sjuksköterskeutbildning Nivå: 4, 5 (exkl. 412, 522, 532)Inriktning: 723a–j, 725f75O Social serviceutbildning Nivå: 4, 5 (exkl. 412, 522, 532)Inriktning: 762a–c75P Socionomutbildning Nivå: 5 (exkl. 522, 532)Inriktning: 762d–f75T Tandhygienistutbildning Nivå: 4, 5 (exkl. 412, 522, 532)Inriktning: 724c75V Tandläkarutbildning Nivå: 557, 6Inriktning: 72475X Övrig eftergymnasial utbildning inom hälso- och sjukvård/ socialomsorg64 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 UtbildningsvariablerKod Utbildningsgrupp SUN 2000, nivå och inriktningTjänster (8)Gymnasial nivå:83R Hotell- och restaurangutbildning på gymnasial nivå Nivå: 3Inriktning: 81183T Transportutbildning på gymnasial nivå Nivå: 3Inriktning: 84083X Övrig gymnasial utbildning inom tjänsteområdet (inkl. militär utbildningpå gymnasial nivå)Eftergymnasial nivå:84P Motsvarande minst 30 ”nya” högskolepoäng (tidigare minst 20) inomtjänsteområdet, ej examenNivå: 412, 522, 532Inriktning: 885M Yrkesmilitärutbildning på eftergymnasial nivå Nivå: 4, 5, 6 (exkl 412, 522, 532)Inriktning: 86385P Polisutbildning Nivå: 5 (exkl. 522, 532)Inriktning: 861a85T Transportutbildning på eftergymnasial nivå Nivå: 4–5 (exkl. 412, 522, 532)Inriktning: 84085X Övrig eftergymnasial utbildning inom tjänsteområdetOkänd inriktning (9)93Z Gymnasial utbildning, ospecificerad Nivå: 3Inriktning: 99995Z Eftergymnasial utbildning, ospecificerad Nivå: 4–6Inriktning: 99999Z Okänd utbildningUtbildningsår, avslutningsår högsta utbildningExamArVariabelns källa är SCB:s Utbildningsregister, se sid. 49.För nästan 40 procent av populationen, 16 år och äldre, saknas uppgift om”Avslutningsår för högsta utbildning” eller examensår. Andelen växlar förolika utbildningstyper och minskar ju högre utbildningen är. Många av dekällor som bidrar med en uppgift om högsta utbildning saknar uppgift omutbildningsår, t.ex. Folk- och Bostadsräkningar, invandrarenkäter ochArbetsförmedlingens data.I årgång 2009 saknar drygt 2,8 miljoner personer (38 procent) i åldern 16 åroch äldre uppgift om examensår. Äldre saknar uppgift i högre grad änyngre. Bland de yngre (16–34 år) är andelen "uppgift saknas" 11 procent.Motsvarande andel för åldersgruppen 45 år och äldre är 56 procent. Enmajoritet av dessa har Folk- och bostadsräkningarna 1970 och 1990 somuppgiftskälla för sin högsta utbildning. Uppgift om examensår efterfrågadesinte i FoB:arna. Utrikes födda, som saknar examensår, är ofta yngrepersoner, medan inrikes födda, som saknar examensår, domineras avpersoner som är 55 år och äldre.Högskolepoäng utan examenPersoner som har en oavslutad högskoleutbildning som högsta utbildninghar ett examensår i Utbildningsregistret trots att utbildningen inte äravslutad med examen.VIKTIGT: Detta s.k. "examensår" är samma som det senaste året personenerhöll nya högskolepoäng.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 65
Utbildningsvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Ovanstående innebär att en person får ett nytt "examensår" för varje nyårgång av Utbildningsregistret så länge som personen inte har tagit utexamen och erhåller nya högskolepoäng. Det medför i sin tur att detsenaste året är överrepresenterat som examensår i respektive årgång avUtbildningsregistret.Exempel: en person som har motsvarande 120 ”nya” högskolepoäng (tidigare80) men ingen examen har nivån eftergymnasial utbildning 2 år i registretårgång 2003. Examensåret är också 2003 om personen har erhållit nyahögskolepoäng detta år. Om personen fortsätter att studera och har motsvarande180 ”nya” högskolepoäng (tidigare 120) (eftergymnasial utbildning3 år) i årgång 2004 av Utbildningsregistret kommer examensåret vara 2004.Variabeln måste användas med största försiktighet.Källa för uppgift om högsta utbildningKallkodKällkoden hämtas från SCB:s Utbildningsregister, se sid. 49. Uppgift omhögsta utbildning till Utbildningsregistret hämtas i sin tur från ett antalkällor. Det handlar huvudsakligen om administrativa register inom ochutanför SCB, FoBar (1970 och 1990) och enkäter. Under rubriken "Informationom SCB:s Utbildningsregister" finns utförligare beskrivning omkällorna till registret.Uppgifter om högsta avklarade utbildning hämtas i första hand frånkällor/register som förmodas ha god kvalitet. Detta innebär att det hargjorts en prioritering av källorna efter hur kvaliteten i respektive källaantas vara.66 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 UtbildningsvariablerKällkodKällkoden i klartext*** Uppgift saknas240 SFI, grundutbildning för vuxna260 Register över sökande till Kom Vux280 Arbetsförmedlingen t.o.m. år 2007300 FOB-70320 SIV340 Privattjänstem.360 Primärkom. Pers380 Landstingsanst.400 Statsanställda420 CSN430 Arbetsförmedlingen fr.o.m. år 2008440 ULF t.o.m. år 2006460 AKU (endast ver 1993, 1994 & 1995)470 Sökande till högskolan (start år 2000)472 AKU (fr.o.m. år 2009)480 Invandrarenkät (1994, fr.o.m. 1999 årligen)481 Invandrarenkät (år 2000 och 2001 version R)482 Invandrarenkät (kompletteringsenkät år 2005)485 Enkät till högutbildade utrikes födda (engångsinsamling år 2004 & 2009)490 ULF fr.o.m. år 2007500 Lärarregistret (utbildningar)520 Lärarregistret530 Komvux-db (start år 2000)535 Samlat betygsdokument (start år 2000)536 Samlat betygsdokument komb med KOMVUX (start år 2003)540 Avklarade poäng i högskolan, t.o.m. år 1999560 Sök/int till gymnskolan tidigare utb580 FoB 90 godkänd uppgift600 Behörighetsgivande utbildning till högskolan620 <strong>AM</strong>U-utbildningar640 KOMVUX-kurser (enstaka kurser på 90-talet)660 KOMVUX (80-talskälla)673 Folkhögskola behörighet680 Sjuksköterska m.fl. som saknas på HS705 Socialstyrelsen (start år 2000)706 Socialstyrelsen (engångsinsamling Spec_Sjuksköt år 2005)708 Jordbruksverket (start år 2003)710 HSV Ekvivaleringsdata (start år 2000)715 Försvarsmakten (fr.o.m. år 2002)720 EXTAS740 Grundexamen till forskare760 Kombinationsutbildningar780 Grundskola, årskurs 9-registret781 Grundskola, specialskolan (start år 2005)800 Gymnasieskolans specialkurser815 Kompl utb inom gymn-skolan (start år 2003)816 Utlandsskolor;gr-sk, gymn (start år 2005)820 Gymnasieskolans avgångsregister825 EGG fr.o.m. 1968 (start år 2000)828 HREG Basår (start år 2003)830 HREG Poängproduktion (start år 2000)835 KY837 Försvarshögskolan (start år 2002)840 Högskoleregistret860 Forskarregistret880 Egen uppgift före 91-01-01900 FoB 90 x-ad, folkskola920 FoB 90 x-ad, grundskola<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 67
Utbildningsvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4KällkodKällkoden i klartext940 FoB 90 automatkodad uppgift960 FoB 90 manuellt kodad uppgift980 Egen uppgift efter 91-01-01Studiedeltagande HT (registrering/närvaro)StudDelt(1997–)Uppgiften avser registrering/närvaro i olika skolformer under höstterminenaktuellt år och omfattar personer i åldern 15–74 år.Koder:0 = Ej i utbildning1 = Gymnasieskola2 = Komvux3 = Tekniskt basår vid universitet/högskola 204 = Grundläggande högskoleutbildning5 = Forskarutbildning 216 = Kvalificerad yrkesutbildning 227 = Folkhögskola 238 = Studiemedel för utlandsstudierA = Arbetsmarknadsutbildning 24Uppgift fr.o.m. 2001G = Grundskola Uppgift fr.o.m. 2002U = Uppdragsutbildning vid universitet/högskola Redovisas underÖvriga studerande9 = Övriga studerande 2520Tekniskt basår i Komvux ingår i redovisningen för Komvux.21Endast forskarstuderande med minst 10 procents studieaktivitetsgrad ingår i kategorinForskarutbildning för åren 2000–2004. Fr.o.m. år 2005 ingår forskarstuderande med minst1 procents studieaktivitet.22Fr.o.m. år 2009 ingår yrkeshögskoleutbildning.23Uppgifter för folkhögskolan avser elever på långa kurser. För åren 1997–1999 ingår endaststuderande i det s.k. "kunskapslyftet".24Arbetsmarknadsutbildning avser sökandekategori 81 i Arbetsförmedlingens sökanderegister.25Övriga studerande omfattar personer med studiemedel för studier i Sverige, SVUX/SVUXAeller UBS (Kunskapslyftet) i den mån de inte ingår i andra studerandegrupper. Flertaletuppdragsutbildningar vid universitet/högskola ingår i gruppen Övriga studerande. Vidjämförelser mellan åren bör beaktas att grupper som särredovisas senare år, helt eller delvisingår här för tidigare år. Exempelvis förklaras nedgången i antalet "Övriga studerande"1999–2000 till stor del av att de studerande i folkhögskolors långa kurser som utnyttjatstudiemedel ingick här t o m år 1999.68 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 UtbildningsvariablerFöljande prioritetsordning används då en person förekommer i flera skolformerunder samma termin:– Forskarutbildning– Grundläggande högskoleutbildning– Studiemedel för utlandsstudier– Kvalificerad yrkesutbildning– Tekniskt basår vid universitet/högskola– Uppdragsutbildning vid universitet/högskola– Komvux– Folkhögskola– Gymnasieskola– Grundskola– Övriga studerande– ArbetsmarknadsutbildningMarkering för studiedeltagande under höstterminenStudDeltTyp1/0-variabel, en förenkling av StudDelt. 1 = studerande höstterminen och0 = ej studerande höstterminen.Registrering på högskolans forskarutbildningFoDelt1 = Registrerad på högskolans forskarutbildning under vårterminen2 = Registrerad på högskolans forskarutbildning under höstterminen3 = Registrerad på högskolans forskarutbildning under både vår- ochhöstterminenDen forskarstuderande skall vara formellt antagen till forskarutbildningvid universitet eller högskola med fasta forskningsresurser eller vetenskapsområden.Uppgifterna hämtas huvudsakligen från universitetens/högskolornasstudieadministrativa system (LADOK) via internet. För högskolor som ej äranslutna till LADOK används blanketter och excelfiler. Uppgifter om denationella forskarskolorna samlas in via excelfiler. Uppgifterna granskasoch kompletteras vid SCB. Ofullständiga personnummer, främst förutländska studerande, ger bortfall vid sambearbetningar med andraregister.Nya skärpta regler om antagning till forskarutbildning som började gällafrån april 1998 med bl.a. krav på försörjning för hela studietiden. Detta ficktill följd att speciellt antagningen till humanistisk-samhällsvetenskapligtvetenskapsområde minskade kraftigt 1998.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 69
Utbildningsvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Registrering på högskolans grundutbildningHSDelt1 = Registrerad på högskolans grundutbildning under vårterminen2 = Registrerad på högskolans grundutbildning under höstterminen3 = Registrerad på högskolans grundutbildning under både vår- och höstterminenRegistrerade på högskolans grundutbildning är de personer som är förstagångs-eller fortsättningsregistrerade på minst en kurs vid universitet ellerhögskola under aktuell termin.Uppgifterna hämtas huvudsakligen från universitetens/högskolornasstudieadministrativa system (LADOK). För högskolor som inte är anslutnatill LADOK används webbaserad insamling. Uppgifterna granskas vidSCB. Denna granskning leder ibland till att högskolorna kontaktas och attkompletteringar och rättningar sker. Ofullständiga personnummer, främstför utländska studerande, ger bortfall vid sambearbetningar med andraregister. Antalet utländska studenter ökar för varje år.70 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4SysselsättningSysselsättningsvariablerFör novemberanställningen aktuellt årNovemberanställningen definieras för samtliga som i sysselsättningsregistretklassificerats som förvärvsarbetande i november (för beskrivningav sysselsättningsavgränsningen se under Sysselsättningsstatus, sid. 71).Arbetsställe-/företagsvariabler redovisas även för personer som inte klassatssom förvärvsarbetande under november men som ändå fått kontrolluppgiftfrån arbetsgivare under året. För att avgränsa till novemberanställningenskall villkoret Sysselsättningsstatus=1 (Förvärvsarbetande)sättas. Ett huvudsakligt arbetsställe bestäms för varje person som fåttkontrolluppgift eller haft inkomst av näringsverksamhet för att kunnakoppla arbetsställe-/företagsinformation till personen.För personer med flera Kontrolluppgifter från arbetsgivare (KU ) och/ellerföretagarinkomster görs en jämförelse mellan de olika inkomstkällorna.Den inkomstkälla som har gett den högsta skattade novemberinkomstenanses utgöra huvudarbetsställe under november. När novemberinkomstenskall skattas väger delårsmarkerade kontrolluppgifter och företagarinkomsternågot tyngre än helårsmarkerade KUA. För personer som intevarit verksamma under november väljs det arbetsställe som gett den högstainkomsten.I övrigt se under Arbetsställe (november) sid. 80 och Företag (november) sid. 25.Sysselsättningsstatus (november månad),enligt justerad metodSyssStatJ(2003–)1 = Förvärvsarbetande5 = Ej förvärvsarbetande, men med kontrolluppgift under året6 = Ej förvärvsarbetande, utan kontrolluppgift under åretSysselsättningsstatus enligt de förutsättningar som gäller enligt den justerademetod för framställningen av R<strong>AM</strong>S som infördes fr.o.m. årgång 2004.I övrigt se definition för SyssStatSe bilaga 3 "Justerad metod för framställning av den Registerbaseradearbetsmarknadsstatistiken".Sysselsättningsstatus (november månad)SyssStat(1993–2003)1 = Förvärvsarbetande5 = Ej förvärvsarbetande, men med kontrolluppgift under året6 = Ej förvärvsarbetande, utan kontrolluppgift under året<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 71
Sysselsättning Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Den officiella avgränsningen av förvärvsarbetande i R<strong>AM</strong>S 26redovisas somvariabeln Sysselsättningsstatus i Sysselsättningsregistret. De metoder somtillämpas bygger på att man försöker få en avgränsning som i så stor utsträckningsom möjligt efterliknar ILO:s definition. Den innebär att allasom utfört ett inkomstbringande arbete minst en timme under en mätveckaska betraktas som förvärvsarbetande.I den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken finns inte möjlighet attfråga personer om de arbetat en viss tid en viss vecka. Man är här hänvisadtill operationella metoder och regler för att genomföra individuella avgränsningarhuruvida personen förvärvsarbetat minst en timme per vecka ellerinte.Riktlinjer för de operationella avgränsningsmetoderna:I R<strong>AM</strong>S är november den månad för vilken man vill ha uppgift om hurmånga och vilka som varit förvärvsarbetande minst en timme per vecka.Man arbetar med två kategorier förvärvsarbetande, egna företagare ochanställda. Ytterligare en kategori, ”medhjälpande familjemedlemmar”ingår i ILO:s definition men har måst uteslutas i R<strong>AM</strong>S eftersom registerdatahelt saknas för dessa.Den operationella avgränsning som tillämpades från R<strong>AM</strong>S start 1985ändrades 1993 med syftet att öka kvaliteten i den individuella avgränsningenoch få samma definition som arbetskraftsundersökningarna (AKU).För året 1993 redovisades uppgifter enligt de två metoderna samtidigt föratt belysa tidsbrottets betydelse.Nedan beskrivs den metod som används nu samt den metod som tillämpadesunder perioden 1985–1993.Avgränsningen av förvärvsarbetande 1993–Inför årgång 1993 utvecklades en ny metod för att avgränsa förvärvsarbetandei R<strong>AM</strong>S, som tillämpats sedan dess. Det fanns flera orsaker tillatt en ny metod togs i bruk. De främsta var:• att definitionen av förvärvsarbetande ska överensstämma med AKU ochatt de operationella reglerna följer denna definition (undantaget är medhjälpandefamiljemedlemmar).• att minimera klassifikationsfelen gentemot AKU• att minska systematiska fel genom att lönegränser och regressionssambandvarierar och anpassas för olika grupper av personer.• att ge en sysselsättningsutveckling i R<strong>AM</strong>S över tiden som säkrare följerutvecklingen i AKU (även om sysselsättningsnivån skiljer sig från AKU).• att redovisningen på regional nivå och för små redovisningsgrupper blirmer tillförlitlig (bruttofelen minskar).Det bör påpekas att den nya metoden inte eftersträvar att ge samma skattningarsom redovisas i AKU vad gäller sysselsättningsnivå utan strävarefter att få en likartad definition av begreppet sysselsatt och ge en teoretiskgrund som ger jämförbarhet över tiden även nedbrutet på delgrupper.26Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik.72 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4SysselsättningSamma källor som i den tidigare metoden används, dvs. kontrolluppgifterfrån arbetsgivare, ”sociala” kontrolluppgifter samt uppgifter från taxeringsmaterialet(för företagare). Därutöver utnyttjas uppgifter från AKU (förmånaderna oktober och november). Fr.o.m. årgång 2004 används en nykälla, Standardiserade räkenskapsutdrag (SRU) för att definiera populationenföretagare. I och med denna förändring kan såväl personer med överskottsom underskott i förvärvskällan näringsverksamhet skattas som förvärvsarbetandeföretagare. Enbart uppgifter avseende aktiv näringsverksamhetbeaktas. Se även bilaga 3 "Justerad metod för framställning av denRegisterbaserade arbetsmarknadsstatistiken"MetodKlassificering av förvärvsarbetande sker med en modellbaserad metod därarbetskraftsundersökningen (AKU) från november används som dataunderlag.Sambandet mellan enkätsvaret om sysselsättning i AKU ochadministrativa variabler som lönebelopp, inkomst av aktiv förvärvsverksamhet,transfereringar med anknytning till arbete samt kön och åldernyttjas. På detta sätt får vi samma definition av sysselsatt som i AKU.Modellskattningarna av sysselsatta genomförs för cirka 25 olika grupper.Indelning sker efter ålder, kön, tidsmarkeringar på kontrolluppgiften ochålderspension. Klassificering gruppvis medger och resulterar i olikainkomstgränser vid avgränsningen.För gruppen företagare används inte modellskattning för att bestämmasysselsättningsstatus. Personer med inkomst av aktiv näringsverksamheträknas alltid som förvärvsarbetande. Undantag är personer som är över 64år gamla. Här används modellskattning.Ålderspensionärer, 65–84 år, avgränsas på samma sätt som anställda medden skillnaden att även inkomst av aktiv näringsverksamhet för företagaresummeras med lönebelopp till en inkomstvariabel. Denna grupp i sin helhet,oavsett inkomstslag, utgör en gemensam grupp vid modellskattningen.Barn under 16 år räknas alltid som ej förvärvsarbetande. Detta gäller också,fr.o.m. R<strong>AM</strong>S 2002, ålderspensionärer över 84 år.AvgränsningsförfarandeSom ett led i den slutliga bestämningen av sysselsättningsstatus matchasregistret mot AKU:s oktober- och novemberundersökningar. De två AKUurvalenbildar tillsammans populationen och bidrar med uppgifter omsysselsättning. På detta sätt kan regressionsekvationerna bildas och gevärden för de ca. 25 grupperna.Nästa steg är att utnyttja de framräknade värdena, översatta till lönebelopp,och applicera dem på hela den aktuella populationen i Sysselsättningsregistret.De individer vars lönebelopp motsvarar lägst gränsvärdetbetraktas som förvärvsarbetande.Exempel på resultatet från regressionsekvationer som resulterar i ett enkeltlönesummebelopp för årgång 2005 visar att bland män 25–54 år med helårsmarkeringvar gränsen för de summerade lönebeloppen per person50 036 kronor. Motsvarande belopp för kvinnor var 45 261 kronor.I samband med framställningen av R<strong>AM</strong>S avseende årgång 2004 gjordes enmindre justering i avgränsningsförfarandet. Justeringen innebar att gränsvärdenaför att klassas som förvärvsarbetande blev något lägre för personeräldre än 65 år. För kvinnor gjordes en förändring i skattningen för dem som<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 73
Sysselsättning Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4fött barn under året. Båda justeringarna leder till att antalet förvärvsarbetandeökar i dessa grupper.Mer detaljerad information om metodiken för sysselsättningsavgränsningeni R<strong>AM</strong>S samt tillämpningen av metoden finns i ”Att mäta sysselsättningmed skatteadministrativa kontrolluppgifter. Dokumentation av nymetod för sysselsättningsavgränsningen i ÅRSYS” (SCB 1994). Se även"Sysselsättningsavgränsning i R<strong>AM</strong>S Metodöversyn 2005. Bakgrundsfaktatill arbetsmarknads- och utbildningsstatistiken 2006:1" (SCB 2006)Avgränsningen av förvärvsarbetande 1985 till 1993 27De första åtta åren som Sysselsättningsregistret existerade (1985–1993) användesen avgränsningsmetod, som helt bygger på information frånkontrolluppgifter och inkomstuppgifter från självdeklarationen.Kontrolluppgifter från arbetsgivare (KU) 28 bidrar med lönebelopp och de”sociala” kontrolluppgifterna (KU-S) med information om sjukpenning ochföräldrapenning. Från självdeklarationernas taxeringsband hämtas inkomstuppgifterför egna företagare, närmare bestämt inkomster av rörelseoch jordbruksfastighet (brukad) 29.AvgränsningsförfarandeFör att avgöra om en person är sysselsatt eller inte under november månadkan avgränsningen beskrivas på följande sätt:1) Populationen avgränsas först till personer som är folkbokförda vid referensåretsslut och som finns registrerade i registret över rikets totalbefolkning(RTB). För varje person i denna population bestäms sysselsättningsstatus.Personer som vid inkomstårets slut ännu inte fyllt 16 årbetraktas som barn och ingår inte i arbetskraften och kan därför intevara förvärvsarbetande.2) Personer som haft inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet (brukad)räknas samtliga som sysselsatta i november 30. Villkoret är att dessa inkomsterska ha varit en positiv s.k. A-inkomst.3) För personer som haft en eller flera kontrolluppgifter beräknas den fiktivalönesumma som skall jämföras med årets lönegräns (motsvarande 4timlöner i november). Timlönen bestäms utifrån genomsnittlig industriarbetarlön.Den fiktiva novemberlönesumman beräknas på följande sätt:a) Delårsmarkerade kontrolluppgifter från arbetsgivare (KU) som omfattarnovember månad: Novemberlönesumma = lönesumma enligt KU / antalmånader enligt tidsmarkeringenb) Delårsmarkerade kontrolluppgifter från arbetsgivare (KU) som inteomfattar november månad: Novemberlönesumma = 027I LISA finns denna avgränsning för åren 1990-1993.28Skall lämnas till skattemyndighet för alla personer som fått lön eller andra ersättningarfrån arbetsgivare.29Från och med 1991 ersätts Inkomst av rörelse och inkomst av jordbruksfastighet (brukad)av begreppet Inkomst av aktiv näringsverksamhet (avseende skillnader, se under dennavariabel).30Uppgiften för 1990 och tidigare avseende Inkomst av rörelse och Inkomst av jordbruksfastighet(brukad) bygger på uppgifter från året före referensåret, d.v.s. uppgifterna är ett årför gamla.74 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Sysselsättningc) Helårsmarkerade kontrolluppgifter från arbetsgivare (KU), kontrolluppgifterfrån arbetsgivare (KU) som saknar tidsmarkering, belopp enligt"social" kontrolluppgift (KU-S) samt sjömansinkomster: Novemberlönesumma= (Lönesumma (KU + KU-S) * 0,11) / 12 (ger ett jämförbartmånadsbelopp).För personer med flera KU summeras den fiktiva novemberlönesummanfrån varje KU till en total novemberlönesumma. Dessutom inräknas ävenvissa ersättningar från försäkringskassan 31(KU-S) i den totala novemberlönesummanom sådan ersättning erhållits förutom ersättningen somredovisats på KU. Denna ersättning behandlas på samma sätt som KU sominte är delårsmarkerad dvs. enligt alternativ C. Ett villkor för att kunnaklassas som förvärvsarbetande är att personen haft en kontrolluppgift frånarbetsgivare eller sjömansinkomst under året (enbart KU-S-ersättning ärinte tillräckligt). Lönesumman för KU som inte är delårsmarkerad vägsalltså ned med konstanten 0,11. Detta beror på att novembersysselsättningeninte anses lika säkert bestämd för dessa kontrolluppgifter jämförtmed de KU som är delårsmarkerade.Tidsseriebrott genom ny avgränsning och förändringar i källorNy metodFörändringen av metoden för skattning av förvärvsarbetande som gjordes1993 gav en sänkning av antalet förvärvsarbetande i åldern 16–64 år med129 200 personer, vilket motsvarar 3,4 procent på sysselsättningsnivån. Påkommunnivå varierar sysselsättningsminskningen, p.g.a. den nya definitionen,med mellan 2,0 procent och 6,0 procent.Justering av metoden för skattning av förvärvsarbetande och ny källa förföretagare i R<strong>AM</strong>S 2004På grund av den metodjustering som gjorts och införandet av en ny källa föruppgifter om företagare ökar sysselsättningsnivån med cirka 1,8 procent.Uppgifter om egna företagare från föregående årNär avgränsningen av förvärvsarbetande (SyssStat) gjordes för åren1985–1990 hämtades deklarationsuppgifterna för egna företagare från åretinnan. Från och med 1991 hämtas deklarationsuppgifterna från aktuellt år.För de första sex åren av Sysselsättningsregistret och LISA:s första år (1990)innebär detta att ett täckningsfel kan uppstå. En rörelseidkare eller jordbrukaresom startar en verksamhet 1990 kan bli klassificerad som ej sysselsattdetta år. På motsvarande sätt kan en egen företagare som slutar med sinverksamhet 1989 fortsätta att klassificeras som förvärvsarbetande nästa årp.g.a. att uppgiften hämtas från föregående år. Även andra variabler änsysselsättningsstatus som är beroende av förekomst av förvärvsinkomst ellerej, av storleken på förvärvsinkomst eller av varifrån denna förvärvsinkomsthärrör påverkas av att en ett år gammal uppgifts användes 1990 och tidigare.31Dessa ersättningar från försäkringskassan är: Sjukpenning, Havandeskapspenning, Smittbärarpenning,Sjuklönegaranti, Skattepliktig arbetsskadeersättning, Föräldrapenning vidbarn födelse eller adoption, Tillfällig föräldrapenning för vård av barn, Närståendepenningoch Dagpenning vid repetitionsutbildning och civilförsvar.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 75
Sysselsättning Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Sjuklön och sjukpenning med arbetsgivarinträdeI och med att sjuklön införs den 1/1 1992 kan personer som tidigare skulleha klassificerats som ”ej förvärvsarbetande” (inte haft någon kontrolluppgiftfrån arbetsgivare under året) nu komma att klassificeras som ”förvärvsarbetande”(sjuklön, d.v.s. kontrolluppgift från arbetsgivare underåret). Från och med 1/1 1997 till och med 31/3 1998 ökas sjuklöneperiodenslängd från de 14 första dagarna av en sjukperiod till de 28 första dagarna aven sjukperiod. Från och med den 1/4 1998 återgår sjuklöneperioden till 14dagar.Fram till och med 1992 omfattar kontrolluppgiften från arbetsgivare (förstatsanställda och vissa andra) även sjukpenning med arbetsgivarinträde.Sjukpenning för sjukperioder med start före 1/1 1992 redovisas för dennagrupp tillsammans med eventuell löneuppgift på kontrolluppgiften. Den1/7 1992 upphör arbetsgivarinträdet. Fram till och med 1992 kan såledeslångtidssjukskrivna statsanställda ha klassificerats som ”förvärvsarbetande”(sjukpenning med arbetsgivarinträde, d.v.s. kontrolluppgift frånarbetsgivare under året).Bortfall i förmånstidsuppgiftI KU-registret saknas tidsmarkering (förmånstid) på många poster. Avsaknadenav tidsmarkering samt det faktum att markeringarna ofta är behäftademed felaktigheter samt vid riktig markering inte tillåter annat änmarkering för årets första och sista arbetade månad påverkar kvaliteten vidframräkning av sysselsättningsstatus.TäckningsproblemI registret över kontrolluppgifter från arbetsgivare (KU-registret) finns tvåhuvudtyper av täckningsproblem. Den första typen består av undertäckningi form av att arbete utförs mot ”svart betalning”, dvs. att arbetsgivareninte utfärdar någon kontrolluppgift. Den andra typen består avtäckningsfel som uppstår när löneutbetalning och arbete inte sker undersamma år. Detta täckningsfel bedöms främst påverka personer med låganknytning till arbetsmarknaden som t.ex. feriearbetande ungdomar.Ytterligare ett exempel på undertäckning utgör den grupp av personer sombor iSverige men har sitt arbete i utlandet. Någon kontrolluppgift för det arbetedessa personer utför i utlandet finns inte i KU-registret, vilket leder till attdessa blir klassade som ”ej förvärvsarbetande”.Avseende klassificeringen som förvärvsarbetande/ej förvärvsarbetande inovember har evalveringsundersökningar som gjorts visat att störst risk attbli felaktigt klassificerade löper grupper med lös anknytning till arbetsmarknaden.76 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4SysselsättningSysselsättningsstatus (november månad) gamladefinitionenSyssStatG(1990–1993)1 = Förvärvsarbetande5 = Ej förvärvsarbetande, men med kontrolluppgift under året6 = Ej förvärvsarbetande, utan kontrolluppgift under åretMetoden att avgränsa förvärvsarbetande ändrades 1993. Sysselsättningsstatusenligt den avgränsningsmetod som användes fram till och med 1992finns i variabeln SyssStatG. För 1993 finns Sysselsättningsstatus både enligtden gamla och enligt den nya metoden. För avgränsningen av förvärvsarbetandeenligt båda dessa definitioner, se Sysselsättningsstatus (SyssStat).Arbetad tidArbTid(1990)Kod:1 = 0 tim2 = 1 – 15 tim3 = 16 – 19 tim4 = 20 – 34 tim5 = 35 – w tim9 = Uppgift saknasMed arbetad tid menas den överenskomna eller normala veckoarbetstidenunder oktober månad 1990. Vid tillfällig frånvaro från det ordinarie arbetetunder oktober (t.ex. på grund av semester, sjukdom, barnledighet, repetitionsövning),avser uppgiften den senaste arbetade veckan.För personer med mer än ett förvärvsarbete redovisas den sammanlagdaarbetstiden.Andelen Uppgift saknas var 5,6 procent av samtliga som klassats som förvärvsarbetande(enligt SCB:s sysselsättningsregister). Ett antal personerbesvarade blanketten med att de förvärvsarbetade ett antal timmar, menklassades som ej förvärvsarbetande (i enlighet med sysselsättningsregistret).Kodningen bygger på den förvärvsarbetande befolkningens uppgift tillFolk- och Bostadsräkningen 1990 (FoB 90) och avser i princip novembermånad 1990.”Ej förvärvsarbetande” och personer som inte ingick i den aktuella FoBpopulationen(folkbokförda i Sverige den 1/11 1990) saknar kod (=blank).<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 77
Sysselsättning Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Yrkesställning (november månad)YrkStallnKod 19900 = Personer utan kontrolluppgift1 = Sjömän2 = Anställda (exkl. sjömän)3 = Jordbrukare4 = FöretagareKod 1991–19920 = Personer utan kontrolluppgift1 = Sjömän2 = Anställda (exkl. sjömän)4 = FöretagareKod 1993–0 = Personer utan kontrolluppgift1 = Sjömän2 = Anställda (exkl. sjömän)4 = Företagare5 = Företagare i eget ABUppgiften bygger dels på den kontrolluppgift som skall lämnas till skattemyndighetför alla personer som fått lön eller andra ersättningar frånarbetsgivare dels på uppgift om deklarerad inkomst av aktiv näringsverksamhet.Bestämning av yrkesställningen baseras på den yrkesställning sompersonen har på det arbetsställe som valts som huvudsaklig verksamhetunder november (löneinkomst eller inkomst av aktiv näringsverksamhet).Valet av arbetsställe är i sin tur beroende på vilken av de två inkomstslagensom givit den högsta novemberinkomsten. Dock har företagarinkomstenvägts upp med faktorn 1,6. Detta för att den deklarerade näringsinkomsteni genomsnitt är lägre än löneinkomsten i förhållande till den tid som läggsner i arbetet (faktorn är beräknad utifrån uppgifter i SCB:sinkomststatistik).För 1990 hämtas deklarationsuppgifterna för egen företagare från 1989 32 .Från och med 1991 hämtas deklarationsuppgifterna från aktuellt år.Yrkesställning (november månad), enligt justeradmetodYrkStallnJ(2003)Yrkesställning enligt de förutsättningar som gäller enligt den justerademetod för framställningen av R<strong>AM</strong>S som infördes fr.o.m. årgång 2004.Uppgiften har tagits fram avseende årgång 2003 för att underlätta jämförelseröver tid.32Det är uppgift om ”Inkomst av rörelse” och om ”Inkomst av jordbruksfastighet (brukad)”som används för detta år. Inkomst av aktiv näringsverksamhet finns som begrepp först frånoch med 1991 och omfattar förutom Inkomst av rörelse och Inkomst av jordbruksfastighet(brukad) även ”Inkomst av annan fastighet”, när denna betraktas som inkomst av aktivnäringsverksamhet.78 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4SysselsättningSe bilaga 3 "Justerad metod för framställning av den Registerbaseradearbetsmarknadsstatistiken".Kod för kombinatörerYrkStallnKomb(2003–)Kod för kombinatörer (personer med anknytning till mer än en yrkesställning)Koden är treställig och ett blanksteg används istället för en bokstavom färre än tre bokstäver anges.FEEFAA FAEAEFrenodlad företagare i eget ABrenodlad egen företagarekombinatör; egen företagare och företagare i eget ABrenodlad anställd/sjömankombinatör; anställd/sjöman och företagare i eget ABkombinatör; anställd/sjöman och egen företagarekombinatör; anställd/sjöman, egen företagare ochföretagare i eget ABOperativ företagsledareOpFtgLedare(2004–)Den person som sköter bolagets löpande förvaltning, behöver dock intevara anställd i bolaget eller mantalsskriven i Sverige enligt Registret övertotalbefolkningen (RTB). Personen har enligt styrelsen (om bolaget har enstyrelse) rätten att utföra den löpande förvaltningen i den omfattningen attpersonen inte behöver invänta styrelsens beslut. Variabeln innehåller 1 omoperativ företagsledare annars 0.Aktiv eller passiv egenföretagareStatusF(2005–)Status för egna företagare, kodas enligt: P=Passiv, A=Aktiv. En förutsättningför att bli klassad som aktiv egen företagare i R<strong>AM</strong>S är att företagarenuppfyller kravet på att han/hon har ägnat sig åt verksamheten minst entredjedel av den tid som går åt för en vanlig anställning på heltid. Även enperson som vid sidan av heltidsanställning bedriver verksamhet som ihuvudsak baseras på egen arbetskraft anses, i de flesta fall, uppfylla dettakrav. Företagaren ska själv på SRU-blanketten markera om han eller honuppfyller aktivitetskravet genom att kryssa i en ruta för aktiv eller passiv.En passiv företagare kan aldrig bli sysselsatt. Passiva företagare kan endastanta värdet 5 (ej sysselsatt men med kontrolluppgift eller företagarinkomst)i sysselsättningsstatus. Är personen yngre än 16 år blir sysselsättningsstatus= 4 (barn).<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 79
Sysselsättning Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Arbetsställe (november)CFARNrObjektet identifieras med hjälp av en arbetsställeidentitet (CFAR-nummer).Ett arbetsställe är varje adress, fastighet eller grupp av närliggande fastigheterdär ett företag bedriver verksamhet. Definitionen på vad som är ettarbetsställe är inte exakt. Ett nytt arbetsställe uppstår när två av de trekriterierna lokal (adress), verksamhet och ägare ändras.I SCB:s Företagsdatabas (FDB) fastställs ett åttasiffrigt, unikt, löpnummer –det s.k. CFAR-numret – för företagets alla arbetsställen.För samtliga personer som fått en kontrolluppgift från arbetsgivare avseendeutbetald kontant bruttolön och/eller deklarerat företagsverksamhet bestämsett huvudsakligt arbetsställe, så att arbetsställe/företagsinformationkan anges för individen.Då sysselsättningsuppgifter från R<strong>AM</strong>S-statistiken ska avse novembermånad väljs huvudsakligt arbetsställe i november i möjligaste mån. Förpersoner med flera kontrolluppgifter och/eller företagsuppgifter görs enjämförelse mellan de olika inkomstkällorna. Den inkomstkälla som har gettden högsta skattade novemberinkomsten anses utgöra huvudarbetsställeunder november. När novemberinkomsten ska skattas räknas företagarinkomsterupp något för att jämställas med löneinkomster.Anställda som inte kan placeras på ett faktiskt arbetsställe erhåller ingetCFAR-nummer.Vid utlämnade av data från LISA ersätts CFAR-numret av ett nytt löpnummer.Arbetsställe (november) enligt justerad metodCFARNrJ(2003)Det huvudsakliga arbetsstället (se Arbetsställe (november) har bestämtsutifrån de förutsättningar som gäller enligt den justerade metod för framställningenav den Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken sominfördes fr.o.m. årgång 2004. Uppgiften har tagits fram avseende årgång2003 för att underlätta jämförelser över tid.Se bilaga 3 "Justerad metod för framställning av den Registerbaseradearbetsmarknadsstatistiken"Arbetsställenummer (november)AstNrAlla arbetsgivare med verksamhet på mer än en adress är enligt lagskyldiga att ange ett högst femsiffrigt arbetsställenummer på samtligakontrolluppgifter som utges. Detta arbetsställenummer, som bestäms avSCB i samråd med företaget, kan tillsammans med organisationsnumretkopplas till rätt arbetsställeidentitet (s.k. CFAR-nummer).På kontrolluppgifter för personer som inte kan hänföras till ett faktisktarbetsställe (rörlig personal) anges istället ett s.k. Särskilt arbetsställenummerför olika kategorier av anställda (inom parentes anges kategorins”Särskilda arbetsställenummer”):80 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Sysselsättning• Anställda inom kommunal gatuförvaltning (99980)• Anställda inom kommunal äldre- och handikappomsorg (99981)• Av kommun anställda lokalvårdare, fastighetsskötare, vaktmästare(99982)• Säsongsanställda inom kommunal ferieverksamhet för barn ochungdom (99983)• Lärare som omväxlande vikarierar vid olika skolor (99984)• Förskollärare/barnskötare som omväxlande vikarierar vid olika förskolor/daghem(99985)• Kommunala dagbarnvårdare (99986)• Kommunalt anställda i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, i de fall dessapersoner inte naturligt kan redovisas vid ett av arbetsgivarens fastaarbetsställen (99987)• Säsongsvis eller tillfälligt av kommun avlönade personer inom kulturellaverksamhetsområden (99988)• Kommunalt anställda personer med lön/ersättning för vård av fosterbarn(99989)• Arbetstagare utan normalt anställningsförhållande (t.ex. uppdragstagare,styrelseledamöter m.fl.) (99990)• Anställda utanför de egna arbetsställena eller med växlande arbetsställen(t.ex. byggnadsarbetare, försäljare, bevakningspersonal m.fl.)(99992)• Sjömän och utlandsstationerade (99993)• Anställda som har den egna bostaden som arbetsplats (99994)• Anställda inom räddningstjänsten (deltidsbrandmän) (från årgång 2004)(99996)• Personer som fått lönegarantimedel utbetalade av länsstyrelsen (99998)• Övriga anställda som inte kan hänföras till ett bestämt arbetsställe (99999)<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 81
Sysselsättning Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Antal förvärvsarbetande 1990–2005 fördelade efter det Särskilda arbetsställenumret(se förklaring ovan):År Totalt antal Andel (%)av samtligaförvärvsarbetande99980–99989 99990–99998 999991990 479 813 10,7 130 779 171 795 177 2391991 399 620 9,3 129 614 144 074 125 9321992 391 555 9,7 121 316 141 819 128 4201993 337 231 9,0 98 134 119 718 119 3791994 304 301 8,0 97 578 117 413 89 3101995 291 736 7,6 97 698 114 186 79 8521996 266 848 7,0 91 138 104 533 71 1771997 286 684 7,5 80 710 101 202 104 7721998 269 980 6,9 82 228 104 945 82 8071999 196 512 5,0 77 432 89 574 29 5062000 196 836 4,8 76 237 96 622 23 9772001 189 382 4,6 64 535 104 748 20 0992002 203 253 4,9 78 392 103 145 21 7162003 197 638 4,8 78 858 102 701 16 0792004 213 201 5,1 86 221 112 672 14 3062005 209 549 5,0 86 813 111 149 11 5872006 231 946 5,4 94 391 125 002 12 5532007 239 760 5,5 95 773 134 726 9 2612008 225 138 5,1 92 495 125 232 7 4112009 218 894 5,1 91 688 122 551 4 655Kvaliteten avseende arbetsställenummer är avhängig företagens uppgiftslämnandeoch SCB:s kontroll- och kompletteringsarbete. I Kontrolluppgiftsregistretsaknas informationen om arbetsställenummer på mångaposter. Uppgiften om arbetsställenummer kompletteras/rättas så långtmöjligt i efterhand bland annat efter återkontakt med arbetsgivare. Trots attSCB lägger ned ett stort arbete på detta kompletteringsarbete återstår detändå flera brister i arbetsställeredovisningen som inte upptäcks eller kanåtgärdas i granskningsarbetet.I konsekvens med den referensperiod, kalenderåret, som LISA-databasen och dessvariabler till väsentliga delar omfattar, finns som komplement till Sysselsättningsregistretsnovembersysselsättning motsvarande uppgifter avseende de störstaförvärvskällorna under året.YrkeYrke enligt Folk- och bostadsräkningenNYK(1990)Yrkeskod enligt Nordisk yrkesklassificering, FoB-85’ schema (NYK-kod)Se ”Yrkesklassificeringar i FoB 85 enligt Nordisk yrkesklassificering (NYK) ochSocioekonomisk indelning (SEI)” (MIS 1989:5)Yrkeskodningen bygger på den förvärvsarbetande befolkningens yrkesuppgifttill Folk- och Bostadsräkningen 1990 (FoB 90) och avser i principnovember månad 1990.82 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4SysselsättningPrincipen vid inplacering av olika yrken i det använda klassificeringssystemethar varit att sammanföra likartade yrken utan att i allmänhet tahänsyn till utbildning, yrkesställning (anställd/företagare), tjänsteställningeller branschtillhörighet.I Folk och Bostadsräkningen 1990 kan 8–9 procent av samtliga förvärvsarbetandeej kodas enligt NYK då uppgift om yrke saknas alternativt ej gåratt klassificera (t.ex. personer som klassats som förvärvsarbetande i detregisterbaserade sysselsättningsregistret, men som själva klassar sig somstuderande).Yrke enligt SSYK, 3-siffernivå, för förvärvsarbetandeSsyk3(2001–)Yrkeskod på tresiffernivå enligt Standard för svensk yrkesklassificering1996. Se ”SSYK 96. Standard för svensk yrkesklassificering 1996.”(MIS 1998:3)Den svenska standarden bygger på en internationell yrkesindelning;ISCO-88. SSYK är en hierarkisk indelning med fyra nivåer, som indelas iklasser enligt följande:Kod SSYK 96EnsifferkodTvåsifferkodTresifferkodFyrsifferkodYrkesområde (10 st)Huvudgrupp (27 st)Yrkesgrupp (113 st)Undergrupp (355 st)Den grövsta nivån på SSYK, som anger yrkesområde, hänger ihop medfyra kvalifikationsnivåer. Dessa kvalifikationsnivåer bygger på deninternationella utbildningsstandarden ISCED 1976. Dessa är:1) Normalt krävs inga eller små krav på utbildning2) Normalt krävs gymnasiekompetens3) Normalt krävs gymnasieskola med påbyggnad eller en kortare högskoleutbildning(högst ca tre år)4) Normalt krävs en längre högskoleutbildning (tre–fyra år eller mer) ochen akademisk examen<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 83
Sysselsättning Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Följande tablå visar hur kvalifikationsnivåerna hänger ihop med yrkesområdenai SSYK:YrkesområdeKvalifikationsnivå1 Ledningsarbete –2 Arbete som kräver teoretisk specialkompetens 43 Arbete som kräver kortare högskoleutbildning 34 Kontors- och kundservicearbete 25 Service-, omsorgs- och försäljningsarbete 26 Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 27 Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning 28 Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete m.m. 29 Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning 10 Militärt arbete –Det bör observeras att det faktum att en utbildningsnomenklatur användssom riktmärke för att bestämma kvalifikationsnivån inte innebär att dekunskaper och färdigheter som erfordras för ett visst arbete behöver inhämtasgenom formell utbildning. De kan lika gärna inhämtas genom arbetserfarenhet.Yrket kopplas i första hand ihop med novembersysselsättningen (se nedanom SsykStatus). Yrke samlas in på tresiffrig SSYK-kod i ett uppbyggnadsskedeoch finns heltäckande 2001–2009. Ett visst bortfall finns, ca 4 procenti 2009 års uppgifter för de sysselsatta anställda. Utöver det naturliga bortfallbestående av de företag som helt enkelt inte svarar finns ytterligareförklaringar: i lönestatistikens lönepopulation ingår inte arvodesanställda,16–17-åringar, betingsanställda, ombordanställda, förtroendevalda och projektanställda.Yrke för egenföretagare har hittills inte samlats in i någonundersökning, vilket gör att bortfallet för denna grupp är stort: 39 procentför de sysselsatta 2009. I den officiella statistiken redovisas därför endastyrkesuppgift för anställda 16–64 år. I anställda ingår även anställda i egetAB.Yrke enligt SSYK, 4-siffernivå, för förvärvsarbetandeSsyk4(2001–)Yrkeskod på fyrsiffernivå enligt Standard för svensk yrkesklassificering1996. Se ”SSYK 96. Standard för svensk yrkesklassificering 1996.”(MIS 1998:3)För kommunal och landstingskommunal sektor har heltäckande uppgifterpå fyrsiffrig SSYK-kod funnits sedan första årgången 2001. Insamlingsåret2004 gick hela privat sektor över till att koda på enbart fyrsiffrig SSYK-kod.Även statlig sektor bytte nomenklatur insamlingsåret 2004, som även denskulle gå att översätta till fyrsiffrig kod heltäckande. Tyvärr nåddes intemålet med ett heltäckande register på fyrsiffernivå fullt ut för 2005. Meninom den officiella statistiken började man att till viss del att redovisa påfyrsiffrig SSYK. Fram t.o.m. 2007 redovisades Civilingenjörer (SSYK 214) ochingenjörer (311) endast på tresiffernivå. Från och med 2008 års register redo-84 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Sysselsättningvisas Civilingenjörer och ingenjörer för första gången på fyrsiffernivå. Förregistret 2009 var täckningen på fyrsiffrig SSYK 96 procent för de sysselsattaanställda. Före år 2005 har täckningen legat runt 55–60 procent.För ytterligare information se Ssyk3.Årtal för yrkesuppgift, för förvärvsarbetandeSsykAr(2001–)Uppgiften visar yrkeskodens aktualitet. Yrkesregistret skapas med hjälp avyrkesuppgifter insamlat över flera år. Yrkesuppgifter hämtas från 1997 ochframåt. För personer äldre än 64 år hämtas eventuell yrkeskod från FoB1990.Aktualitet på yrkesuppgift 2009SsykAr Sysselsatta, % Anställda16 år och äldre, % 16–64 år 1 , %Uppgift saknas 5,0 3,5 3,51990 0,3 0,1 –1997 0,1 0,1 0,01998 0,1 0,1 0,01999 0,2 0,1 0,12000 0,4 0,2 0,22001 0,6 0,4 0,42002 1,1 0,8 0,72003 0,9 0,7 0,62004 1,2 0,9 0,82005 1,6 1,2 1,12006 3,5 3,2 3,12007 6,3 6,3 6,22008 8,2 8,4 8,12009 66,4 69,8 70,92010 4,0 4,1 4,21) Avseer den officiella statistiken.Källa för yrkesuppgift, för förvärvsarbetandeSsykKalla(2001–)Variabeln anger källan för yrkesuppgiften. För att undvika dubbelinsamlinganvänder yrkesregistret sig av ett antal olika källor:LönestrukturstatistikenYrkesuppgifter för anställda hämtas från SCB:s årliga officiella lönestrukturstatistik.Den nuvarande lönestatistiken avseende den privata sektorn äruppbyggd kring en avtalsstatistik producerad av olika arbetsgivarorganisationersamt en kompletterande undersökning gjord av SCB. Undersökningenär i huvudsak urvalsbaserad, endast företag med mer än 500 anställdaenligt SCB:s företagsdatabas (FDB) totalundersöks liksom Svenskakyrkan, som från och med år 2000 ingår i privat sektor. Ett nytt urval omca 11 000 företag dras årligen. Huvuddelen av yrkesuppgifterna avser den1 september. För Svenska kyrkan är dock mättidpunkten 1 november.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 85
Sysselsättning Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4För att kunna producera lönestatistiken för privat sektor samarbetar SCBmed Bankinstitutens Arbetsgivarorganisation (BAO), FastighetsbranschensArbetsgivarorganisation (Fastigo), Försäkringsbranschens Arbetsgivarorganisation(FAO), Kommunala Företagens Samorganisation (KFS),Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO), Landstingsförbundet,från och med 1 januari 2005 Sveriges Kommuner och Landsting, SvensktNäringsliv och Tidningsutgivarna.Inom den offentliga sektorn genomförs i princip separata totalundersökningarav varje delsektor. För insamling av data samarbetar SCB med SverigesKommuner och Landsting samt Arbetsgivarverket. Huvuddelen av uppgifternafrån den statliga sektorn avser den 1 september, medan uppgifternaför tjänster inom landsting och kommuner avser den 1 november. Anställdai kommunalt ägda stiftelser och bolag räknas till privat sektor.Övriga källorYrkesuppgifter från andra intermittenta enkätundersökningar vid SCButnyttjas i vissa fall. En kompletterande källa för yrkesuppgifter utgör ävenden tidigare omnämnda avtalsstatistiken, som årligen produceras av olikaarbetsgivarorganisationer och som även omfattar uppgifter från företagutanför den officiella lönestatistiken. Andra källor som används är lantbruksregistret(LBR), den longitudinella individdatabasen LINDA,konjunkturlönestatistiken för staten samt uppgifter från Fiskeriverket.Enkät till arbetsgivareYrkesuppgifter för anställda utanför den officiella lönestatistiken inhämtasmed hjälp av en särskild postenkät till berörda arbetsgivare. Det rör sig totaltom ca 150 000 företag inom privat sektor, varav de flesta har 2–19 anställda.Kod 2001–:** Uppgift saknas01 Lönestrukturstatistik, privat sektor (SLP)02 Lönestrukturstatistik, primärkommunal sektor03 Lönestrukturstatistik, statlig sektor (septemberinsamling)04 Lönestrukturstatistik, landstingskommunal sektor05 Lönestrukturstatistik, Svenska kyrkan06 Yrkesenkät till arbetsgivare, privat sektor, våromgång07 Yrkesenkät till arbetsgivare, privat sektor, höstomgång08 Lantbruksregistret (LBR)09 Skolgång utanför Sverige, individenkät10 Longitudinell individdatabas (LINDA), företagsenkät11 SN-rest, uppgifter från företag tillhörande Svenskt Näringsliv (f.d. SAF)12 AO-rest, uppgifter från företag tillhörande arbetsgivarorganisationernaFAO, BAO13 Konjunkturstatistik, löner för statlig sektor14 Förtroendevalda i kommuner och landsting, enkät15 Riksdagsledamöter, matrikel/datafil16 FoB 9017 Egen uppgift18 Fiskeriverket19 Statlig sektor (marsinsamling)20 Av SCB justerad kod21 Skatteverket22 Lärarregistret86 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4SysselsättningYrkets överensstämmelse med novembersysselsättningenSsykStatus(2001–)Variabeln SsykStatus är en så kallad kvalitetsvariabel som anger om yrkesuppgiftenhör samman med det företag som personen fått sin förvärvsinkomstfrån. Om man inte hittar en uppgift för aktuellt år används eventuelluppgift om yrke från tidigare år om personen fortfarande är sysselsatt vidsamma företag. Matchar SSYK-koden med företaget får personenSsykStatus=1, oavsett vilket år som uppgiften är hämtad från. Om ingenuppgift återfinns som anger yrke för personen vid aktuellt företag användsSSYK-koden från annan inkomst personen haft under mätåret. I dessa fallblir värdet 2–4. Värdet 5 visar den mest aktuella SSYK-koden som finns förpersonen oavsett företag om inget yrke funnits i någon av kategorierna 1–4.Kod 2001–:1 Ej imputerad2 Imputerad från yrkesverksamma jobb 13 Imputerad från förvärvsarbetande jobb 24 Imputerad från yrkesverksamma jobb 25 Imputerad från övriga6 Saknar uppgiftKvalitet på yrkesuppgift 2009AnställdaSsykStatus Sysselsatta, %16 år och äldre, % 16–64 år 1 , %Uppgift saknas 5 3 41 82 86 862 2 2 23 1 1 14 1 1 15 9 7 61) Avseer den officiella statistiken.YrkesverksamstatusYrkVerksStat(2002–)Avgränsar den yrkesverksamma populationen till alla personer som sammanlagttjänat minst ett basbelopp under året.Kod 2002–:1 Yrkesverksam någon gång under året enligt yrkesregistrets avgränsningom summa(LonFink) >= prisbasbelopp (=yrkesverksam)2 Ej yrkesverksam under året enligt avgränsningArbetsställekommunAstKommun<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 87
Sysselsättning Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Kommun där arbetsstället är beläget, anges med kommunkod. Kod enligtindelningen den 1/1 påföljande år. Uppgift hämtas från Företagsregistret(FDB).För kodförteckningar se www.scb.se → Fokusområden → Regioner och kommuner.Se även bilaga 7.Då uppgifter om arbetsstället saknas anges individens bostadskommunsom arbetsställekommun. För kommunanställda som inte kan hänföras tillett visst arbetsställe eller har växlande arbetsplats anges arbetsgivarkommunenskommunkod som arbetsställekommun.När arbetsstället är beläget i utlandet sätts arbetsställekommun till 9999.Arbetsställekommun enligt justerad metodAstKommunJ(2003)Arbetsställekommun enligt de förutsättningar som gäller enligt den justerademetod för framställningen av R<strong>AM</strong>S som infördes fr.o.m. årgång 2004.Uppgiften har tagits fram avseende årgång 2003 för att underlätta jämförelseröver tid.Se bilaga 3 "Justerad metod för framställning av den Registerbaseradearbetsmarknadsstatistiken".ArbetsställelänAstLanLän där arbetsstället är beläget, anges med länskod. Kod enligt indelningenden 1/1 påföljande år. Uppgift hämtas från Företagsregistret (FDB).Då uppgifter om arbetsstället saknas anges individens bostadslän somarbetsställelän. För kommunanställda som inte kan hänföras till ett visstarbetsställe eller har växlande arbetsplats anges arbetsgivarkommunenslänskod som arbetsställelän.När arbetsstället är beläget i utlandet sätts arbetsställelän till 99.För förändringar under tidsperioden från och med 1990 se bilaga 7 Regionala koder– Ändringar i läns- och kommunindelningen från och med 1990.Arbetsställelän enligt justerad metodAstLanJ(2003)Arbetsställelän enligt de förutsättningar som gäller enligt den justerademetod för framställningen av R<strong>AM</strong>S som infördes fr.o.m. årgång 2004.Uppgiften har tagits fram avseende årgång 2003 för att underlätta jämförelseröver tid.Se bilaga 3 "Justerad metod för framställning av den Registerbaseradearbetsmarknadsstatistiken".88 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4SysselsättningAntal sysselsatta på arbetsställetAntalSysAntalsuppgift. Variabeln visar antalet sysselsatta på arbetsstället enligtsysselsättningsregistret.Kvaliteten är avhängig avgränsningsmetoden för sysselsättning. Se variabelnSyssStat.Vissa kategorier anställda kan inte kopplas till ett faktiskt arbetsställe (medCFAR-nummer som identitet). För dessa individer redovisas ingen uppgift(variabeln=0).Institutionell sektorkod (företag)InstKod(1990–1998)Koden bildas utifrån företagets samhällssektor, ägare och juridiska form. Detvå första positionerna anger samhällssektor, den tredje positionen angerägarkategori medan den juridiska formen anges i variabelns fjärde ochfemte position.Koden är en skapad variabel som grundar sig på bland annat organisationsnummeroch ägare. Koden fastställs för alla företag (även icke verksamma)som förekommer i Företagsdatabasen (FDB), varifrån uppgiftenhämtas.Institutionell sektorindelning (samhällssektor) (position 1 och 2)11 Statlig förvaltning12 Borgerlig kommunal förvaltning13 Kyrklig kommunal förvaltning14 Socialförsäkring15 Övriga offentliga institutioner21 Företag22 Företags intresseorganisationer m.m.23 Filialer till utländska företag31 Banker32 Andra finansinstitut33 Försäkringsinstitut41 Personliga företag42 Övriga hushåll50 Ideella föreningar, stiftelser etc.60 Utländska fysiska och juridiska personer som inte ingår i sektor 23Ägarkategori (position 3)1 Statlig2 Kommunal9 Övrig<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 89
Sysselsättning Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Juridisk form (position 4 och 5)10 Fysisk person21 Enkelt bolag22 Partrederi31 Handelsbolag, kommanditbolag32 Gruvbolag41 Bankaktiebolag42 Försäkringsaktiebolag49 Övriga aktiebolag51 Ekonomiska föreningar inkl. bostadsrättsföreningar52 Jordbrukets kreditkassor61 Ideella föreningar62 Samfälligheter71 Familjestiftelser72 Övriga stiftelser81 Statliga enheter82 Primärkommuner, borgerliga83 Kommunalförbund84 Landsting85 Allmänna föräkringskassor86 Enheter inom svenska kyrkan87 Offentliga korporationer och anstalter88 Hypoteksföreningar89 Regionala statliga myndigheter; skattemyndigheter91 Oskifta dödsbon92 Ömsesidiga föräkringsbolag93 Sparbanker94 Understödsföreningar95 Erkända arbetslöshetskassor96 Utländska juridiska personer98 Övriga svenska juridiska personer bildade enligt särskild lagstiftning99 Juridisk form ej utreddFör ytterligare information se ”Standard för klassificering av institutionellaenheter” (MIS 1968:6).NäringsgrensindelningInstitutionell sektorkod (företag)InstKod6(1999–2000)Koden bildas utifrån företagets samhällssektor, ägare och juridiska form. Detre första positionerna anger samhällssektor, den fjärde positionen angerägarkategori medan den juridiska formen anges i variabelns femte ochsjätte position.Koden är en skapad variabel som grundar sig på bland annat organisationsnummeroch ägare. Koden fastställs för alla företag (även icke verksamma)som förekommer i Företagsregistret (FDB), varifrån uppgiftenhämtas.Den institutionella sektorkoden redovisas från och med 1999 som ensexställig kod:90 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4SysselsättningEn ny klassificering av den Institutionell sektorindelningen (samhällssektor)infördes och är för åren 1999–200 treställig (position 1–3). Se värdemängdunder InstKod7. Se även ”Standard för institutionell sektorindelning 2000,INSEKT.” (MIS 2001:2).Ägarkategori (position 4) har samma indelning som tidigare: Statliga enheter(kod=1), Kommunala enheter (kod=2) och Övriga enheter (kod=9).Juridisk form (position 5 och 6) har till viss del förändrats i den nya klassifikationen:Värdepappersfonder (kod=23) och Registrerade trossamfund(kod=63) har tillkommit. Jordbrukets kreditkassor (kod=52) och Enheterinom Svenska kyrkan (kod=86) har plockats bort. Bostadsrättsföreningarhar plockats bort från kod 51 och lagts i en egen kategori Bostadsrättsföreningar(kod=53). Se InstKod7 för värdemängd. Se även ”Indelning efterjuridisk form, JURFORM.” (MIS 2001:2).Institutionell sektorkod (företag)InstKod7(2001–)Koden bildas utifrån företagets samhällssektor, ägare och juridiska form. Detre första positionerna anger samhällssektor, den fjärde och femte positionenanger ägarkontroll medan den juridiska formen anges i variabelnssjätte och sjunde position.Koden är en skapad variabel som grundar sig på bland annat organisationsnummeroch ägare. Koden fastställs för alla företag (även icke verksamma)som förekommer i Företagsdatabasen (FDB), varifrån uppgiftenhämtas.Den institutionella sektorkoden är från och med 2001 sjuställig:Institutionell sektorsindelning (samhällssektor) (position 1–3)110 Icke-finansiella företag120 Statliga affärsverk130 Filialer till icke-finansiella företag i utlandet140 Icke-finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer211 Centralbanker212 Banker (utom centralbanker)213 Bankfilialer till banker i utlandet214 Bostadsinstitut215 Andra monetära kreditmarknadsföretag216 Monetära värdepappersfonder217 Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer219 Övriga monetära finansinstitut221 Icke-monetära kreditmarknadsföretag222 Icke-monetära värdepappersfonder223 Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer224 Investmentbolag229 Övriga finansinstitut231 Försäkringsföretag och pensionsinstitut utom pensionsstiftelser ochunderstödsföreningar232 Filialer till försäkringsföretag och pensionsinstitut i utlandet233 Pensionsstiftelser och understödsföreningar240 Finansiella serviceföretag<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 91
Sysselsättning Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4250 Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer311 Statlig förvaltning utom Riksgäldskontoret312 Riksgäldskontoret320 Andra institutioner hänförliga till statliga sektorn411 Primärkommuner412 Kommunalförbund som till övervägande del består av kommuner413 Andra institutioner hänförliga till primärkommunal undersektor421 Landsting422 Kommunalförbund som till övervägande del består av landsting423 Andra institutioner hänförliga till landstingskommunal undersektor500 Socialförsäkringsfonder611 Hushåll med företagarinkomst från rörelse med anställda612 Hushåll med företagarinkomst från rörelse utan anställda621 Hushåll med inkomst av tjänst622 Hushåll med inkomst av kapital623 Hushåll med inkomst av pensioner624 Hushåll med inkomst av andra transfereringar625 Institutionshushåll710 Hushållens icke-vinstdrivande organisationer utom registreradetrossamfund721 Svenska kyrkan722 Andra registrerade trossamfund811 EU:s medlemsländer812 EU:s institutioner820 Övriga utlandetÄgarkontroll (position 4 och 5)10 Statligt kontrollerade enheter20 Kommunalt kontrollerade enheter30 Landstingskontrollerade enheter41 Privat svenskkontrollerade enheter utan koncerntillhörighet42 Privat svenskkontrollerade enheter med koncerntillhörighet50 Utlandskontrollerade enheterJuridisk form (position 6 och 7)10 Fysiska personer21 Enkla bolag22 Partrederier23 Värdepappersfonder31 Handelsbolag, kommanditbolag32 Gruvbolag41 Bankaktiebolag42 Försäkringsaktiebolag49 Aktiebolag utom bank- och försäkringsaktiebolag51 Ekonomiska föreningar utom bostadsrättsföreningar52 Jordbrukets kreditkassor, upphört att gälla53 Bostadsrättsföreningar54 Kooperativ hyresrättsföreningar61 Ideella föreningar62 Samfällighetsföreningar, vägföreningar, vägsamfälligheter63 Registrerade trossamfund71 Familjestiftelser92 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Sysselsättning72 Övriga stiftelser och fonder, inkl pensionsstiftelser och personalstiftelser81 Statliga enheter82 Kommuner83 Kommunalförbund84 Landsting85 Allmänna försäkringskassor86 Svenska kyrkan, upphört att gälla 2002-02-2587 Offentliga korporationer och anstalter88 Hypoteksföreningar89 Regionala statliga myndigheter91 Dödsbon92 Ömsesidiga försäkringsbolag93 Sparbanker94 Understödsföreningar95 Arbetslöshetskassor96 Utländska juridiska personer98 Övriga svenska juridiska personer bildade enligt särskild lagstiftning99 Juridisk form ej utreddFör en fullständig redovisning av den Institutionella sektorkoden 2001–2002 se Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT. Standard förindelning efter ägarkontroll 2000 ÄGAR 2000. Indelning efter juridisk form,JURFORM.”(MIS 2001:2).Institutionell sektorkod (företag) enligt justerad metodInstKod7J(2003)Institutionell sektorkod enligt de förutsättningar som gäller enligt denjusterade metod för framställningen av R<strong>AM</strong>S som infördes fr.o.m. årgång2004. Uppgiften har tagits fram avseende årgång 2003 för att underlättajämförelser över tid.Se bilaga 3 "Justerad metod för framställning av den Registerbaseradearbetsmarknadsstatistiken".Sektortillhörighet (företag)SektorKodFöretagets sektortillhörighet enligt en gruppering för redovisningsändamålsom ursprungligen skapades i Folk- och bostadsräkningarna. Koden bildasutifrån företagets institutionella sektorkod som hämtas från Företagsregistret(FDB).<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 93
Sysselsättning Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Kod 1990–1992:11 = Statlig förvaltning12 = Primärkommunal förvaltning13 = Kyrklig kommunal förvaltning14 = Socialförsäkring15 = Övriga offentliga institutioner19 = Landstingskommunal förvaltning20 = Icke-finansiell företagssektor29 = Statliga affärsdrivande verk30 = Finansiell företagssektor40 = Hushållssektor50 = Ideella föreningar etc.60 = Utlandet99 = Uppgift saknasKod 1993–:11 = Statlig förvaltning12 = Statliga affärsverk13 = Primärkommunal förvaltning14 = Landsting15 = Övriga offentliga institutioner21 = Aktiebolag, ej offentligt ägda22 = Övriga företag, ej offentligt ägda23 = Statligt ägda företag och organisationer24 = Kommunalt ägda företag och organisationer25 = Övriga organisationerFrån och med 1993 görs grupperingen utifrån hela institutionella sektorkoden.Tidigare gjordes grupperingen utifrån de två första siffrorna ikoden (samhällssektor) och i vissa fall togs även hänsyn till organisationsnummer.Det kan finnas personer som har ett organisationsnummer på kontrolluppgiftensom inte kan kopplas till ett känt företag. Dessa fick 1990–1992 Uppgiftsaknas (kod=99), men klassificeras från och med 1993 in under Övrigaföretag, ej offentligt ägda (kod=22).Förändringar mellan 1998 och 1999:Svenska kyrkan redovisas från och med 1999 under Övriga organisationer(25), tidigare redovisades Svenska kyrkan under Övriga offentliga institutioner(15) (omfattar ca 25 000 personer).25 kommunalförbund klassificeras fr.o.m. 1999 som Kommunalt ägt företageller organisation (24) från att tidigare ha hänförts till Övriga offentligainstitutioner (15) (omfattar ca 24 000 personer).Förändringar mellan 2004 och 2005:Ombildningar inom offentlig sektor medförde att antalet personer somredovisas under Övriga offentliga institutioner minskade samtidigt somantalet ökade i Statlig förvaltning (omfattar ca 15 000 personer).94 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4SysselsättningJämförelse mellan sektorkoder för 1990–92 och sektorkoder för 1993–:Kod 1990–92 Kod 1993–11 1112 1313 1514 1515 1519 1420, Aktiebolag 21, 23, 24 beroende av ägare20, Ej aktiebolag 22, 23, 24 beroende av ägare29 1230 21 eller 22 beroende på AB/Ej AB40 2250 15, 23, 24, 25 beroende av ägare60 25Sektortillhörighet (företag) enligt justerad metodSektorKodJ(2003)Sektortillhörighet enligt de förutsättningar som gäller enligt den justerademetod för framställningen av R<strong>AM</strong>S som infördes fr.o.m. årgång 2004.Uppgiften har tagits fram avseende årgång 2003 för att underlätta jämförelseröver tid.Se bilaga 3 "Justerad metod för framställning av den Registerbaseradearbetsmarknadsstatistiken".Näringsgrenstillhörighet enligt SNI69 (arbetsställe)AstSNI69(1990–1993)Arbetsställets näringsgrenskod enligt standard för svensk näringsgrensindelning(SNI).Se ”SNI69”. (MIS 1969:8)Näringsgrenstillhörighet enligt SNI92 (arbetsställe)AstSNI92(1990–2001)Arbetsställets näringsgrenskod enligt standard för svensk näringsgrensindelning1992 (SNI92). Se även variabeln AstSNI2002Se ”SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1992.” (MIS 1992:6) förkodförteckning.1993 infördes en ny Standard för svensk näringsgrensindelning – SNI92,tidigare standard var SNI69. För att möjliggöra jämförelser över tiden harden regionala arbetsmarknadsstatistiken för åren 1985–1992 även redovisatsutifrån den nya näringsgrensindelningen. Risken för felkodning viddetta arbete är uppenbar och hänsyn till detta bör därför tas vid longitudinellastudier där enstaka individer, arbetsställen eller företag följs.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 95
Sysselsättning Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Näringsgrenstillhörighet enligt SNI92 (arbetsställe),begränsad nivåAstSNI92B(1990–2001)Arbetsställets näringsgren enligt en gruppering av näringsgrenskoder förredovisningsändamål utifrån SNI 92. 42 grupper.Se värdemängd under AstSNI2002BNäringsgrenstillhörighet enligt SNI92 (arbetsställe),grov nivåAstSNI92G(1990–2001)Arbetsställets näringsgren enligt en gruppering av näringsgrenskoder förredovisningsändamål. 10 grupper.Se värdemängd under AstSNI2002GNäringsgrenstillhörighet enligt SNI2002 (arbetsställe)AstSNI2002(2002–)Arbetsställets näringsgrenskod enligt standard för svensk näringsgrensindelning2002 (SNI 2002).Se”SNI 2002. Standard för svensk näringsgrensindelning, 2002.” (MIS 2003:2)för kodförteckning.En reviderad näringsgrensindelning – SNI 2002 – infördes i statistikenfr.o.m. 2002. Jämfört med den tidigare indelningen (SNI92) har vissaändringar gjorts på 4- respektive 5-siffernivå. Några grupper har slagitssamman medan andra har delats upp. En förändring som berör ett störreantal sysselsatta är att förskolor som tidigare redovisades inom Omsorg ochsociala tjänster (85.3) numera förs till Grundskoleutbildning (80.1). Observeraatt en kod – 85323 – har ändrat innehåll från ”Äldre och handikappomsorg”till ”Öppna sociala insatser för barn och ungdomar”. För övrigdokumentation se MIS 2003:2, SNI 2002.Skattemyndigheten åsätter varje företag en näringsgrenskod vid alla företagsstarter.När ett företag startar så lämnas en s.k. Skatte- och avgiftsanmälantill skattemyndigheten. Information i denna blankett utgör grundenför den första näringsgrenskodningen. SCB vårdar och uppdaterar företagensoch arbetsställenas näringsgrenskoder med hjälp av skattemyndigheterna,egna enkäter till företagen, SCB-interna källor samt egna utredningar.Koden fastställs för alla arbetsställen som förekommer i Företagsdatabasen(FDB).I FDB kan flera näringsgrenskoder förekomma för ett och samma arbetsställe.Till Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (R<strong>AM</strong>S), varifrån dennauppgift om näringsgren hämtas, inhämtas bara en kod, som motsvarar den96 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Sysselsättningverksamhet som är mest omfattande 33. I vissa fall kan ett arbetsställes olikaverksamheter (näringsgrenar) vara av nästan samma omfattning. Dettamedför att ett år kan den ena koden väljas som huvudsaklig verksamhet,medan det nästa år är den andra koden som blir huvudsaklig verksamhet.För personer som inte kan hänföras till något arbetsställe används företagetsnäringsgrenskod. Ovan nämnda orsaker gör att koden kan avvika frånvad varje enskild person i verkligheten arbetar med.Personer som inte kan hänföras till ett specifikt arbetsställe, men där uppgiftfinns om vilken kategori anställda denne tillhör (se variabeln AstNr),erhåller företagets näringsgrenskod:• Anställda i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, i de fall dessa personerinte naturligt kan redovisas under ett av arbetsgivarens fasta arbetsställen34• Arbetstagare utan normalt anställningsförhållande (t.ex. artister ochstyrelseledamöter) 28• Anställda utanför de egna arbetsställena eller med växlande arbetsställen(t.ex. anställda vid byggarbetsplatser, försäljare och bevakningspersonal)28• Sjömän och utlandsstationerade• Anställda som har den egna bostaden som arbetsplats• Övriga anställda som inte kan hänföras till ett bestämt arbetsställe 35De ovan nämnda gruppernas andel av det totala antalet förvärvsarbetande(november) är 1990: 7,9 procent, 1991: 6,7 procent, 1992: 7,1 procent, 1993:6,6 procent, 1994: 5,8 procent, 1995: 5,3 procent, 1996: 4,8 procent, 1997: 5,6procent, 1998: 5,0 procent, 1999: 3,2 procent, 2000: 3,1 procent, 2001: 3,2procent, 2002: 3,1 procent, 2003 3,0 procent, 2004: 3,1 procent. Dessa andelarinkluderar även de som erhåller SNI-kod = 00000.Personer som inte kan hänföras till ett specifikt arbetsställe, men däruppgift finns om vilken kategori anställda denne tillhör (se variabelnAstNr), erhåller näringsgrenskod utifrån den verksamhet kategorinomfattar:• Anställda inom kommunal gatuförvaltning (SNI = 45230)• Anställda i kommunal hemtjänst (SNI = 85327, SNI92: 85323)• Av kommun anställda lokalvårdare (SNI = 74701)• Säsongsanställda inom kommunal ferieverksamhet för barn och ungdom• (SNI = 92729)• Lärare som omväxlande vikarierar vid olika skolor (SNI = 80102, SNI92:80100)• Förskollärare/barnskötare som omväxlande vikarierar vid olika förskolor/daghem(SNI = 80101, SNI92: 85321)33För de flesta arbetsställen innebär mest omfattande, flest antal sysselsatta. För industriarbetsställenmed fler än 19 sysselsatta sorteras näringsgrenarna efter förädlingsvärde frånden årliga Industristatistiken34Från och med 1995 för de kommunalt anställda av dessa SNIkod = 00000.35Företagare i denna kategori får SNIkod = 00000. Från och med 1995 för de kommunaltanställda av dessa SNIkod = 00000.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 97
Sysselsättning Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4• Kommunala dagbarnvårdare (SNI = 85322)• Säsongsvis eller tillfälligt av kommun avlönade personer inom kulturellaverksamhetsområden (SNI = 92310)• Kommunalt anställda personer med lön/ersättning för vård av fosterbarn(SNI = 85313)• Fr.o.m. 2004. Anställda inom räddningstjänsten (deltidsbrandmän)(SNI = 75250)För samtliga år är kvaliteten i uppgiften dessutom avhängig sysselsättningsavgränsningensamt bestämning av huvudsakligt arbetsställe ochbestämmande av huvudsaklig verksamhet på arbetsstället.98 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4SysselsättningNäringsgrenstillhörighet enligt SNI2002 (arbetsställe)begränsad nivåAstSNI2002B(2002–)Arbetsställets näringsgren enligt en gruppering av näringsgrenskoder förredovisningsändamål utifrån SNI 2002, 42 grupper.Kod Text MotsvarighetSNI2002SNI9200 Ej specificerad verksamhet 0001 Jordbruk 01 0102 Skogsbruk 02 0203 Fiske 05 0504 Gruvor och mineralutvinning 10–14 10–1405 Livsmedelsindustri m.m. 15–16 15–1606 Textil- och beklädnadsindustri 17–19 17–1907 Trävaruindustri 20 2008 Massa- och pappersindustri 21 2109 Förlag och grafisk industri 22 2210 Kemisk industri 23–24 23–2411 Gummi och plastvaruindustri 25 2512 Jord- och stenvaruindustri 26 2613 Stål- och metallverk 27 2714 Metallindustri 28 2815 Maskinindustri 29 2916 Industri för el- och optikprodukter 30–33 30–3317 Transportmedelsindustri 34–35 34–3518 Övrig tillverkningsindustri 36–37 36–3719 Energi-, vatten och avfallshantering 40–41, 90 40–41, 9020 Byggverksamhet 45 4521 Handel med o service av motorford., bensinstationer 50 5022 Parti- och agenturhandel 51 5123 Detaljhandel m.m. 52 5224 Transport och magasinering 60–63 60–6325 Post och tele 64 6426 Banker och andra kreditinstitut 65, 671 65, 67127 Försäkringsbolag 66, 672 66, 67228 Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare 70 7029 Uthyrningsfirmor 71 7130 Datakonsulter och dataservicebyråer 72 7231 Andra företagstjänster 74 7432 Utbildning 80 8033 Forskning och utveckling 73 7334 Hälso- och sjukvård 851, 852 851, 85235 Barnomsorg 85321, 8532236 Äldre- och handikappomsorg 85311, 85327, 85311, 853238532837 Övrig vård och omsorg 85312–85326,8532938 Hotell och restauranger 55 5539 Intresseorganisationer och religiösa samfund 91 9140 Rekreation, kultur och sport 92 9241 Annan serviceverksamhet 93, 95 93, 9542 Offentlig förvaltning m.m. 75, 99 75, 9985312–85315,85324–85325<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 99
Sysselsättning Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2002 (arbetsställe)Grov nivåAstSNI2002G(2002–)Arbetsställets näringsgren enligt en gruppering av näringsgrenskoder förredovisningsändamål utifrån SNI 2002. 10 grupper.Kod Text MotsvarighetSNI92 ochSNI200200 Ej specificerad verksamhet 0001 Jordbruk, skogsbruk och fiske 01, 02, 0502 Tillverkning och utvinning 1x, 2x, 3x03 Energiproduktion, vattenförsörjning och avfallshantering 40, 41, 9004 Byggverksamhet 4505 Handel och kommunikation 50–52, 60–6406 Finansiell verksamhet och företagstjänster 65–72, 7407 Utbildning och forskning 73, 8008 Vård och omsorg 8509 Personliga och kulturella tjänster 55, 91–9510 Offentlig förvaltning m.m. 75, 99Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2002 (arbetsställe)enligt justerad metodAstSNI2002J(2003)Arbetsställets näringsgren (SNI2002) enligt de förutsättningar som gällerenligt den justerade metod för framställningen av R<strong>AM</strong>S som infördesfr.o.m. årgång 2004. Uppgiften har tagits fram avseende årgång 2003 för attunderlätta jämförelser över tid.Se bilaga 3 "Justerad metod för framställning av den Registerbaseradearbetsmarknadsstatistiken".Se värdemängd under AstSni2002.Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2002 (arbetsställe)enligt justerad metod Begränsad nivåAstSNI2002BJ(2003)Arbetsställets näringsgren enligt en gruppering av näringsgrenskoder förredovisningsändamål utifrån SNI 2002. 42 grupper.Arbetsställets näringsgren (SNI2002) enligt de förutsättningar som gällerenligt den justerade metod för framställningen av R<strong>AM</strong>S som infördesfr.o.m. årgång 2004. Uppgiften har tagits fram avseende årgång 2003 för attunderlätta jämförelser över tid.Se bilaga 3 "Justerad metod för framställning av den Registerbaseradearbetsmarknadsstatistiken".Se värdemängd under AstSni2002B.100 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4SysselsättningNäringsgrenstillhörighet enligt SNI2002 (arbetsställe)enligt justerad metod Grov nivåAstSNI2002GJ(2003)Arbetsställets näringsgren enligt en gruppering av näringsgrenskoder förredovisningsändamål utifrån SNI 2002. 10 grupper.Arbetsställets näringsgren (SNI2002) enligt de förutsättningar som gällerenligt den justerade metod för framställningen av R<strong>AM</strong>S som infördesfr.o.m. årgång 2004. Uppgiften har tagits fram avseende årgång 2003 för attunderlätta jämförelser över tid.Se bilaga 3 "Justerad metod för framställning av den Registerbaseradearbetsmarknadsstatistiken".Se värdemängd under AstSni2002G.Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2007(arbetsställe)AstSNI2007(2007–)Arbetsställets (avseende novembersysselsättningen) näringsgrenskodenligt standard för svensk näringsgrensindelning (SNI).SNI 2007 är liksom föregångarna SNI 2002 och SNI 92 samordnad medEU:s statistiska näringsgrensindelning NACE, vars senaste versionbenämns NACE Rev. 2. Samordningen innebär att SNI 2007 och NACERev. 2 är identiska på de fyra första nivåerna. En ytterligare nivå hardärefter lagts till i SNI 2007.Den nya standarden träder formellt i kraft den 1 januari 2008.Syftet med revisionen har varit att anpassa klassifikationen till förändringarnai näringslivsstrukturen. Den reviderade standarden avser främstatt återspegla den växande betydelsen av tjänstenäringarna under desenaste 15 åren och speciellt utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknologin.Revideringsarbetet har medfört ett stort antal förändringar jämfört medden tidigare versionen SNI 2002. Bland de viktigaste förändringarna är:• ny avdelning för informations- och kommunikationsverksamhet• tre nya avdelningar utifrån den gamla indelningen med företagstjänster• ny avdelning för miljöaktiviteter• ny avdelning för kultur, nöje, fritid• utökning med olika högteknologiska aktiviteter• flytt av förlagsverksamhet och återvinning från tillverkning tilltjänstenäringarna• ändrade principer för klassificering av reparationsverksamhetInom avdelningen Tillverkning har nya huvudgrupper – som representerarviktiga nya verksamheter eller gamla verksamheter som har ökat sin relativabetydelse – skapats såsom huvudgrupperna Tillverkning av farmaceu-<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 101
Sysselsättning Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4tiska basprodukter och läkemedel och Tillverkning av datorer, elektronikvaroroch optik. Den senare huvudgruppen ska förbättra statistiken omhögteknologiska aktiviteter.Från huvudgrupperna Förlagsverksamhet; grafisk produktion och reproduktionav inspelningar resp. Återvinning i SNI 2002 har väsentliga delarflyttats till andra avdelningar. På lägsta nivån har tillkommit aktiviteter, tillexempel Tillverkning av förädlade trädbränslen.Reparation och installation av maskiner som tidigare klassificerades undertillverkning av motsvarande typer av maskiner har nu förts till den egnahuvudgruppen Reparation och installation av maskiner och apparaterinom Tillverkning. All specialiserad reparationsverksamhet är nu separatklassificerad i SNI 2007.Det har skapats en ny avdelning Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshanteringoch sanering som innehåller SNI 2002-huvudgrupperna Avloppsrening,avfallshantering, renhållning o.d., Vattenförsörjning och Återvinning.Den nya avdelningen innehåller aktiviteter som är av allmänt politisktintresse men är också baserad på det faktiska organisationen av dessaaktiviteter i ett stort antal länder.I den nya avdelningen Informations- och kommunikationsverksamhetutgörs huvudkomponenterna av förlagsverksamhet inklusive utgivning avprogramvara; film-, video- och TV-programverksamhet, ljudinspelningar;planering och sändning av program; telekommunikation; IT-verksamhetoch andra informationstjänster. De här verksamheterna ingick i SNI 2002 iinte mindre än fem olika avdelningar. Den nya avdelningen försvårar därförjämförbarheten med indelningen i SNI 2002, men sammanförandet avdessa informations- och kommunikationsaktiviteter ger en mer konsistentbehandling än i SNI 2002 då de nu är baserade på karaktären av de utfördaaktiviteterna. Ett antal nya grupper och undergrupper har dessutom bildats,bland annat Datordrifttjänster och Webbportaler.Avdelningen i SNI 2002 avseende Fastighets- och uthyrningsverksamhet,företagstjänster har delats upp på tre avdelningar i SNI 2007. Fastighetsverksamhetenär nu representerad som en separat avdelning Fastighetsverksamhetpå grund av sin storlek och betydelse för nationalräkenskaperna.De övriga verksamheterna har delats upp på avdelningen Verksamhet inomjuridik, ekonomi, vetenskap och teknik som innehåller verksamheter somkräver en hög grad av utbildning och erbjuder specialiserade kunskaperoch färdigheter till användarna samt avdelningen Uthyrning, fastighetsservice,resetjänster och andra stödtjänster som omfattar verksamheter somunderstödjer allmän verksamhetsdrift och inte fokuserar på överföring avspecialistkunskaper.Väsentliga delar av avdelningen Andra samhälleliga och personliga tjänster iSNI 2002 har flyttat till avdelningarna Vattenförsörjning; avloppsrening,avfallshantering och sanering resp. Information och kommunikation. Deresterande verksamheterna har grupperats om i två nya avdelningar förKultur, nöje och fritid och Annan serviceverksamhet. Som ett resultat avdetta har Konstnärlig och kulturell verksamhet och Spel- och vadhållningsverksamhetflyttats upp till huvudgruppsnivå.För mer information om SNI 2007 samt kodnycklar mellan SNI 2002 ochSNI 2007 se http:/ / www.scb.se/ SN I2007102 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4SysselsättningSe även”SNI 2007. Standard för svensk näringsgrensindelning, 2007.”(MIS 2007:2) för kodförteckning.Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2007 (arbetsställe),utökad nivåAstSNI2007U(2007–)Arbetsställets näringsgren enligt en gruppering av näringsgrenskoder förredovisningsändamål utifrån SNI 2007, 52 grupper.Kod Text Ingåendekoder,SNI 20072-sifferBokstavsnivåU01 Jordbruk, skogsbruk och fiske 01–03 AU02 Utvinning av mineral 05–09 BU03 Framställning av livsmedel, drycker och tobak 10–12 CU04 Textil-, beklädnads- och lädervarutillverkning 13–15 CU05 Tillverkning av trä och varor av trä, rotting o.d. utommöbler 16 CU06 Pappers- och pappersvarutillverkning 17 CU07 Grafisk produktion och reproduktion av inspelningar 18 CU08 Tillverkning av stenkolsprodukter och raffineradepetroleumprodukter 19 CU09 Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter 20 CU10 Tillverkning av farmaceutiska basprodukter ochläkemedel 21 CU11 Tillverkning av gummi- och plastvaror 22 CU12 Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliskaprodukter 23 CU13 Stål- och metallframställning 24 CU14 Tillverkning av metallvaror utom maskiner ochapparater 25 CU15 Tillverkning av datorer, elektronikvaror, optik,elappparatur och andra maskiner och apparater 26–28 CU16 Transportmedelstillverkning 29–30 CU17 Övrig tillverkning 31–32 CU18 Reparationer och installationer av maskiner ochapparater 33 CU19 Försörjning av el, gas, värme och kyla 35 DU20 Vattenförsörjning och avloppsrening 36–37 EU21 Avfallshantering, återvinning och sanering 38–39 EU22 Byggverksamhet 41–43 FU23 Handel samt reparation av motorfordon ochmotorcyklar 45 GU24 Parti-och provisionshandel utom med motorfordon 46 GU25 Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar 47 GU26 Transport och magasinering 49–52 HU27 Post- och kurirverksamhet 53 HU28 Hotell- och restaurangverksamhet 55–56 IU29 Förlagsverksamhet, film-, video- och TVprogramproduktion,sändning av program58–60JU30 Telekommunikation 61 JU31 Dataprogrammering, datakonsultverksamhet ochinformationstjänster 62–63 JU32 Finansiella tjänster utom försäkring ochpensionsfondsverksamhet 64 KU33 Försäkring, återförsäkring och pensionsfondsverksamhetutom obligatorisk socialförsäkring 65 KU34 Stödtjänster till finansiella tjänster och försäkring 66 K<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 103
Sysselsättning Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Kod Text Ingåendekoder,SNI 20072-sifferBokstavsnivåU35 Fastighetsverksamhet 68 LU36 Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet 69 MU37 Verksamheter som utövas av huvudkontor;konsulttjänster till företag 70 MU38 Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet; tekniskprovning och analys 71 MU39 Vetenskaplig forskning och utveckling 72 MU40 Reklam och marknadsundersökning 73 MU41 Andra specialiserade företagstjänster inkl.veterinärverksamhet 74–75 MU42 Uthyrning och leasing 77 NU43 Arbetsförmedling, bemanning och andrapersonalrelaterade tjänster 78 NU44 Rese-, bevaknings-, fastighetsservice- ochkontorstjänster m.m. 79–82 NU45 Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisksocialförsäkring 84 OU46 Utbildning 85 PU47 Hälso- och sjukvård 86 QU48 Vård och omsorg med boende 87 QU49 Öppna sociala insatser 88 QU50 Kultur, nöje och fritid 90–93 RU51 Annan serviceverksamhet och personliga tjänster 94–99 S+T+UU99 Okänd verksamhet 00Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2007 (arbetsställe),grov nivåAstSNI2007G(2007–)Arbetsställets näringsgren enligt en gruppering av näringsgrenskoder förredovisningsändamål utifrån SNI 2007, 16 grupper.Kod Text Ingåendekoder,SNI 20072-sifferBokstavsnivåG01 Jordbruk, skogsbruk och fiske 01–03 AG02 Tillverkning och utvinning 05–33 B+CG03 Energiförsörjning; miljöverksamhet 35–39 D+EG04 Byggverksamhet 41–43 FG05 Handel 45–47 GG06 Transport och magasinering 49–53 HG07 Hotell- och restaurangverksamhet 55–56 IG08 Information och kommunikation 58–63 JG09 Finans- och försäkringsverksamhet 64–66 KG10 Fastighetsverksamhet 68 LG11 Företagstjänster 69–82 M+NG12 Offentlig förvaltning och försvar 84 OG13 Utbildning 85 PG14 Vård och omsorg; sociala tjänster 86–88 QG15 Kulturella och personliga tjänster m.m. 90–99 R+S+T+UG99 Okänd verksamhet 00104 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4SysselsättningAntal förvärvskällor under åretAntAnsVariabeln anger antal förvärvskällor per individ och år där inkomsten avförvärvskällan/anställningen överstiger 1 000 kronor.Variabeln är härledd utifrån hur många uppgifter med olika organisationsnummer(anställning/eget företag), som förekommer i Jobbregistret aktuelltår. 36För 1990 (den företagaruppgift som redovisas för 1990 hämtades från1989) skapades två förvärvskällor om personen hade inkomst både frånjordbruk och från annan rörelse.KU1 – För största förvärvskälla aktuellt årStörsta förvärvskälla definieras efter inkomstens storlek. Den förvärvskällasom under året ger den största inkomsten räknas som största förvärvskälla.Som förvärvskälla räknas varje anställning där Skatteverket erhållit enkontrolluppgift från arbetsgivaren samt förvärvskälla som gett inkomst avnäringsverksamhet (egenföretagare).Mellan åren 1991–2003 är företagarinkomst lika med Inkomst av aktivnäringsverksamhet. Från och med år 2004 är företagarinkomst lika medInkomst av näringsverksamhet.I övrigt se under Arbetsställe (största förvärvskälla) och Företag (största förvärvskälla)sid 26.36Innan 1997 var registrets namn KUAS.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 105
Sysselsättning Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4KU1 – För största förvärvskälla aktuellt årStörsta förvärvskälla definieras efter inkomstens storlek. Den förvärvskällasom under året ger den största inkomsten räknas som största förvärvskälla.Som förvärvskälla räknas varje anställning där Skatteverket erhållit enkontrolluppgift från arbetsgivaren samt förvärvskälla som gett inkomst avnäringsverksamhet (egenföretagare). Mellan åren 1991–2003 är företagarinkomstlika med Inkomst av aktiv näringsverksamhet. Från och med år2004 är företagarinkomst lika med Inkomst av näringsverksamhet.Inkomst av största förvärvskällaKU1InkInkomst av förvärvskälla som enligt Jobbregistret gett individen störstinkomstbelopp i form av kontant bruttolön eller företagarinkomst underaktuellt år. Under förutsättning att inkomsten överstiger 1 000 kr. Anges ihundratal kronor.Observera att 1990 års Inkomst av största förvärvskälla bygger på löneinkomstfrån 1990 och företagarinkomst från 1989.Fram till och med 1990 är företagarinkomst lika med Inkomst av rörelseoch Inkomst av jordbruksfastighet (brukad). Mellan åren 1991–2003 ärföretagarinkomst lika med Inkomst av aktiv näringsverksamhet. Från ochmed år 2004 är företagarinkomst lika med Inkomst av näringsverksamhet.Avseende jämförelsen mellan Inkomst av rörelse/Inkomst av jordbruksfastighet(brukad) och Inkomst av aktiv näringsverksamhet samt hur sjuklönens införandeoch arbetsgivarinträdets avskaffande har påverkat variabeln Inkomst av störstaförvärvskälla, se under ”Summa inkomst av förvärvskälla” sid. 125.Arbetsställe (Största förvärvskälla)KU1CFARNrDet arbetsställe som kan kopplas till den förvärvskälla som enligt Jobbregistret37 gett individen störst inkomstbelopp i form av löneinkomst ellerföretagarinkomst (inkomst av aktiv näringsverksamhet) under aktuellt år 38.Arbetsstället identifieras med hjälp av en arbetsställeidentitet (CFARnummer).Se även beskrivning under Arbetsställe (november) – CFARNr samtArbetsställenummer (november) – AstNr.Vid utlämnade av data från LISA ersätts KU1CFARNr av ett nytt löpnummer.Arbetsställenummer (Största förvärvskälla)KU1AstNrAlla arbetsgivare med verksamhet på mer än en adress är enligt lagskyldiga att ange ett högst femsiffrigt arbetsställenummer på samtligakontrolluppgifter som utges. Detta arbetsställenummer, som bestäms av37Före 1997 var registrets namn KUAS.381990 utgjordes underlaget till företagarinkomsten av Inkomst av rörelse/Inkomst avJordbruksfastighet (brukad) för 1989.106 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4SysselsättningSCB i samråd med företaget, kan tillsammans med organisationsnumret(KU1PeorgNr) kopplas till rätt arbetsställeidentitet (KU1CFARNr).På kontrolluppgifter för personer som inte kan hänföras till ett faktisktarbetsställe (rörlig personal) anges istället ett s.k. Särskilt arbetsställenummerför olika kategorier av anställda ( kod 99980 – 99999). För merinformation se AstNr sid. 80.Yrkesställning 1 (Största förvärvskälla)KU1YrkStallnKod 19900 = Personer utan kontrolluppgift1 = Sjömän2 = Anställda (exkl. sjömän) inkl. företagare i eget AB3 = Jordbrukare4 = FöretagareKod 1991–0 = Personer utan kontrolluppgift1 = Sjömän2 = Anställda (exkl. sjömän) inkl. företagare i eget AB4 = FöretagareUppgiften bygger dels på den kontrolluppgift som skall lämnas till skattemyndighetför alla personer som fått lön eller andra ersättningar frånarbetsgivare dels på uppgift om deklarerad inkomst av näringsverksamhet.Arbetsställekommun (Största förvärvskälla)KU1AstKommunKommun där arbetsstället (avseende största förvärvskällan) är beläget,anges med kommunkod. Kod enligt indelningen den 1/1 påföljande år.Uppgift hämtas från Företagsdatabasen (FDB).För kodförteckningar se www.scb.se → Fokusområden → Regioner och kommuner.Se även bilaga 7.När uppgift om arbetsställe saknas sätts arbetsställekommun till 0000. Närarbetsstället är beläget i utlandet sätts arbetsställekommun till 9999.Arbetsställelän (Största förvärvskälla)KU1AstLanLän där arbetsstället (avseende största förvärvskällan) är beläget, angesmed länskod. Kod enligt indelningen den 1/1 påföljande år. Uppgift hämtasfrån Företagsdatabasen (FDB).För förändringar under tidsperioden från och med 1990 se bilaga 7 Regionala koder– Ändringar i läns- och kommunindelningen från och med 1990.När uppgift om arbetsställe saknas sätts arbetsställelän till 00. När arbetsställetär beläget i utlandet sätts arbetsställelän till 99.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 107
Sysselsättning Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Institutionell sektorkod (företag)KU1InstKod(1990–1998)Kod för institutionell sektor för det företag som avser största förvärvskällan.Koden bildas utifrån företagets samhällssektor, ägare och juridiskaform. De två första positionerna anger samhällssektor, den tredje positionenanger ägarkategori medan den juridiska formen anges i variabelns fjärdeoch femte position.Koden är en skapad variabel som grundar sig på bland annat organisationsnummeroch ägare. Koden fastställs för alla företag (även icke verksamma)som förekommer i Företagsdatabasen (FDB), varifrån uppgiften hämtas.För kodförteckning och ytterligare information se under Institutionell sektorkod(företag) (InstKod), sid. 89.Institutionell sektorkod (företag)KU1InstKod6(1999–2000)Kod för institutionell sektor för det företag som avser största förvärvskällan.Den institutionella sektorkoden är från och med 1999 sexställig. Koden bildasutifrån företagets samhällssektor, ägare och juridiska form. De tre första positionernaanger samhällssektor, den fjärde positionen anger ägarkategori medanden juridiska formen anges i variabelns femte och sjätte position.Koden är en skapad variabel som grundar sig på bland annat organisationsnummeroch ägare. Koden fastställs för alla företag (även icke verksamma)som förekommer i Företagsdatabasen (FDB), varifrån uppgiften hämtas.För ytterligare information se under Institutionell sektorkod (företag), (InstKod6),sid. 90.Institutionell sektorkod (företag)KU1InstKod7(2001–)Kod för institutionell sektor för det företag som avser största förvärvskällan.Den institutionella sektorkoden är från och med 2001 sjuställig. Kodenbildas utifrån företagets samhällssektor, ägare och juridiska form. De tre förstapositionerna anger samhällssektor, den fjärde och femte positionen angerägarkontroll medan den juridiska formen anges i variabelns sjätte ochsjunde position.Koden är en skapad variabel som grundar sig på bland annat organisationsnummeroch ägare. Koden fastställs för alla företag (även icke verksamma)som förekommer i Företagsdatabasen (FDB), varifrån uppgiftenhämtas.För ytterligare information se under Institutionell sektorkod (företag), (InstKod7),sid. 91108 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4SysselsättningSektortillhörighet (företag)KU1SektorKodFöretagets (avseende största förvärvskällan) sektortillhörighet enligt engruppering för redovisningsändamål som ursprungligen skapades i Folkochbostadsräkningarna. Koden bildas utifrån företagets institutionellasektorkod som hämtas från Företagsdatabasen (FDB).Kod 1990–:11 = Statlig förvaltning12 = Statliga affärsverk13 = Primärkommunal förvaltning14 = Landsting15 = Övriga offentliga institutioner21 = Aktiebolag, ej offentligt ägda22 = Övriga företag, ej offentligt ägda23 = Statligt ägda företag och organisationer24 = Kommunalt ägda företag och organisationer25 = Övriga organisationerGrupperingen görs utifrån hela den femställiga institutionella sektorkoden.Det kan finnas personer som har ett organisationsnummer på kontrolluppgiftensom inte kan kopplas till ett känt företag. Dessa fick 1990–1992Uppgift saknas (kod=99), men klassificeras från och med 1993 in underÖvriga företag, ej offentligt ägda (kod=22).Företagets sektortillhörighet (för största förvärvskälla), är i LISA härleddutifrån den institutionella sektorkoden enligt samma kriterium som förföretag knutet till novemberanställningen.För förändringar i övrigt, se under variabeln Sektortillhörighet (företag),(SektorKod) sid. 93.Näringsgrenstillhörighet enligt SNI69 (arbetsställe)KU1AstSNI69(1990–1992)Arbetsställets (avseende största förvärvskälla) näringsgrenskod enligt standardför svensk näringsgrensindelning (SNI).Se ”SNI69”. (MIS 1969:8)Näringsgrenstillhörighet enligt SNI92 (arbetsställe)KU1AstSNI92(1993–2001)Arbetsställets (avseende största förvärvskälla) näringsgrenskod enligt standardför svensk näringsgrensindelning (SNI).Se ”SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1992.” (MIS 1992:6)För ytterligare information se variabeln AstSNI92<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 109
Sysselsättning Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Näringsgrenstillhörighet enligt SNI92 (arbetsställe),begränsad nivåKU1AstSNI92B(1993–2001)Arbetsställets (avseende största förvärvskälla) näringsgren enligt engruppering av näringsgrenskoder för redovisningsändamål utifrån SNI 92.42 grupper. Se värdemängd under AstSni2002B.Näringsgrenstillhörighet enligt SNI92 (arbetsställe)grov nivåKU1AstSNI92G(1993–2001)Arbetsställets (avseende största förvärvskälla) näringsgren enligt engruppering av näringsgrenskoder för redovisningsändamål utifrån SNI 92.10 grupper. Se värdemängd under AstSni2002G.Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2002(arbetsställe)KU1AstSNI2002(2002–)Arbetsställets (avseende största förvärvskälla) näringsgrenskod enligtstandard för svensk näringsgrensindelning (SNI). Se även variabelnAstSNI2002.Se ”SNI 2002. Standard för svensk näringsgrensindelning, 2002.” (MIS 2003:2)för kodförteckning.Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2002(arbetsställe), begränsad nivåKU1AstSNI2002B(2002–)Arbetsställets (avseende största förvärvskälla) näringsgren enligt engruppering av näringsgrenskoder för redovisningsändamål utifrån SNI2002. 42 grupper. Se värdemängd under AstSni2002B.Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2002(arbetsställe), grov nivåKU1AstSNI2002G(2002–)Arbetsställets (avseende största förvärvskälla) näringsgren enligt engruppering av näringsgrenskoder för redovisningsändamål utifrån SNI2002. 10 grupper. Se värdemängd under AstSni2002G.110 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4SysselsättningNäringsgrenstillhörighet enligt SNI2007(arbetsställe)KU1AstSNI2007(2007–)Arbetsställets (avseende största förvärvskälla) näringsgrenskod enligtstandard för svensk näringsgrensindelning (SNI). Se även variabelnAstSNI2007.Se ”SNI 2007. Standard för svensk näringsgrensindelning, 2007.” (MIS 2007:2)för kodförteckning.Yrke enligt SSYK, 3-siffernivåKU1Ssyk3(2002–)Yrkeskod på tresiffernivå enligt Standard för svensk yrkesklassificering1996. Se ”SSYK 96. Standard för svensk yrkesklassificering 1996.”(MIS 1998:3). För ytterligare information se Ssyk3.Uppgift om yrke samlas även in för populationen yrkesverksamma. Yrkesverksammadefinieras som personer som tjänat mer än ett prisbasbeloppunder det aktuella mätåret. I den händelse att personen har fler än en förvärvsinkomstfastställs i första hand yrket på den största förvärvsinkomsten.I likhet med för populationen sysselsatt finns ett visst bortfall för deyrkesverksamma. Ca 4 procent i 2007 års uppgifter för de anställda yrkesverksamma.Bortfallet för egen företagare är 42 procent för de yrkesverksamma2007.Yrke enligt SSYK, 4-siffernivåKU1Ssyk4(2002–)Yrkeskod på fyrsiffernivå enligt Standard för svensk yrkesklassificering1996. Se ”SSYK 96. Standard för svensk yrkesklassificering 1996.”(MIS 1998:3). För ytterligare information se Ssyk4.Täckningen på fyrsiffrig kod i 2007 års register är 93 procent för de yrkesverksamma.Innan år 2005 har täckningen legat runt 55–60 procent.Årtal för yrkesuppgiftKU1SsykAr(2002–)Uppgiften visar yrkeskodens aktualitet. För ytterliggare information seSsykAr.Källa för yrkesuppgiftKU1SsykKalla(2002–)Variabeln anger källan för yrkesuppgiften. För ytterliggare information seSsykKalla.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 111
Sysselsättning Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Yrkets överensstämmelse med största förvärvskälla KU1SsykStatus(2002–)Variabeln SsykStatus är en så kallad kvalitetsvariabel som anger om yrkesuppgiftenhör samman med det företag som personen fått största förvärvsinkomstfrån. Om man inte hittar en uppgift för aktuellt år används eventuelluppgift från tidigare år om personen tidigare hade förvärvsinkomstervid samma företag. Matchar SSYK-koden med företaget får personenKU1SsykStatus=1. Hittas SSYK-koden från annan inkomst personen haftunder året, blir värdet 2–4. Värdet 5 visar den mest aktuella SSYK-kodensom finns för personen oavsett företag om inget yrke funnits i någon avkategorierna 1–4.Kod 2002–:1 Ej imputerad2 Imputerad från förvärvsarbetande jobb 13 Imputerad från yrkesverksamma jobb 24 Imputerad från förvärvsarbetande jobb 25 Imputerad från övriga6 Saknar uppgiftKU2 – För näst största förvärvskälla aktuellt årNäst största förvärvskälla definieras efter inkomstens storlek. Den förvärvskällasom under året ger den näst största inkomsten räknas som näststörsta förvärvskälla. Som förvärvskälla räknas varje anställning därSkatteverket erhållit en kontrolluppgift från arbetsgivaren samt förvärvskällasom gett inkomst av näringsverksamhet (egenföretagare). Mellan åren1991–2003 är företagarinkomst lika med Inkomst av aktiv näringsverksamhet.Från och med år 2004 är företagarinkomst lika med Inkomstav näringsverksamhet.Inkomst av näst största förvärvskällaKU2InkInkomst av förvärvskälla som enligt Jobbregistret gett individen det näststörsta inkomstbeloppet i form av kontant bruttolön eller företagarinkomstunder aktuellt år. Under förutsättning att inkomsten överstiger 1 000 kr.Anges i hundratal kronor.Observera att 1990 års Inkomst av näst största förvärvskälla bygger pålöneinkomst från 1990 och företagarinkomst från 1989.Fram till och med 1990 är företagarinkomst lika med Inkomst av rörelseoch Inkomst av jordbruksfastighet (brukad). Mellan åren 1991–2003 ärföretagarinkomst lika med Inkomst av aktiv näringsverksamhet. Från ochmed år 2004 är företagarinkomst lika med Inkomst av näringsverksamhet.Avseende jämförelsen mellan Inkomst av rörelse/Inkomst av jordbruksfastighet(brukad) och Inkomst av aktiv näringsverksamhet samt hur sjuklönens införandeoch arbetsgivarinträdets avskaffande har påverkat variabeln Inkomst av näststörsta förvärvskälla, se under ”Summa inkomst av förvärvskälla”, sid. 125.112 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4SysselsättningArbetsställe (Näst största förvärvskälla)KU2CFARNrDet arbetsställe som kan kopplas till den förvärvskälla som enligt Jobbregistret39 gett individen näst störst inkomstbelopp i form av löneinkomsteller företagarinkomst (inkomst av aktiv näringsverksamhet) under aktuelltår 40. Arbetsstället identifieras med hjälp av en arbetsställeidentitet (CFARnummer).Se även beskrivning under Arbetsställe (november) – CFARNr samtArbetsställenummer (november) – AstNr.Vid utlämnade av data från LISA ersätts KU2CFARNr av ett nytt löpnummer.Arbetsställenummer (Näst största förvärvskälla)KU2AstNrAlla arbetsgivare med verksamhet på mer än en adress är enligt lagskyldiga att ange ett högst femsiffrigt arbetsställenummer på samtligakontrolluppgifter som utges. Detta arbetsställenummer, som bestäms avSCB i samråd med företaget, kan tillsammans med organisationsnumret(KU2PeorgNr) kopplas till rätt arbetsställeidentitet (KU2CFARNr).På kontrolluppgifter för personer som inte kan hänföras till ett faktisktarbetsställe (rörlig personal) anges istället ett s.k. Särskilt arbetsställenummerför olika kategorier av anställda ( kod 99980 – 99999). För merinformation se AstNr sid. 80.Yrkesställning 2 (Näst största förvärvskälla)KU2YrkStallnKod 19900 = Personer utan kontrolluppgift1 = Sjömän2 = Anställda (exkl. sjömän) inkl. företagare i eget AB3 = Jordbrukare4 = FöretagareKod 1991–0 = Personer utan kontrolluppgift1 = Sjömän2 = Anställda (exkl. sjömän) inkl. företagare i eget AB4 = FöretagareUppgiften bygger dels på den kontrolluppgift som skall lämnas till skattemyndighetför alla personer som fått lön eller andra ersättningar frånarbetsgivare dels på uppgift om deklarerad inkomst av näringsverksamhet.39Före 1997 var registrets namn KUAS.401990 utgjordes underlaget till företagarinkomsten av Inkomst av rörelse/Inkomst av Jordbruksfastighet(brukad) för 1989.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 113
Sysselsättning Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Arbetsställekommun (Näst största förvärvskälla) KU2AstKommunKommun där arbetsstället (avseende näst största förvärvskällan) är beläget,anges med kommunkod. Kod enligt indelningen den 1/1 påföljande år.Uppgift hämtas från Företagsdatabasen (FDB).För kodförteckningar se www.scb.se → Fokusområden → Regioner och kommuner.Se även bilaga 7.När uppgift om arbetsställe saknas sätts arbetsställekommun till 0000. Närarbetsstället är beläget i utlandet sätts arbetsställekommun till 9999.Arbetsställelän (Näst största förvärvskälla)KU2AstLanLän där arbetsstället (avseende näst största förvärvskällan) är beläget,anges med länskod. Kod enligt indelningen den 1/1 påföljande år. Uppgifthämtas från Företagsdatabasen (FDB).För förändringar under tidsperioden från och med 1990 se bilaga 7 Regionala koder– Ändringar i läns- och kommunindelningen från och med 1990.När uppgift om arbetsställe saknas sätts arbetsställelän till 00. När arbetsställetär beläget i utlandet sätts arbetsställelän till 99.Institutionell sektorkod (företag)KU2InstKod(1990–1998)Se under Institutionell sektorkod (företag), (InstKod), sid. 89.Institutionell sektorkod (företag)KU2InstKod6(1999–2000)Se under Institutionell sektorkod (företag), (InstKod6), sid. 90.Institutionell sektorkod (företag)KU2InstKod7(2001–)Se under Institutionell sektorkod (företag), (InstKod7), sid. 91.Sektortillhörighet (företag)KU2SektorKodSe under Sektortillhörighet (företag), sid. 93.Näringsgrenstillhörighet enligt SNI69 (arbetsställe)KU2AstSNI69(1990–1992)Se under Näringsgrenstillhörighet enligt SNI69 (arbetsställe), sid. 95.114 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4SysselsättningNäringsgrenstillhörighet enligt SNI 92 (arbetsställe) KU2AstSNI92(1993–2001)Se under Näringsgrenstillhörighet enligt SNI 92 (arbetsställe), sid. 96.Näringsgrenstillhörighet enligt SNI 2002(arbetsställe)KU2AstSNI2002(2002–)Se under Näringsgrenstillhörighet enligt SNI 2002 (arbetsställe), sid. 96.Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2002(arbetsställe),begränsad nivåKU2AstSNI2002B(2002–)Arbetsställets (avseende näst största förvärvskälla) näringsgren enligt engruppering av näringsgrenskoder för redovisningsändamål utifrånSNI 2002. 42 grupper. Se värdemängd under AstSni2002B.Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2002(arbetsställe), grov nivåKU2AstSNI2002G(2002–)Arbetsställets (avseende näst största förvärvskälla) näringsgren enligt engruppering av näringsgrenskoder för redovisningsändamål utifrånSNI 2002. 10 grupper. Se värdemängd under AstSni2002G.Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2007(arbetsställe)KU2AstSNI2007(2007–)Arbetsställets (avseende näst största förvärvskälla) näringsgrenskod enligtstandard för svensk näringsgrensindelning (SNI). Se även variabelnAstSNI2007.Se ”SNI 2007. Standard för svensk näringsgrensindelning, 2007.” (MIS 2007:2)för kodförteckning.Yrke enligt SSYK, 3-siffernivå, näst största förvärvskälla KU2Ssyk3(2002–)Yrkeskod på tresiffernivå enligt Standard för svensk yrkesklassificering1996. Se ”SSYK 96. Standard för svensk yrkesklassificering 1996.”(MIS 1998:3). För ytterligare information se Ssyk3.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 115
Sysselsättning Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Om en person har fler än en förvärvsinkomst så fastställs yrke för näststörsta förvärvskälla. Yrke fastställs endast om uppgiften om förvärvsinkomstmatchar med arbetsstället i fråga. Om ingen uppgift finns föraktuellt år använd uppgift om yrke från tidigare år om personen tidigarehar haft förvärvsinkomst från samma företag. Inga försök görs dock för attimputera yrkesuppgift från någon annan inkomst källa. Täckningen förnäst största förvärvskälla i 2007 års register är 28 procent.Yrke enligt SSYK, 4-siffernivå, näst största förvärvskälla KU2Ssyk4(2002–)Yrkeskod på fyrsiffernivå enligt Standard för svensk yrkesklassificering1996. Se ”SSYK 96. Standard för svensk yrkesklassificering 1996.”(MIS 1998:3). För ytterligare information se Ssyk4.Täckningen på fyrsiffrig kod i för näst största förvärvskälla i 2007 årsregister är 28 procent.Årtal för yrkesuppgift, näst största förvärvskällaKU2SsykAr(2002–)Uppgiften visar yrkeskodens aktualitet. För ytterliggare information seSsykAr.Källa för yrkesuppgift, näst största förvärvskällaKU2SsykKalla(2002–)Variabeln anger källan för yrkesuppgiften. För ytterliggare information seSsykKalla.KU3 – För tredje största förvärvskälla aktuellt årTredje största förvärvskälla definieras efter inkomstens storlek. Den förvärvskällasom under året ger den tredje största inkomsten räknas somtredje största förvärvskälla. Som förvärvskälla räknas varje anställning därSkatteverket erhållit en kontrolluppgift från arbetsgivaren samt förvärvskällasom gett inkomst av näringsverksamhet (egenföretagare). Mellan åren1991–2003 är företagarinkomst lika med Inkomst av aktiv näringsverksamhet.Från och med år 2004 är företagarinkomst lika med Inkomstav näringsverksamhet.Inkomst av tredje största förvärvskällaKU3InkInkomst av förvärvskälla som enligt Jobbregistret gett individen det tredjestörsta inkomstbeloppet i form av kontant bruttolön eller företagarinkomstunder aktuellt år. Under förutsättning att inkomsten överstiger 1 000 kr.Anges i hundratal kronor.Observera att 1990 års Inkomst av tredje största förvärvskälla bygger på löneinkomstfrån 1990 och företagarinkomst från 1989.116 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4SysselsättningFram till och med 1990 är företagarinkomst lika med Inkomst av rörelseoch Inkomst av jordbruksfastighet (brukad). Mellan åren 1991–2003 ärföretagarinkomst lika med Inkomst av aktiv näringsverksamhet. Från ochmed år 2004 är företagarinkomst lika med Inkomst av näringsverksamhet.Avseende jämförelsen mellan Inkomst av rörelse/Inkomst av jordbruksfastighet(brukad) och Inkomst av aktiv näringsverksamhet samt hursjuklönens införande och arbetsgivarinträdets avskaffande har påverkatvariabeln Inkomst av tredje största förvärvskälla, se under ”Summainkomst av förvärvskälla”, sid. 125.Arbetsställe (Tredje största förvärvskälla)KU3CFARNrDet arbetsställe som kan kopplas till den förvärvskälla som enligt Jobbregistret41 gett individen tredje störst inkomstbelopp i form av löneinkomsteller företagarinkomst (inkomst av aktiv näringsverksamhet) under aktuelltår 42. Arbetsstället identifieras med hjälp av en arbetsställeidentitet (CFARnummer).Se även beskrivning under Arbetsställe (november) – CFARNr samtArbetsställenummer (november) – AstNr.Vid utlämnade av data från LISA ersätts KU3CFARNr av ett nytt löpnummer.Arbetsställenummer (Tredje största förvärvskälla)KU3AstNrAlla arbetsgivare med verksamhet på mer än en adress är enligt lagskyldiga att ange ett högst femsiffrigt arbetsställenummer på samtligakontrolluppgifter som utges. Detta arbetsställenummer, som bestäms avSCB i samråd med företaget, kan tillsammans med organisationsnumret(KU3PeorgNr) kopplas till rätt arbetsställeidentitet (KU3CFARNr).På kontrolluppgifter för personer som inte kan hänföras till ett faktisktarbetsställe (rörlig personal) anges istället ett s.k. Särskilt arbetsställenummerför olika kategorier av anställda (kod 99980 – 99999). För merinformation se AstNr sid 80.Yrkesställning 3 (Tredje största förvärvskälla)KU3YrkStallnKod 19900 = Personer utan kontrolluppgift1 = Sjömän2 = Anställda (exkl. sjömän) inkl. företagare i eget AB3 = Jordbrukare4 = Företagare41Före 1997 var registrets namn KUAS.421990 utgjordes underlaget till företagarinkomsten av Inkomst av rörelse/Inkomst av Jordbruksfastighet(brukad) för 1989.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 117
Sysselsättning Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Kod 1991–0 = Personer utan kontrolluppgift1 = Sjömän2 = Anställda (exkl. sjömän) inkl. företagare i eget AB4 = FöretagareUppgiften bygger dels på den kontrolluppgift som skall lämnas till skattemyndighetför alla personer som fått lön eller andra ersättningar frånarbetsgivare dels på uppgift om deklarerad inkomst av näringsverksamhet.Arbetsställekommun (Tredje störstaförvärvskälla)KU3AstKommunKommun där arbetsstället (avseende tredje största förvärvskällan) ärbeläget, anges med kommunkod. Kod enligt indelningen den 1/1påföljande år. Uppgift hämtas från Företagsdatabasen (FDB).För kodförteckningar se www.scb.se → Fokusområden → Regioner och kommuner.Se även bilaga 7.När uppgift om arbetsställe saknas sätts arbetsställekommun till 0000. Närarbetsstället är beläget i utlandet sätts arbetsställekommun till 9999.Arbetsställelän (Tredje största förvärvskälla)KU3AstLanLän där arbetsstället (avseende tredje största förvärvskällan) är beläget,anges med länskod. Kod enligt indelningen den 1/1 påföljande år. Uppgifthämtas från Företagsdatabasen (FDB).För förändringar under tidsperioden från och med 1990 se bilaga 7 Regionala koder– Ändringar i läns- och kommunindelningen från och med 1990.När uppgift om arbetsställe saknas sätts arbetsställelän till 00. När arbetsställetär beläget i utlandet sätts arbetsställelän till 99.Institutionell sektorkod (företag)KU3InstKod(1990–1998)Se under Institutionell sektorkod (företag), (InstKod), sid. 89.Institutionell sektorkod (företag)KU3InstKod6(1999–2000)Se under Institutionell sektorkod (företag), (InstKod6), sid. 90.Institutionell sektorkod (företag)KU3InstKod7(2001–)Se under Institutionell sektorkod (företag), (InstKod7), sid. 91.118 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4SysselsättningSektortillhörighet (företag)KU3SektorKodSe under Sektortillhörighet (företag), sid. 93.Näringsgrenstillhörighet enligt SNI 69 (arbetsställe) KU3AstSNI69(1990–1992)Se under Näringsgrenstillhörighet enligt SNI 69 (arbetsställe), sid .95.Näringsgrenstillhörighet enligt SNI 92 (arbetsställe) KU3AstSNI92(1993–2001)Se under Näringsgrenstillhörighet enligt SNI 92 (arbetsställe), sid. 95.Näringsgrenstillhörighet enligt SNI 2002(arbetsställe)KU3AstSNI2002(2002–)Se under Näringsgrenstillhörighet enligt SNI 2002 (arbetsställe), sid. 96.Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2002(arbetsställe), begränsad nivåKU3AstSNI2002B(2002–)Arbetsställets (avseende tredje största förvärvskälla) näringsgren enligt engruppering av näringsgrenskoder för redovisningsändamål utifrånSNI 2002. 42 grupper. Se värdemängd under AstSni2002B.Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2002(arbetsställe), grov nivåKU3AstSNI2002G(2002–)Arbetsställets (avseende tredje största förvärvskälla) näringsgren enligt engruppering av näringsgrenskoder för redovisningsändamål utifrånSNI 2002. 10 grupper. Se värdemängd under AstSni2002G.Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2007(arbetsställe)KU3AstSNI2007(2007–)Arbetsställets (avseende tredje största förvärvskälla) näringsgrenskodenligt standard för svensk näringsgrensindelning (SNI). Se även variabelnAstSNI2007.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 119
120 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerInkomstvariablerInkomst av förvärvskällaInkomst av rörelse/Inkomst av jordbruksfastighet(brukad)FInk89 / FInk90(1990)Summa deklarerad Inkomst av rörelse/Inkomst av jordbruksfastighet (brukad)under året. Anges i hundratal kronor.Inkomst av rörelseFörvärvsverksamhet anses som rörelse om inte inkomsten är hänförlig tillnågot av inkomstslagen jordbruksfastighet, annan fastighet eller tjänst.Verksamheten skall vara yrkesmässigt bedriven. Det innebär att verksamhetenbetingas av varaktighet, självständighet och i regel också av vinstsyfte.Inkomst av rörelse skall redovisas enligt bokföringsmässiga grunder. Detinnebär att hänsyn tas till fordringar, skulder, lager m.m. vid inkomstberäkningen.En rörelses inkomster är därmed skattepliktiga när intäkteruppstår. Utgifterna är avdragsgilla när kostnader uppstår.Inkomst av jordbruksfastighet (brukad)För att en intäkt skall tas upp i inkomstslaget jordbruksfastighet krävs attfastigheten till sin beskattningsnatur är jordbruksfastighet.Jordbruksfastighet anses brukad om ersättningar för utfört arbete, försåldavaror eller egen avverkning o.d. sammanlagt uppgår till ett belopp av merän 15 000 kr.Detta förhållande gäller oavsett antalet delägare eller storleken av var ochens arbetsinsats.Till intäkt av jordbruksfastighet hänförs allt vad av fastighet, som taxeratssom jordbruksfastighet, kommit ägaren eller brukaren tillgodo såsomvärde av bostad, intäkt av jord- och skogsbruk eller intäkt av annat slag.Till jordbruk hänförs växtodling på åker och äng, även då sådan bedrivs förindustriellt behov, samt i samband därmed bedriven djurskötsel, varunderinbegrips utnyttjande av bete på såväl skogsmark som annan mark.Trädgårdsskötsel räknas till jordbruk då den drivs tillsammans med annatjordbruk.Inkomst av jordbruksfastighet ska redovisas enligt bokföringsmässigagrunder. Det innebär att hänsyn skall tas till fodringar, skulder, lager m.m.En rörelses inkomster är därmed skattepliktiga när intäkten uppstår. Utgifternaär avdragsgilla när kostnader uppstår.Den summerade variabeln i LISA finns även för 1989 eftersom Sysselsättningsstatusoch samtliga variabler som är kopplade till novemberanställningen1990, bygger på 1989 års uppgift om Inkomst av rörelse/Inkomst avjordbruksfastighet (brukad).<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 121
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Observera att det är Inkomst av rörelse/Inkomst av jordbruksfastighet (brukad) för1989 som är delkomponent i variablerna ”Summa inkomst av största förvärvskälla”och ”Arbetsinkomst” för 1990. Även övriga variabler som 1990 helt ellerdelvis bygger på företagarinkomst, bygger på 1989 års inkomst (undantagetSumma inkomst av förvärvskälla).Kontant bruttolönLoneInkSumma kontant bruttolön m.m. under året, enligt kontrolluppgift tillSkatteverket (SKV) från arbetsgivare. Anges i hundratal kronor.Utbetalare av lön eller annan ersättning är skyldig att lämna en kontrolluppgiftom beloppet överstiger 100 kronor. Om ersättningen/förmånen harbetalts ut av fysisk person eller svenskt dödsbo behöver kontrolluppgiftinte lämnas om ersättningen etc. sammanlagt haft ett lägre värde än 1 000kr för hela året. Har skatt dragits på ersättningen skall kontrolluppgiftlämnas oavsett ersättningens storlek.Som Kontant bruttolön m.m. redovisas i huvudsak sådan ersättning (brutto),som arbetsgivaren/utbetalaren ska betala arbetsgivaravgift för. Detta gälleräven ersättning för arbete till näringsidkare (fysisk person) som har A-skattesedel. Ersättningen redovisas brutto även i de fall då arbetsgivarenfår göra kostnadsavdrag vid beräkning av arbetsgivaravgift. Dessutom skavissa skattepliktiga, kontanta ersättningar, för vilka arbetsgivaravgifter intebetalas, redovisas under kontant bruttolön. Detta gäller kontant bruttolönsom under året inte uppgått till 1 000 kr per mottagare och lön till personersom vid årets utgång fyllt 65 år.Som Kontant bruttolön m.m. redovisas även:Ersättning för endagsförrättningar, dvs. tjänsteresor som inte varit förenademed övernattning, ”endagstraktamente”.• Den del av traktamente som överstiger avdragsgilla schablonbelopp vidinrikes tjänsteresa respektive normalbelopp vid utrikes resa.• Den del av ersättning, för resa med egen bil i tjänsten, som överstiger18 kr/mil 43.• Den del av ersättning, för resa i tjänsten med förmånsbil, som överstiger6 kr/mil (kostnad för diesel) och 9 kr/mil (kostnad för övriga drivmedel).44• Sjukpenning (arbetsgivarinträde) (till och med 30/6 1992).• Sjuklön som betalas ut via arbetsgivaren (från och med 1992).• Ersättningar för resor mellan bostad och arbetsplats, även i sambandmed kortvariga anställningar och uppdrag.• Avgångsvederlag, som arbetsgivaren betalar ut på grund av att enanställning upphör.43Från och med inkomståret 2006. För inkomståret 2005 gick gränsen vid 17 kr/mil. Förinkomståren 2001–2004 gick gränsen vid 16 kr/mil, för inkomståret 2000 vid 15 kr/mil ochdessförinnan vid 13 kr/mil.44Från och med inkomståret 2001, dessförinnan gick gränserna vid 5kr/mil respektive 8kr/mil.122 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Inkomstvariabler• I vissa fall, medel som utbetalas av en vinstandelsstiftelse.• Utbetalning av semestermedel från semesterkassa.• Premiebeloppet för frivillig försäkring (annan än tjänstereseförsäkring),som arbetsgivaren har betalat och där den anställde är försäkringstagaren.• Den del av generationsväxlingsersättningen som arbetsgivaren bidrarmed (1998–2000).• Marie Curie-stipendium. Ges från Europeiska gemenskaperna (fr.o.m.1999).Med bruttolön avses lönen utan avdrag för skatt, intresseavdrag, avdragför ersättning till arbetsgivaren för bilförmån och dylikt.Förmåner som presentkort, obligationer, aktier eller andra värdepapperanses jämställda med kontanta medel. Värdet av sådan förmån ska därförtas upp som kontant lön.SCB erhåller en kopia av alla kontrolluppgifter från Skatteverkets databas.Kontant bruttolön redovisas1990–1991: Inklusive sjukpenning (arbetsgivarinträde) 451992: Inklusive sjukpenning (arbetsgivarinträde) 39 ochinklusive sjuklön (första 14 dagarna/sjukperiod)1993–1996: Inklusive sjuklön (första 14 dagarna/sjukperiod)1997 – 31/3 1998: Inklusive sjuklön (första 28 dagarna/sjukperiod)1/4 1998 – 30/6 2003: Inklusive sjuklön (första 14 dagarna/sjukperiod)1/7 2003 – 2004: Inklusive sjuklön (första 21 dagarna/sjukperiod)2005–: Inklusive sjuklön (första 14 dagarna/sjukperiod)Privatanställda tjänstemän, tjänstemän anställda inom kooperationen,statligt anställda samt kommun- och landstingsanställda erhållerkompletterande ersättning i form av sjuklön till och med den 90:e dagen isjukperioden 46 .Kontant bruttolön enligt justerad metodLoneInkJ(2003)Kontant bruttolön utifrån de förutsättningar som gäller enligt den justerademetod för framställningen av den Registerbaserade arbetsmarknadsstatistikensom infördes fr.o.m. årgång 2004. Uppgiften har tagits framavseende årgång 2003 för att underlätta jämförelser över tid.Se bilaga 3 "Justerad metod för framställning av den Registerbaseradearbetsmarknadsstatistiken".45För statstjänstemän och vissa andra gäller s.k. ”arbetsgivarinträde” i den allmänna försäkringen.Det betyder att arbetsgivaren lämnar sjuklön och att arbetsgivaren sedan, från försäkringskassan,får den sjukpenning/arbetsskadeersättning som den anställde har rätt till.Den 1/7 1992 upphörde arbetsgivarinträdet.46Gäller anställda med rätt till sjuklön.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 123
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Inkomstöverskott av aktiv näringsverksamhetFInk(1991–2003)Summa deklarerad inkomst från aktiv näringsverksamhet under året 47.Anges i hundratal kronor.Inkomst av yrkesmässigt bedriven förvärvsverksamhet anses som inkomstav näringsverksamhet om inkomsten inte räknas in under inkomstslagenkapital eller tjänst. De s.k. rörelsekriterierna ska föreligga; verksamhetenska kännetecknas av varaktighet, självständighet och vinstsyfte. Av dessakrav är vinstsyfte i första hand avgörande för gränsdragningen mot hobbyverksamhetsom beskattas i inkomstslaget tjänst. Även kravet på självständighethar betydelse för gränsdragningen mot inkomstslaget tjänst.Varaktigheten utgör gränsen mot inkomstslaget kapital (bl.a. realisationsvinster).I en näringsverksamhet är driftsförluster avdragsgilla men intekapitalförluster. Som kapitalförlust anses sådan förlust som inte harsamband med någon förvärvskälla samt förlust som visserligen har sådantsamband men inte kan anses normal för förvärvskällan i fråga.En verksamhet är aktiv om man i inte oväsentlig omfattning (minst 600timmar) arbetat i verksamheten eller att verksamheten huvudsakligenbedrivits med egen arbetsinsats. Verksamheter som är aktiv näringsverksamhetbildar tillsamman en förvärvskälla, även om verksamheterna är avhelt olika slag.1991–1993: I inkomstslaget näringsverksamhet kan flera förvärvskällorförekomma. Uppdelningen på förvärvskällor får främst betydelse i de fallförvärvskällan ger underskott. Om inkomstberäkningen i viss förvärvskällaresulterar i underskott, får detta inte utan vidare avräknas från överskott iandra förvärvskällor.1994–2003: Förvärvskällebegreppet har ändrats. Fysisk person och dödsbobehöver inte dela upp sin enskilda näringsverksamhet i förvärvskällor.Varje handelsbolags näringsverksamhet utgör hos delägaren en förvärvskälla.Den som är delägare i två handelsbolag har alltså två förvärvskällor.Även den som vid sidan av egen näringsverksamhet är delägare i etthandelsbolag har två förvärvskällor. Självständig näringsverksamhet iutlandet utgör alltid en särskild förvärvskälla. Uppdelningen på förvärvskällorfår främst betydelse i de fall förvärvskällan ger underskott. Ominkomstberäkningen i viss förvärvskälla resulterar i underskott, får dettainte utan vidare avräknas från överskott i andra förvärvskällor.47Någon motsvarighet till Inkomst av aktiv näringsverksamhet finns inte för åren innan1991. Approximativt omfattar variabeln de tidigare variablerna Inkomst av rörelse ochInkomst av jordbruksfastighet (brukad) plus den del av Inkomst av annan fastighet änjordbruksfastighet som kan hänföras till aktiv näringsverksamhet. Denna del av Inkomst avannan fastighet än jordbruksfastighet kan dock ej specificeras i inkomststatistiken före 1991.124 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerNettoinkomst av näringsverksamhetInkFNetto(2003–)Nettoinkomst från näringsverksamhet under året. Anges i hundratal kronor.Även negativa värden kan förekomma.Utifrån uppgifterna i de Standardiserade räkenskapsutdragen (SRU) somavser personens näringsverksamhet beräknas företagsinkomsten enligtföljande:Resultat (över- eller underskott)+ betalda pensionsförsäkringspremier+ föregående års underskott+ reseavdrag− sjukpenning för företagare= Justerat över- eller underskottNettoinkomst av aktiv näringsverksamhetInkFNettoA(2004–)Nettoinkomst från aktiv näringsverksamhet under året. Anges i hundratalkronor. Även negativa värden kan förekomma.Utifrån uppgifterna i de Standardiserade räkenskapsutdragen (SRU) somavser den näringsverksamhet som betraktas som aktiv beräknas företagsinkomstenenligt följande:Resultat (över- eller underskott)+ betalda pensionsförsäkringspremier+ föregående års underskott+ reseavdrag− sjukpenning för företagare= Justerat över- eller underskottFör att betraktas som aktiv ska verksamheten motsvara minst en tredjedelav den tid som åtgår för en vanlig anställning på heltid.Summa inkomst av förvärvskälla, exkl. underskottForvInk(1990–)1990 summerar variabeln Kontant bruttolön och Inkomst av rörelse/Inkomst avjordbruksfastighet (brukad).1991– summerar variabeln Kontant bruttolön och Inkomst av aktiv näringsverksamhetunder förutsättning att Inkomst av aktiv näringsverksamhet är positiv,i annat fall redovisar variabeln endast Kontant bruttolön.Summa inkomst av förvärvskälla anges i hundratal kronor.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 125
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4I variabeln Inkomst av rörelse/Inkomst av jordbruksfastighet (brukad) 1990 ingårinte den del av Inkomst av annan fastighet som 1991–2002 ingår i Inkomst avaktiv näringsverksamhet. Denna kan ej specificeras i 1990 års inkomststatistik.Till och med den 30/6 1992 ingår sjukpenning (arbetsgivarinträde) i Summainkomst av förvärvskälla. Arbetsgivarinträdet gäller främst de statligtanställda. Från och med den 1/1 1992 ingår i Summa inkomst av förvärvskälladen sjuklön som arbetsgivaren betalar vid kortare sjukfrånvaro (de första14 dagarna i en sjukperiod).Undantaget de statligt anställda, ökar således Inkomst av förvärvskällamed sjuklönebeloppet jämfört med åren 1990 och 1991. Denna ökninggäller för anställda med anställningstid minst en månad, som på så vis,relativt sjukskrivna egna företagare, uppdragstagare och korttidsanställda,får en större inkomst av förvärvskälla. För statligt anställda begränsas frånoch med den 1/7 1992 den sjukersättning som ingår i Inkomst av förvärvskälla,till ersättning för sjukperiodens 14 första dagar.Från och med 1/7 1997 och till och med 31/3 1998 omfattar sjuklönen de 28första dagarna av en sjukperiod, vilket innebär att inkomst av förvärvskällai än större utsträckning under denna period omfattar även ersättning vidsjukdom. Från och med 1/4 1998 till och med 30/6 2003 omfattar sjuklöneperioden14 dagar. Från och med 1/7 2003 till och med 31/12 2004 omfattarden de 21 första dagarna av en sjukperiod. Från och med 1/1 2005 omfattarden de 14 första dagarna av en sjukperiod.För ytterligare information se under Kontant bruttolön sid. 122, underInkomst av rörelse/Inkomst av jordbruksfastighet (brukad) sid. 121 och Inkomstav aktiv näringsverksamhet sid. 124.Summa inkomst av förvärvskälla inkl. underskottav näringsverksamhetForvInkNetto(2004–)Anges i hundratal kronor. Även negativa värden kan förekomma.Summerar variablerna kontant bruttolön (LoneInk) och nettoinkomst avnäringsverksamhet (InkFNetto).Även sjuklön ingår i Summa inkomst av förvärvskälla. Lagen om sjuklöninfördes 1992. Från och med 1/1 1997 till och med 31/3 1998 omfattar sjuklöneperioden28 dagar. Från och med 1/7 2003 till och med 31/12 2004 omfattarsjuklöneperioden 21 dagar, medan den under övriga perioder omfattarde 14 första dagarna av sjukfallet.Summa inkomst av förvärvskälla inkl. underskottav näringsverksamhet (aktiv)ForvInkNettoA(2004–)Anges i hundratal kronor. Även negativa värden kan förekomma.Summerar variablerna kontant bruttolön (LoneInk) och nettoinkomst av aktivnäringsverksamhet (InkFNettoA).126 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerÄven sjuklön ingår i Summa inkomst av förvärvskälla. Lagen om sjuklöninfördes 1992. Från och med 1/1 1997 till och med 31/3 1998 omfattar sjuklöneperioden28 dagar. Från och med 1/7 2003 till och med 31/12 2004omfattar sjuklöneperioden 21 dagar, medan den under övriga perioderomfattar de 14 första dagarna av sjukfallet.Inkomst av passiv näringsverksamhetPasNar(1991–)Anges i hundratals kronor. I inkomstslaget näringsverksamhet kan fleraförvärvskällor förekomma. Uppdelningen på förvärvskällor får främstbetydelse i de fall förvärvskällan ger underskott. Om inkomstberäkningen iviss förvärvskälla resulterar i underskott, får detta inte utan vidare avräknasfrån överskott i andra förvärvskällor.En förvärvskälla består av en eller flera verksamheter och utgör antingenaktiv eller passiv näringsverksamhet. En verksamhet är aktiv om näringsidkareni inte oväsentlig omfattning arbetat i verksamheten. Annan verksamhetutgör passiv verksamhet. Kravet på aktivitet innebär i normalfalletatt man skall ha ägnat sysslorna i verksamheten minst en tredjedel av dentid som åtgår för en vanlig anställning på heltid. Självständig näringsverksamheti utlandet utgör alltid passiv näringsverksamhet. Verksamhet somtidigare varit passiv, men som blir aktiv, skall anses vara passiv så längeunderskott finns kvar att utnyttja.Uppdelningen i aktiv eller passiv näringsverksamhet har betydelse föruttag av egenavgifter och särskild löneskatt samt för grundavdrag ochavdrag för pensionsförsäkring.1994 ändras förvärvskällebegreppet. Fysisk person och dödsbo behöverinte dela upp sin enskilda näringsverksamhet i förvärvskällor. Varjehandelsbolags näringsverksamhet utgör hos delägaren en förvärvskälla.Den som är delägare i två handelsbolag har alltså två förvärvskällor. Ävenden som vid sidan av egen näringsverksamhet är delägare i ett handelsbolaghar två förvärvskällor. Självständig näringsverksamhet i utlandetutgör alltid en särskild förvärvskälla. Uppdelningen på förvärvskällor fårfrämst betydelse i de fall förvärvskällan ger underskott. Om inkomstberäkningeni viss förvärvskälla resulterar i underskott, får detta inte utan vidareavräknas från överskott i andra förvärvskällor.Bedömningen om verksamheten varit aktiv eller passiv görs för hela förvärvskällan.1990 finns inte begreppet passiv näringsverksamhet. Att försöka efterliknabegreppet med hjälp av inkomst från jordbruksfastighet (ej brukad) etc. har ej gjortsdå jämförbarheten blir haltande på grund av förändringar i och medskattereformen.Deklarerad löneinkomstDekLon(1991–)Variabeln är en beräkning av den lön som deklarerats. Anges i hundratalkronor.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 127
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Variabeln är beräknad som bruttoinkomsten av tjänst, punkt 1 i deklarationsblankettenmed avdrag för sociala ersättningar och med tillägg för denersättning för tjänsteresor som överstiger yrkat avdrag härför. Därifrån haravdrag gjort för sjukpenning med arbetsgivarinträde (1991–1992). Därtillhar lagts sjöinkomst.Från och med 1994 redovisas här även inkomst från fåmansföretag.Från och med 1992 ingår den sjuklön som arbetsgivaren betalar ut.Från och med 1998 ingår sjöinkomsten i den ordinarie skatteberäkningenvilket betyder att sjöinkomsten inte behöver läggas på separat.Förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar,exkl. underskottForvErsSumma Kontant bruttolön, Inkomst av aktiv näringsverksamhet 48, Sjukpenning,Havandeskapspenning, Smittbärarpenning, Sjuklönegaranti, Skattepliktigarbetsskadeersättning, Föräldrapenning vid barn födelse elleradoption, Tillfällig föräldrapenning för vård av barn, Närståendepenningoch Rehabiliteringsersättning. Anges i hundratal kronor.Observera att 1990 års Förvärvsinkomst utgörs av företagarinkomst från1989 och övriga inkomster från 1990.Förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar redovisas endast närKontant bruttolön eller Inkomst av aktiv näringsverksamhet (motsvarande)är större än noll.Förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar,inklusive underskott av näringsverksamhetForvErsNetto(2003–)Summa Kontant bruttolön, Inkomst av näringsverksamhet 49, Sjukpenning,Havandeskapspenning, Smittbärarpenning, Sjuklönegaranti, Skattepliktigarbetsskadeersättning, Föräldrapenning vid barn födelse eller adoption,Tillfällig föräldrapenning för vård av barn, Närståendepenning ochRehabiliteringsersättning.Anges i hundratal kronor. Även negativa värden kan förekomma.Förvärvsinkomsten som redovisas i variabeln ForvErsNetto omfattarunder- och överskott av både aktiv och passiv näringsverksamet.ForvErsNetto redovisas endast när Kontant bruttolön eller Inkomst avnäringsverksamhet är skilt från noll.481990 är företagarinkomsten lika med Inkomst av rörelse/Inkomst av jordbruksfastighet(brukad). Inkomst av aktiv näringsverksamhet inkluderas i summan endast när Inkomst avaktiv näringsverksamhet (motsvarande) är större än noll.491990 är företagarinkomsten lika med Inkomst av rörelse/Inkomst av jordbruksfastighet(brukad).128 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerFörvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar,inklusive underskott av aktiv näringsverksamhetForvErsNettoA(2004–)Summa Kontant bruttolön, Inkomst av aktiv näringsverksamhet, Sjukpenning,Havandeskapspenning, Smittbärarpenning, Sjuklönegaranti,Skattepliktig arbetsskadeersättning, Föräldrapenning vid barn födelse elleradoption, Tillfällig föräldrapenning för vård av barn, Närståendepenningoch Rehabiliteringsersättning.Anges i hundratal kronor. Även negativa värden kan förekomma.Förvärvsinkomsten som redovisas i variabeln ForvErsNettoA omfattaräven underskott av aktiv näringsverksamhet.ForvErsNettoA redovisas endast när Kontant bruttolön eller Inkomst avnäringsverksamhet är skilt från noll.Arbetstidsrelaterad social inkomstUnder Arbetstidsrelaterad social inkomst definieras inkomster, ersättningar,lån och bidrag som, i princip, endast betalas ut för tid då arbete ej utförs. Iförekommande fall redovisas även uppgifter om antal dagar/månader medersättning under året.StudierStudiemedel och studiehjälp (lån/bidrag)StudMedStudiemedel och studiehjälp anges i hundratal kronor.StudiemedelStudiemedel erhålls för studier vid universitet, högskolor eller annan eftergymnasialutbildning. Från och med det andra kalenderhalvåret det år manfyller 20 år kan studiemedel erhållas också för studier i gymnasieskola, ikommunal och statlig vuxenutbildning, på folkhögskola eller annangodkänd utbildning på gymnasial nivå.Studiemedlet består av studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel.Utöver dessa grundbelopp kan studiemedel, under visa omständigheter,även utgå till den studerande i form av merkostnadslån, tilläggsbidrag ochtilläggslån.I regel kan man inte få studiemedel under mer än sex terminer för studierpå grundskole- och gymnasienivå och tolv terminer för studier på eftergymnasialnivå 50 och ej utan särskilda skäl efter det att man fyllt 45 år.50Fr.o.m. 1/7 2001 beräknas studiemedlet per vecka och inte som tidigare per månad.Studiemedel kan nu ges för studier på eftergymnasial nivå i 240 veckor (6 år), för studier pågymnasial nivå i 120 veckor (3 år) och för studier på grundskolenivå 80 veckor (2 år).<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 129
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Även utländska medborgare som varit bosatta och arbetat i Sverige i minsttvå år kan få studiemedel. Flyktingar kan få studiemedel utan att ha bott iSverige i två år liksom utländska medborgare som uppfyller villkorenenligt EG-rätten.Om inkomsten är högre än för terminen aktuellt fribelopp minskas studiemedlen.Det finns även möjlighet att söka studiemedel för studier utomlands, utgångspunktenär att du ska vara svensk medborgare 51och ha varit folkbokfördi Sverige de senaste två åren. Den utländska utbildningen måsteomfatta minst tre månaders heltidsundervisning.1990: Studiemedelsbeloppet är högst 175 procent av prisbasbeloppet. Extrastudiemedel kan erhållas under övergångsperiod som kompensation föravskaffat barntillägg för dem som börjat studera under dessa förutsättningar52.1991–1992: Studiemedelsbeloppet är högst 180 procent av prisbasbeloppet.1993: Studiemedelsbeloppet motsvarar åter ca 175 procent av prisbasbeloppet.Från och med 1993 kan man även få ett extra studielån 53för t.ex. dubbelbosättning, terminsavgifter eller särskilt höga materialkostnader (gesrestriktivt).Från och med den 1/7 2001 förändras studiemedlet till att omfatta tvåbidragsnivåer. På den lägre bidragsnivån höjs bidragets andel av totalbeloppetfrån 27,8 till 34,5 procent. För det högre bidraget utgör bidragetsandel 82 procent av totalbeloppet. Det högre bidraget kan fås för studiervid kommunal vuxenutbildning som inte är påbyggnadsutbildning och vidfolkhögskolans allmänna linjer. Det högre bidraget kan även fås om mansaknar slutbetyg från treårig gymnasieutbildning, om man repeterar eller54kompletterar på grundskole- eller gymnasienivå , studerar på högskolenivåpå utbildningsprogram som leder fram till specialpedagogexameneller på specialpedagogisk påbyggnadsutbildning. Det högre bidraget ärenbart avsett för personer som är 25 år eller äldre. År 2001 är det cirka 21800 personer som erhåller det högre bidraget, cirka 85 procent av dessa fårbidraget då de saknar grundskole- eller gymnasiekompetens. År 2009 ärdet cirka 35 000 personer som får det högre bidraget, varav endast någraenstaka procent för studier på eftergymnasial nivå.Om man är 25 år eller äldre kan man, oavsett utbildningsnivå, få etttilläggslån i högst tre år. En förutsättning för att få detta tilläggslån är attman under de tolv månader som föregår terminsstarten har haft eninkomst som överstiger ett visst belopp.51Utländska medborgare kan i vissa fall få studiemedel för utlandsstudier.52Fr.o.m. läsåret 1996/97 fanns inte längre några studerande som skulle ha kunnat få extrastudiemedel i stället för det gamla barntillägget.53Fr.o.m. 1/7 2001 kallas detta extra studielån för merkostnadslån.54Möjligheten för repetitions- och kompletteringsstuderande på gymnasienivå att få dethögre bidraget avskaffades fr.o.m. 2004, övergångsregler fanns under det första halvåret2004.130 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerFribeloppet höjs med 65 procent. För vårterminen 2005 är fribeloppet förheltidsstuderande 41 862 kronor (under perioden 1/1–30/6) och för höstterminen2005 56 637 kronor (under perioden 1/7–31/12).År 2004 upphörde möjligheten att få det högre bidraget för repetitions- ochkompletteringsstuderande på gymnasienivå, regeländringen trädde i kraftden 1/1 2004. En övergångsregel för fortsättningsstuderande fanns underdet första halvåret 2004.Från och med den 1 januari 2006 kan studenter som har barn beviljas etttilläggsbidrag. Bidragets storlek beror dels på om man studerar heltid ellerdeltid, dels på hur många barn man har.Från och med den 1 juli 2006 höjs den övre åldersgränsen för studiemedel tillt.o.m. det år man fyller 54 år. Rätten till studielån begränsas nu fr.o.m. detår man fyller 45 år.I och med den nya studiestödsreformen 2001 slås studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd(SVUX) och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (SVUXA) sammantill ett nytt sammanhållet studiemedel som i LISA redovisas undervariabeln Studiemedel och studiehjälp. Genom särskilda övergångsbestämmelserkan vuxenstudiestöd beviljas till den som påbörjat studier medSVUX/SVUXA före den 1/6 2001, övergångsperioden sträcker sig till den30/6 2003.Maximalt studiemedelsbelopp för termin om 4,5 månader, heltidsstudier 55:1990: 25 912 kr, varav 7 631 kr i studiebidrag1991: 28 980 kr, varav 8 579 kr i studiebidrag1992: 30 330 kr, varav 8 978 kr i studiebidragVT 1993: 30 341 kr, varav 8 981 kr i studiebidragHT 1993: 30 186 kr, varav 8 391 kr i studiebidrag1994: 30 888 kr, varav 8 586 kr i studiebidrag1995: 31 326 kr, varav 8 707 kr i studiebidrag1996: 31 765 kr, varav 8 829 kr i studiebidrag1997: 31 853 kr, varav 8 854 kr i studiebidrag1998–1999: 31 941 kr, varav 8 878 kr i studiebidrag2000: 32 116 kr, varav 8 928 kr i studiebidrag.VT 2001: 32 380 kr, varav 8 937 kr i studiebidragHT 2001: 32 380 kr, varav 11 140 kr/26 560 kr i studiebidrag(lägre/högre bidragsnivån), 7 300 kr (tilläggslån)2002: 33 260 kr, varav 11 440 kr/27 280 kr i studiebidrag(lägre/högre bidragsnivån), 7 500 kr (tilläggslån)2003: 33 880 kr, varav 11 640 kr/27 780 kr i studiebidrag(lägre/högre bidragsnivån), 7 640 kr (tilläggslån)2004: 34 500 kr, varav 11 860 kr/28 280 kr i studiebidrag(lägre/högre bidragsnivån), 7 780 kr (tilläggslån)2005: 34 580 kr, varav 11 880 kr/28 360 kr i studiebidrag(lägre/högre bidragsnivån), 7 800 kr (tilläggslån)55Fr.o.m. 1/7 2001: Studiemedelsbelopp för termin omfattande 20 veckors heltidsstudier.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 131
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4VT 2006:34 840 kr, varav 11 980 kr/28 580 kr i studiebidrag(lägre/högre bidragsnivån), 7 800 kr (tilläggslån)HT 2006: 36 280 kr, varav 12 460 kr/29 060 kr i studiebidrag(lägre/högre bidragsnivån)2007: 36 820 kr, varav 12 640 kr/29 480 kr i studiebidrag(lägre/högre bidragsnivån), 7 960 kr (tilläggslån)2008: 37 460 kr, varav 12 860 kr/30 000 kr i studiebidrag(lägre/högre bidragsnivån), 8 100 kr (tilläggslån)2009: 39 100 kr, varav 13 420 kr/31 320 kr i studiebidrag(lägre/högre bidragsnivån), 8 460 kr (tilläggslån)Av det totala antalet registrerade i högskoleutbildning på grundläggandenivå och forskarnivå var det under läsåret 2003/2004 ca 71 procent somutnyttjade statligt studiestöd. Av dem som var registrerade i studier motyrkesexamen var 88 procent studiemedelstagare. Av dem som var inskrivnapå kurser och övriga program var 64 procent studiemedelstagareoch av dem i forskarutbildning var 3 procent studiemedelstagare.År 2009 erhöll 443 942 personer studiebidrag, 18 procent av dem fick ävenett tilläggsbidrag, 68 procent tog ett grundlån, 5 procent ett merkostnadslånoch 5 procent ett tilläggslån. Antalet utlandsstuderande med studiemedelvar 29 380.Det bör uppmärksammas att det år som en utbetalning har verkställts intealltid är det samma som det år som studierna har bedrivits.StudiehjälpStuderande under 20 år som går på gymnasial utbildning på gymnasieskola,kommunal och statlig vuxenutbildning, folkhögskola eller annangodkänd gymnasial utbildning kan få studiehjälp. Studiehjälpen lämnastidigast från och med kvartalet efter 16-årsdagen och längst till och medvårterminen det år man fyller 20 år. Man måste läsa på heltid för att få stöd(undantaget studier på individuella programmet).Studiehjälpen består av studiebidrag, extra tillägg (låga familjeinkomster) ochinackorderingstillägg 56. Studiehjälpen som är skattefri betalas ut månadsvisoch i efterskott.57Studiebidrag och extra tillägg betalas normalt ut för tio månader om manstuderar ett helt läsår. Inackorderingstillägg betalas ut för nio månader.56Fram till den 1/7 1992 fanns även möjlighet att få studielån.57Innan 2003 beviljades studiebidrag och extra tillägg för nio månader.132 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerStudiebidrag:1990: 560 kr/månad1991: 750 kr/månadVT 1992: 835 kr/månadHT 1992: 750 kr/månadVT 1993: 835 kr/månadHT 1993–1995: 750 kr/månad1996–1997: 640 kr/månad1998–1999: 750 kr/månad2000: 850 kr/månad2001–2006: 950 kr/månad2007–2009: 1 050 kr/månadExtra tillägg:VT 1990: 220–660 kr/månad1990/91: 230–690 kr/månad1991/92: 250–750 kr/månad1992/93: 265–795 kr/månad1993/94: 275–825 kr/månad1994/95–2009: 285–855 kr/månadInackorderingstillägg:VT 1990: 890–1 790 kr/månad1990/91: 935–1 880 kr/månad1991/92: 1 000–2 010 kr/månad1992/93: 1 070–2 150 kr/månad1993/94: 1 150–2 300 kr/månad1994/95: 1 170–2 350 kr/månad1995/96–2009: 1 190–2 350 kr/månadStudielån inom studiehjälpen:VT 1990: Lån upp till 3 438 kr/månad1990/91: Lån upp till 3 758 kr/månad1991/92: Lån upp till 4 444 kr/månad1993 saknas uppgift om studiehjälp för de elever som påbörjat eller avslutatsina studier under höstterminen.Barn som fyllt 16 år men fortfarande går i grundskola eller får motsvarandeundervisning i annan skolform erhåller förlängt barnbidrag i stället förstudiehjälp.Studerande på gymnasieskolan som fyller 16 år under årets sista kvartal fårbarnbidrag året ut. För åren 1994–1996 finns dock studiehjälpbelopp redovisatäven för dessa 16-åringar.År 2007 fanns 83 procent av dem som erhöll studiehjälp inom kommunalagymnasieskolan, 16 procent inom fristående gymnasieskolan, övriga fannsinom komvux och folkhögskola.VuxenstudiestödVuxenstudiestöd är sammanfattande benämning för Särskilt vuxenstudiestödtill studerande vid vissa lärarutbildningar (Lärar-SVUX), Särskilt vuxenstudiestödtill studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar(NT-SVUX), Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (SVUXA), Särskiltvuxenstudiestöd för övriga (SVUX) och Särskilt utbildningsbidrag (UBS).<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 133
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4I och med den nya studiestödsreformen 2001 slås studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd(SVUX) och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (SVUXA) sammantill ett nytt sammanhållet studiemedel. Genom särskilda övergångsbestämmelserkan vuxenstudiestöd beviljas till den som påbörjat studiermed SVUX/SVUXA före den 1/6 2001, övergångsperioden sträcker sig tillden 30/6 2003.I LISA-databasen finns ingen variabel som specifikt summerar Vuxenstudiestödet.Särskilt vuxenstudiestöd, bidragsdel (arbetslösa), (SVUXA) SVuxA(1997–2003)Från och med 1997 redovisas Särskilt vuxenstudiestöd, bidragsdel (arbetslösa)(SVUXA) och Särskilt vuxenstudiestöd, bidragsdel (övriga) (SVUX) itvå separata variabler. SVUXA anges i hundratal kronor.För att få SVUXA krävs att man arbetat minst tre år, är anmäld som arbetssökandehos arbetsförmedling, ej kunnat få lämpligt arbete (arbetslös) samtatt man under det kalenderår då studierna påbörjas fyller minst 21 år 58.Ersättningen är 65 procent av A-kassaersättning eller enligt fastställtminimibelopp om man ej uppfyller villkoren för ersättning från A-kassa.Minimibeloppet är något högre för SVUXA än SVUX.Även medlen för SVUXA är begränsade. Reglerna för denna stödforminnebär dock att det inte görs ett urval bland de som söker utan att stödbeviljas i den ordning ansökningarna kommer in tills pengarna tar slut.Studierna skall bedrivas på grundskole- eller gymnasienivå, för gymnasialastudier beviljas SVUXA dock för max två terminer 59.För att få särskilt vuxenstudiestöd måste studierna omfatta minst 15 dagarper termin för heltidsstuderande och minst 30 dagar per termin för deltidsstuderande.Vuxenstudiebidraget är skattepliktigt.Beslutande och utbetalande myndighet för denna åtgärd är CSN.Särskilt vuxenstudiestöd (de som ej har rätt till ersättning från A-kassa ersättsmed lägsta beloppet):1989/90: 4 260–7 080 kr/månad1990/91–1991/92: 4 650–7 760 kr/månad1992/93–1994/95: 4 830–8 070 kr/månad1995/96–HT 1997: 3 300–8 070 kr/månadVT 1998–VT 2001: 3 420–8 280 kr/månadHT 2001:3 870–9 720 kr/månadOm man tillhör A-kassa tillkommer ett barntillägg för varje barn under 16 år:Barntillägget är 1990: 840kr/mån, 1991: 900 kr/mån, 1992–1993: 960 kr/månoch 1994: 990 kr/mån. Rätt till barntillägg upphör från och med hösten 1995.Möjligheterna att få SVUXA har ökat under 90-talet; i början var möjligheternabegränsade till vissa län. Våren 1993 beslutades om en snabb förstärkningav medlen, som fördes över från <strong>AM</strong>S.58T.o.m. läsåret 1992/93 gällde minst fyra års arbete och fyllda 25 år.59Fr.o.m. vårterminen 1999 kan stödet beviljas för upp till fyra terminers studier pågymnasienivå.134 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerNär det särskilda utbildningsbidraget (UBS) införs 1997, minskar intressetför SVUXA. UBS består i sin helhet, till skillnad från SVUXA, av bidrag (seSärskilt utbildningsbidrag).Den 1/7 2001 avskaffas särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (SVUXA) ochersätts av det nya studiemedlet. Genom särskilda övergångsbestämmelserkan vuxenstudiestöd beviljas till den som påbörjat studier med SVUXAföre den 1/6 2001, övergångsperioden sträcker sig till den 30/6 2003.Antal studerande med SVUXA enligt CSN:Läsåret 1990/91: 1 069 1997: 43 215Läsåret 1991/92: 1 173 1998: 28 718Läsåret 1992/93: 4 910 1999: 41 349Läsåret 1993/94: 45 500 2000: 52 188Läsåret 1994/95: 59 476 2001: 36 531Läsåret 1995/96: 40 988 2002: 10 3591996: 53 911 2003: 1 702SVUXA skall ej förväxlas med den utbildning <strong>AM</strong>S köper in från reguljärautbildningsväsendet (där ersättningen är i form av utbildningsbidrag).Särskilt vuxenstudiestöd, bidragsdel (övriga) (SVUX)SVux(1997–2003)Från och med 1997 redovisas Särskilt vuxenstudiestöd, bidragsdel (övriga)(SVUX) och Särskilt vuxenstudiestöd, bidragsdel (arbetslösa) (SVUXA) itvå separata variabler. SVUX anges i hundratal kronor.Vuxna som förvärvsarbetat/haft egen rörelse/gjort värnplikt/vårdat egetbarn/vårdat handikappad/sjuk person i minst fyra år och studerar pågrundskole- eller gymnasienivå har rätt att söka vuxenstudiestöd.Detta stöd är i första hand avsett för dem som har kort utbildning och somtar ledigt från sitt arbete för att studera.Alla som söker kan ej få särskilt vuxenstudiestöd, utan den som bedöms hastörst behov av utbildning och stöd har företräde framför andra 60. Tillgängligaresurser styr således hur många studerande som kan beviljas stöd.Bidragsbeloppet varierar beroende på om man tillhör a-kassa eller ej,bidraget är skattepliktigt och ATP-grundande.För att få särskilt vuxenstudiestöd måste studierna omfatta minst 15 dagarper termin för heltidsstuderande och minst 30 dagar per termin för deltidsstuderande.Stödet beräknas per närvarodag. Man har dock rätt till stöd även vid vissfrånvaro, t.ex. på grund av sjukdom eller tillfällig vård av barn.60Hänsyn tas främst till tidigare utbildning, antalet yrkesverksamma år och behovet avtidigare stöd.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 135
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Fr.o.m. läsåret 1990/91 t.o.m. läsåret 1992/93 beviljas utbildningsarvode (= detsärskilda vuxenstudiestödets bidragsdel) till vissa lärarutbildningar (handels-och kontorslärarlinjen, industri- och hantverkslärarlinjen m.fl.),(Lärar-SVUX).Fr.o.m. läsåret 1993/94 får den som går viss specialpedagogisk utbildningsärskilt vuxenstudiestöd (Lärar-SVUX).Fr.o.m. läsåret 1995/96 kan även de som genomgår vissa naturvetenskapligaoch tekniska högskoleutbildningar söka särskilt vuxenstudiestöd (NT-SVUX).Detta är en tillfällig satsning och sista antagningen sker höstterminen 1998.NT-SVUX kan beviljas för studier som bedrivs längst t.o.m. höstterminen2002. Under 2003 har det förekommit retroaktiva utbetalningar av dettastudiestöd.Den 1/7 2001 avskaffas särskilt vuxenstudiestöd (SVUX) och ersätts av detnya studiemedlet. Genom särskilda övergångsbestämmelser kanvuxenstudiestöd beviljas till den som påbörjat studier med SVUX före den1/6 2001, övergångsperioden sträcker sig till den 30/6 2003.Särskilt vuxenstudiestöd:1989/90: 4 260–7 080 kr/månad (rätt till ersättning från A-kassa),2 130 kr/månad (ej rätt till ersättning från A-kassa).1990/91–1991/92: 4 650–7 770 kr/månad resp. 2 325 kr/månad1992/93–1994/95: 4 830–8 070 kr/månad resp. 2 415 kr/månad1995/96–HT 1997: 3 300–8 070 kr/månad resp. 1 650 kr/månadVT 1998–VT 2001: 3 420–8 280 kr/månad resp. 1 710 kr/månadHT 2001:3 870–9 720 kr/månad resp. 1 920 kr/månadErsättningsnivåerna i Lärar-SVUX och NT-SVUX är desamma somnivåerna i SVUXA, se under SVUXA.Om man tillhör A-kassa tillkommer ett barntillägg för varje barn under 16 år:Barntillägget är 1990: 840kr/mån, 1991: 900 kr/mån, 1992–1993: 960kr/mån och 1994: 990 kr/mån.Rätt till barntillägg upphör från och med hösten 1995 men övergångsreglergäller för SVUX även under hösten 1995.Antal studerande med SVUX enligt CSN:Läsåret 1990/91: 21 171 1997: 25 822Läsåret 1991/92: 20 385 1998: 21 722Läsåret 1992/93: 20 001 1999: 25 537Läsåret 1993/94: 18 387 2000: 26 308Läsåret 1994/95: 15 870 2001: 22 257Läsåret 1995/96: 14 960 2002: 8 9461996: 22 592 2003: 2 188136 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerAntal studerande med Lärar-SVUX enligt CSN:Läsåret 1990/91: 1 600 1997: 1 406Läsåret 1991/92: 1 800 1998: 1 448Läsåret 1992/93: 2 560 1999: 1 506Läsåret 1993/94: 1 574 2000: 1 558Läsåret 1994/95: 1 360 2001: 1 222Läsåret 1995/96: 1 060 2002: 7071996: 1 397 2003: 175Antal studerande med NT-SVUX enligt CSN:Läsåret 1995/96: 1 9261996: 4 371 2000: 5 7271997: 7 216 2001: 3 6351998: 8 800 2002: 1 3911999: 7 508 2003: 355Särskilt vuxenstudiestödSVuxSvuxA(1990–1996)1990–1996 redovisas Särskilt vuxenstudiestöd, bidragsdel, för arbetslösa(SVuxA) och för övriga (SVux), i samma variabel (SVuxSVuxA). Anges ihundratal kronor.Vuxenstudiestöd, lånedel (övriga)VuxLan(1990–1996)1990–1996 redovisas Vuxenstudiestöd, lånedel, arbetslösa (SVuxALan) ochVuxenstudiestöd, lånedel, övriga (SVuxLan) i samma variabel (VuxLan).Anges i hundratal kronor.Studielån, återbetalningspliktiga studiemedel inom det särskilda vuxenstudiestödet.Lånet är så stort att det tillsammans med vuxenstudiebidraget(SVUX/SVUXA) motsvarar vad som erhålls av den som beviljas utbildningsbidragvid arbetsmarknadsutbildning.Drygt hälften av dem som erhåller studiebidraget i SVUX/SVUXA utnyttjaräven möjligheten att ta ett studielån.Den 1/7 2001 avskaffas särskilt vuxenstudiestöd (SVUX/SVUXA) och ersättsav det nya studiemedlet. Genom särskilda övergångsbestämmelser kanvuxenstudiestöd beviljas till den som påbörjat studier med SVUX/SVUXAföre den 1/6 2001, övergångsperioden sträcker sig till den 30/6 2003.Vuxenstudiestöd, lånedel (arbetslösa)SVuxALan(1997–2003)Anges i hundratal kronor.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 137
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Vuxenstudiestöd, lånedel (övriga)SVuxLan(1997–2003)Anges i hundratal kronor.RekryteringsbidragRekrBidr(2003–2008)Den 1 januari 2003 införs rekryteringsbidrag till vuxenstuderande. Rekryteringsbidragetär till för dem som fyllt 25 år, har kort tidigare utbildning ochsom är eller riskerar att bli arbetslös eller har ett funktionshinder och därförbehöver extra tid på sig för att klara sina studier. Rekryteringsbidraget ärhelt och hållet ett bidrag. År 2006 är bidraget vid heltidsstudier antingen1 742 kronor eller 2 135 kronor per vecka 61. Rekryteringsbidraget anges ihundratal kronor.Det är hemkommunen som bestämmer om man tillhör den målgrupp somkan få rekryteringsbidrag. Bidraget är inte skattepliktigt, men är bådepensions- och semesterlönegrundande.I slutet av juni 2004 startade satsningen med utökat rekryteringsbidrag förkombinationsutbildning. Kombinationsutbildning är en satsning föranställda inom vård, skola och omsorg och ger deltagarna möjlighet attkombinera arbete med halvtidsstudier på kommunal vuxenutbildning ellerhögskola. Under 2005 var bidragsbeloppet max 862 kronor per vecka.År 2003 fick, enligt CSN, 21 388 personer rekryteringsbidrag, år 2006 hadeantalet ökat till 26 254 personer, 83 procent av dem var arbetslösa.År 2006 upphör rekryteringsbidraget. Ett begränsat antal studerande fickunder 2007 och 2008 rekryteringsbidrag med stöd av särskilda övergångsregler.Rekryteringsbidraget ingår även i variabeln Stud och SocInk.Särskilt utbildningsbidrag – Kunskapslyftet (UBS)SUtKun(1997–2003)Den 1 juli 1997 införs ett särskilt utbildningsbidrag (UBS). Stödet består avett skattepliktigt bidrag som motsvarar ersättningen från arbetslöshetskassan.Man kan få särskilt utbildningsbidrag för orienteringskurser ochstudier på grundskole- och gymnasienivå under högst tolv månader. UBSanges i hundratal kronor.61Det högre bidragsbeloppet erhåller den som under de senaste tolv månaderna haft eninkomst som överstiger ett visst belopp.138 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerUBS kan sökas av den som är mellan 25 och 55 år och som är:• arbetslös, anmäld som arbetssökande till arbetsförmedling och har rätttill A-kassa – eller• arbetstagare som arbetat minst halvtid under minst fem år och skulle hahaft rätt till A-kassa vid arbetslöshet. En förutsättning är att arbetsgivarenanställer en långtidsarbetslös person som vikarie underutbildningstiden.Om pengarna till UBS inte räcker till alla som söker, görs ett urval. I förstahand prioriteras den som saknar utbildning på grundskolenivå, i andrahand den som skall studera något/några av ämnena svenska, engelska,matematik och samhällskunskap på gymnasial nivå.Särskilt utbildningsbidrag är till sin helhet ett bidrag. Bidragets storlekmotsvarar storleken på ersättningen från arbetslöshetskassan. UBS är ettskattepliktigt bidrag.Det särskilda utbildningsbidraget (UBS) upphör vid utgången av 2002.Under 2003 har det förekommit retroaktiva utbetalningar av detta studiestöd.Antal studerande med UBS enligt CSN:1997: 61 4541998: 123 3331999: 109 1462000: 68 0492001: 50 4692002: 34 6682003: 12 127Av dem som höstterminen 1998 fick Särskilt utbildningsbidrag var 77 procentarbetslösa, motsvarande andel för höstterminen 1999 var 82 procent,för kalenderåret 2000 84 procent och för kalenderåret 2001 81 procent.KorttidsstudiestödKortStu(1990–2001)För kortare studier i studiecirklar, vid statens skolor för vuxna, komvuxeller vid folkhögskola finns korttidsstudiestöd.Korttidsstudiestödet kan erhållas för kurs/cirkel i svenska, engelska, matematikeller samhällskunskap (hemspråk, fackliga frågor 1990–92) samt försärskilda cirklar för handikappade. Korttidsstudiestödet anges i hundratalkronor.Korttidsstudiestödet, som är en skattepliktig inkomst, är timbaserat och gesför högst 240 timmar under ett år.Ersättningen för varje timma förlorad arbetsförtjänst för deltagande i utbildning:1990: 53 kr/tim, 1991–1992: 65 kr/tim, 1993: 68 kr/tim, 1994: 70 kr/tim,1995: 73 kr/tim, 1996–2001: 75 kr/tim.Om utbildningen är förlagd till folkhögskola kan man få internatbidrag. 1993var internatbidraget 305 kr/dag, 2001 var internatbidraget 327 kr/dag.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 139
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Från läsåret 1991/92 till läsåret 1993/94 har det skett en minskning av anvisademedel med 165 Mkr samtidigt som det kollektiva ansökningsförfarandethar avskaffats och flera regler förändrats, förändringar som påverkatantalet ansökningar och även möjligheterna att utnyttja studiestöden.Från och med 1993 kan studerande som har längre utbildning än 2-åriggymnasieskola eller motsvarande ej få korttidsbidrag.Den 30/6 2001 upphör korttidsstudiestödet. Bidraget ersätts av Bidrag tillvissa organisationer som administreras av LO och TCO. Detta bidragredovisas inte i denna variabel.Även inkomstersättning vid föräldrautbildning i teckenspråk (s.k. TUFFersättning)redovisas under variabeln korttidsstudiestöd för år 2001, förövriga år redovisas inte denna ersättning i LISA. År 2002 var det 248 personersom fick denna ersättning.Antal personer som erhållit korttidsstudiestöd enligt CSN:Läsåret 1990/91: 133 764 1996: 13 000Läsåret 1991/92: 129 053 1997: 10 237Läsåret 1992/93: 13 727 1998: 5 916Läsåret 1993/94: 14 800 1999: 4 020Läsåret 1994/95: 12 790 2000: 4 277Läsåret 1995/96: 12 200 2001: 2 976Det genomsnittliga studiestödet har varierat med mellan 2 000 kr och 6 000kr.Timersättning vid läs- och skrivsvårigheterSarVux(1990–2001)Timersättningen, som är densamma som vid korttidsstudiestöd, anges ihundratal kronor.GrundvuxFör vuxna som inte kan läsa, skriva eller räkna eller som har mycket dåligasådana kunskaper anordnar kommunerna särskild grundutbildning förvuxna. Timersättning utgår om man förlorar sin arbetsinkomst på grund avutbildningen. Totalt kan ersättning erhållas för 2 500 tim.Grundvux upphör fr.o.m. läsåret 1991/92, de som påbörjat studierna innan1/7 1991 får dock avsluta dem under läsåret 1991/92.SärvuxPsykiskt utvecklingsstörda som deltar i vuxenutbildning har rätt till timersättningom de på grund av studierna förlorar arbetsinkomst ellerarbetslöshetsersättning.Från och med 1/7 2001 administreras bidraget av Statens institut för särskiltutbildningsstöd (Sisus). Bidraget från Sisus redovisas inte i dennavariabel. År 2001 var det 176 personer som erhöll detta bidrag.140 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerSvenska för invandrareSFI(1990–1998)För deltagare i grundläggande svenskundervisning för vuxna invandrare(SFI) utgår också timersättning.Timersättning utgår om man förlorar sin arbetsinkomst på grund avutbildningen.Timersättningen är densamma som vid korttidsstudiestöd.Från och med 1998 ersätts SFI-studerande med andra studiestöd än timersättningnär den studerande även bedriver andra studier i tillräckligomfattning.1999 har ingen av dem som deltagit i svenskundervisning för invandrare(SFI) fått timersättning enligt ovan.Timersättningen anges i hundratal kronor.Antal studerande med timersättning (Grundvux, Särvux och SFI) enligt CSN:Läsåret 1990/91: 27 500 1996: 3 740Läsåret 1991/92: 16 393 1997: 3 815Läsåret 1992/93: 2 580 1998: 2 124Läsåret 1993/94: 2 400 1999: 263Läsåret 1994/95: 5 100 2000: 264Läsåret 1995/96: 4 016 2001: 178Utbildningsbidrag till doktoranderUtbDokDoktorander har möjlighet att under vissa villkor få ett utbildningsbidrag.Utbildningsbidraget storlek är 14 900 kronor/månad vid heltidsstudier.Utbildningsbidraget får lämnas för högst 4 år och tio månader, dock ej förlängre tid än vad som motsvarar 2 år och 5 månader med helt bidrag.Utbildningsbidrag får inte tas emot för den tid när doktorand är anställdsom doktorand.Endast ett litet antal erhåller vanligtvis bidraget. Utbetalare är universitetoch högskolor. Anges i hundratal kronor.Summa inkomst föranledd av studierStudDen under året summerade inkomsten av Studmed, SVuxSVuxA(1990–1996) SVux (1997–2003), SVuxA (1997–2003), VuxLan (1990–1996),SVuxLan (1997–2003), SVuxALan (1997–2003), SUtKun (1997–2003), KortStu(1990–2001), SFI (1990–1998), SarVux (1990–2001), UtbDok samt RekrBidr(2003–2008)Summa inkomst föranledd av studier anges i hundratal kronor.Förändringar 1990–2009 som kan påverka utfallet:För 1993 finns ingen uppgift om studiebidrag för de elever som slutat ellerbörjat sina studier under höstterminen. Detta för med sig att studerandeinkomsteni de yngsta åldersgrupperna underskattas eller saknas helt detta år.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 141
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4De förändringar avseende nivå på studieersättning som varit under tidsperioden1990–2009 påverkar självfallet Summa inkomst föranledd avstudier.Andra förändringar som påverkar utfallet i denna variabel är att man frånoch med 1/7 1992 ej längre kan få studielån inom studiehjälpen och att rätttill barnersättning i samband med SVUX/SVUXA upphör från och medhösten 1995.Studiestödsreformen som träder i kraft den 1/7 2001 kan för vissa grupperinnebära en förändrad storlek på studiestödet. Omfördelningen frånSVUX/SVUXA till studiemedel, införandet av tilläggslån och höjda fribeloppär förändringar som kan påverka storleken på studiestödet.För mer detaljerad information, se under respektive inkomstslag.Förekomst av studerandeinkomstStudTypMarkering för om individ under aktuellt år erhållit någon studerandeinkomstenligt ovan.Förändringar från och med 1990 som kan påverka förekomst av studerandeinkomst:I databasen finns idag endast uppgift om studerande vars studier äroffentligt finansierade. Totala antalet studerande underskattas såledesnågot och i den mån studier i större eller mindre grad över årens loppfinansierats offentligt påverkas även Förekomst av studerandeinkomst.I slutet av 80-talet började antalet platser i högskolan att byggas ut bl.a.genom införandet av ingenjörsutbildningen. Med början hösten 1991skedde en kraftig, mer allmän expansion av högskoleutbildningen, främstav fristående kurser. En ändring av antagningsreglerna gjordes hösten 1991bl.a. med syfte att öka andelen yngre i högskolan.Ökningen av antalet elever i gymnasieskolan under 90-talet beror till stordel på att det individuella programmet införs. En annan orsak är att treårigaprogram successivt ersätter de tidigare kortare linjerna och specialutbildningarna.Från och med läsåret 1991/92 finns även ett växande antalelevplatser i form av ett tredje gymnasieår. En ny gymnasiereform, somgenomförs under de första åren av 90-talet, innebär att varje kommun ärskyldig att erbjuda utbildning för alla ungdomar upp till 20 år (1990 togs 87procent av dem som just gått ur grundskolan in på gymnasieskolan, 1994togs 98 procent in).Grundvux (undervisning för vuxna med läs- och skrivsvårigheter) upphörfrån och med läsåret 1991/92. De som påbörjat studierna innan 1/7 1991 fårdock avsluta dem under läsåret 1991/92.Medlen till och möjligheterna att få SVUXA har ökat under 90-talet, i börjanav årtiondet var möjligheterna begränsade till vissa län. Framförallt skeddedenna anslagsökning från läsåret 92/93 till läsåret 93/94. Till och medläsåret 1992/93 var den nedre åldersgränsen för rätt till SVUXA 25 år,därefter blev åldersgränsen 21 år.Korttidsstudiestödet har fått erfara en motsatt utveckling där de anvisademedlen skurits ned med 165 Mkr från läsåret 91/92 till läsåret 93/94. Sam-142 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Inkomstvariablertidigt har det kollektiva ansökningsförfarandet avskaffats och från och med1993 kan elever som har längre utbildning än tvåårig gymnasieskola ejerhålla korttidsstudiestöd.För 1993 finns ingen uppgift om studiebidrag för de elever som slutat ellerbörjat sina studier under höstterminen. Detta för med sig att antaletstuderande i de yngsta åldersgrupperna kraftigt underskattas detta år.1994–1996 finns studiehjälp redovisad även för dem som fyller 16 år underårets sista kvartal, vilket endast förekommer i undantagsfall för övriga år.Utbildningsarvodet till vissa lärarutbildningar byter målgrupp mellanläsåret 1992/93 och 1993/94 och från och med läsåret 1995/96 ges vuxenstudiestödäven till dem som går vissa naturvetenskapliga och tekniskahögskoleutbildningar.Den 1/7 1997 införs det Särskilda utbildningsbidraget (UBS) som betalas uttill deltagare i kunskapslyftet. Det särskilda utbildningsbidraget är, tillskillnad från SVUX/SVUXA, i sin helhet ett bidrag. Tillkomsten av det särskildautbildningsbidraget medförde en kraftig ökning av antalet studiestödstagare.Deltagandet i kunskapslyftet nådde sin kulmen 1998 då drygt123 000 erhöll det särskilda utbildningsbidraget. Antalet utbildningsplatserinom kunskapslyftet har sedan dess blivit färre. Vid utgången av år 2002upphör UBS.1999 utökas möjligheten att erhålla SVUXA för studier på gymnasial nivåfrån två till fyra terminer.Studiestödsreformen 2001 innebär bl.a. att SVUX och SVUXA ersätts avstudiemedel. För grupper med en förhållandevis hög inkomst före studiernakan reformen innebära ett minskat studiedeltagande och för personermed en låg inkomst före studierna ett ökat studiedeltagande. Kortidsstudiestödetupphör liksom möjligheten att redovisa personer som erhållittimersättning vid Särvux när detta fr.o.m. 1/7 2001 administreras av Sisus.År 2003 inför ett Rekryteringsbidrag. Liksom det Särskilda utbildningsbidraget(UBS) är rekryteringsbidraget helt och hållet ett bidrag. Den somhar kort utbildning och är arbetslös/riskerar att bli arbetslös/har ettfunktionshinder kan erhålla detta bidrag.Från och med 2007 upphör möjligheten att erhålla rekryteringsbidrag. Ettbegränsat antal studerande fick under 2007 och 2008 rekryteringsbidragmed stöd av särskilda övergångsregler.För mer detaljerad information, se under respektive inkomstslag.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 143
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4VärnpliktVärnpliktsersättningVPLErsErsättning till personer som deltar i grundutbildning (värnplikt eller civilplikt)som är längre än 60 dagar. Tjänstgöringen varierar mellan 227 och600 dagar.Variabeln innehåller dagersättning och utryckningsbidrag (går ej att särskilja).Dagpenning vid repetitionsutbildning ingår ej i variabeln. Värnpliktsersättningenanges i hundratal kronor.1993 är dagersättningen för värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga 38kr/dag, efter 230 dagar utgår tillägg med 15 kr/dag, efter 300 dagar 30 kr,efter 360 dagar 60 kr. Vid utryckning erhålls utryckningsbidrag med 3 000kr.Från och med 1994 innehåller variabeln även bostadsbidrag och familjepenning.Familjepenningen är högst 4 000 kr för make/maka och högst 2 000 kr imån/barn. Bostadsbidragets storlek är beroende av bostadskostnad ochfamiljestorlek. 1994 fick knappt 18 000 personer – en tredjedel av devärnpliktiga – familjepenning/bostadsbidrag. Utryckningsbidraget är 4 000kr när tjänstgöring pågått i minst 120 dagar. Om tjänstgöringstiden harpågått i minst 120 dagar får man familjebidrag (bl.a. familjepenning ochbostadsbidrag) för ytterligare 30 dagar. Familjebidrag i form av familjepenningoch bostadsbidrag är inte skattepliktiga.1996 är dagersättningen 40 kr/dag. Efter 230 dagars tjänstgöring får manett tillägg till dagersättningen, detta tillägg ökar stegvis med antalet tjänstgöringsdagaroch är efter 450 dagar 90 kr/dag.1997 höjs utryckningsbidraget till 4 500 kr vid slutförd grundutbildninglängre än 60 dagar eller övrig tjänstgöring i minst 120 dagar. Denna kategoritjänstepliktiga har även rätt till familjebidrag för ytterligare 30 dagar.2001 är dagersättningen 50 kr/dag.Från och med den 1/7 2002 är dagersättningen 66 kr/dag, tilläggen till dagersättningen(relaterade till tjänstgöringstidens längd) upphör. Utryckningsbidragetersätts av en utbildningspremie. Beloppet i utbildningspremien,som betalas ut till dem som slutfört en grundutbildning längre än60 dagar, motsvarar det man fått i dagersättning under grundutbildningen.Har grundutbildningen varit längre än 400 dagar får man ett tillägg påytterligare 10 000 kronor.2007 är dagersättningen 72 kronor per tjänstgöringsdag. Har grundutbildningenvarat längre än 400 dagar får man ett tillägg på ytterligare 10 800kronor. Utbildningspremien beräknas på samma sätt som tidigare.Antalet uttagna till plikttjänstgöring har på grund av minskade anslag/ändradeprioriteringar kraftigt minskat sedan mitten av 1990-talet. År 2009 togs knappt3 500 personer ut till utbildningen. År 1996 var motsvarande antal uttagna drygt32 500.144 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerFörekomst av värnpliktsersättningVPLTypMarkering för om individ under aktuellt år erhållit värnpliktsersättning.För mer detaljerad information, se ovan under Värnpliktsersättning.Dagpenning vid repetitionsutbildningUnder repetitionsutbildning får den försvarspliktige en dagpenning. Denmotsvarar 90 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, dock lägst55 kr/dag (1996) 62.Dagpenningen är skattepliktig och ATP-grundande och betalas ut av försäkringskassan.Under repetitionsutbildningen kan familjebidrag baraerhållas i form av näringsbidrag.Variabeln Dagpenning vid repetitionsutbildning redovisas inte i LISA.FöräldraledighetFöräldrapenning vid barns födelse eller adoptionForPengFöräldrapenning i samband med barn födelse eller adoption betalas i sammanlagt480 dagar 63 per barn och kan tas ut till dess att barnet fyllt åtta åreller vid den senare tidpunkt då det avslutat första klass 64. Vid flerbarnsfödsellämnas föräldrapenning för ytterligare 180 dagar för varje barnutöver det första. Föräldrapenningen anges i hundratal kronor och avserinkomståret oavsett år för händelse.Från och med 60:e dagen före den beräknade förlossningen har modern rätttill föräldrapenning. Både mamman och pappan har rätt till föräldrapenningför att delta i föräldrautbildning när de väntar barn. Från det attbarnet fötts ges föräldrapenningen till den förälder som vårdar barnet.En förutsättning för att få föräldrapenning enligt sjukpenningnivån underde första 180 dagarna är att man varit försäkrad för en sjukpenning som ärhögre än 180 kronor 65 i minst 240 dagar i följd närmast före barnets födelse(eller för födelse beräknad tidpunkt). I annat fall blir föräldrapenningen förde första 180 dagarna 180 kronor per dag (grundnivån 66 ). För övriga 210dagar 67som ersätts enligt sjukpenningnivån finns inget krav på att man62Den 1/7 2002 höjs lägsta belopp i dagpenningen till 120 kr/dag. År 2008 är lägsta belopp idagpenningen 130 kr/dag.63För barn födda före aug. 1988: 360 dagar, för barn födda under aug. 1988: 390 dagar, förbarn födda i september 1988: 420 dagar, för barn födda fr.o.m. oktober 1988: 450 dagar.Under andra halvåret 1994 togs de 90 garantidagarna bort. Dessa återinfördes 1/1 1995. Förbarn födda fr.o.m. den 1 januari 2002 gäller att föräldrapenningen förlängs med 30 dagar tilltotalt 480 dagar64För barn födda före 1/7 1985: Till dess barnet fyller fyra år.För adoptivbarn: Inom åtta år från och med det att man fått barnet i sin vård, dock längst tilldess att barnet fyller tio år.65Före 1/1 2002 gick gränsen vid 60 kronor, under 2002 gick den vid 120 kronor och under2003 vid 150 kronor.66Har fr.o.m. 2002 höjts successivt från 60 till 180 kronor/dag. Kallades före 1/1 2002 förgarantinivå.67Före 1/1 2002: 180 dagar.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 145
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4måste ha varit sjukpenningförsäkrad över grundnivån under viss tid.Därutöver har man rätt till föräldrapenning i 90 dagar med 180 kronor perdag 68(lägstanivå).Föräldrapenningen, som är skattepliktig och ATP-grundande, kan tas ut69som hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels ersättning .1990: För de första 270/360 dagarna är hel föräldrapenning lika stor somsjukpenningen. För de resterande 90 dagarna betalas ersättning ut enligtgarantinivån, d.v.s. 60 kr/dag.1991–1994: För de första 270/360 dagarna är hel föräldrapenning 90 procentav förälderns sjukpenninggrundande inkomst (SGI) delat med 365, docklägst 60 kr/dag. För de resterande 90 dagarna betalas ersättning ut enligtgarantinivån, d.v.s. 60 kr/dag.Den 1/7 1992 ändras reglerna för utbyte av föräldrapenning mot sjukpenningoch tillfällig föräldrapenning. Utbyte av föräldrapenning mot sjukpenningkan endast ske om föräldern p.g.a. sjukdom inte kan vårda barnet,utbyte av föräldrapenning mot tillfällig föräldrapenning kan endast ske ombarnet vårdas på sjukhus.Under andra halvåret 1994 ersattes de 90 garantidagarna av ett vårdnadsbidrag(barn mellan ett och tre år). Vårdnadsbidraget redovisas ej i dennavariabel.Från och med den 1 januari 1995 sänks ersättningen till 80 procent av densjukpenninggrundande inkomsten. Vid samma tidpunkt återinförsgarantidagarna samtidigt som rätten till vårdnadsbidrag tas bort.För föräldrar till barn födda 1995 eller senare gäller att mamman respektivepappan har rätt till en ”pappa-/mammamånad” med en högre ersättningsnivåän övriga månader, 85 procent. Denna ”pappa-/mammamånad” kaninte överlåtas till den andra föräldern. En förälder som är ensam vårdnadshavarefår emellertid själv ta ut samtliga dagar. Om en förälder på grundav sjukdom eller handikapp varaktigt saknar förmåga att vårda barnet kanden andre föräldern ta ut samtliga föräldradagar.Den 1/1 1996 sänks ersättningen till 75 procent av den sjukpenninggrundandeinkomsten.1997 sänks även ersättningsnivån i ”pappa-/mammamånad” till 75 procentav SGI.Från och med den 1/1 1998 återgår ersättningen till 80 procent av den sjukpenninggrundandeinkomsten, gäller både ”pappa-/mammamånad” ochannan föräldrapenning som grundas på SGI.2000 införs nya regler vid flerbarnsfödslar. Vid trilling-, fyrlingsfödslaro.s.v. höjs garantinivån upp till sjukpenningnivå.2002 höjs garantinivån (minimiersättningen) för föräldrapenningdagar, somkan betalas ut med sjukpenningnivå, från 60 kronor till 120 kronor per dag.Nivån byter namn till grundnivå.68Före 1/7 2006 var ersättningen 60 kr/dag.69Fr.o.m. 1/1 1997 kan föräldrapenningen även tas ut som tre fjärdedels ersättning ochfr.o.m. den 1/1 2002 även som en åttondels ersättning.146 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerVid gemensam vårdnad är nu 60 dagar förbehållna var och en av föräldrarna.2003 höjs grundnivån till 150 kronor per dag.2004 höjs grundnivån till 180 kronor per dag.Den 1/7 2006 höjs inkomsttaket vid beräkning av den sjukpenninggrundandeinkomsten (SGI) från sju och en halv till tio gånger prisbasbeloppet, vilketför år 2006 motsvarar en årsinkomst på 397 000 kronor. Det höjda inkomsttaketskall tillämpas vid beräkning av föräldrapenning. Samtidigt höjsersättningsnivån för de 90 lägstanivå-dagarna till 180 kronor per dag.Den 1/1 2007 ändras beräkning av dagersättning som grundas på densjukpenninggrundande inkomsten (SGI). SGI skall nu multipliceras medfaktorn 0,989. Inkomsttaket vid beräkning av SGI ligger på 403 000 kr år2007.2008 skall den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) multipliceras medfaktorn 0,97. Inkomsttaket vid beräkning av SGI ligger på 410 000 kr år2008.2009 Inkomsttaket vid beräkning av SGI ligger på 428 000 kr. Även 2009multipliceras den sjukpenninggrundande inkomsten med faktorn 0,97.Tillfällig föräldrapenning för vård av barnForVABEn förälder kan få tillfällig föräldrapenning för vård av barn under 12år 70om föräldern måste stanna hemma från arbetet för att ta hand ombarnet i följande fall:• när barnet är sjukt eller smittat• när barnets ordinarie vårdare är sjuk eller smittad• när föräldern måste följa med barnet till exempelvis barnhälsovården,tandvården eller barn- och ungdomspsykiatrin (BUP)• när den förälder som normalt vårdar barnet besöker läkare med ettannat barn i familjenDen tillfälliga föräldrapenningen anges i hundratal kronor och beloppetavser inkomståret oavsett år för händelse.70I särskilda fall kan tillfällig föräldrapenning ges även till barn som fyllt 12 men inte 16 år.Från och med 2005 utvidgas rätten till tillfällig föräldrapenning till att omfatta föräldrar tillett allvarligt sjukt barn som inte fyllt 18 år. Föräldrar till ett allvarligt sjukt barn (påtagligoch omedelbara fara för barnets liv) har rätt till ett obegränsat antal dagar med tillfälligföräldrapenning.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 147
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Familjer kan få tillfällig föräldrapenning för vård av barn under 60 dagarper barn och år. Ytterligare 60 dagar kan erhållas, dock inte för ordinarievårdares sjukdom eller smitta 71.Föräldrapenningen, som är skattepliktig och pensionsgrundande, kan tas72ut som hel, tre fjärdedels, halv, fjärdedels eller åttondels ersättning .Fadern har även rätt till tillfällig föräldrapenning i form av tio ”pappadagar”den s.k. ”10-dagarsersättningen” i samband med barnets födelseeller adoption. Dessa dagar räknas ej in i de övriga dagarna med tillfälligföräldrapenning.1990: Den tillfälliga föräldrapenningen är lika stor som sjukpenningen.Fr.o.m. den 1/3 1991 utges den tillfälliga föräldrapenningen med 80 procentav SGI för de första 14 dagarna per barn och år och med 90 procent frånoch med den 15:e dagen.Den 1/7 1992 ändras reglerna för utbyte av föräldrapenning mot tillfälligföräldrapenning; utbyte av föräldrapenning mot tillfällig föräldrapenningkan från denna tidpunkt endast ske om barnet vårdas på sjukhus.Den 30/6 1995 upphör rätten till två kontaktdagar per barn och år.Den 1 januari 1996 sänks den tillfälliga föräldrapenningen till 75 procent avden sjukpenninggrundande inkomsten för samtliga ersättningsdagar.Den 1 januari 1998 höjs ersättningen till 80 procent av den sjukpenninggrundandeinkomsten.Fr.o.m. den 1/7 2001 införs en kontaktdag per barn och år för barn i åldrarna6–11 år. De tio ”pappadagarna” kan nu i vissa fall tas ut av annan försäkradperson.Den 1/7 2003 tas kontaktdagen bort.Den 1/7 2006 höjs inkomsttaket vid beräkning av den sjukpenninggrundandeinkomsten (SGI) från sju och en halv till tio gånger prisbasbeloppet,vilket för år 2006 motsvarar en årsinkomst på 397 000 kronor. Det höjdainkomsttaket skall tillämpas vid beräkning av tillfällig föräldrapenning.Tillfällig föräldrapenning kan i vissa fall betalas ut till annan försäkradperson när föräldern är sjuk och därför varken kan arbeta eller vårda sittbarn.Den 1/1 2007 sänks inkomsttaket vid beräkning av den sjukpenninggrundandeinkomsten (SGI) från tio till sju och en halv gånger prisbasbeloppet. Vidberäkning av dagersättning som grundas på SGI, ska SGI multiplicerasmed faktorn 0,989.2008 och 2009 skall den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) multiplicerasmed faktorn 0,97.71Den 1/7 1990 byggdes den tillfälliga föräldrapenningen ut med 30 dagar till totalt 120(60+60).72Från och med den 1 januari 1997 kan den tillfälliga föräldrapenningen även tas ut som trefjärdedels ersättning och fr.o.m. den 1/1 2002 även som en åttondels ersättning.148 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerVårdbidragVardBidrFörälder 73 har rätt till vårdbidrag för barn under 19 år som p.g.a. sjukdom,psykisk utvecklingsstörning eller annat funktionshinder är i behov av särskildtillsyn eller vård under minst sex månader. Vårdbidrag kan erhållastill och med juni månad det år då barnet fyller 19 år, 74därefter utgår aktivitetsersättning(motsvarande) och/eller handikappersättning till barnet.Vårdbidraget anges i hundratal kronor.Förälder kan få vårdbidrag även om föräldrarna tillfälligtvis överlämnatvården till någon annan.Vårdbidraget ges tills vidare och omprövas vartannat år. Förälder måstevara försäkrad enligt lagen om allmän försäkring.Vårdbidraget är skattepliktigt och pensionsgrundande, men vårdbidragetkan även innehålla en icke skattepliktig merkostnadsdel. Under vissaförutsättningar kan merkostnadsdelen betalas utöver det normala beloppetför hel förmån. Denna del av vårdbidraget ingår inte i denna variabel.1990 – 30/6 1992: Vårdbidraget utges, beroende på tillsyns- och vårdbehovetsomfattning samt merkostnadernas storlek, med samma årsbelopp somhel, halv eller en fjärdedels förtidspension till ensamstående inklusivepensionstillskott.Då pensionstillskottet den 1/1 1991 höjs från 100 procent till 104 procent avbasbeloppet höjs även vårdbidraget.Den 1/7 1992 höjs vårdbidraget så att helt vårdbidrag motsvarar 250 procentav basbeloppet 75. Vårdbidraget kan nu även betalas ut som tre fjärdedelsförmån.Om ett barn med hel, tre fjärdedels eller halv förmån avlider betalas ettreducerat belopp ut under maximalt åtta månader efter dödsfallet.Summa inkomst föranledd av föräldraledighetForLedDen summerade inkomsten av ForPeng, ForVAB och VardBidr under året.Summa inkomst föranledd av föräldraledighet anges i hundratal kronor.Beloppet avser inkomståret oavsett år för händelse.Förändringar från och med 1990 som kan påverka utfallet:En konsekvens av att antalet dagar med föräldrapenning stegvis utökasborde vara att det under året summerade beloppet blir högre.Ersättningsnivåerna i föräldrapenningen sänks 1991, 1995 och 1996. 1998återgår ersättningsnivån till 1995 års nivå. Grundnivån i föräldrapenningenhöjs 2002. Vårdbidraget, som utgör en del av denna summainkomst, höjs1992.73Föräldrabegreppet utvidgas så att vårdnadshavare som har vård om barnet likställs medförälder (2002–07).74Före år 2003 kunde vårdbidraget betalas ut till och med månaden före den då barnet fyllde16 år.75Från och med 1999 Prisbasbeloppet.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 149
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Ytterligare en faktor som kan ha viss, om dock kanske marginell, betydelseär den karensdag som införs vid egen sjukfrånvaro den 1/4 1993. Dennakan ha inneburit att ett antal personer istället för egen sjukskrivning tagit uttillfällig föräldrapenning (som ej har någon karensdag). Denna eventualitetskulle då öka föräldrapenningbeloppet.I och med vårdnadsbidragets införande hösten 1994 försvinner temporärtde 90 garantidagarna, vilket temporärt sänker det summerade föräldraersättningsbeloppetdå det vårdnadsbidrag som 1994 ersätter garantidagarnainte ingår i underlaget till denna variabel.Från 2002 till 2004 höjs grundnivån i föräldraförsäkringen vid tre tillfällen,vilket ger en högre föräldrapenning under föräldraledighetens 180 förstadagar för personer som saknat eller haft mycket låga inkomster innanföräldraledigheten.Den 1/7 2006 höjs inkomsttaket vid beräkning av den sjukpenninggrundandeinkomsten (SGI) från sju och en halv till tio gånger prisbasbeloppet. Dethöjda inkomsttaket skall tillämpas vid beräkning av föräldrapenning ochtillfällig föräldrapenning.Den 1/1 2007 sänks inkomsttaket vid beräkning av den sjukpenninggrundandeinkomsten (SGI) från tio till sju och en halv gånger prisbasbeloppet vidtillfällig föräldrapenning för vård av barn. Vid beräkning av dagersättningsom grundas på SGI, ska SGI multipliceras med faktorn 0,989.Från och med 2008 Vid beräkning av dagersättning som grundas på SGI, skaSGI multipliceras med faktorn 0,97.För mer detaljerad information, se under respektive inkomstslag.Förekomst av föräldraersättningForLedTypMarkering för om individ under aktuellt år erhållit någon föräldraersättningenligt ovan. Markeringen avser inkomståret oavsett år för händelse.Förändringar från och med 1990 som kan påverka utfallet:Antalet dagar med föräldrapenning utökas med 90 dagar 1995 (för föräldrartill barn födda från och med oktober 1988) och med ytterligare 30 dagar2002. Samtidigt förbehålls, vid gemensam vårdnad, 30 dagar till var och enav föräldrarna (för barn födda 1995 eller senare) och ytterligare 30 dagar2002.I och med vårdnadsbidragets införande hösten 1994 försvinner temporärtde 90 garantidagarna då vårdnadsbidraget inte ingår i underlaget till dennavariabel.För mer detaljerad information, se under respektive inkomstslag.Föräldrapenning, antal bruttodagarForPeng_Bdag(1993–)Antalet utbetalda dagar, alla dagar blir hela dagar under ett år oavsettomfattning.150 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerFöräldrapenning, antal nettodagarForPeng_Ndag(1993–)Antalet utbetalda nettodagar är bruttodagar *omfattningen under ett år.10 * hel omfattning = 10 nettodagar,10 * tre kvarts omfattning = 7,5 nettodagar,10 * halv omfattning = 5 nettodagar,10 * en kvarts omfattning = 2,5 nettodagar,10 * en åttondels omfattning = 1,25 dagarFöräldrapenning, ersättningsbeloppForPeng_Belopp(1993–)Utbetalt belopp under året relaterat till dagarna i ForPeng_Ndag ochForPeng_Bdag.Tillfällig föräldrapenning, antal bruttodagarTfForPeng_Bdag(1993–)Antalet utbetalda dagar, alla dagar blir hela dagar under ett år oavsettomfattning.Tillfällig föräldrapenning, antal nettodagarTfForPeng_Ndag(1993–)Antalet utbetalda nettodagar är bruttodagar *omfattningen under ett år.10 * hel omfattning = 10 nettodagar,10 * tre kvarts omfattning = 7,5 nettodagar,10 * halv omfattning = 5 nettodagar,10 * en kvarts omfattning = 2,5 nettodagar,10 * en åttondels omfattning = 1,25 dagarTillfällig föräldrapenning, ersättningsbeloppTfForPeng_Belopp(1993–)Utbetalt belopp under året relaterat till dagarna i TfForPeng_Ndag ochTfForPeng_Bdag.Havandeskapspenning, antal bruttodagarHavPeng_Bdag(1993–)Antalet utbetalda dagar, alla dagar blir hela dagar under ett år oavsettomfattning.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 151
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Havandeskapspenning, antal nettodagarHavPeng_Ndag(1993–)Antalet utbetalda nettodagar är bruttodagar *omfattningen under ett år.10 * hel omfattning = 10 nettodagar,10 * tre kvarts omfattning = 7,5 nettodagar,10 * halv omfattning = 5 nettodagar,10 * en kvarts omfattning = 2,5 nettodagarHavandeskapspenning, ersättningsbeloppHavPeng_Belopp(1993–)Utbetalt belopp under året relaterat till dagarna i HavPeng_Ndag ochHavPeng_Bdag.Sjukdom/arbetsskada/rehabiliteringSjukpenning, skattepliktigSjukpenning, skattepliktig (arbetsgivarinträde)SjukPA(1990–1993)Sjukpenning, skattepliktig (ej arbetsgivarinträde)SjukPPFör rätt till sjukpenning skall man vara försäkrad för arbetsbaserade förmåneroch ha en arbetsinkomst på minst 24 procent av prisbasbeloppet(10 300 kronor år 2009) 76 . Sjukpenningens storlek beror på den sjukpenninggrundandeinkomst (SGI) som har fastställts för den försäkrade(max 7,5 prisbasbelopp 77). Sjukpenningen anges i hundratal kronor ochavser inkomståret oavsett år för händelse.76En ny socialförsäkringslag (SFS 1999:799) träder i kraft 2001. Socialförsäkringen delas nuupp i två delar – en bosättningsbaserad och en arbetsbaserad försäkring. Den del som ärbaserad på att man är bosatt i landet avser garantibelopp och bidrag. Den andra delen sombaseras på arbete gäller ersättning för inkomstförlust. Om man är bosatt i Sverige (har sinegentliga hemvist enligt dygnsviloprincipen i landet) omfattas man av den bosättningsbaseradeförsäkringen. Den som kommer till Sverige och kan antas vistas här under en längre tidän ett år ska anses vara bosatt i landet. Omvänt gäller att vistelse utomlands som kan antasvara längre tid än ett år innebär att man inte längre anses vara bosatt här. Om man arbetar iSverige omfattas man av den arbetsbaserade försäkringen oberoende av om man är bosatt ilandet eller inte. Den arbetsbaserade försäkringen gäller för anställda från och med denförsta dagen av anställningstiden. För egenföretagare och uppdragstagare från den dag dåarbetet påbörjas.Innan denna socialförsäkringslag trädde i kraft gällde för rätt till sjukpenning att man varbosatt i Sverige, fyllda 16 år och att man beräknades tjäna minst 8 800 kronor (sjukpenninggrundandeinkomst) per år genom förvärvsarbete. Innan 1998 var beloppsgränsen 6 000kronor.77Mellan den 1/7 2006 och den 31/12 2006 gick inkomsttaket vid 10 prisbasbelopp.152 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerSjukpenning betalas ut vid sjukdom, som orsakar nedsättning av arbetsförmåganmed minst en fjärdedel (hindrad från att arbeta minst enfjärdedel av ordinarie arbetstid).Smittbärarpenning och havandeskapspenning är lika stor som sjukpenningenoch ingår i denna (dock utan karensdag). Havandeskapspenningen betalasut i högst 50 dagar (fr.o.m. 60:e t.o.m. 11:e dagen före beräknad förlossningstidpunkt– för personer med ett fysiskt ansträngande arbete). Smittbärarpenningenbetalas ut när person ej får arbeta efter ingripande av myndigheteller efter ingripande i samband med läkarundersökning/hälsokontroll.1990 och 1991 ingår Sjukpenning vid arbetsskada (Arbetsskadeersättning) ivariabeln Skattepliktig sjukpenning, vilket innebär att för dem som eftersamordningstiden (90 dagar) får ersättning p.g.a. arbetsskada behållsersättning till 100 procent även efter den 1/3 1991.Fr.o.m. 1992 återfinns Arbetsskadeersättning som egen variabel i LISA.Den 1/1 1992 införs Sjukpenning i förebyggande syfte. Denna ersättning gesvid medicinsk behandling/medicinsk rehabilitering som förebygger sjukdom,förkortar sjukdomstid eller ger arbetsförmåga tillbaka.1990 utbetalas sjukpenning från första dagen med motsvarande 90 procent(ett avtalspåslag höjer nivån till 100 procent) av den sjukpenninggrundandeinkomsten. Maximalt uppgår den sjukpenninggrundande inkomsten till 7,5basbelopp.Den 1/7 1990 kommer regeln om en fjärdedels och tre fjärdedels sjukpenningtill de tidigare nivåerna, hel och halv sjukpenning. Gäller ävenhavandeskaps- och smittbärarpenning.1/1 1991: Som SGI räknas all kostnadsersättning som inte undantas vidberäkning av preliminär skatt. Viss justering gjordes redan 1/1 1990.Den 1/3 1991 sänks kompensationsnivån i sjukpenningen, som dittills varit90 procent (+10 procent från avtal) i hela sjukfallet, till 65 procent (+10 procentfrån avtal) för de tre första dagarna i sjukfallet och till 80 procent (+10procent från avtal) från dag 4 till och med dag 90. Från och med dag 91 isjukfallet är ersättningen fortfarande 90 procent (+10 procent från avtal).Den som ofta är sjuk kan ansöka hos försäkringskassan om att få sjukpenningmed 80 procent redan från första dagen i varje sjukperiod.Den 1/1 1992 införs sjuklön vilket medför att de första fjorton dagarna i ensjukperiod, fr.o.m. detta år, ej länge registreras. När sjukfallet påbörjats föreden 1/1 1992 ges dock sjukpenning från första sjukdagen. Rätten tillsjuklön gäller från första dagen av anställningen om avtalad anställningstidär minst en månad. Om en ny sjukperiod börjar inom fem dagar ska denanses som en fortsättning på den förra.Sjuklön kan endast ges till anställda. Är man egen företagare, uppdragstagareeller arbetslös och arbetssökande hos arbetsförmedlingen får mansjukpenning från försäkringskassan. Detsamma gäller om man ej har rätttill sjuklön från arbetsgivaren (korta anställningar).Vid tvist mellan arbetsgivare och arbetstagare om rätt till sjuklön kan försäkringskassabetala ersättningen; sjuklönegaranti. Belopp utbetalt i form avsjuklönegaranti ingår i denna variabel.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 153
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Lagen om sjuklön är tvingande. Ersättningsnivån kan inte avtalas bort.Sjuklönen beräknas på den lön och de andra anställningsförmåner mannormalt skulle ha fått om man arbetat.Samtidigt med sjuklönens införande sänks ersättningen fr.o.m. den 91:asjukdagen då möjligheten till det tioprocentiga avtalspåslaget tas bort.Sjuklönen för de första tre ersättningsdagarna i varje sjuklöneperiod är 75procent av lön och anställningsförmåner som den anställde går miste omtill följd av sjukdomen. För återstående dagar i sjukperioden är sjuklönen90 procent. Anställda med särskilt omfattande korttidsfrånvaro på grundav sjukdom, kan hos försäkringskassan ansöka om att sjuklönen skall vara90 procent redan från första dagen i sjuklöneperioden.Sjuklönen är dagberäknad (vid månadslön) eller timberäknad (vid timlön).För 1992 fångar variabeln Sjukpenning med arbetsgivarinträde upp sjukpenningför sjukperiod som påbörjats före den 1/1. Variabeln anger detbelopp som betalats från försäkringskassa till arbetsgivare p.g.a. arbetstagareserhållna sjuklön. Arbetsgivarinträdet är giltigt för statsanställda ochvissa andra. Sjukpenning med arbetsgivarinträde upphör från och med den1/7 1992.Den 1/7 1992 ändras reglerna för utbyte av föräldrapenning mot sjukpenningså att utbyte av föräldrapenning mot sjukpenning endast kan ske omföräldern p.g.a. sjukdom inte kan vårda barnet.Under hösten 1992 och våren 1993 ändras bedömningen av de långtidssjuka;de icke rehabiliteringsbara förtidspensioneras, andra långtidssjuka erbjudsrehabiliteringsinsatser (sjukpenning ersätts av rehabiliteringsersättning).Den 1/4 1993 införs en karensdag vid sjukfrånvaro och ersättningsnivånfr.o.m. dag 91 sänks till 80 procent (fortfarande utan möjlighet till avtalspåslag).Om man insjuknar igen inom fem dagar från det att en tidigaresjukperiod avslutats, införs ej ny karensdag. Sjukperioden räknas då somsammanhängande med tidigare period avseende såväl karensdag, ersättningensstorlek som sjuklöneperiodens längd. Personer som har en sjukdomeller ett handikapp som leder till många upprepade sjukperioder kanansöka om att få sjukpenning även för karensdagen. (Sedan 1993 har vidolika tidpunkter mellan 7 500 och 8 800 personer berörts av detta särskilda högriskskydd.)För övriga är karensdagarna max tio under en tolvmånadersperiod.Karensdag gäller även för egenföretagare, uppdragstagare och andra somhar sjukpenning från sjukpenningförsäkringen.Karensdag införs ej vid förmånerna smittbärarpenning, havandeskapspenningoch sjukpenning i förebyggande syfte.Den som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning (företagare)kan nu ha en karenstid på 1, 3 eller 30 dagar.Den 1/7 1993 sänks ersättningen fr.o.m. dag 366 till 70 procent av SGI.Den 1/7 1994 ändras reglerna avseende SGI; skattepliktiga förmåner i formav fri bil, fri bostad och helt fri kost avräknas från sjukpenningen.Den 1/1 1996 sänks ersättningsnivåerna för sjuklön och sjukpenning till 75%av den sjukpenninggrundande inkomsten.154 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerDen 1/1 1997 skärps kriterierna för rätt till sjukpenning. Rätten till sjukpenningbaseras nu enbart på medicinska grunder. Detta innebär att försäkringskassanförst gör en bedömning om och hur sjukdomen påverkarförmågan att utföra det ordinarie arbetet. Kan man utföra det egna arbetetefter konvalescens betalas sjukpenning ut. Om man bedöms att efter konvalescensinte kunna utföra sitt ordinarie arbete skall rehabilitering ochandra åtgärder vidtas. Man skall till exempel pröva om arbetsgivaren harandra arbetsuppgifter som man kan utföra. Finns inget sådant arbete skallprövning ske mot annat normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden.Om det bedöms att man kan utföra sådant arbete på heltid har man inte rätttill sjukpenning. Detta gäller även om sådant arbete inte finns tillgängligt.Av dem som fick avslag på sin begäran om sjukpenning under tredje kvartalet1997 fick var fjärde person det på grund av de nya kriterierna (enligt uppföljningav RFV).Den 1/1 1997 förlängs sjuklöneperioden till 28 dagar.Från och med den 1/1 1997 beräknas den sjukpenninggrundande inkomsten(SGI) enbart på lön i pengar, inga andra skattepliktiga förmåner får tasmed.Den 1/1 1998 höjs ersättningsnivån för sjuklön och sjukpenning till 80 procentav den sjukpenninggrundande inkomsten.Den 1 april 1998 återgår sjuklöneperioden till att vara 14 dagar.Regler om vilande förtidspension införs den 1/1 2000. Under tid medvilande förtidspension har den försäkrade rätt att uppbära sjukpenning.Den 1/7 2003 införs bestämmelsen att försäkringskassan senast ett år eftersjukanmälningsdagen skall ha utrett om det finns förutsättningar för atttillerkänna den försäkrade sjukersättning eller aktivitetsersättning iställetför sjukpenning, trots att den försäkrade inte ansökt om ersättningen.Bestämmelsen tillämpas på sjukfall som har sjukanmälningsdag den 1 november2002 eller senare.Den 1/7 2003 förlängs den tid som arbetsgivaren betalar sjuklön från 14dagar till 21 dagar. Vid samma tidpunkt sänks sjukpenningnivån från 80procent till 77,6 procent genom att den sjukpenninggrundande inkomstenmultipliceras med faktorn 0,97 vid beräkning av sjukpenningen.Den 1/7 2003 införs regeln om att sjukpenningens storlek vid arbetslöshetinte får vara högre än det högsta möjliga ersättningsbeloppet inom arbetslöshetsförsäkringen.För arbetslösa sänks maxbeloppet för sjukpenning från19 050 kronor i månaden till 15 630 kronor i månaden.Den 1/1 2005 höjs sjukpenningnivån från 77,6 procent till 80 procent av densjukpenninggrundande inkomsten.Den 1/1 2005 sänks sjuklöneperioden (den tid som arbetsgivaren betalarsjuklön) från 21 dagar till 14 dagar, samtidigt blir arbetsgivaren medfinansieringsansvarigför sjukpenningkostnader i de fall hel sjukpenning betalasut. Den särskilda sjukförsäkringsavgiften är 15 procent av den sjukpenningsom betalas ut vid hel sjukpenning.Den 1/7 2006 höjs inkomsttaket vid beräkning av den sjukpenninggrundandeinkomsten (SGI) från sju och en halv till tio gånger prisbasbeloppet,vilket för år 2006 motsvarar en årsinkomst på 397 000 kronor. Det höjda<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 155
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4inkomsttaket skall tillämpas vid beräkning av sjukpenning, havandeskapspenning,smittbärarpenning och vid ersättning från Försäkringskassan vidtvist om sjuklön. Högsta möjliga sjukpenning blir nu 397 000 kr * 0,8(80 procent ersättningsnivå) /365 dagar = 870 kronor/dag.Den 1/1 2007 sänks inkomsttaket vid beräkning av den sjukpenninggrundandeinkomsten (SGI) från tio till sju och en halv gånger prisbasbeloppet,vilket innebär att inkomsttaket sänks till 302 200 kronor. Vid beräkning avdagersättning som grundas på SGI, ska SGI multipliceras med faktorn 0,989.Högsta möjliga sjukpenning blir nu 302 200 kr * 0,989 * 0,8 (80 procentersättningsnivå) /365 dagar = 655 kronor/dag.Den 1/7 2008 införs nya regler i lagen om allmän försäkring vad gällerrätten till sjukpenning. Sjukpenningen är nu tidsbegränsad så att man inormalfallet längst kan få sjukpenning i 364 dagar inom en ramtid på 450dagar. I vissa fall kan Försäkringskassan bevilja sjukpenning under längretid. Förlängd sjukpenning kan ges i 550 dagar, vilket tillsammans medsjukpenning ger 914 dagar. Ersättningsnivån för förlängd sjukpenning är 75procent av den sjukpenninggrundande inkomsten multiplicerad med 0,97.Förlängd sjukpenning beviljas personer med skador eller sjukdomar som inteär färdigbehandlade när ”ordinarie” sjukpenning upphör. Om man harsynnerliga skäl kan man få fortsatt sjukpenning i stället för förlängd sjukpenning.Någon tidsbegränsning för fortsatt sjukpenning finns inte. Medsynnerliga skäl avses arbetsoförmåga på grund av en mycket allvarlig sjukdom.Ersättningen vid fortsatt sjukpenning är 80 procent av den sjukpenninggrundandeinkomsten multiplicerad med 0,97, samma ersättning som”ordinarie” sjukpenning.Om Försäkringskassan bedömer att arbetsförmågan helt eller delvis är stadigvarandenedsatt skall prövning göras om sjukpenningen skall ersättasmed sjukersättning.Fasta tidsgränser införs för när – och mot vilka arbeten – Försäkringskassanskall pröva arbetsförmåga och rätten till sjukpenning. Under de första 90dagarna bedömer Försäkringskassan om man kan klara sitt vanliga arbeteeller annat arbete som arbetsgivaren tillfälligt kan erbjuda. Från och meddag 91 vidgas prövningen av arbetsförmågan. Försäkringskassan prövar nuom man efter omplacering eller annan arbetslivsinriktad rehabiliteringsåtgärdkan klara ett annat arbete hos arbetsgivaren. Efter 180 dagar skaFörsäkringskassan pröva om man, trots fortsatt sjukdom eller skada, kanutföra ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Bedömer Försäkringskassanatt detta är möjligt har man inte längre rätten till sjukpenning.2009 Högsta möjliga sjukpenning för år 2009 är 321 000 kr (inkomsttaket) *0,8 (80 procent ersättningsnivå) * 0,97 (faktor) / 365 dagar = 655kronor/dag.156 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerErsättningsnivån i sjukpenningen 1990–2005 (procent av SGI).Dag isjukfalletFöre 1/31991Sjukp +avtal1/3 –31/121991Sjukp +avtalSjuklön1/1 1992 –31/3 1993Sjukp +avtalSjuklön1/4 – 30/61993Sjukp +avtalSjuklön1/7 1993 –31/12 1995Sjukp +avtalSjuklön1/1 – 31/121996Sjukp +avtal1 90+10 65+10 75 65+10 0 0 0 0 0 02–3 90+10 65+10 75 65+10 75 65+10 75 65+10 75 754–14 90+10 80+10 90 80+10 90 80+10 90 80+10 75 7515–21 90+10 80+10 .. 80+10 .. 80+10 .. 80+10 .. 75+1022–28 90+10 80+10 .. 80+10 .. 80+10 .. 80+10 .. 75+1029–90 90+10 80+10 .. 80+10 .. 80+10 .. 80+10 .. 75+1091–360 90+10 90+10 .. 90 .. 80 .. 80 .. 75361– 90+10 90+10 .. 90 .. 80 .. 70 (80)* .. 75* I vissa fallDag isjukfalletSjuklön1/1 – 31/121997Sjukp +avtalSjuklön1/1 – 31/31998Sjukp+ avtalSjuk-Lön1/4 1998 –30/6 2003Sjukp+ avtalSjuklön1/7 2003 –31/12 2004Sjukp+ avtalSjuklönFr.o.m. 1/12005Sjukp+ avtal1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 02–3 75 75 80 80 80 80 80 77,6 80 804–14 75 75 80 80 80 80 80 77,6 80 8015–21 75 75 80 80 .. 80+10 80 77,6 .. 80+1022–28 75 75 80 80 .. 80+10 .. 77,6+10 .. 80+1029–90 .. 75+10 .. 80+10 .. 80+10 .. 77,6+10 .. 80+1091–360 .. 75 .. 80+10 .. 80+10 .. 77,6+10 .. 80+10361– .. 75 .. 80 .. 80 .. 77,6 .. 80*2007 multipliceras den sjukpenninggrundande inkomsten med faktorn 0,989Fr.o.m. 2008 multipliceras den sjukpenninggrundande inkomsten med faktorn 0,97* Fr.o.m. 1/7 2008 betalas sjukpenning fr.o.m. dag 365 i vissa fall (förlängd sjukpenning) ut med 75 procentav SGI.Skattefri sjukpenning ingår inte i denna variabel. Den skattefria sjukpenningenär inte relaterad till förlorad arbetsförtjänst. Ersättningen betalas utmed mellan 20 kr och 60 kr per dag. 1998 erhöll 1 729 personer i genomsnitt1 419 kronor i skattefri sjukpenning.Arbetsskadeersättning, skattepliktigArbSkErs(1992–)Ingår som en delkomponent i variabeln Skattepliktig sjukpenning1990–1991.Alla som arbetar i Sverige omfattas från första arbetsdagen av arbetsskadeförsäkringen.Som arbetsskada räknas skada till följd av olycksfall i arbetet,annan skadlig inverkan i arbetet, arbetssjukdomar, smitta (enligt särskildförteckning) samt olycksfall på väg till och från arbetet. Arbetsskadeersättningenanges i hundratal kronor och avser inkomståret oavsett år förhändelse.Den 1/1 1993 skärps kraven för att få arbetsskador godkända enligt lagenom arbetsskadeförsäkring. Dels höjs kraven på skadlighet hos en arbetsmiljöfaktorfrån sannolikhet till hög grad av sannolikhet (att den kan orsakaskada), dels skärps kravet på orsakssambandet mellan skadlig inverkan i<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 157
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4arbetet och den försäkrades skada, så att samband anses föreligga endastom övervägande skäl talar för detta (bedöms av försäkringskassan).1990–1991: Arbetsskadeersättningen motsvarar sjukpenningen under deförsta 90 dagarna (samordningstid), fr.o.m. dag 91 ersätts hela inkomstförlustenupp till 7,5 basbelopp om skadan blir godkänd som arbetsskada(redovisas under sjukpenning).1/1 1992 – 30/6 1993 är samordningstiden 180 dagar. Om arbetsförmåganefter samordningstiden är nedsatt med minst hälften får man en sjukpenningsom i princip täcker hela inkomstbortfallet. Med vissa undantagprövade försäkringskassan endast arbetsskadeanmälda sjukfall som pågåttlängre än 180 dagar.Arbetstagare med godkänd arbetsskada som råkar ut för ett recidiv erhålleringen sjukpenning under sjuklöneperioden, eftersom arbetsgivaren skallsvara för sjuklön enligt nya bestämmelser i Sjuklönelagen.Från och med 1/7 1993 är arbetsskadeersättningen helt samordnad med sjukförsäkringen,vilket innebär att den särskilda arbetsskadesjukpenningen,som dittills gett högre ersättning vid sjukskrivning, slopas, vilket i sin turinnebär att ersättning i form av arbetsskadesjukpenning inte längre betalasut efter detta datum. Undantaget de som inte är berättigade till sjukpenningfrån sjukförsäkringen alternativt inte är sjukförsäkrade enligt lagen omallmän försäkring. Även studerande utan eller med låg SGI har efter 180dagar rätt till arbetsskadesjukpenning, liksom de som har arbetsskadesjukpenningi förebyggande syfte. Försäkringskassan prövar endast arbetsskadorsom kan föranleda ersättning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring.Enligt särskilda övergångsregler bedöms skador som inträffat före 1/1 1993och som anmälts före 1/7 1993 enligt de tidigare bestämmelserna.Om skadan är förorsakad av olycksfall i arbetet ges fr.o.m. 1/7 1993, oavsettvem som vållat skadan, 10 procent ersättning utöver sjukpenningenfrån TFA, dock tidigast fr.o.m. 91:a dagen efter olyckan. Om skadan klassassom arbetsskada och det kan bevisas att arbetsgivaren vållat skadan (avVållandenämnd) ges full ersättning från TFA för inkomstförlusten inklusivekarensdagen. Bevisbördan ligger helt och hållet på arbetstagaren.Ersättningen från TFA redovisas i variabeln Ersättning från AGS och TFA.Den 1/7 2002 ändras bevisregeln i Lagen om arbetsskadeförsäkringen. Tillskillnad från tidigare bevisregel med uppdelning av bedömningen i två ledgörs nu en sammanfattande bedömning.Den 1/1 2003 införs en särskild arbetsskadeersättning som syftar till attvara en kompensation för karensdagar i sjukförsäkringen. Den betalas tillden som beviljats ersättning för inkomstbortfall till följd av arbetsskada ochska vara kompensation för inkomstförlust som avser två karensdagar.Den 1/7 2006 höjs inkomsttaket vid beräkning av den sjukpenninggrundandeinkomsten (SGI) från sju och en halv till tio gånger prisbasbeloppet,vilket för år 2006 motsvarar en årsinkomst på 397 000 kronor. Det höjdainkomsttaket skall tillämpas vid beräkning av.158 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerDen 1/1 2007 sänks inkomsttaket vid beräkning av den sjukpenninggrundandeinkomsten (SGI) från tio till sju och en halv gånger prisbasbeloppet.Vid beräkning av dagersättning som grundas på SGI, ska SGI multiplicerasmed faktorn 0,989.2008 och 2009 Vid beräkning av dagersättning som grundas på SGI, ska SGImultipliceras med faktorn 0,97.För förändringar av ersättningsnivå efter 30/6 1993 se under Skattepliktigsjukpenning.Ersättning från avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) ochtrygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)AGSTFAVariabeln avser utbetald skattepliktig ersättning från AGS och TFA.Ersättningen anges i hundratal kronor.1990 ingår endast ersättning från avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) i dennavariabel.Avtalsförsäkringarna kompletterar de ersättningar som erhålls från försäkringskassanvid sjukdom och arbetsskada. Försäkringsskyddet i AGS inträdernär anställningen varat i 90 dagar. Den som har rätt till sjuklön får ersättningfrån AGS efter sjuklönetiden, dock längst till och med den 90:edagen räknat från och med insjuknandedagen (1998 förlängs perioden, senedan). Privatanställda arbetare som har rätt till sjuklön får en dagersättningfrån AGS med 12,5 procent av sjukpenningen efter sjuklöneperioden.Dagersättningen från AGS utbetalas till privatanställda arbetare och arbetareanställda inom kooperationen.Privatanställda tjänstemän, tjänstemän anställda inom kooperationen, statligtanställda samt kommun- och landstingsanställda 78erhåller kompletterandeersättning i form av sjuklön.Den 1/1 1998 ändras den minskningsregel som finns inom sjukförsäkringenså att kompletterande ersättning får ges till en sammanlagd nivå om 90procent även efter den 90:e dagen. Från dag 91 erhåller nu kommun- ochlandstingsanställda, privatanställda arbetare och arbetare anställda inom79kooperationen ersättning från AGS/AGS-KL .Dagersättning från AGS betalas ut längst till och med den 360:e sjukdagen.Alla anställda är försäkrade för skador i arbetet genom arbetsskadeförsäkringen.Flertalet arbetare och tjänstemän inom privata företag, kooperationen,kommun och landsting får dessutom ersättning genom TFA/TFA-KL(Trygghetsförsäkring vid arbetsskada). Försäkringen ersätter den inkomstförlustoch de kostnader som man inte får ersättning för från annat håll.78Kommun- och landstingsanställda som inte har rätt till sjuklön kan i stället ha rätt tilldagersättning från AGS för dagarna 15 till 90.79AGS-KL (kommun- och landstingsanställdas avtalsgruppförsäkring) kompenserar ävenför det faktum att den sjukpenninggrundande inkomsten 2008 multipliceras med faktorn0,97. Privatanställda tjänstemän och tjänstemän anställda inom kooperationen kan få ersättningfrån ITP (industrins och handelns tilläggspension) respektive KTP (kooperationenstilläggspension för tjänstemän) när sjukperioden överstiger 90 dagar. För statligt anställdakompletteras sjukpenningen för lönedelar över 7,5 prisbasbelopp med sjukpension.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 159
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Dessutom kan ersättning lämnas för sveda och värk och vid invaliditet kanersättning lämnas för lyte och men samt olägenheter i övrigt. Variabelnomfattar dock endast skattepliktiga ersättningar i samband med arbetsskada.Variabeln härrör från kontrolluppgift.Förekomst av sjukpenning/arbetsskadeersättningSjukTypMarkering för om individ under aktuellt år erhållit sjukpenning/arbetsskadeersättningenligt ovan. Markering avser inkomståret oavsett år förhändelse.Förändringar från och med 1990 som kan påverka förekomst av sjukpenning/arbetskadeersättning:I och med sjuklönens införande 1992 minskar antalet personer med förekomstav sjukpenning/arbetsskadeersättning kraftigt. Sjuklönens införandeinnebär vidare att jämförbarheten mellan vissa grupper försvårasdå sjuklönen endast införs för anställda med avtalad anställningstid minsten månad. Övriga grupper får även fortsättningsvis sjukpenning frånförsäkringskassan från och med första dagen.1997 utökas sjuklöneperioden till att omfatta 28 dagar vilket får en direktpåverkan på antalet personer med sjukpenning/arbetsskadeersättning.Från och med den 1 april 1998 återgår sjuklöneperioden till att vara 14dagar.Den 1/7 2003 utökas sjuklöneperioden till att omfatta 21 dagar. Från ochmed den 1 januari 2005 återgår sjuklöneperioden till att vara 14 dagar.Ytterligare faktorer som påverkat eventuell förekomst av sjukpenning/arbetsskadeersättningär att de långtidssjukskrivna från och med hösten 1992 skaerbjudas rehabiliteringsinsatser och därmed få ersättning i form av dennågot högre rehabiliteringspenningen samt att de icke rehabiliteringsbaraskall förtidspensioneras.1993 skärps kraven för att få arbetsskador godkända och från och med den1 juli detta år är arbetsskadeersättningen helt samordnad med sjukpenningen.Flertalet av de sjukskrivningar som tidigare legat till grund förarbetsskadeersättning ersätts nu enligt den lägre sjukpenningen.1997 skärps kriterierna för rätt till sjukpenning. Rätten till sjukpenningbaseras nu enbart på medicinska grunder. Denna starkare koppling tillmedicinska skäl innebär att färre personer erhåller sjukpenning.Den 1/7 2003 införs bestämmelsen att försäkringskassan senast ett år eftersjukanmälningsdagen skall ha utrett om det finns förutsättningar för atttillerkänna den försäkrade sjukersättning eller aktivitetsersättning iställetför sjukpenning, trots att den försäkrade inte ansökt om ersättningen.Den 1 juli 2008 införs nya regler i lagen om allmän försäkring vad gällerrätten till sjukpenning. Sjukpenningen är nu tidsbegränsad så att man inormalfallet längst kan få sjukpenning i 364 dagar inom en ramtid på 450dagar. I vissa fall kan Försäkringskassan bevilja sjukpenning under längretid. Fasta tidsgränser införs dessutom för när – och mot vilka arbeten –Försäkringskassan skall pröva arbetsförmåga och rätten till sjukpenning.160 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerEfter 180 dagar ska Försäkringskassan pröva om man, trots fortsatt sjukdomeller skada, kan utföra ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. BedömerFörsäkringskassan att detta är möjligt har man inte längre rätten tillsjukpenning.För mer detaljerad information, se under respektive inkomstslag.RehabiliteringsersättningRehabErs(1992–)Den 1/1 1992 införs i Lagen om allmän försäkring regler om ansvar förarbetslivsinriktad rehabilitering och om rätt till rehabiliteringsersättning.Rehabiliteringsersättningen anges i hundratal kronor och avser inkomståretoavsett år för händelse.Varje enskild försäkrad har rätt att ställa krav på att rehabiliteringsresurserställs till förfogande. Arbetsgivaren har ett förstahandsansvar för att ta redapå om det behövs särskilda rehabiliteringsåtgärder. Detta gäller om manvarit borta från arbetet p.g.a. sjukdom mer än fyra veckor eller om man hafthög frånvaro i form av korta sjukperioder (sex gånger eller fler under entolvmånadersperiod) eller om man själv begär det. Försäkringskassorna hartill uppgift att samordna och se till att de rehabiliteringsåtgärder vidtas,som behövs för en effektiv rehabilitering. Om rehabiliteringsåtgärder intekan förbättra möjligheterna att få eller behålla ett arbete eller när allamöjligheterna uttömts utan resultat, kan Försäkringskassan beviljasjukersättning eller aktivitetsersättning utan att man själv behöver ansökaom detta.Rehabiliteringsersättningen består dels av rehabiliteringspenning, som skatäcka större delen av den inkomstförlust som uppstår när man genomgårrehabilitering, dels av ett särskilt bidrag som ska täcka vissa merkostnader isamband med rehabilitering. Ersättningen ges sällan till personer över 60 år.De arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder som kan bli aktuella är t.ex.arbetsprövning, arbetsträning, utredning vid arbetsmarknadsinstitut, ettnytt arbete, utbildning inom <strong>AM</strong>U, reguljära utbildningsväsendet, studieförbundeller företag.Om man för samma tid får studiehjälp, icke återbetalningspliktiga studiemedel,korttidsstudiestöd, särskilt vuxenstudiestöd eller utbildningsarvode,minskas rehabiliteringspenningen. Om man får sjukpenning, föräldrapenningeller yrkes-/arbetsskadelivränta minskas rehabiliteringspenningenmed det belopp man får för samma tid.Rehabiliteringspenning kan vara hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels.1992 är rehabiliteringspenningen 100 procent av den sjukpenninggrundandeinkomsten.Den 1/4 1993 sänks rehabiliteringspenningen till 95 procent av den sjukpenninggrundandeinkomsten.Den 1/1 1996 sänks nivån i rehabiliteringspenningen till 75 procent av densjukpenninggrundande inkomsten och är därmed densamma som för sjukpenning.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 161
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Den 1/1 1998 höjs nivån i rehabiliteringspenningen till 80 procent av densjukpenninggrundande inkomsten.1/1 2005. En arbetsgivare skall göra en rehabiliteringsutredning när enanställd varit frånvarande på grund av sjukdom i mer än fyra veckor iföljd, haft upprepad korttidsfrånvaro eller personen själv begär det. Ompersonen behöver en rehabiliteringsåtgärd som ger rätt till rehabiliteringsersättningska Försäkringskassan upprätta en rehabiliteringsplan senast tvåveckor efter att rehabiliteringsutredningen kommit in.Den 1/7 2006 höjs inkomsttaket vid beräkning av den sjukpenninggrundandeinkomsten (SGI) från sju och en halv till tio gånger prisbasbeloppet, vilketför år 2006 motsvarar en årsinkomst på 397 000 kronor. Det höjda inkomsttaketskall tillämpas vid beräkning av rehabiliteringspenning.Den 1/1 2007 sänks inkomsttaket vid beräkning av den sjukpenninggrundandeinkomsten (SGI) från tio till sju och en halv gånger prisbasbeloppet.Vid beräkning av dagersättning som grundas på SGI, ska SGI multiplicerasmed faktorn 0,989.Från och med 2008 Vid beräkning av dagersättning som grundas på SGI, skaSGI multipliceras med faktorn 0,97.Förekomst av rehabiliteringsersättningRehabTypMarkering för om individ under aktuellt år erhållit rehabiliteringsersättning.Markeringen avser inkomståret oavsett år för händelse.Då ersättningen är ny 1992 kan det antas att den under åtminstone dettaförsta år ej får den utbredning den borde ha p.g.a. att den ännu ej äretablerad bland berörda arbetstagare, arbetsgivare och försäkringskassor.Trots sänkt ersättning 1993 ligger den fortfarande högre än ersättningenfrån sjukpenningen och från och med 91:a sjukdagen ökar avståndet tillsjukpenningen än mer, då den senare samtidigt sänks med 10 procentenheter.Från och med 1996 är ersättningsnivån densamma som nivån i sjukpenningen.Rehabiliteringsersättningen kan helt eller delvis döljas av andra ersättningar,se ovan under Rehabiliteringsersättning.Summa inkomst föranledd av sjukdom/arbetsskada/rehabiliteringSjukReDen under året summerade inkomsten av SJUKPA (1990–1993), SJUKPP,ArbSkErs (1992–), ReHabErs (1992–), och AGSTFA. Summa inkomst föranleddav sjukdom/arbetsskada/rehabilitering anges i hundratal kronoroch avser inkomståret oavsett år för händelse.Observera att Ersättning från AGS endast omfattar delar av arbetsmarknaden(privatanställda arbetare, kooperativt anställda arbetare och kommunochlandstingsanställda).162 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerFörändringar från och med 1990 som kan påverka utfallet:Den avtalsförsäkring som kompletterar ersättning från försäkringskassanvid arbetsskada (TFA) finns inte redovisad för 1990.Sjukpenningen sänks 1991, 1993 (då även en karensdag införs) och 1996 föratt 1998 åter ligga på 1993 års nivå (80 procent), år 2003 sänks sjukpenningnivånåter något för att år 2005 åter ligga på 80 procent. Dessa sänkningarav ersättningsnivån påverkar inte enbart beloppets storlek direkt, utan kanäven antas få till följd att antalet sjukdagar minskar, vilket i sin tur innebäratt det över året summerade beloppet sjunker.2003 införs regeln om att sjukpenningens storlek vid arbetslöshet inte fårvara högre än det högsta möjliga ersättningsbeloppet inom arbetslöshetsförsäkringen.I och med att sjuklön för de 14 första dagarna i en sjukperiod införs 1992sjunker den ersättning som kan ses i denna variabel dramatiskt. Är sjukperiodernaflera under året kan sjukfrånvaro av relativt stor omfattningdöljas i sjuklönen. Sjuklönens införande innebär vidare att jämförbarhetenmellan vissa grupper försvåras då sjuklönen endast införs för anställdamed avtalad anställningstid minst en månad. Övriga grupper får ävenfortsättningsvis sjukpenning från försäkringskassan från och med förstadagen. 1997 utökas sjuklöneperioden till att omfatta 28 dagar. Från ochmed den 1 april 1998 återgår sjuklöneperioden till att vara 14 dagar för attfrån och med 1/7 2003 vara 21 dagar och från och med den 1/1 2005 återåtergå till 14 dagar.Ytterligare faktorer som påverkat sjukpenningen/arbetsskade-/rehabiliteringsersättningenär att de långtidssjukskrivna från och med hösten 1992ska erbjudas rehabiliteringsinsatser och därmed få ersättning i form av dennågot högre rehabiliteringspenningen samt att de icke rehabiliteringsbaraskall förtidspensioneras.1993 skärps kraven för att få arbetsskador godkända och från och med den1 juli detta år är arbetsskadeersättningen helt samordnad med sjukpenningen.Flertalet av de sjukskrivningar som tidigare legat till grund förarbetsskadeersättning ersätts nu enligt den lägre sjukpenningen.1997 skärps kriterierna för rätt till sjukpenning. Rätten till sjukpenningbaseras nu enbart på medicinska grunder.Den 1/1 1998 ändras den minskningsregel som finns inom sjukförsäkringenså att kompletterande ersättning får ges till en sammanlagd nivå om 90procent även efter den 90:e sjukdagen.Den 1/7 2003 införs bestämmelsen att försäkringskassan senast ett år eftersjukanmälningsdagen skall ha utrett om det finns förutsättningar för atttillerkänna den försäkrade sjukersättning eller aktivitetsersättning iställetför sjukpenning, trots att den försäkrade inte ansökt om ersättningen.Den 1/7 2006 höjs inkomsttaket vid beräkning av den sjukpenninggrundandeinkomsten (SGI) från sju och en halv till tio gånger prisbasbeloppet. Dethöjda inkomsttaket skall tillämpas vid beräkning av sjukpenning, havandeskapspenning,smittbärarpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringsersättningoch vid ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 163
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Den 1/1 2007 sänks inkomsttaket vid beräkning av den sjukpenninggrundandeinkomsten (SGI) från tio till sju och en halv gånger prisbasbeloppet.Vid beräkning av dagersättning som grundas på SGI, ska SGI multiplicerasmed faktorn 0,989.Från och med 2008 Vid beräkning av dagersättning som grundas på SGI, skaSGI multipliceras med faktorn 0,97.För mer detaljerad information, se under respektive inkomstslag.Summan av antalet sjukfall som under åretövergått till sjukpenning, förebyggandesjukpenning, arbetsskadesjukpenningoch/eller rehabiliteringspenningSjukFall_Antal(1993–)Antalet sjukfall under året.Startdatum för sjukfall som pågått sedanförgående årSjukFall_PgStart(1993–)Startdatum för sjukfall som påbörjats innan aktuellt år.Markering för om sjukfall pågått sedanförgående årSjukFall_Pg(1993–)Markering för om sjukfall påbörjats innan aktuellt år.Antal karensdagar för företagareKarens_Foretagare(2008–)Antal karensdagar för företagare.Innehåller:”Noll dagars karens”, ”3 dagars karens” eller ”30 dagars karens”.Summa bruttodagar för ersättningsslagingående i ”SjukFall_Antal”SjukSum_Bdag(1993–)Summan av alla bruttodagar under året för ersättningsslagen sjukpenning,förebyggande sjukpenning, arbetsskadesjukpenning och rehabiliteringsersättning.164 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerSumma nettodagar för ersättningsslagingående i ”SjukFall_Antal”SjukSum_Ndag(1993–)Summan av alla nettodagar under året för ersättningsslagen sjukpenning,förebyggande sjukpenning, arbetsskadesjukpenning och rehabiliteringsersättning.För definition av nettodagar se respektive inkomstslag.Summa ersättningsbelopp för ersättningsslagingående i ”SjukFall_Antal”SjukSum_Belopp(1993–)Summan av alla belopp under året för ersättningsslagen sjukpenning,förebyggande sjukpenning, arbetsskadesjukpenning och rehabiliteringsersättning.Sjukpenning, antal bruttodagarSjukP_Bdag(1993–)Antalet utbetalade dagar, alla kalenderdagar under ett år är utbetalningsbaradagar för förmånen sjukpenning. Endast summerade fall därBELOPP/NETTODAGAR>100 redovisas, annars räknas det som entilläggsutbetalning varvid antalet bruttodagar inte redovisas.Fr.o.m. 2008 är denna variabel också uppdelad på: SjukP_08_Bdag,SjukP_Forlangd_Bdag och SjukP_Fortsatt_Bdag.Sjukpenning, antal bruttodagarSjukP_08_Bdag(2008–)Sjukpenning maximalt 364 dagar inom en ramtid på 450 dagar.Sjukpenning förlängd, antal bruttodagarSjukP_Forlangd_Bdag(2008–)Förlängd sjukpenning kan ges i 550 dagar, vilket tillsammans medsjukpenning ger 914 dagar.Sjukpenning fortsatt, antal bruttodagarSjukP_Fortsatt_Bdag(2008–)Om man har synnerliga skäl kan man få fortsatt sjukpenning i stället förförlängd sjukpenning. Någon tidsbegränsning för fortsatt sjukpenningfinns inte.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 165
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Sjukpenning, antal nettodagarSjukP_Ndag(1993–)Antalet utbetalda nettodagar är bruttodagar *omfattning under ett år förförmånen sjukpenning.10 * hel omfattning = 10 nettodagar,10 * tre kvarts omfattning = 7,5 nettodagar,10 * halv omfattning = 5 nettodagar,10 * en kvarts omfattning =2,5 nettodagar.Endast summerade fall där BELOPP/NETTODAGAR>100 redovisas,annars räknas det som en tilläggsutbetalning varvid antalet nettodagar interedovisas.Fr.o.m. 2008 är denna variabel också uppdelad på: SjukP_08_Ndag,SjukP_Forlangd_Ndag och SjukP_Fortsatt_Ndag.Sjukpenning, antal nettodagarSjukP_08_Ndag(2008–)Sjukpenning maximalt 364 dagar inom en ramtid på 450 dagar.Sjukpenning förlängd, antal nettodagarSjukP_Forlangd_Ndag(2008–)Förlängd sjukpenning kan ges i 550 dagar, vilket tillsammans med sjukpenningger 914 dagar.Sjukpenning fortsatt, antal nettodagarSjukP_Fortsatt_Ndag(2008–)Om man har synnerliga skäl kan man få fortsatt sjukpenning i stället förförlängd sjukpenning. Någon tidsbegränsning för fortsatt sjukpenningfinns inte.Sjukpenning, ersättningsbeloppSjukP_Belopp(1993–)Summerar bruttobeloppen under ett år för förmånen sjukpenning.Fr.o.m. 2008 är denna variabel också uppdelad på: SjukP_08_ BeloppSjukP_Forlangd_ Belopp och SjukP_Fortsatt_ Belopp.Sjukpenning, ersättningsbeloppSjukP_08_Belopp(2008–)Summerar bruttobeloppen under ett år för sjukpenning.166 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerSjukpenning förlängd, beloppSjukP_Forlangd_Belopp(2008–)Summerar bruttobeloppen under ett år för förlängd sjukpenning.Sjukpenning fortsatt, beloppSjukP_Fortsatt_Belopp(2008–)Summerar bruttobeloppen under ett år för fortsatt sjukpenning.Sjukpenning, förebyggande ,antal bruttodagarForbSjukP_Bdag(1993–)Antalet utbetalade dagar, alla kalenderdagar under ett år är utbetalningsbaradagar för förmånen förebyggande sjukpenning. Endast summeradefall där BELOPP/NETTODAGAR>100 redovisas, annars räknas det som entilläggsutbetalning varvid antalet bruttodagar inte redovisas.Fr.o.m. 2008 är denna variabel också uppdelad på: ForbSjukP_08_Bdag ochForbSjukP_Forlangd_Bdag.Sjukpenning, förebyggande ,antal bruttodagar ForbSjukP_08_Bdag(2008–)Antalet bruttodagar med förbyggande sjukpenning.Sjukpenning, Förlängd förebyggande,antal bruttodagarForbSjukP_Forlangd_Bdag(2008–)Atalet bruttodagar med förlängd förbyggande sjukpenning.Sjukpenning, förebyggande, antal nettodagarForbSjukP_Ndag(1993–)Antalet utbetalade nettodagar är bruttodagar *omfattning under ett år förförmånen förebyggande sjukpenning.10 * hel omfattning = 10 nettodagar,10 * tre kvarts omfattning = 7,5 nettodagar,10 * halv omfattning = 5 nettodagar,10 * en kvarts omfattning =2,5 nettodagar.Endast summerade fall där BELOPP/NETTODAGAR>100 redovisas, annarsräknas det som en tilläggsutbetalning varvid antalet nettodagar inte redovisas.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 167
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Fr.o.m. 2008 är denna variabel också uppdelad på: ForbSjukP_08_Ndag ochForbSjukP_Forlangd_Ndag.Sjukpenning, förebyggande, antal nettodagarForbSjukP_08_Ndag(2008–)Antalet nettodagar med förbyggande sjukpenning.Sjukpenning, förlängd förebyggandeantal nettodagarForbSjukP_Forlangd_Ndag(2008–)Atalet nettodagar med förlängd förbyggande sjukpenning.Sjukpenning, förebyggande, ersättningsbelopp ForbSjukP_Belopp(1993–)Summerar bruttobeloppen under ett år för förmånen förebyggandesjukpenning.Fr.o.m. 2008 är denna variabel också uppdelad på: ForbSjukP_08_Beloppoch ForbSjukP_Forlangd_Belopp.Sjukpenning, förlängd förebyggande,ersättningsbeloppForbSjukP_08_Belopp(2008–)Summerar bruttobeloppen under ett år för förebyggande sjukpenning.Sjukpenning, förlängd förebyggande,ersättningsbeloppForbSjukP_Forlangd_Belopp(2008–)Summerar bruttobeloppen under ett år för förlängd förebyggandesjukpenning.Rehabiliteringspenning, antal bruttodagarRehab_Bdag(1993–)Antalet utbetalade dagar, alla kalenderdagar under ett år är utbetalningsbaradagar för förmånen rehabiliteringspenning. Endast summerade falldär BELOPP/NETTODAGAR>100 redovisas, annars räknas det som entilläggsutbetalning varvid antalet bruttodagar inte redovisas. Fr.o.m. 2008är denna variabel också uppdelad på: Rehab_08_ Bdag ochRehab_Forlangd_ Bdag.168 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerRehabiliteringspenning, antal bruttodagarRehab_08_Bdag(2008–)Rehabilteringspenning maximalt 364 dagar inom en ramtid på 450 dagar.Rehabiliteringspenning förlängd, antalbruttodagarRehab_Forlangd_Bdag(2008–)Förlängd rehabilteringspenning kan ges i 550 dagar, vilket tillsammansmed sjukpenning ger 914 dagar.Rehabiliteringspenning, antal nettodagarRehab_Ndag(1993–)Antalet utbetalade nettodagar är bruttodagar *omfattning under ett år förförmånen rehabiliteringspenning.10 * hel omfattning = 10 nettodagar,10 * tre kvarts omfattning = 7,5 nettodagar,10 * halv omfattning = 5 nettodagar,10 * en kvarts omfattning =2,5 nettodagar.Endast summerade fall där BELOPP/NETTODAGAR>100 redovisas,annars räknas det som en tilläggsutbetalning varvid antalet nettodagar interedovisas.Fr.o.m. 2008 är denna variabel också uppdelad på: Rehab_08_ Ndag ochRehab_Forlangd_Ndag.Rehabiliteringspenning, antal nettodagarRehab_08_Ndag(2008–)Rehabilteringspenning maximalt 364 dagar inom en ramtid på 450 dagar.Rehabiliteringspenning förlängd,antal nettodagarRehab_Forlangd_Ndag(2008–)Förlängd rehabilteringspenning kan ges i 550 dagar, vilket tillsammansmed sjukpenning ger 914 dagar.Rehabiliteringspenning, ersättningsbeloppRehab_Belopp(1993–)Summerar bruttobeloppen under ett år för förmånen rehabiliteringspenning.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 169
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Fr.o.m. 2008 är denna variabel uppdelad på: Rehab_08_ Belopp ochRehab_Forlangd_Belopp.Rehabiliteringspenning, esättningsbeloppRehab_08_Belopp(2008–)Summerar bruttobeloppen under ett år för rehabiliteringspenning.Rehabiliteringspenning förlängd,ersättningsbeloppRehab_Forlangd_Belopp(2008–)Summerar bruttobeloppen under ett år för förlängd rehabiliteringspenning.Arbetsskadesjukpenning, antal bruttodagarArbSk_Bdag(1993–)Antalet utbetalade dagar, alla kalenderdagar under ett år är utbetalningsbaradagar för förmånen arbetsskadesjukpenning. Endast summerade falldär BELOPP/NETTODAGAR>100 redovisas, annars räknas det som entilläggsutbetalning varvid antalet bruttodagar inte redovisas.Arbetsskadesjukpenning, antal nettodagarArbSk_Ndag(1993–)Antalet utbetalade nettodagar är bruttodagar *omfattning under ett år förförmånen arbetsskadesjukpenning.10 * hel omfattning = 10 nettodagar,10 * tre kvarts omfattning = 7,5 nettodagar,10 * halv omfattning = 5 nettodagar,10 * en kvarts omfattning =2,5 nettodagar.Endast summerade fall där BELOPP/NETTODAGAR>100 redovisas,annars räknas det som en tilläggsutbetalning varvid antalet nettodagar interedovisas.Arbetsskadesjukpenning, ersättningsbeloppArbSk_Belopp(1993–)Summerar bruttobeloppen under ett år för förmånen arbetsskadesjukpenning.170 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerAktivitetsstöd vid utbildning, sjuk medsjukpenning,antal dagarAktStod_Sjuk_Dag(1993–)Antalet bruttodagar och karensdagar summerade tillsammans för personersom har varit sjuka med aktivitetsstöd.Aktivitetsstöd vid utbildning, sjuk medsjukpenning, ersättningsbeloppAktStod_Sjuk_Belopp(1993–)Summerat bruttobelopp för personer som har varit sjuka med aktivitetsstöd.Aktivitetsstöd vid utbildning, antal dagarAktStod_Dag(2008–)Antalet bruttodagar för personer som haft aktivitetsstöd.Aktivitetsstöd vid utbildning, ersättningAktStod_Belopp(2008–)Summerat bruttobelopp för personer som haft aktivitetsstöd.UtvecklingsersättningUtvErs(2008–)Aktivitetsersättningen anges i hundratal kronor och avser inkomståret oavsettår för händelse.Utvecklingsersättning, antal dagarUtvErs_Dag(2008–)Antal dagar för personer som haft utvecklingsersättning.Personer är 18–24 år och deltar i jobbgaranti för ungdomar, men inteuppfyller kraven för ersättning från a-kassan, kan få utvecklingsersättning istället för aktivitetsstöd.Utvecklingsersättning, beloppUtvErs_Belopp(2008–)Skattefri ersättning för personer som haft utvecklingsersättning.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 171
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Utvecklingsersättning och sjuk medsjukpenning, antal dagarUtvErs_Sjuk_Dag(2008–)Antal dagar för personer som haft utvecklingsersättning och varit sjuka medsjukpenning. Se UtvErs_Dag ovan.Utvecklingsersättning och sjuk medsjukpenning, beloppUtvErs_Sjuk_Belopp(2008–)Ersättning för personer som haft utvecklingsersättning och varit sjuka medsjukpenning. Se UtvErs_Dag ovan.Smittbärarsjukpenning, antal bruttodagarSmitt_Bdag(1993–)Antalet utbetalda dagar för förmånen smittbärarsjukpenning. Alla kalenderdagarutom eventuell karensdag är utbetalade dagar under ett sjukfalldå smittbärarsjukpenning beviljats.Smittbärarsjukpenning, antal nettodagarSmitt_Ndag(1993–)Antalet utbetalda nettodagar är bruttodagar * omfattning under ett år förförmånen smittbärarpenningsjukpenning.10 * hel omfattning = 10 nettodagar,10 * tre kvarts omfattning = 7,5 nettodagar,10 * halv omfattning = 5 nettodagar,10 * en kvarts omfattning = 2,5 nettodagar.Smittbärarsjukpenning, ersättningsbeloppSmitt_Belopp(1993–)Summerar bruttobeloppen under ett år för förmånen smittbärarpenningsjukpenning.172 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerArbetslöshetFör att få rätt till arbetslöshetsersättning krävs (grundvillkor) att man• är arbetslös (helt eller delvis)• är arbetsför och oförhindrad att ta arbete minst 3 timmar varje arbetsdagoch i genomsnitt minst 17 timmar i veckan• är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen• är beredd att ta erbjudet lämpligt arbete eller arbetsmarknadspolitiskterbjudande, det är Arbetsförmedlingen som ytterst bedömer vilkaarbeten som ska sökas och vilka program som anses lämpliga.• aktivt söker ett lämpligt arbete men inte kan få ett sådant 80Den 5/2 2001 införs nya regler för arbetslöshetsersättningen:• I samråd med arbetsförmedlingen skall den arbetslöse nu även medverkatill att en individuell handlingsplan upprättas.• Under de första 100 dagarna av en ersättningsperiod får man begränsasitt sökområde både yrkesmässigt och geografiskt.• Den som tackar nej till lämpligt arbete (eller arbetsmarknadspolitisktprogram) får sin dagpenning nedsatt med 25 procent vanligen under 40dagar. Om man tackar nej en andra gång blir dagpenningen nedsatt med50 procent i 40 nya ersättningsdagar. Händer det vid ett tredje tillfälleunder samma period upphör ersättningen helt.2007–07: Den generella rätten för en sökande att under de 100 första ersättningsdagarnai en ersättningsperiod begränsa sitt arbetssökande till detegna yrket och till sitt geografiska närområde tas bort.Från och med månad då man fyller 65 år har man inte längre rätt till ersättning.För den som har förtidspension/sjukbidrag gäller:Hel förtidspension/sjukbidrag: Kan ej få ersättning.2/3 förtidspension/sjukbidrag: Kan ha rätt till ersättning.Halv förtidspension/sjukbidrag: Har vanligen rätt till ersättning.Om man har ålders-/tjänstepension görs avdrag från arbetslöshetsersättningen.Ersättning från arbetslöshetskassa/arbetslöshetsförsäkringAKassaErsättning från arbetslöshetskassa/arbetslöshetsförsäkring anges i hundratalkronor.För att få dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa krävs dessutom 81attman är medlem i arbetslöshetskassa sedan minst tolv månader (medlemsvillkoret)och att man under den senaste tolvmånadersperioden (den s.k.ramtiden) har förvärvsarbetat i minst sex månader och minst 80 timmar perkalendermånad alternativt att man arbetat 480 timmar under en samman-80I augusti 2000 infördes förändringar inom arbetsmarknadspolitiken som förstärkte kravetpå att den arbetssökande aktivt måste söka arbete.81Utöver de grundvillkor som ovan angivits under arbetslös.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 173
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4hängande period av sex månader med minst 50 timmars arbete i varjemånad (arbetsvillkoret). 82Rätt till inträde i en arbetslöshetskassa har alla som inte fyllt 64 år och somarbetar minst 17 timmar i veckan inom kassans verksamhetsområde. Frånoch med 1 januari 1998 finns en ny arbetslöshetskassa, den så kallade Alfakassan,som inte ställer krav på yrkestillhörighet.Ramtiden (avseende arbetsvillkoret) förlängs med den tid då man ej kunnatförvärvsarbeta till exempel på grund av sjukdom, kriminalvård och vård aveget barn/adoptivbarn. Den överhoppningsbara tiden är högst fem år. 83Om man fått ersättning tidigare och söker igen kvalificerar utöver förvärvsarbeteäven bl.a. arbetsmarknadsutbildning, yrkesinriktad rehabilitering(<strong>AM</strong>I), utbildningsvikariat, beredskapsarbete, tid med starta egetbidrag,fullföljd utbildning med särskilt utbildningsbidrag och högst tvåmånader som värnpliktig eller med föräldrapenning, för uppfyllandet avarbetsvillkoret.Från och med den 5/2 2001 är det endast förvärvsarbete som kvalificerarför en ny ersättningsperiod. Som förvärvsarbete räknas också i dettasammanhang anställning med anställningsstöd (utom särskilt anställningsstöd),tid med avgångsvederlag, anställning med lönebidrag,offentligt skyddat arbete samt anställning inom Samhall. I vissa fall fårockså totalförsvarsplikt eller föräldrapenning (totalt högst två månader)räknas som arbetad tid.Personer som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa (inskriven somarbetssökande hos arbetsförmedling i minst 24 månader) kan komma ifrågaför aktivitetsgarantin. En individuell jobbsökarplan utarbetas tillsammansmed en handledare. I och med inträdet i aktivitetsgarantin upphör rättenatt återgå till en påbörjad ersättningsperiod. För att få en ersättningsperiodmåste den sökande på nytt uppfylla arbetsvillkoret. Förändringen gällersökande som skrivits in i aktivitetsgarantin från och med 2003-09-01.Ersättningsperioden är som längst 300 dagar för den som är under 55 åroch 450 dagar för den som fyllt 55 år 84innan ersättningsperiodens slut.Från och med 5/2 2001 är ersättningsperioden som längst 300 dagar för allaoavsett ålder. I vissa fall kan en ersättningsperiod bli förlängd med högst300 dagar även om man inte har uppfyllt ett nytt arbetsvillkor. Det ärarbetsförmedlingen som föreslår detta och sedan arbetslöshetskassan somfattar beslut.En ersättningsperiod är giltig i 52 veckor om det finns ersättningsdagarkvar efter det att arbetslöshetsersättning senast betalades ut.82Före den 1/7 1994 innebar arbetsvillkoret att man skulle ha arbetat minst 75 dagar fördeladepå minst fyra månader med minst tre timmars arbete per dag under en tolvmånadersperiodföre arbetslösheten. Fr.o.m. den 1/7 1994 skulle de 75 dagarna vara fördelade påminst fem månader. Fr.o.m. den 1/1 1995 skulle man ha arbetat minst 80 dagar fördelade påfem månader. Fr.o.m. den 1/7 1997 t.o.m. den 31/12 2006 innebar arbetsvillkoret att manskulle ha arbetat i minst sex månader och minst 70 timmar per kalendermånad. Alternativtatt man arbetat 450 timmar under en sammanhängande period av sex månader med minst 45timmars arbete i varje månad83Före den 1/1 2007 var den överhoppningsbara tiden högst sju år.84Från och med 1998 går gränsen vid 57 år.174 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerOm man lämnar arbete utan giltig anledning gäller vissa avstängningsregler.Dessa avstängningsregler (när någon lämnat, skilts från eller avvisatett arbete eller en åtgärd) skärps från och med den 1/1 1996.Den som är arbetslös under en kalendervecka får dagpenning för 5 dagar.Den högsta dagpenningnivån är fr.o.m. 1990 anpassad till löneutvecklingenför vuxna industriarbetare. Som lägsta dagpenning gäller stödbeloppet iKAS.1993 införs 5 dagars karens per ersättningsperiod.2007–07 tas möjligheten att få sin ersättningsperiod förlängd med 300 ersättningsdagarbort. Sökanden som på dag 300 av ersättningsperioden ärförälder till barn under 18 år kan dock få sin ersättningsperiod förlängdmed ytterligare 150 dagar. Den som inte har några ersättningsdagar kvarkan få delta i jobb- och utvecklingsgarantin som införs den 2 juli. Föräldrartill barn under 18 år kan från ersättningsdag 301 välja mellan att delta ijobb- och utvecklingsgarantin eller få arbetslöshetsersättning.Från och med 2007–10 sker en sammanräkning av dagar med arbetslöshetsersättningoch aktivitetsstöd. Det innebär att en sökande som beviljatsarbetslöshetsersättning får längst 300 eller 450 ersättningsdagar under vilkaden sökande antingen aktivt söker arbete med arbetslöshetsersättning ellerdeltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd.Från och med den 7/7 2008 utökas karenstiden från 5 till 7 dagar.Dagpenning:1990: 174 kr – 495 kr/dag (högst 91,7 procent av inkomst före arbetslöshet).1991: 191 kr – 543 kr/dag.1992: 198 kr – 564 kr/dag.1/1 – 30/6 1993: 210 kr – 598 kr/dag (får ej överstiga 90 procent av inkomstföre arbetslöshet).1/7 –31/12 1993: 198 kr – 564 kr/dag (ersättningen sänks till 80 procent).1994–1995: 245 kr – 564 kr/dagDen 1/1 1996 sänktes ersättningsnivån till 75 procent. Dagpenning är numellan 230 kr – 564 kr/dag.1998 höjs ersättningsnivån åter till 80 procent. Samtidigt höjs grundbeloppettill 240 kr/dag, högsta dagpenning höjs till 580 kr/dag.Den 2/7 2001 höjs ersättningen under de första 100 dagarna i en period tillhögst 680 kr/dag. Därefter är dagpenningen högst 580 kr/dag. Om manhar en tillsvidareanställning på deltid utbetalas högst 680 kr/dag i 20kalenderveckor inom de första 100 dagarna i varje ersättningsperiod.Den 1/7 2002 höjs ersättningen till högst 730 kr/dag (för första 100 dagarna)och till högst 680 kr/dag (för resterande dagar). Det innebär att arbetslöshetsförsäkringennu ger kompensation med 80 procent för inkomster upptill 20 075 kr (första 100 dagarna) respektive 18 700 kr (resterande dagar).Den 1/1 2007 avskaffas den tidigare gällande förhöjda dagpenningen på 730kronor om dagen under de första 100 dagarna. Ny högsta dagpenning är680 kronor om dagen, vilket motsvarar 80 procent av en inkomst på högst18 700 kronor i månaden.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 175
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Den 5/3 2007 införs en successiv avtrappning av kompensationsnivån iarbetslöshetsförsäkringen. Fr.o.m. dag 201 sänks ersättningen till 70 procent.Fr.o.m. dag 301 sänks ersättningsnivån till 65 procent, för föräldermed barn under 18 år gäller denna sänkning fr.o.m. dag 451.2007–07: Fr.o.m. dag 201 är ersättningsnivån 70 procent under resten aversättningsperioden. För föräldrar med barn under 18 år sker dennasänkning av nivån först fr.o.m. dag 301.Den 1 november 1996 införs den arbetsmarknadspolitiska åtgärden Offentligttillfälligt arbete (OTA). Personer som har OTA erhåller arbetslöshetsersättningunder den tid åtgärden varar. Denna ersättning redovisas underinkomst föranledd av arbetsmarknadspolitisk åtgärd enbart för dem som1997 erhåller ersättningen via försäkringskassa (kontant arbetsmarknadsstödeller motsvarande), för övriga redovisas beloppet under arbetslöshetsersättning.Den 1 juli 1997 införs Projektarbete (Aktivare användning av arbetslöshetsersättning).De som är inskrivna i denna kategori erhåller, som namnet avslöjar,arbetslöshetsersättning under projekttiden, vilket innebär att ersättningenför denna åtgärd redovisas under arbetslöshetsersättning. Åtgärden upphörden 30/9 1999.Under sista halvåret 1997 erbjuds långtidsarbetslösa Tillfällig avgångsersättning,vilket skulle kunna liknas vid ett slags förtidspensionering av arbetsmarknadsskäl.Denna ersättning betalas ut i form av arbetslöshetsersättningtrots att berörda personer inte längre behöver stå till arbetsmarknadensförfogande. För flertalet av dem som fått denna ersättning ingår dettabelopp från och med 1997 i denna variabel. Undantagna är de som 1997fick denna ersättning utbetald via försäkringskassan som kontant arbetsmarknadsstödeller motsvarande.Den 1/1 1998 införs en ny allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring.Den del i den nya arbetslöshetsförsäkringen som motsvarar dagpenningfrån erkänd arbetslöshetskassa är en frivillig inkomstrelaterad försäkring.Den grundförsäkring som ingår i denna nya arbetslöshetsförsäkring ersätternu KAS och redovisas även den under Ersättning från arbetslöshetskassa/arbetslöshetsförsäkring.För ersättning enligt grundförsäkringen behöver inget medlemsvillkor varauppfyllt däremot måste arbetsvillkoret eller ett studerandevillkor varauppfyllt. Ersättningen från grundförsäkringen betalas ut tidigast den dagman fyller 20 år.Studerandevillkoret innebär att man måste ha avslutat en heltidsutbildningsom omfattar minst ett läsår och som berättigar till studiesocialt stöd. Därefterskall man, inom en ramtid på tio månader i anslutning till utbildningen,under minst 90 dagar, ha arbetat eller stått till arbetsmarknadensförfogande som arbetssökande på arbetsförmedlingen.Den 1/1 2007 avskaffas möjligheten att kvalificera sig till ersättning genomstudier (studerandevillkoret). Övergångsregler tillämpas.Även i grundförsäkringen är ersättningsperioden 300 dagar.1998–1/7 2001 är ersättningen i grundförsäkringen 240 kronor/dag. Densom är helt arbetslös under en kalendervecka får stöd för fem dagar.176 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerDen 2/7 2001 höjs ersättningen i grundförsäkringen (grundbeloppet) till 270kr/dag.Den 1/7 2002 höjs grundbeloppet till 320 kr/dag.Deltidsarbetslöshet1990: Den som regelbundet har deltidsarbete och samtidigt får ersättningför arbetslös tid kan få ersättning i högst 150 dagar.Om en person under en sammanhängande tid av minst 5 månader haft enanställning som svarar mot personens arbetsutbud eller deltagit i arbetsmarknadsutbildning,får ersättning ges för en ny 150-dagarsperiod, vidinträffat deltidsarbete.Den 1/1 1992: Som regelbundet deltidsarbete anses nu arbete hos arbetsgivareoavsett arbetstidens förläggning. Det behöver inte vara frågan omett fortlöpande anställningsförhållande utan kan röra sig om visstidsanställningar.Avbrottet i deltidsarbetet måste nu vara på minst 12 veckorför att man skall ha rätt till en ny ersättningsperiod om 150 dagar (avbrottetfår inte ha planerats om det skall ge rätt till ny ersättningsperiod).Den 1/5 1993: Person som erhåller ersättning i samband med deltidsarbeteskall upplysas om att rätten till ersättning kommer att prövas med jämnamellanrum och kan upphöra om personen avvisar erbjudna lämpligaarbeten eller en arbetsmarknadspolitisk åtgärd.Den 1/9 1995 skärps ersättningsbestämmelserna för den som har ett deltidsarbete.Den som regelbundet utför deltidsarbete under veckor då han iövrigt är arbetslös och som vid ersättningsperiodens utgång fortsätter entillsvidareanställning på deltid har inte rätt till ersättning i den nya ersättningsperioden,så länge tillsvidareanställningen på deltid pågår. Rätt tillersättning föreligger inte heller vid en ny tillsvidareanställning på deltidsom påbörjas inom tre månader från det att den tidigare tillsvidareanställningenpå deltid upphörde. Enligt övergångsbestämmelser tillämpas intebegränsningen av ersättningsrätten, för den vars ersättningsperiod slutadeunder tiden 1/9 1995 till 31/12 1995, förrän från den 1/1 1996. Den som pågrund av bristande ersättningsrätt slutar ett deltidsarbete anses ha giltiganledning och skall inte avstängas på grund av detta.Om man före arbetslösheten arbetade heltid och får ett deltidsarbete ansesman vara arbetslös upp till heltid och får ersättning för den arbetslösatiden. Om man tidigare arbetat heltid krävs det att man är arbetslös minstsju timmar under en vecka för att ersättning skall betalas ut.Den 7/4 2008 införs en ny begränsningsregel i samband med deltidsarbetslöshet.Deltidsarbetslösa har nu endast rätt till 75 ersättningsdagar perersättningsperiod. De 75 ersättningsdagarna börjar räknas den 7/4 2008.Begränsningsregeln gäller alla anställningsformer. Begränsningsregelngäller enbart dagar med arbetslöshetsersättning, inte dagar med aktivitetsstöd.Karensdagar räknas inte in i de 75 dagarna. Arbetar man deltidblandat med hela veckor av arbetslöshet kan man få ersättning för heltarbetslösa veckor utöver deltidsbegränsningen på 75 ersättningsdagar.Kontant arbetsmarknadsstöd (KAS)KAS(1990–1998)<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 177
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Kontant arbetsmarknadsstöd enligt EES-avtalKASEES(1994–1997)KAS utbetalas som ett fast grundbelopp till den som inte erhåller ersättningfrån arbetslöshetskassa tidigast den 1 juli det år man fyller 20 85. Rätt tillKAS kan även medlem som inte uppfyller medlemsvillkoret ellerarbetsvillkoret för rätt till a-kassaersättning ha. Kontant arbetsmarknadsstöd(KAS) och kontant arbetsmarknadsstöd enligt EES-avtal anges ihundratal kronor.Ersättningen kan inte erhållas längre än till och med månaden före denmånad som 65-årsdagen infaller.För att erhålla kontant arbetsmarknadsstöd krävs att man under de tolvmånaderna närmast före arbetslösheten arbetat fem månader 86 med minst75 timmar per månad (arbetsvillkoret) 87 . Den som avslutat en utbildning påheltid, som omfattar minst ett läsår och som ger rätt till statligt studiestödoch därefter varit arbetslös (anmäld som arbetssökande) under minst 90dagar 88behöver inte ha förvärvsarbetat före arbetslösheten för att få rätt tillersättning (utbildningsvillkoret).Om man har efterlevandepension, tjänstepension från arbetsgivare, delpension,halv ålderspension, arbetsskadelivränta eller två tredjedels förtidspensionminskas stödet med pensionsbeloppet.Ersättning från KAS utbetalas under högst 150 dagar (en ersättningsperiod).Den som fyllt 55 år innan ersättningsperiodens slut kan få ersättning i 300dagar. För den som fyllt 60 år är ersättningsperioden 450 dagar. Deltidsarbetandekan få KAS för arbetslös tid under högst 150 dagar.Ersättning upphör vid 65 års ålder, hel ålderspension, förtidspension ellersjukbidrag.Får man arbete innan ersättningsperioden är slut har man rätt till dagpenningför återstående dagar om man på nytt blir arbetslös inom 52 veckor.Har det gått 52 veckor eller mer sedan man senast fick dagpenning, måsteman på nytt uppfylla arbets- eller utbildningsvillkoret innan man kan fåersättning.Om det visar sig när ersättningsperioden är slut, att man på nytt underperioden uppfyllt arbetsvillkoret är man berättigad till ny ersättningsperiod.1993 införs fem dagars karens per ersättningsperiod i KAS.KAS administreras av länsarbetsarbetsnämnderna och utbetalas av försäkringskassorna.Den som är helt arbetslös under en kalendervecka får stöd för fem dagar.85Innan den 1 oktober 1995 kunde KAS utgå till en arbetslös när denne fyllt 20 år.861991 sänks Arbetsvillkoret till minst 4 månader. 1994 är arbetsvillkoret åter minst 5 månader.871997 är arbetsvillkoret detsamma som i arbetslöshetsförsäkringen.88Inom en ramtid på 10 månader.178 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerKAS motsvarar den lägsta dagpenningen i arbetslöshetsersättningen.1990: 174 kr/dag.1991: 191 kr/dag.1992: 198 kr/dag.Den 1/1 1993: 210kr/dag.Den 1/7 1993 sänks KAS från 210 till 198 kr/dag.Den 1/1 1994 höjs KAS till 245 kr/dag.Den 1/7 1994 införs en särskild inkomstrelaterad dagpenning i KAS (betalasut från Statlig Arbetsmarknadskassa), se under Ersättning från StatligArbetsmarknadskassaDen 1/1 1995 slopas den inkomstrelaterade dagpenningen.Den 1/1 1996 sänks KAS till 230kr/dag.Den 1/1 1998 införs en ny arbetslöshetsförsäkring. Den grundförsäkringsom ingår i denna arbetslöshetsförsäkring ersätter nu KAS och redovisasunder Ersättning från arbetslöshetskassa (A-kassa).Viss eftersläpande ersättning, som avser perioder innan KAS upphörde,har betalats ut under 1998.Ersättning från statlig arbetsmarknadskassa<strong>AM</strong>K(1994–1997)Den 1/7 1994 införs dagpenning från statlig arbetsmarknadskassa, vilket ären inkomstrelaterad ersättning till arbetslösa som inte tillhör en arbetslöshetskassa(se inkomstrelaterad dagpenning i KAS). Anges i hundratal kronor.Ersättningen avskaffas den 1/1 1995. Övergångsbestämmelser gäller dockför dem som före årsskiftet har påbörjat en ersättningsperiod med dagpenning,de får fortsätta perioden längst till och med 30 juni 1996. Övergångsbestämmelsergäller även för vissa nya KAS-sökande, nämligen för demsom blev arbetslösa under första halvåret 1995, som hade sju avgiftsmånaderunder 1994 och som uppfyllde arbetsvillkoret för rätt till KAS-ersättning.Följande regler gäller för den inkomstrelaterade ersättningen:Kravet på medlemskap i en arbetslöshetskassa för att erhålla inkomstrelateradersättning avskaffas. För att ha rätt till ersättning skall den försäkradeha betalt en allmän avgift till finansieringen av arbetslöshetsersättningen.Denna avgift skall ha betalats under tolv av de senaste 24 månaderna förearbetslösheten.De nya reglerna föreskriver också att arbete ska ha utförts under minst femkalendermånader under de senaste tolv månaderna före arbetslöshetenmed minst 75 timmars arbete per månad, alternativt minst tio kalendermånaderunder de senaste 12 månaderna före arbetslösheten med minst 65timmars arbete per månad.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 179
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Den inkomstrelaterade ersättningen kan fås under 300 dagar, den som fyllt55 år kan få den under 450 dagar.Ersättningsnivån fastställs till 80 procent av tidigare inkomst. Högsta dagpenningär 564 kr, lägsta ersättning är 245 kr.Ersättningen administreras av arbetsmarknadskassorna och betalas ut avde allmänna försäkringskassorna.Summa inkomst föranledd av arbetslöshetArbLosDen under året summerade inkomsten av AKassa, KAS (1990–1998),KASEES (1994–1997) och <strong>AM</strong>K (1994–1997). Från och med 1999 är beloppeti ArbLos detsamma som beloppet i AKassa. Summa inkomst föranledd avarbetslöshet anges i hundratal kronor.Den 1/1 1998 införs en ny allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring.Denna består dels av en frivillig inkomstrelaterad försäkring och delsav en grundförsäkring (ersätter det kontanta arbetsmarknadsstödet, KAS).Förändringar 1990–2009 som kan påverka utfallet:Det kan antas att den summerade inkomsten blir lägre från och med 1993då en femdagarskarens införs.Inom det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS) höjs ersättningsnivåernanågot varje år fram till och med 1994, 1996 sänks nivån något för att återhöjas 1998 89, 2001 och 2002. När en inkomstrelaterad dagpenning införs 1/71994 blir ersättningen, för dem som fått denna beviljad, betydligt större änden ersättning de i annat fall skulle ha fått från KAS (se under Ersättningfrån statlig arbetsmarknadskassa).För dem som erhållit ersättning från A-kassa sänks ersättningsnivån 1993och 1996 för att åter höjas inför 1998. För dem som varit berättigade till detmaximala ersättningsbeloppet från A-kassan steg detta belopp varje årfram till och med första halvåret 1993. Den 1/7 1993 sänktes detta beloppoch låg sedan på samma nivå fram till 29/12 1997 då det höjdes något (meninte upp till samma nivå som första halvåret 1993). Den 2/7 2001 höjs detmaximala ersättningsbeloppet under de första 100 dagarna i en ersättningsperiod.Den 1/7 2002 höjs det maximala ersättningsbeloppet ytterligare, nuför hela ersättningsperioden.Under sista halvåret 1997 erbjuds långtidsarbetslösa Tillfällig avgångsersättning(TAE), vilket skulle kunna liknas vid ett slags förtidspensioneringav arbetsmarknadsskäl. Denna ersättning betalas ut i form av arbetslöshetsersättning.De som blivit beviljade TAE behåller ersättningen framtill ålderspension om de inte dessförinnan återgått till arbetsmarknaden.Enligt de nya regler som införs i arbetslöshetsersättningen 2001 får den somtackar nej till lämpligt arbete (eller arbetsmarknadspolitiskt program) sindagpenning nedsatt under 40 ersättningsdagar.891998 har det kontanta arbetsmarknadsstödet ersatts av grundförsäkringen i den nyaarbetslöshetsförsäkringen.180 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerDen 1/1 2007 avskaffas den tidigare gällande förhöjda dagpenningen på730 kronor om dagen under de första 100 dagarna och den 5/3 samma årinförs en successiv avtrappning av kompensationsnivån i arbetslöshetsförsäkringen.För mer detaljerad information, se under respektive inkomstslag.Förekomst av arbetslöshetsersättningArbLosTypMarkering för om individ under aktuellt år erhållit någon arbetslöshetsersättningenligt ovan.Förändringar från och med 1990 som kan påverka förekomst av arbetslöshetsersättning:Sammantaget kan antas att färre erhåller ersättning från A-kassa/KAS frånoch med 1993 på grund av att en femdagarskarens införs och från och med1994, 1995 och 1997 på grund av ändrade arbetsvillkor.Den 1/9 1995 skärps ersättningsbestämmelserna för den som har ett deltidsarbete.Har man fast deltidsarbete kan man inte längre få arbetslöshetsersättningför tid ”upp till heltid”. Övergångsbestämmelser tillämpas.Flertalet av dem som under sista halvåret 1997 beviljats Tillfällig avgångsersättningredovisas framgent med förekomst av arbetslöshetsersättning,trots att de inte längre behöver stå till arbetsmarknadens förfogande.1998 höjs åldersgränsen för rätt till en ersättningsperiod på 450 dagar från55 år till 57 år och från den 5/2 2001 är ersättningsperioden som längst 300dagar för alla oavsett ålder.I och med att den nya arbetslöshetsförsäkringen införs 1998 utökas ersättningsperiodenslängd för dem under 57 år som inte uppfyller medlemsocharbetsvillkor (tidigare ersatta med KAS, sedan 1998 ersatta medGrundförsäkringen i den nya arbetslöshetsförsäkringen) från 150 dagar till300 dagar.I augusti 2000 stärks kravet på ett eget aktivt arbetssökande.Från och med 5/2 2001 är det endast förvärvsarbete som kvalificerar för enny ersättningsperiod. Som förvärvsarbete räknas i detta sammanhang ävenanställning med anställningsstöd (utom särskilt anställningsstöd), anställningmed lönebidrag, offentligt skyddat arbete samt anställning inomSamhall.I samråd med arbetsförmedlingen skall den arbetslöse nu även medverkatill att en individuell handlingsplan upprättas och efter de första 100 dagarnaav en ersättningsperiod vidgas sökområdet både yrkesmässigt och geografiskt.Från och med 1/9 2003 upphör rätten att återgå till en påbörjad ersättningsperiodför dem som skrivs in i aktivitetsgarantin (personer som äreller riskerar att bli långtidsarbetslösa kan komma ifråga för aktivitetsgarantin).Den 1/1 2007 avskaffas möjligheten att kvalificera sig till ersättning genomstudier (studerandevillkoret). Arbetsvillkoret skärps och den överhoppningsbaratiden begränsas till fem år.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 181
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4I juli 2007 tas möjligheten att få sin ersättningsperiod förlängd med 300ersättningsdagar bort, förälder till barn under 18 år kan dock få en förlängningav ersättningsperioden med 150 dagar. Den generella rätten för ensökande att under de 100 första ersättningsdagarna i en ersättningsperiodbegränsa sitt arbetssökande till det egna yrket och till sitt geografiskanärområde tas nu bort.I oktober 2007 sker ytterligare en regeländring i arbetslöshetsförsäkringen.Från och med nu skall dagar med arbetslöshetsersättning och dagar medaktivitetsstöd räknas samman. Det innebär att en sökande som beviljatsarbetslöshetsersättning får längst 300/450 ersättningsdagar under vilka densökande antingen aktivt söker arbete eller deltar i ett arbetsmarknadspolitisktprogram.Den 7/4 2008 införs en ny begränsningsregel i samband med deltidsarbetslöshet.Deltidsarbetslösa har nu endast rätt till 75 ersättningsdagar perersättningsperiod.Den 7/7 2008 utökas karenstiden från 5 till 7 dagar.För mer detaljerad information, se under respektive inkomstslag.Antal dagar som arbetssökande tillfälligt timanställdTillfTimDag(1996–)Antal dagar i sökandekategori 90:• Tillfälligt timanställning (22)Har funnits som en egen sökandekategori sedan 1996-04. De arbetssökandetillfälligt timanställda är att, tillsammans med de deltidsarbetslösa, betraktasom undersysselsatta. Till skillnad från dem som tillhör sökandekategori 21(deltidsarbetslösa) saknar de tillfälligt timanställda ett fast arbetsschema.Före 1996–04 var 80 procent av de arbetslösa timanställda registrerade somarbetslösa, medan 20 procent av dem var registrerade som deltidsarbetslösa.År 2005 införs strängare riktlinjer för att tillhöra denna sökandekategori.Arbetets omfattning måste bedömas uppgå till minst åtta timmar per veckai genomsnitt under en månad.Antal dagar för varje individ och år räknas fram med hjälp av inskrivnings- ochavaktualiseringsdatum för aktuell sökandekategori 91.90Inom parentes anges sökandekategorinummer i Arbetsförmedlingens sökanderegister.91Dessa data har härletts från Arbetsförmedlingens Datalager som omfattar samtliga händelser(=arbetssökandeperioder) från och med 1991-08. För information avseende bearbetningenav data från Datalagret, se bilaga 2.182 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerAntal personer som någon gång under respektive år har tillhört sökandekategoritillfällig timanställning (skat 22):1996 123 171 2003 221 7191997 194 128 2004 247 1401998 230 610 2006 258 9281999 248 079 2007 225 9492000 238 455 2008 180 0062001 212 620 2009 169 0032002 211 103Antal dagar i tillfällig timanställning är för vissa personer överskattad. Förmodligenär detta problem större vad gäller de tillfälligt timanställda än vad gällerexempelvis arbetslösa på heltid.Antal dagar i arbetslöshetALosDag(1992–)Antal dagar i sökandekategori 92:• Arbetslösa (11). Före 2003-11-24: Arbetslösa, platsförmedlingsservice• Arbetslösa, vägledningsservice (12). Upphör 2003-11-24, inskrivnakonverteras till sökandekategori 11.• Arbetslösa, erbjuden samt väntar på beslutad åtgärd (13), fr.o.m. 95-01.Upphör 2003-11-24, inskrivna konverteras till sökandekategori 11.• EU/EES-sökande (34)• Arbetslösa, felregistrering av beslut (96), fr.o.m.. 2001-05• Arbetslösa, avbrott/återkallande av beslut (97), fr.o.m. 2001-05• Arbetslösa, slutförd beslutsperiod (98), fr.o.m. 2001-05Antal dagar för varje individ och år räknas fram med hjälp av inskrivnings- ochavaktualiseringsdatum för aktuella sökandekategorier 93.Fram till och med 1994 definieras dessa sökandekategorier (skat) enligtföljande:Skat 1, servicekod 1: Utan arbete, kan ta arbete direktSkat 1, servicekod 2: Utan arbete, behov av vägledning/utredningSkat 1, servicekod 3: Utan arbete, övrigaSom arbetslösa klassificeras av Arbetsförmedlingen (t.o.m. 1994) sökande i skat 1,servicekod 1.1995 övergår Arbetsförmedlingen till 2-siffriga sökandekategorier, samtidigtinförs en ny skat (13):Skat 11: ArbetslösaSkat 12: Utan arbete, vägledningSkat 13: Utan arbete, väntar på beslutad åtgärdEn ny sökandekategori införs 1996-04:92Inom parentes anges sökandekategorinummer i Arbetsförmedlingens sökanderegister.93Dessa data har härletts från Arbetsförmedlingens Datalager som omfattar samtliga händelser(=arbetssökandeperioder) från och med 1991-08. För information avseende bearbetningenav data från Datalagret, se bilaga 2.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 183
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Skat 15: Arbetslösa, timanställdaInförandet av den nya sökandekategorin görs för att få en uppfattning om hurmånga arbetslösa i skat 11, som fanns i timanställning. Till den nya sökandekategorinkommer huvuddelen från skat 11, men nära 20 procent kommer från skat21 (deltidsarbetslösa) under april och maj. Det nya måttet medförde därmed attarbetslösheten enligt Arbetsförmedlingens definition ökade något för riket totalt (de20 procent som tidigare tillhört skat 21).Från och med 1997-07 införs ett nytt arbetslöshetsbegrepp. Antalet arbetslösautgörs av sökande i kategori 11, 12 och 13. Begreppet ”Utan arbete” (skat11–15) tas bort. Skat 15 konverteras till skat 22 och förs till begreppet”Arbete”:Skat 11: Arbetslösa, platsförmedlingsserviceSkat 12: Arbetslösa, vägledningsserviceSkat 13: Arbetslösa, väntar på beslutad åtgärdI och med att skat 15 konverteras till skat 22 (Tillfällig timanställning) minskarantalet arbetslösa med 58 300 personer. Att arbetslöshetsdefinitionen ändras till attäven omfatta skat 12 och skat 13 innebär å sin sida att arbetslösheten ökar med 95200 personer. Totalt sett ökar således arbetslösheten på grund av dessa definitionsförändringarmed 36 900 personer1997-07.Från och med 1998-01 ändras betydelsen av sökandekategori 13:e) Arbetslösa, väntar på beslutad åtgärdf) Ungdomar 20–24 år, som fått ett erbjudande om arbetsmarknadspolitiskåtgärd men avvisar erbjudandet.Antalet i skat 13 minskar med 650 personer mellan 97-12 och 98-01. I vilken utsträckningminskningen bromsas p.g.a. ändrad definition är svår att värdera,troligtvis är dock påverkan av arbetslöshetsmåttet marginell.Från och med 1999-01 94ändras instruktionen för inskrivning i sökandekategori14 (Övriga inskrivna). Personer som har ersättning från arbetslöshetsförsäkringenstår till arbetsmarknadens förfogande och skall ejlängre vara inskrivna i sökandekategori 14, utan registreras i gruppenarbetslösa (se vidare under ”Antal dagar som övrig inskriven vid arbetsförmedling”).I och med förändringen beräknas 20 000–25 000 sökande successivtföras över till gruppen arbetslösa från och med 1998-10.Från och med 2001-05-21 sker sökandekategoribyten automatiskt mellansystemet för programbeslut och statistiksystemet för dem som börjar eller slutarett arbetsmarknadspolitiskt program. Syftet med automatiskasökandekategoribyten är dels att underlätta administrationen, dels att få enbättre registerkvalitet.Den sökande får någon av koderna 96, 97 eller 98. Det är därefter handläggarensansvar att ange aktuell status för den sökande. Personer som harnågon av koderna 96–98 ska redovisas som arbetslösa. Förändringen kaninnebära en viss ökning av antalet arbetslösa och en viss minskning av antalet somdeltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.Den 24/11 2003 upphör sökandekategori 12 och 13, inskrivna i dessasökandekategorier konverteras till sökandekategori 11 (Arbetslösa).94I realiteten påbörjades överföringen redan i oktober–november 1998.184 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerNågra av de förändringar i arbetslöshetsdefinitionen som skett under 1990-talet påverkar ej arbetslöshetsdefinitionen i LISA avseende antal dagar iarbetslöshet, andra har en betydelse medan ytterligare andra får en annorlundabetydelse än vad som är synligt ovan.Arbetslöshetsdefinitionen i LISA är inte primärt beroende av hur arbetslöshetengenom åren har definierats av Arbetsförmedlingen. Grundprincipenär att den idag (år 2007) rådande definitionen, så långt det är möjligt,applicerats på samtliga år 1992–2007.Den aktuella definitionen (2007) är: Arbetssökande utan arbete som aktivtsöker och omgående kan tillträda på arbetsmarknaden förekommandearbete och som inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.De förändringar som skett under åren och som påverkat definitionen även i LISAär följande:1995-01: Betydelsen av införandet av skat 13 (Utan arbete, väntar på beslutadåtgärd) är osäker. 7 300 sökande finns i denna kategori 1995-01. Omdessa tidigare utgjort en delmängd av föregångarna till skat 11 eller skat 12(som LISA definierar som arbetslösa) påverkas inte arbetslöshetsmåttet.Om de däremot tillhörde föregångaren till skat 14 (Övriga inskrivna) ökararbetslösheten i samma utsträckning.1996-04: När skat 15 införs 1996-04 för att 1997-07 överföras till skat 22 (tillfälligtimanställning) får detta till konsekvens att heltidsarbetslöshetensjunker med cirka 20 000 personer redan från 1996-04 (de sökande somöverförs från skat 11 via skat 15 till skat 21).1998-10: Ca 20 000–25 000 sökande förs successivt över från skat 14 tillgruppen arbetslösa (skat 11–13). Nivån stiger successivt under 1999 allteftersom den manuella överföringen genomförs på förmedlingarna.2001-05: Förändringen med en automatisering vid sökandekategoribyteninnebär en viss ökning av antalet arbetslösa.Antal dagar i arbetslöshet är för vissa personer överskattad.I övrigt se under Arbetslöshet.Antal dagar som arbetssökande med förhinderAK14Dag(1992–)Antal dagar i sökandekategori 95:• Arbetssökande med förhinder (14), namnändring fr.o.m. 2007-10,tidigare Övriga inskrivna vid arbetsförmedlingAntal dagar för varje individ och år räknas fram med hjälp av inskrivnings- ochavaktualiseringsdatum för aktuell sökandekategori96.95Inom parentes anges sökandekategorinummer i Arbetsförmedlingens sökanderegister.96Dessa data har härletts från Arbetsförmedlingens Datalager som omfattar samtligahändelser (=arbetssökandeperioder) från och med 1991-08. För information avseendebearbetningen av data från Datalagret, se bilaga 2.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 185
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Kategorin omfattar övriga inskrivna vid arbetsförmedling som saknararbete. Det huvudsakliga kriteriet för att föra en person till sökandekategori14 är att personen för närvarande inte kan ta ett arbete. Skälen till attde inte kan ta ett arbete kan dock vara högst varierande. Antalet varierarsäsongsmässigt främst till följd av de studerande som anmäler sig tillarbetsförmedlingen innan de slutar sina vårterminsstudier.Gruppen är mycket heterogen och omfattar studerande, föräldralediga ochvärnpliktiga som söker arbete, personer utan arbete som väntar på pensionoch långtidssjukskrivna. Därutöver omfattar den personer med sjukbidrag(motsvarande) (som i vissa fall av tekniska skäl måste vara registreradesom arbetssökande för att upprätthålla nivån i sjukbidraget) och invandraresom inte slutfört sin svenskundervisning, men även ex. missbrukaresom, för att få socialbidrag, måste vara arbetssökande på en förmedling.Från och med 1999 97ändras instruktionen för inskrivning i sökandekategori14 (Övriga inskrivna vid arbetsförmedling). Personer som har ersättningfrån arbetslöshetsförsäkringen står till arbetsmarknadens förfogande ochskall inte längre vara inskrivna i sökandekategori 14, utan registreras igruppen arbetslösa (sökandekategori 11–13).I och med förändringen 1999 beräknas 20 000–25 000 sökande föras över tillgruppen arbetslösa (sökandekategori 11–13) från och med 1999-01.Från och med den 1/1 2002 skrivs personer med förtidspension, som vill haarbetsförmedlingens hjälp att återgå i arbete genom Vilande förtidspension98, in i sökandekategori 14. Personer, som inte längre är aktuella förservice av arbetsförmedlingen alternativt återgår till att uppbära förtidspension,avaktualiseras.2007-10 Benämningen på denna sökandekategori ändras till Arbetssökandemed förhinder för att skiljas från helhetsbegreppet ”Övriga inskrivna vidArbetsförmedlingen”.Även definitionen ändras: Arbetssökande som är förhindrad att aktivt söka och/eller omgående tillträda på arbetsmarknaden förekommande arbete.Syftet med förändringen är ett förstärkt fokus på matchning och individensförmåga att söka/tillträda arbete. En uppdatering och anpassning tillaktuella förhållanden samt en tydligare gräns mellan sökandekategori 11och 14.Vid inskrivning i denna sökandekategori (14) skickas automatiskt enavanmälan till berörd arbetslöshetskassa.Antal dagar som övrig inskriven vid arbetsförmedling är för vissa personer överskattad.För ytterligare information avseende kvaliteten i Datalagret, se bilaga 2.97I realiteten påbörjades överföringen redan i oktober–november 1998.98Med Vilande förtidspension avses möjligheten för förtidspensionärer att arbeta utan attförlora rätten till sin pension. Försäkringskassan kan bevilja en prövotid på högst tremånader. Under prövotiden utbetalas både lön och pension. Efter tre månader sker ingapensionsutbetalningar så länge lön från arbetsgivare utgår.186 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerAntal personer som någon gång under respektive år tillhört sökandekategori11, 12, 13 141992 864 132 109 5661993 1 078 869 136 8301994 1 122 104 171 4271995 1 094 516 194 0561996 1 082 029 215 1871997 1 048 407 247 8111998 947 593 276 4761999 866 730 208 0702000 764 321 183 3412001 680 445 170 6482002 677 084 166 6092003 705 468 158 8952004 748 357 168 9672005 751 808 186 5452006 716 919 196 1232007 576 967 179 1012008 535 436 161 8732009 68 2047 152 3501) Omfattar även sökandekategori 34 och 96–98.Antal dagar i deltidsarbetslöshetADelDag(1992–)Antal dagar i sökandekategori 99:• Deltidsarbetslös (21)Antal dagar för varje individ och år räknas fram med hjälp av inskrivnings- ochavaktualiseringsdatum för aktuell sökandekategori 100.Personer som har ett arbete men arbetar mindre än de skulle vilja göra. Fördem som uppfyller villkoren i arbetslöshetsförsäkringen utgår ersättningför den tid som personerna inte arbetar.Antal personer som någon gång under respektive år har tillhört sökandekategorideltidsarbetslös (skat 21):1992 189 680 2001 206 2021993 242 700 2002 178 2021994 296 511 2003 166 0971995 320 517 2004 161 4261996 291 458 2005 158 3631997 288 710 2006 150 5621998 280 283 2007 131 9961999 265 032 2008 101 9792000 243 868 2009 89 96599Inom parentes anges sökandekategorinummer i Arbetsförmedlingens sökanderegister.100Dessa data har härletts från Arbetsförmedlingens Datalager som omfattar samtliga händelser(=arbetssökandeperioder) från och med 1991-08. För information avseende bearbetningenav data från Datalagret, se bilaga 2.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 187
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4En kortare period under 2001 registrerades yrkesfiskare som hindrades isin yrkesutövning av väderförhållanden eller materialfel i sökandekategori21. Tidigare registrerades dessa, som erhåller arbetslöshetsersättning, somombytessökande. Från och med den 21/5 2001 registreras de i en egensökandekategori.Antal dagar i deltidsarbetslöshet är för vissa personer överskattad. Förmodligen ärdetta problem större vad gäller de deltidsarbetslösa än vad gäller arbetslösa påheltid.I övrigt se under Arbetslöshet, stycket Deltidsarbetslöshet.ArbetslöshetskodALKod(1992–)Koden bygger dels på händelseuppgift från Arbetsförmedlingens sökanderegisteroch dels på inkomststatistikens uppgift om ersättning.1 = Arbetslöshetshändelse (sökandekat. 11, 12, 13, 34, 96, 97, 98) ochArbetslöshetsersättning2 = Arbetslöshetshändelse (sökandekat. 11, 12, 13, 34, 96, 97, 98) men ejArbetslöshetsersättning3 = Arbetslöshetsersättning men ej Arbetslöshetshändelse (sök.kat. 11, 12,13, 14, 34, 96, 97, 98)4 = Arbetslöshetshändelse (sökandekat. 14, men ej sökandekat. 11, 12, 13,34, 96, 97, 98) och ArbetslöshetsersättningArbetslöshetshändelse innebär att personer under aktuellt år varitinskrivna i Arbetsförmedlingens sökanderegister i:Sökandekategori 11: Utan arbete, kan ta arbete direktArbetslösa (fr.o.m. 1995-01)Arbetslösa, platsförmedlingsservice (fr.o.m. 1997-07) Arbetslösa (fr.o.m. 2003-11-24)Sökandekategori 12:Utan arbete, behov av vägledning/utredningArbetslösa, vägledningsservice (fr.o.m. 1995-01)Sökandekategori 12 upphör 2003-11-24, inskrivna isökandekategori 12 konverteras till sökandekategori11Sökandekategori 13: Utan arbete, väntar på beslutad åtgärd (fr.o.m. 1995-01)Arbetslösa, väntar på beslutad åtgärdArbetslösa, väntar på beslutad åtgärd samt ungdomar20–24 år som fått ett konkret erbjudande omarbetsmarknadspolitisk åtgärd men avvisar erbjudandet(fr.o.m. 1998-01)Sökandekategori 13 upphör 2003-11-24, inskrivna isökandekategori 13 konverteras till sökandekategori11188 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerSökandekategori 14:Sökandekategori 34:Utan arbete, övrigaÖvriga inskrivna (På väg in på eller ut från arbetsmarknaden)(fr.o.m. 1997-07)Arbetssökande med förhinder (fr.o.m. 2007-10)EU/EES-sökandeSökandekategori 96: Arbetslösa, felregistrering av beslut (fr.o.m. 2001-05)Sökandekategori 97:Arbetslösa, avbrott/återkallande av beslut (fr.o.m.2001-05)Sökandekategori 98: Arbetslösa, slutförd beslutsperiod (fr.o.m. 2001-05)För att få en uppfattning om hur många arbetslösa som finns i timanställninginförs 1996-04 även en sökandekategori 15 (= Arbetslösa, timanställda). Till dennya sökandekategorin kommer huvuddelen från sökandekategori 11.1997-07 konverteras sökandekategori 15 till sökandekategori 22 (= Tillfällig tim–anställning). I de Arbetsförmedlingsdata som lagts in i LISA är denna konverteringgenomförd vilket innebär att antalet arbetslösa av detta skäl minskar från ochmed 1996-04.Arbetslöshetsersättning innebär att person under aktuellt år erhållit ersättningi form av:Ersättning från arbetslöshetskassa/arbetsmarknadsförsäkring, Kontantarbetsmarknadsstöd (KAS) (1992–1998), Ersättning från statlig arbetsmarknadskassa(1994–1997) eller Kontant arbetsmarknadsstöd enligt EES-avtal(1994–1997).I den första kategorin fångas således personer som någon gång under åretvarit arbetslösa enligt den Arbetsförmedlingsdefinition som var giltig vidutgången av 1998 101och som haft en arbetslöshetsersättning under detta år.I den andra kategorin fångas de som varit arbetslösa enligt samma Arbetsförmedlingsdefinitionmen som ej haft någon arbetslöshetsersättning underdet aktuella året. Således arbetslösa som ej går att ringa in med enbartinkomstuppgifter. Ytterligare en grupp som kan hamna i denna kategori ärpersoner vars arbetslöshet upphört men där avaktualiseringen av någonanledning är försenad.Den tredje kategorin omfattar personer som är deltidsarbetslösa/arbetssökandetillfälligt timanställda men även personer vars arbetslöshetsersättningför föregående års heltidsarbetslöshet registrerats först efterårsskiftet. Denna tredje kategori arbetslösa är således ej definierade somarbetslösa av Arbetsförmedlingen.Den fjärde kategorin omfattar personer som är arbetssökande och utanarbete men ej anses stå till arbetsmarknadens förfogande. Gruppen ärmycket heterogen och omfattar studerande, föräldralediga och värnpliktigasom söker arbete. Personer utan arbete som väntar på pension, långtidssjukskrivnaoch personer med sjukbidrag (som i vissa fall av tekniska skälmåste vara registrerade som arbetssökande för att upprätthålla nivån isjukbidraget). Den omfattar vidare invandrare som ej slutfört sin svensk-1011999 ändras definitionen avseende de som tidigare tillhört sökandekategori 14.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 189
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4undervisning men även ex. missbrukare som, för att erhålla socialbidrag,måste vara arbetssökande på en förmedling.Från och med 1999 102ändras instruktionen för inskrivning isökandekategori 14 (Övriga inskrivna). Personer som har ersättning frånarbetslöshetsförsäkringen står till arbetsmarknadens förfogande och skall ejlängre vara inskrivna i sökandekategori 14, utan registreras i gruppenarbetslösa (sökandekategori 11-13).Ca 20 000–25 000 sökande förs härmed över till gruppen arbetslösa. Nivånkommer att stiga successivt under 1999 allt eftersom den manuella överföringengenomförs på förmedlingarna.I LISA kan information om arbetslöshetsersättning utnyttjas redan fr.o.m.1992. När så sker ges en något högre arbetslöshet i LISA än den som redovisatsav Arbetsförmedlingen för dessa år. Även för 1999 blir arbetslöshetennågot högre i LISA, dels p.g.a. att överföringen hos Arbetsförmedlingensker successivt under året, dels p.g.a. att förekomst av arbetslöshetsersättningi LISA endast kan kontrolleras för hela året och ej för specifik period.Från och med 2001-05-21 sker sökandekategoribyten automatiskt mellansystemet för programbeslut och statistiksystemet för dem som börjar eller slutarett arbetsmarknadspolitiskt program. Syftet med automatiska sökandekategoribytenär dels att underlätta administrationen, dels att få en bättreregisterkvalitet.Den sökande får någon av koderna 96, 97 eller 98. Det är därefter handläggarensansvar att ange aktuell status för den sökande. Personer som harnågon av koderna 96–98 ska redovisas som arbetslösa. Förändringen kaninnebära en viss ökning av antalet arbetslösa och en viss minskning av antalet somdeltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.Skillnad i arbetslöshetsdefinition utifrån arbetslöshetshändelse ocharbetslöshetsersättning:HändelseErsättningDeltidsarbetslöshet Ej arbetslös ArbetslösHeltidsarbetslösa utan arbetslöshetsersättning Arbetslös Ej arbetslös”Tillfällig avgångsersättning” (Arbetslös) 103 Flertalet arbetslösaFördelning efter arbetslöshetskod i LISA 1994:Kod = 1: 790 269 personerKod = 2: 331 835 personerKod = 3: 120 352 personer (varav 102 352 pers. är registrerade som deltidsarbetslösa)Kod = 4: 33 885 personer102I realiteten påbörjades överföringen redan i oktober–november 1998.103När personer som erhåller tillfällig avgångsersättning står kvar som arbetssökande räknasde som arbetslösa.190 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerFördelning efter arbetslöshetskod i LISA 2005:Kod = 1: 466 146 personerKod = 2: 285 662 personerKod = 3: 124 745 personer (varav 116 937 pers. är registrerade som deltidsarbetslösa/arbetssökandetillfälligt timanställda)Kod = 4: 7 296 personerFördelning efter arbetslöshetskod i LISA 2009:Kod = 1: 315 930 personerKod = 2: 366 117 personerKod = 3:Kod = 4:63 537 personer2 441 personerArbetssökande (november)ArbSokNov(1998–2005)Arbetssökande hos arbetsförmedlingen vid utgången av november månadaktuellt år. Anges med kod för typ av kategori.1 = Arbetslös (heltid)2 = Arbetsmarknadspolitisk åtgärd (Åtgärdsstudier)3 = Arbetsmarknadspolitisk åtgärd (Åtgärdssysselsättning)0 = Ej tillhörande kategori 1–3(2006)1 = Arbetslös (heltid)2 = Arbetsmarknadspolitisk åtgärd (Åtgärdsstudier)3 = Arbetsmarknadspolitisk åtgärd (Åtgärdssysselsättning)4 = Arbetsmarknadspolitisk åtgärd (Särskilda insatser förfunktionshindrade), ny kod 2006.0 = Ej tillhörande kategori 1–4(2007)1 = Arbetslös (heltid)2 = Arbetsmarknadspolitisk åtgärd (Åtgärdsstudier)3 = Arbetsmarknadspolitisk åtgärd (Åtgärdssysselsättning)4 = Arbetsmarknadspolitisk åtgärd (Särskilda insatser förfunktionshindrade),5 = Arbetsmarknadspolitisk åtgärd (Nystartsjobb), ny kod 2007.0 = Ej tillhörande kategori 1–5<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 191
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4(2008–2009)1 = Arbetslös (heltid)2 = Arbetsmarknadspolitisk åtgärd (Åtgärdsstudier)3 = Arbetsmarknadspolitisk åtgärd (Åtgärdssysselsättning)4 = Arbetsmarknadspolitisk åtgärd (Nystartsjobb)0 = Ej tillhörande kategori 1–4Observera att (Nystartsjobb) har kod 5 år 2007 men kod 4 fr.o.m. 2008.____Följande sökandekategorier ingår i de kategorier som skapats:Arbetslös (heltid) 104• Arbetslösa (11). Före 2003-11-24: Arbetslösa, platsförmedlingsservice• Arbetslösa, vägledningsservice (12) . Upphör 2003-11-24, inskrivnakonverteras till sökandekategori 11.• Arbetslösa, erbjuden samt väntar på beslutad åtgärd (13).Upphör 2003-11-24, inskrivna konverteras till sökandekategori 11.• Arbetslösa, felregistrering av beslut (96), fr.o.m. 2001-05• Arbetslösa, avbrott/återkallande av beslut (97), fr.o.m. 2001-05• Arbetslösa, slutförd beslutsperiod (98), fr.o.m. 2001-05Arbetsmarknadspolitisk åtgärd (Åtgärdsstudier) 1• Arbetslivsutveckling, ALU (52), upphör 1998-12-31, beslut tagna före1999-01-01 får fullföljas längst t.o.m. 1999-06-30• Arbetspraktik (54), fr.o.m. 1999-01• Arbetsplatsintroduktion, API (55), upphör 1998-12-31, beslut tagna före1999-01-01 får fullföljas längst t.o.m. 1999-06-30• Offentligt tillfälligt arbete, OTA (56), upphör 1998-12-31, beslut tagna före1999-01-01 får fullföljas längst t.o.m. 2000-12-31 105• Aktivare användning av arbetslöshetsersättning, PROJEKT (57), upphör1999-09-30, beslut tagna före 1999-10-01 får fullföljas• Prova på-plats (59), fr.o.m. 2005-05-23• Internpraktik (60), fr.o.m. 2005-05-23, upphör 2007-01-01, beslut tagna föredetta datum får fullföljas• Datortek (64), fr.o.m. 1995-07, upphör 2007-01-01, beslut tagna före dettadatum får fullföljas• Kommunala ungdomsprogram, ungdomar under 20 år, KUP (65),• upphör 2007-12• Ungdomsgaranti, för ungdomar 20–24 år (66), (tidigare Utvecklingsgaranti,namnbyte 2000-04), upphör 2007-12• Jobbgaranti för ungdomar (69), fr.o.m. 2007-12-03104Inom parentes anges sökandekategorinummer i Arbetsförmedlingens sökanderegister.105De som fyller 65 år under 2001 får fortsätta programmet till dess att de fyller 65 år.192 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Inkomstvariabler• Praktisk kompetensutveckling (67), fr.o.m. 2009-01.• Jobb- och utvecklingsgarantin (71), fr.o.m.2007-07, Jobb- och utvecklingsgarantin,fas 3 (79)• Arbetslivsinriktad rehabilitering (71), (72) (tidigare <strong>AM</strong>I-program,namnbyte 2000-04)• Aktiviteter inom aktivitetsgarantin, AVP (73), fr.o.m. 2000-08, upphör2007-07-02• Jobbsökar- och vägledningsinsatser (utanför aktivitetsgarantin) (74),fr.o.m. 2000-08• Aktiviteter inom vägledning och platsförmedling (73), en sammanslagningav kategorierna Aktiviteter inom aktivitetsgarantin (73) och Jobbsökarochvägledningsinsatser (74), fr.o.m. 2000-11• Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning (75), fr.o.m. 2001-01• Fördjupad kartläggning och vägledning (76), fr.o.m. 2006-01• Arbetsmarknadsutbildning (81)• IT-satsning (82), fr.o.m. 1998-01, upphör 1999-09-30, beslut tagna före1999-10-01 får fullföljas• Förberedande utbildning (83), särredovisas som egen sökandekategori• fr.o.m. 2001-01• Lärlingsplatser (85), fr.o.m. 2006-01Arbetsmarknadspolitisk åtgärd (Åtgärdssysselsättning) 106• Rekryteringsstöd (44), upphör 1997-12-31, beslut tagna före 1998-01-01 fårfullföljas.• Akademikerjobb, fr.o.m. 2006-01, upphör 2006-12-31. Beslut tagna före dettadatum får fullföljas.• Individuellt anställningsstöd (45), upphör 1999-09-30. Beslut tagna före1999-10-01 får fullföljas.• Stöd för start av näringsverksamhet (46), (tidigare Starta-eget-bidrag,namnbyte 2000-04)• Allmänt anställningsstöd (47), fr.o.m. 1999-10-01, upphör 2007-01-01,beslut tagna före detta datum får fullföljas• Förstärkt anställningsstöd (för 2-årsinskrivna) (48), fr.o.m. 1999-10-01,ändrade villkor fr.o.m. 2000-01-01. Upphör 2007-01-01, beslut tagna före dettadatum får fullföljas• Särskilt anställningsstöd (personer över 57 år) (49), fr.o.m. 2000-11-01.2003-07-01 ändras reglerna och kategorin byter namn till Särskilt anställningsstödinom aktivitetsgarantin. 2007-07-02 ändras åter definitionenför denna kategori.• Förstärkt anställningsstöd (för 4-årsinskrivna) (50), fr.o.m. 2000-08-01,upphör 2004-01-31, beslut tagna före detta datum får fullföljas.• Beredskapsarbete (51), upphör 1997-12-31, beslut tagna före 1998-01-01 fårfullföljas.• Plusjobb (51), fr.o.m. 2006-01, upphör 2006-10-24. Beslut tagna före dettadatum får fullföljas.106Inom parentes anges sökandekategorinummer i Arbetsförmedlingens sökanderegister.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 193
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4• Utbildningsvikariat (53), upphör 1997-12-31, beslut tagna före 1998-01-01får fullföljas. Återkommer 2006-01 för att åter upphöra 2006-10-24. Besluttagna för 2006-10 får fullföljas.• Resursarbete (58), upphör 1999-09-30, beslut som tagits före 1999-10-01får fullföljas t.o.m. 2000-03-31.• Anställningsstöd för långtidssjukskrivna (77), fr.o.m. 2007-05• Instegsjobb (78), fr.o.m. 2007-07Arbetsmarknadspolitisk åtgärd (Särskilda insatser för funktionshindrade)• Lönebidrag (42), fr.o.m. 1995-01-01, redovisas här fr.o.m.2006• Offentligt skyddat arbete, OSA (43), fr.o.m. 1995-01-01, redovisas härfr.o.m. 2006• Utvecklingsanställning (38), fr.o.m. 2006-01• Trygghetsanställning (39), fr.o.m. 2006-01Arbetsmarknadspolitisk åtgärd (Nystartsjobb)• Nystartsjobb (33), fr.o.m. 2007-01• Särskilt nystartsjobb (36), fr.o.m. 2008-01• Nystartsjobb för deltidsarbetslösa (37), fr.o.m. 2008-01Observera att kategorierna Lönebidrag (42) och Offentligt skyddat arbete,OSA (43) först från och med 2006 redovisas under Arbetsmarknadspolitiskåtgärd (Särskilda insatser för funktionshindrade), i november 2005 var det 58746 personer som hade lönebidrag och 5 395 personer som hade OSA.I variabeln Antal dagar i Åtgärdssysselsättning ingår dessa kategorier liksom,från och med 2007, kategorierna Utvecklingsanställning (38) och Trygghetsanställning(39).I underlaget till variabeln Arbetslös (heltid) ingår inte kategorin EU/EESsökande(34), 382 personer tillhörde denna kategori i november 1999. Ivariabeln Antal dagar i arbetslöshet ingår denna kategori.För ytterligare information se under Antal dagar i arbetslöshet och underAntal dagar i åtgärdsstudier och Antal dagar i Åtgärdssysselsättning.194 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerArbetsmarknadspolitisk åtgärdAktivitetsstöd/UtbildningsbidragUtbBidrAktivitetsstödet/utbildningsbidraget anges i hundratal kronor. Undervariabeln Aktivitetsstöd/utbildningsbidrag redovisas, med några undantag,de ersättningar som ges i samband med de arbetsmarknadspolitiskaprogram som i LISA finns redovisade under begreppet Åtgärdsstudier.Undantaget är Arbetslivsutveckling som ersätts med Arbetsutvecklingsbidrag,Kommunalt ungdomsprogram för ungdomar under 20 år (KUP)som ersätts av kommunen, samt Offentligt tillfälligt arbete (OTA) ochAktivare användning av arbetslöshetsersättning (PROJEKT) som ersätts avarbetslöshetsförsäkringen. För ungdomar inom ungdomsgarantin för20–24-åringar ges aktivitetsstöd enbart till dem som är berättigade tillarbetslöshetsersättning. Deltagare i Jobbgarantin för ungdomar som inte ärberättigade till arbetslöshetsersättning får utvecklingsersättning, i vissa falllämnas denna ersättning även till deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantin.Även stöd för start av näringsverksamhet (tidigare starta-eget-bidrag)redovisas sedan 1992 under Aktivitetsstöd/utbildningsbidrag.Den 1/2 2002 införs Friår på försök i tolv kommuner. Den friårsledige fåraktivitetsstöd motsvarande 85 procent av den arbetslöshetsersättninghan/hon är berättigad till (Friåret redovisas endast initialt, 1/2–12/8 2002,under begreppet Åtgärdsstudier).Från och med den 1/1 2005 införs Friår i hela landet.För information om de olika arbetsmarknadspolitiska program som ersätts medaktivitetsstöd/utbildningsbidrag se under Antal dagar i åtgärdsstudier och Start avnäringsverksamhet.Aktivitetsstödet/Utbildningsbidraget kan betalas ut för från en dag upp tillfyra år och kan erhållas vare sig man är ersättningsberättigad enligt A-kassa eller ej.Dagpenningen är skattepliktig och ATP-grundande.Särskilt bidrag kan utgå i form av traktamente och ersättningar för kursavgifter,utbildningsmaterial och resor. Från och med 1992 ingår inte särskiltbidrag i denna variabel.Den högsta dagpenningnivån i utbildningsbidraget är från och med 1990anpassad till löneutvecklingen för vuxna industriarbetare. Dagpenningenbetalas ut för högst fem dagar i veckan.1990 betalas dagpenningen ut med ett belopp från 210 kr till 495 kr (högst91,7 procent av inkomst före arbetslöshet).1991 är dagpenningen 230 kr – 543 kr.1992 är dagpenningen 239 kr – 564 kr.Från och med den 1/1 1993 är dagpenningen 253 kr – 598 kr. Utbildningsbidragetfår inte överstiga 90 procent av inkomst före arbetslöshet.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 195
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Den 1/7 1993 sänks utbildningsbidraget för deltagare i arbetsmarknadsutbildningi det reguljära utbildningsväsendet och för deltagare under 25 åri särskild anordnad utbildning. Bidraget är 65 procent av kassaersättningsnivån.Möjlighet till lån för resterande del upp till max 100 procentinförs samtidigt. (Ersättning enligt detta sänkta utbildningsbidrag redovisasi separat variabel, se Särskild dagpenning vid arbetsmarknadsutbildning.)Från och med den 1/7 1993 får kursdeltagarna, vid frånvaro p.g.a. sjukdom,behålla hela sin dagpenning och inte som tidigare endast 90 procent avden. Samma karensregler införs på dagpenning som sedan 1/7 gäller försjukpenningen.Från och med den 5/7 1993 är dagpenningen 239 kr – 564 kr. Utbildningsbidragetsänks till 80 procent av inkomst före arbetslöshet.1994–1995 är dagpenningen 245 kr – 564 kr.Under andra halvåret 1994 kan den som inte tillhör en arbetslöshetskassa fåhögre dagpenning. Detta under förutsättning att han/hon uppfyller villkorenför rätt till inkomstrelaterad dagpenning i KAS. Detsamma gällerden som har starta-eget-bidrag.Den 1/1 1996 sänks ersättningsnivån till 75 procent av inkomst före arbetslöshet.Dagpenningen är nu 230 kr – 564 kr.1998 höjs ersättningsnivån åter till 80 procent. Dagpenningen är nu somlägst 240 kr och som högst 580 kr. Är man ej berättigad till arbetslöshetsersättningär ersättningen 103 kr per dag.2001 höjs nivån för dem som ej är berättigade till arbetslöshetsersättning till143 kr/dag.Den 2/7 2001 höjs ersättningen under de första 100 dagarna i en period tillhögst 680 kr/dag, som lägst är ersättningen nu 270 kr/dag. En samordningsker nu mellan aktivitetsstöd, arbetslöshetsförsäkring och särskilt utbildningsbidrag.Efter de 100 dagarna är dagpenningen högst 580 kr/dag. Ärman ej berättigad till arbetslöshetsersättning är aktivitetsstödet nu 183kr/dag.Den 1/7 2002 höjs ersättningen till högst 730 kr/dag (för de första 100dagarna) och till högst 680 kr/dag (för resterande dagar). Som lägst ärersättningen nu 320 kr/dag. Är man ej berättigad till arbetslöshetsersättningär aktivitetsstödet nu 223 kr/dag.Den 1/1 2007 avskaffas den tidigare gällande förhöjda aktivitetsstödet på730 kr/dag under de första 100 dagarna. Högsta ersättning är nu 680kr/dag. Samtidigt avskaffas möjligheten att bli berättigad till arbetslöshetsersättninggenom studier (studerandevillkoret).Den 5/3 2007 införs en successiv avtrappning av kompensationsnivån iarbetslöshetsförsäkringen. Fr.o.m. dag 201 sänks ersättningen till 70 procentav en inkomst på högst 18 700 kronor i månaden. Fr.o.m. dag 301sänks ersättningsnivån till 65 procent, för förälder med barn under 18 årgäller denna sänkning fr.o.m. dag 451.2007-07: Fr.o.m. dag 201 är ersättningsnivån 70 procent under resten aversättningsperioden. För föräldrar med barn under 18 år sker dennasänkning av nivån först fr.o.m. dag 301.196 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerFrån och med 2007-10 sker en sammanräkning av dagar med arbetslöshetsersättningoch aktivitetsstöd. Det innebär att en sökande som beviljatsarbetslöshetsersättning får längst 300 eller 450 ersättningsdagar under vilkaden sökande antingen aktivt söker arbete med arbetslöshetsersättning ellerdeltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd.Aktivitetsstödet/utbildningsbidraget minskas när man samtidigt uppbärförtidspension/sjukbidrag (motsvarande), annan pension, rehabiliteringsersättning,studiestöd, lön under uppsägningstid eller lön p.g.a. utbildning.Arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan således delvis döljas av andraersättningar och när andra ersättningar överstiger aktivitetsstödet/ utbildningsbidragetdöljas helt.Länsarbetsnämnden beslutar om rätten till aktivitetsstöd/utbildningsbidragoch försäkringskassan beräknar och betalar ut bidraget.Särskild dagpenning vid arbetsmarknadsutbildningUtbBArb(1993–1995)Särskild dagpenning vid arbetsmarknadsutbildning anges i hundratalkronor.Den 1/7 1993 sänks utbildningsbidraget för deltagare i arbetsmarknadsutbildningi det reguljära utbildningsväsendet oavsett ålder och för deltagareunder 25 år i särskild anordnad utbildning till 65 procent av kassaersättningsnivån.Möjligheter till lån för resterande del upp till 100 procent införssamtidigt.Bidraget tas bort den 31/12 1994 och ersätts av ”fullt” utbildningsbidrag.Beslut om deltagande i arbetsmarknadsutbildning fattas av arbetsförmedlingen,beslut om särskild dagpenning fattas av CSN.Bidraget är SVUXA-liknande, d.v.s. överensstämmer i stort med SVUXA.Särskilt studielån vid arbetsmarknadsutbildningUtbBLan(1993–1995)Lånet är kopplat till ovan beskrivna reducerade utbildningsbidrag (särskilddagpenning). Anges i hundratal kronor.Beslut om deltagande i arbetsmarknadsutbildning fattas av arbetsförmedlingen,beslut om särskilt studielån fattas av CSN.Arbetslivsutvecklingsbidrag (ALU)ALUBidr(1993)Från och med 1994 är ALU uppdelat enligt:Arbetslivsutvecklingsbidrag (från A-kassa)ALUKU(1994–1999)<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 197
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Arbetslivsutvecklingsbidrag (från RFV, KAS)ALUKAS(1994–1998)Arbetslivsutvecklingsbidrag (från <strong>AM</strong>K)ALU<strong>AM</strong>K(1994–1996)Arbetslivsutvecklingsbidrag (enligt EES-avtal)ALUEES(1994–1997)Den 1/1 1993 introduceras ALU som en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd.Syftet med ALU är att tillvarata de arbetslösas vilja till aktivitet och utvecklingsamt göra det lättare för dem att återvända till den reguljära arbetsmarknaden.Arbetslivsutvecklingsbidrag anges i hundratal kronor.ALU övertar uppgiften som utförsäkringsskydd (från beredskapsarbetet).Vidare har kommunernas ansträngda ekonomi medfört att många arbetsuppgiftersom tidigare utfördes som beredskapsarbeten nu utförs somALU-projekt. Medlen till ALU tas ur arbetsmarknadsfonden och motsvararA-kassa/KAS-ersättning. Beträffande finansieringen av ALU finns inte, tillskillnad mot andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder, de sedvanligabudgetrestriktionerna.ALU får ej användas för att ersätta annan arbetskraft och ej heller i övrigtanvändas för att utföra ordinarie arbetsuppgifter.Villkor: 20 år och ej kunnat få arbete eller annan arbetsmarknadspolitiskåtgärd. En ALU-period varar högst sex månader. Om det finns särskildaskäl kan den förlängas med ytterligare sex månader, under ALU-periodenstår man till arbetsmarknadens förfogande. Om man tackar nej tillerbjudande om ALU kan man avstängas från arbetslöshetsförsäkringen.ALU betalas ut med samma belopp som arbetslöshetsersättningen.ALU upphör från och med 1/1 1999. Beslut tagna före 1/1 1999 får fullföljasså länge beslutet gäller, dock längst t.o.m. den 30 juni 1999.De som, vid Offentligt Tillfälligt arbete (OTA) och vid Aktivare användningav arbetslöshetsersättning (PROJEKT), ersätts av arbetslöshetskassaredovisas under variabeln Arbetslivsutvecklingsbidrag (från A-kassa)(ALUKU) till och med 1999.Från och med 2000 redovisas dessa, tillsammans med dem som erhållitrestutbetalningar i samband med ALU, under variabeln Ersättning frånarbetslöshetskassa vid arbetsmarknadsåtgärd (AKassaAmPol).198 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerOffentligt Tillfälligt Arbete (OTA)OTA(1997)Den 1/11 1996 införs OTA (Offentligt Tillfälligt Arbete). OTA anges ihundratal kronor. Man kan anvisas OTA om man är arbetslös, har fyllt 55år och har varit anmäld som arbetssökande på arbetsförmedlingen underminst 24 månader.Den arbetslöshetsersättning som en deltagare i OTA har ökas med 45 kronorper ersättningsdag för verksamhet på heltid.Åtgärden upphör i december 1998. Beslut tagna före den 1/1 1999 får dockfullföljas till och med den 31/12 2000. För den som fyllt 62 år före den 1/11999 får anvisningen gälla till pensionsåldern.Endast det fåtal som fått sin ersättning i samband med OTA utbetald frånförsäkringskassa (kontant arbetsmarknadsstöd eller motsvarande) redovisasunder denna variabel. De som, vid OTA, ersätts av arbetslöshetskassaredovisas under variabeln Arbetslivsutvecklingsbidrag (från A-kassa)(ALUKU) till och med 1999 och från och med år 2000 under variabelnErsättning från arbetslöshetskassa vid arbetsmarknadsåtgärd (AKassaAmPol).Ersättning från arbetslöshetskassa vidarbetsmarknadsåtgärdAKassaAmPol(2000–2006)Ersättning från arbetslöshetskassa vid Offentligt Tillfälligt Arbete (OTA)redovisas, tillsammans med restutbetalningar avseende Aktivare användningav arbetslöshetsersättning (PROJEKT) och Arbetslivsutvecklingsbidrag(ALU), från och med år 2000 under denna variabel. Ersättning frånarbetslöshetskassa vid arbetsmarknadsåtgärd anges i hundratal kronor.För beskrivning av ALU, OTA och PROJEKT se föregående sidor.Summa inkomst föranledd av arbetsmarknadspolitiskåtgärdAmPolDen under året summerade inkomsten av UtbBidr, ALUBidr (1993), ALUKU(1994–1999), ALUKAS (1994–1998), ALU<strong>AM</strong>K (1994–1996), ALUEES(1994–1997), UtbBArb (1993–1995), UtbBLan (1993–1995), OTA (1997),AKassaAmPol (2000–2006) samt UtvErs (2008–).Summa inkomst föranledd av arbetsmarknadspolitiska åtgärder anges ihundratal kronor.Observera att här endast ingår arbetsmarknadspolitiska åtgärder där ersättningengår till individen.Förändringar från och med 1990 som kan påverka utfallet:För dem som varit berättigade till det maximala utbildningsbidragsbeloppetsteg detta belopp varje år fram till och med första halvåret 1993. Den 5/71993 sänktes detta maxbelopp och ligger fram till och med 1997 på samma<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 199
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4nivå. 1998 höjs nivån något och från och med den 2/7 2001 höjs det maximalaersättningsbeloppet under de första 100 första dagarna i en ersättningsperiod.Den 1/7 2002 höjs beloppet ytterligare, nu för hela ersättningsperioden.För övriga sänks beloppsnivån 1993 från högst 91,7 procentav inkomst före arbetslöshet till högst 80 procent. 1996 sänks nivån till 75procent av inkomsten för att 1998 åter höjas till 80 procent. Den 1/1 2007avskaffas den tidigare gällande förhöjda ersättningen på 730 kronor omdagen under de första 100 dagarna och den 5/3 samma år införs ensuccessiv avtrappning av kompensationsnivån i aktivitetsstödet.För dem som endast kan erhålla det sänkta utbildningsbidraget (Särskilddagpenning vid arbetsmarknadsutbildning 1993–1995) och ej lånar till motsvarandefullt bidrag, påverkas beloppsstorleken liksom den påverkas avatt Särskilt bidrag ej redovisas efter 1991 och av att samma karens som isjukpenningen införs 1993.För mer detaljerad information, se under respektive inkomstslag.Förekomst av ersättning i samband medarbetsmarknadspolitisk åtgärdAmPolTypMarkering för om individ under aktuellt år, i samband med arbetsmarknadspolitiskåtgärd enligt ovan, erhållit någon ersättning.Förändringar från och med 1990 som kan påverka förekomst av ersättning isamband med arbetsmarknadspolitisk åtgärd:När beredskapsarbete delvis ersätts av utbildningsbidragsberättigandeåtgärder och när utbudet av åtgärder inom utbildningsbidragets ramutökats, ökar även antalet personer med utbildningsbidrag. Detta harfrämst varit giltigt för yngre arbetslösa.Samtidigt som nya åtgärder har skapats har andra åtgärder upphört ochvillkoren inom ytterligare andra förändrats. Förändringar som mycket välkan påverka antalet personer med utbildningsbidrag/aktivitetsstöd.En förändring som något ändrar förutsättningarna för Förekomst av ersättningi samband med arbetsmarknadspolitisk åtgärd är det Arbetslivsutvecklingsbidrag(ALU) som introduceras 1993 (ALU ingår som en ersättning idenna variabel). Detta bidrag ersätter delvis beredskapsarbete som utförsäkringsskydd.Motsatt effekt kan det temporärt (1993–1995) införda”sänkta utbildningsbidraget” haft.En annan företeelse som kan ha minskat antalet personer med utbildningsbidragär den stora ökningen, från och med läsåret 1993/94, av antaletpersoner som erhållit vuxenstudiestöd för arbetslösa (SVUXA) – antaletmed SVUXA ökade från 5 000 till 45 000 personer mellan 1992/93 och1993/94.Ytterligare en annan företeelse som kan ha minskat antalet personer medutbildningsbidrag är den möjlighet till studier som erbjöds arbetslösagenom kunskapslyftet (totalt erhöll drygt 61 000 personer ersättning isamband med kunskapslyftet 1997).ALU, som låg utanför Arbetsförmedlingens budgetram, upphör under 1999och ersätts ej med annan åtgärd utanför denna ram.200 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Inkomstvariabler2002 införs s.k. Friår på försök i tolv kommuner. Den friårsledige får aktivitetsstödoch kan inte särredovisas utifrån ersättning från övriga med aktivitetsstöd.Från och med 2005 införs Friår i hela landet. Möjligheten atterhålla Friår upphör 2006-10-24, beslut tagna före detta datum får fullföljas.Oktober 2007. Från och med nu skall dagar med arbetslöshetsersättningoch dagar med aktivitetsstöd räknas samman. Det innebär att en sökandesom beviljats arbetslöshetsersättning får längst 300/450 ersättningsdagarunder vilka den sökande antingen aktivt söker arbete eller deltar i ettarbetsmarknadspolitiskt program.Från och med 2008 kan ungdomar i Jobbgarantin, som inte är berättigadetill arbetslöshetsersättning, erhålla Utvecklingsersättning. Denna ersättningkan i vissa fall även ges till deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantin.För mer detaljerad information, se under respektive inkomstslag, samt under Antaldagar i åtgärdsstudier.De arbetsmarknadspolitiska åtgärder som kan redovisas som arbetsmarknadspolitiskåtgärd utifrån inkomstuppgift omfattar inte Beredskapsarbete,Utbildningsvikariat, Rekryteringsstöd, Lönebidrag, Skyddat arbete hos offentligarbetsgivare (OSA), Internutbildning i företag som arbetsmarknadspolitiskåtgärd, Resursarbete, samt Individuellt Anställningsstöd (ersätter från och med1998 Beredskapsarbete, Rekryteringsstöd och Utbildningsvikariat), Allmäntanställningsstöd och Förstärkt anställningsstöd (ersätter Individuelltanställningsstöd) samt Särskilt anställningsstöd. Ersättningen går i dessa falltill företaget, från vilket personen erhåller lön. Dessa åtgärder kan dock,undantaget Internutbildning i företag, redovisas utifrån ArbetsförmedlingensDatalager (se under Antal dagar i Åtgärdssysselsättning). Under Antal dagar iåtgärdssysselsättning redovisas även inskrivna i kategorin Start av näringsverksamhet(tidigare starta-eget-bidrag), vilkas ersättning sedan 1992 redovisastillsammans med Aktivitetsersättning/Utbildningsbidrag och därmedingår i variablerna AmPol och AmPolTyp.Några som, om det vore möjligt att särskilja dem, borde redovisas underFörekomst av ersättning i samband med arbetsmarknadspolitisk åtgärd är de somdeltagit i åtgärderna Ungdomsgaranti/Utvecklingsgaranti (och ej är berättigadetill arbetslöshetsersättning) samt Kommunalt ungdomsprogram(KUP).Antal dagar i åtgärdsstudierAStuDag(1992–)Antal dagar i sökandekategori 107:• Arbetslivsutveckling, ALU (52), fr.o.m. 1993-01, upphör 1998-12-31, besluttagna före 1999-01-01 får fullföljas längst t.o.m. 1999-06-30• Invandrarpraktik (54), fr.o.m. 1994-07, upphör 1995-06-30• Arbetspraktik (54), fr.o.m. 1999-01• Arbetsplatsintroduktion, API (55), fr.o.m. 1995-07, upphör 1998-12-31,beslut tagna före 1999-01-01 får fullföljas längst t.o.m. 1999-06-30107Inom parentes anges sökandekategorinummer i Arbetsförmedlingens sökanderegister.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 201
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4• Offentligt tillfälligt arbete, OTA (56), fr.o.m. 1996-11, upphör 1998-12-31,beslut tagna före 1999-01-01 får fullföljas längst t.o.m. 2000-12-31 108• Aktivare användning av arbetslöshetsersättning, PROJEKT (57), fr.o.m.1997-07, upphör 1999-09-30, beslut tagna före 1999-10-01 får fullföljas• Prova på-plats (59), fr.o.m. 2005-05-23• Internpraktik (60), fr.o.m. 2005-05-23, upphör 2007-01-01, beslut tagna föredetta datum får fullföljas• Ungdomspraktik, UPR (61), upphör 1995-10-01, beslut tagna före utgång avseptember får fullföljas t.o.m. 1996-03-31• Akademikerpraktik (62), fr.o.m. 1993-09, upphör 1995-06-30• Ungdomsintroduktion med utbildningsbidrag (63), fr.o.m. 1995-01,upphör 1995-06-30• Datortek (64), fr.o.m. 1995-07, upphör 2007-01-01, beslut tagna före dettadatum får fullföljas• Kommunala ungdomsprogram, ungdomar under 20 år, KUP (65), fr.o.m.1995-10, upphör 2007-12• Ungdomsgaranti, för ungdomar 20–24 år (66), (tidigare Utvecklingsgaranti,namnbyte 2000-04), fr.o.m. 1998-01, upphör 2007-12• Praktisk kompetensutveckling (67), fr.o.m. 2009-01• Jobbgaranti för ungdomar (69), fr.o.m. 2007-12-03• Jobb- och utvecklingsgarantin (70), fr.o.m.2007-07, Jobb- ochutvecklingsgarantins fas 3 (79)• Arbetslivsinriktad rehabilitering (71), (72) (tidigare <strong>AM</strong>I-program, namnbyte2000-04)• Aktiviteter inom aktivitetsgarantin, AVP (73), fr.o.m. 2000-08, upphör2007-07-02• Jobbsökar- och vägledningsinsatser (utanför aktivitetsgarantin) (74),fr.o.m. 2000-08• Aktiviteter inom vägledning och platsförmedling (73), en sammanslagningav kategorierna Aktiviteter inom aktivitetsgarantin (73) och Jobbsökarochvägledningsinsatser (74), fr.o.m. 2000-11• Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning (75), fr.o.m. 2001-01• Fördjupad kartläggning och vägledning (76), fr.o.m. 2006-01• Arbetsmarknadsutbildning (81)• IT-satsning (82), fr.o.m. 1998-01, upphör 1999-09-30, beslut tagna före1999-10-01 får fullföljas• Förberedande utbildning (83), särredovisas som egen sökandekategori fr.o.m.2001-01• Lärlingsplatser (85), fr.o.m. 2006-01108De som fyller 65 år under 2001 får fortsätta programmet till dess att de fyller 65 år.202 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerAntal dagar för varje individ och år räknas fram med hjälp av inskrivnings- ochavaktualiseringsdatum för aktuella sökandekategorier 109.Vid ingången av 1992 finns åtgärdskategorierna Arbetsmarknadsutbildning,<strong>AM</strong>I-program och Särskilda inskolningsplatser för ungdomar. Dessakategorier klassificeras i LISA som åtgärdsstudier.ArbetsmarknadsutbildningArbetsmarknadsutbildning är utbildning som person går igenom avarbetsmarknadsskäl och under vilken aktivitetsstöd (tidigare utbildningsbidrag)lämnas. Huvudvillkor för att få arbetsmarknadsutbildning är attman är eller riskerar att bli arbetslös, är arbetssökande och har svårt atthitta lämpligt arbete.Man kan få arbetsmarknadsutbildning tidigast från den 1 juli det år manfyller 20 år (undantaget arbetshandikappade). Flyktingar som nyligenanlänt till Sverige kan få arbetsmarknadsutbildning utan att vara ellerriskera att bli arbetslösa. Blir man beviljad arbetsmarknadsutbildning harman rätt till aktivitetsstöd¹.Utbildningen måste planeras tillsammans med arbetsförmedlingen, som iförsta hand skall undersöka om man kan få stadigt arbete utan utbildning.Arbetsmarknadsutbildningen ska ha en klar yrkesinriktning. Länsarbetsnämndernaupphandlar de utbildningar man behöver av Amu-gruppen,utbildningsföretag, den kommunala uppdragsverksamheten eller högskolan.Det finns kurser inom alla yrkesområden och nivåer, från grundutbildningartill mycket kvalificerade påbyggnadskurser på högskolenivå. Vidsidan av renodlat yrkesinriktade kurser kan arbetsmarknadsutbildningutgöras av allmänteoretiska kurser, som i sin tur kan vara en nödvändigförberedelse för yrkesutbildning. Reguljär utbildning på grundskole- ochgymnasienivå får dock enbart beviljas till personer med funktionshinderoch långtidsinskrivna invandrare 110. Tidsperioden för arbetsmarknadsutbildningär längst sex månader, endast om särskilda skäl föreligger kanlängre tid medges.Aktivitetsstödet vid arbetsmarknadsutbildning kan betalas ut för från endag upp till fyra år och kan erhållas vare sig man är ersättningsberättigadenligt A-kassa eller ej.Den 1/7 1993 införs ett sänkt utbildningsbidrag för deltagare i arbetsmarknadsutbildningi det reguljära utbildningsväsendet och för deltagare under25 år i särskild anordnad utbildning. Förändringen kan ha påverkat antaletpersoner i åtgärdsstudier.Bidraget tas bort den 31/12 1994 och ersätts av ”fullt” utbildningsbidrag(numera aktivitetsstöd).Från och med 1/1 2001 överförs de som inte går en yrkesinriktad utbildningtill sökandekategorin Förberedande utbildning.109Dessa data har härletts från Arbetsförmedlingens Datalager som omfattar samtligahändelser (=arbetssökandeperioder) från och med 1991-08. För information avseendebearbetningen av data från Datalagret, se bilaga 2.110Begränsning till dessa målgrupper fanns ej i början av 90-talet.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 203
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Den 1/6 2002 startar en försöksverksamhet för arbetslösa som anställs inomvårdområdet. Försöket pågår till och med 31/5 2004 och innebär att anställningsstödoch arbetsmarknadsutbildning kombineras. Under anställningstidenfår individen lön av arbetsgivaren och under utbildningstidenaktivitetsstöd av arbetsförmedlingen. Under perioder av utbildning kodasden sökande under arbetsmarknadsutbildning.2006-12. Reguljär utbildning inom arbetsmarknadsutbildningen upphör.Inga nya anvisningar får göras. Personer som tar del av aktivitetsgarantin,är långtidssjukskriven invandrare eller har ett funktionshinder som medförnedsatt arbetsförmåga och som saknar utbildning på grundskole- ellergymnasienivå kan fortfarande anvisas heltidsstudier under längst sexmånader inom ramen för förberedande utbildning.Förberedande utbildningFrån och med 1/1 2001 delas arbetsmarknadsutbildningen in i två sökandekategorier.De som finns kvar under arbetsmarknadsutbildning går enyrkesinriktad utbildning medan de som hamnar i den nya sökandekategoringår en förberedande utbildning. Förberedande utbildningar är ihuvudsak utbildningar som förbereder för ett annat arbetsmarknadspolitisktprogram, till exempel för arbetsmarknadsutbildning. Tidsperiodenför insatsen är som längst sex månader.Från och med 1/7 2002 finns möjlighet att använda SFI (svenska för invandrare)som förberedande insats/utbildning med aktivitetsstöd under högstsex månader. Den sökande skall använda kommunens SFI-utbildning.Arbetslivsinriktad rehabilitering (tidigare <strong>AM</strong>I-program)Arbetsmarknadsinstitutens (<strong>AM</strong>I) uppgift är att ta sig an arbetssökandesom behöver yrkesinriktad rehabilitering eller fördjupad vägledning.Instituten har särskilda resurser och kompetenser för arbetsprövning,praktisk arbetsorientering, anpassning av arbetsplatser, anställningsförberedandeaktiviteter m.m. Varje sökandes individuella behov avgörinsatsernas art och omfattning. Inskrivna vid ett arbetsmarknadsinstitut ärberättigade till aktivitetsstöd (tidigare utbildningsbidrag).Särskilda inskolningsplatser (SIP)Särskilda inskolningsplatser riktar sig (med vissa undantag) till ungdomar18–19 år. Ungdomarna anvisas arbete inom den offentliga sektorn senastsju veckor sedan de anmält sig till arbetsförmedlingen. Lönen motsvararlön för liknande arbete och utbetalades av anordnaren. Statsbidrag lämnasför hela lönekostnaden.SIP ersätts från och med 1992-07-01 av Ungdomspraktik.UngdomspraktikUngdomspraktiken införs den 1/7 1992 och omfattar ungdomar under 25år. Syftet är att ge ungdomar yrkespraktik och arbetslivserfarenhet, praktikenfår ej ersätta normal rekrytering utan är avsedd som en sistahandsåtgärd.Personen skall ha varit inskriven i 16 veckor och ha genomgått sökajobbkurs eller vägledning för att anvisas ungdomspraktik.Praktikperioden är högst sex månader men kan förlängas med ytterligarehögst sex månader. Ungdomspraktiken upphör 1995-10-01. Beslut tagnaföre utgången av september får fullföljas t.o.m. den 31 mars 1996.204 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerUngdomspraktiken ersätter de tidigare särskilda inskolningsplatserna förungdomar 18–19 år och beredskapsarbete för ungdomar 20–24 år.Arbetslivsutveckling (ALU)Den 1/1 1993 introduceras ALU som en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd.Syftet med ALU är att tillvarata de arbetslösas vilja till aktivitet och utvecklingsamt göra det lättare för dem att återvända till den reguljära arbetsmarknaden.ALU övertar uppgiften som utförsäkringsskydd (från beredskapsarbetet).Vidare har kommunernas ansträngda ekonomi medfört att många arbetsuppgiftersom tidigare utfördes som beredskapsarbeten nu utförs somALU-projekt. Medlen till ALU tas ur arbetsmarknadsfonden och motsvararA-kassa/KAS-ersättning och erbjuds arbetslösa som får dessa ersättningar.Beträffande finansieringen av ALU finns inte, till skillnad mot andraarbetsmarknadspolitiska åtgärder, de sedvanliga budgetrestriktionerna.ALU får inte användas för att ersätta annan arbetskraft och inte heller iövrigt användas för att utföra ordinarie arbetsuppgifter.Villkor: 20 år och ej kunnat få arbete eller annan arbetsmarknadspolitiskåtgärd. En ALU-period varar högst sex månader. Om det finns särskildaskäl kan den förlängas med ytterligare högst sex månader, under ALUperiodenstår man till arbetsmarknadens förfogande. Under ALU-tidenskall tid avsättas för att söka arbete. Om man tackar nej till erbjudande omALU kan man avstängas från arbetslöshetsförsäkringen. Från och med den1/1 1999 ersätts ALU med arbetspraktik, beslut tagna före 1/1 1999 får fullföljaslängst t.o.m. 30/6 1999.AkademikerpraktikDen 1/7 1993 utvidgas ungdomspraktiken till att omfatta även personer iåldern25–29 år med akademisk utbildning, minst 120 poäng (akademikerpraktik).Den 1/7 1994 förlängs akademikerpraktiken från högst tre till högst sexmånader. Åtgärden kan följas av rekryteringsstöd om högst sex månader.Akademikerpraktik ersätts av Arbetsplatsintroduktion (API) fr.o.m.1995-07-01.InvandrarpraktikInvandrarpraktik som införs den 1/7 1994 är en arbetsplatsförlagd praktikunder högst sex månader för utländska medborgare som varit bosatta iSverige högst fem år. Praktiken räknas som praktiskt inriktad arbetsmarknadsutbildning.Invandrarpraktik ersätts av Arbetsplatsintroduktion (API) fr.o.m. 1995-07-01.UngdomsintroduktionDen 1/1 1995 införs ungdomsintroduktion för ungdomar 20–24 år. Ungdomsintroduktionenskall vara en praktik eller arbetsplatsförlagd utbildningpå heltid under max fyra månader och skall följas av minst sexmånaders anställning hos samma arbetsgivare. Under introduktionenuppbär ungdomen utbildningsbidrag i form av dagpenning.Ungdomsintroduktion ersätts av Arbetsplatsintroduktion (API) fr.o.m.1995-07-01.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 205
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:41995-07 tillkommer Datortek, samtidigt ersätter Arbetsplatsintroduktion(API) kategorierna Akademikerpraktik, Invandrarpraktik, Ungdomsintroduktionoch Vidgad arbetsprövning (ett program som i regel inte harstatistikförts).DatortekDen 1/7 1995 införs programmet datortek. Programmet riktar sig till ungdomar20–24 år (från och med 1996-07 även till arbetslösa över 24 år). Verksamhetensyftar till att arbetslösa personer ska kunna använda informationstekniksom ett hjälpmedel inom olika yrken. Den som deltar i datortekska under högst tre månader på halvtid delta i datorutbildning/datorträningi datortek. Övrig tid ska man arbeta med arbetsmarknadsinriktatprojektarbete, till exempel jobbsökaraktiviteter. Den som deltar i datortekär berättigad till aktivitetsstöd.Från och med 1/1 2000 kan personer anvisas datortek i sex månader istället för som tidigare tre månader.2007-01-01 upphör programmet, beslut tagna före detta datum får fullföljas.Arbetsplatsintroduktion (API)Den 1/7 1995 införs Arbetsplatsintroduktion (API). För ungdomar under 25år gäller anställningskrav på minst 6 månader efter praktiktiden (anställningskravettas bort fr.o.m. 1996-10). Arbetsplatsintroduktion riktar sig tillden som är arbetslös och som behöver praktisera på en arbetsplats för att fåyrkesorientering, yrkespraktik eller arbetslivserfarenhet som kan öka möjligheternaatt få arbete. Man kan få en anvisning till arbetsplatsintroduktionfr.o.m. den 1 juli det år man fyller 20 år och under längst sex månader111. Under arbetsplatsintroduktionen erhåller man utbildningsbidrag.Arbetsplatsintroduktion ersätter ungdomsintroduktion, akademikerpraktik,invandrarpraktik och vidgad arbetsprövning.Från och med 1/1 1999 ersätts arbetsplatsintroduktion av arbetspraktik,beslut tagna före 1/1 1999 får fullföljas längst t.o.m. 30/6 1999.Kommunala ungdomsprogram, ungdomar under 20 år (KUP)Den 1/10 1995 införs kommunala uppföljningsansvaret. Ett kommunaltprogram för arbetslösa ungdomar till och med den 30 juni det år de fyller20 år. Programmen skall innehålla individinriktade insatser med möjlighettill arbetsplatspraktik kombinerat med utbildningsinslag. Kommunenbeslutar om storleken på ersättningen och betalar ut denna.Upphör december 2007, ersätts av Jobbgaranti för ungdomar.Offentligt Tillfälligt Arbete, OTADen 1/11 1996 införs OTA (Offentligt Tillfälligt Arbete). Man kan anvisasOTA om man är arbetslös, har fyllt 55 år och har varit anmäld som arbetssökandepå arbetsförmedlingen under minst 24 månader. Det är staten,kommunerna, landstingen och de allmänna försäkringskassorna somanordnar sådana arbeten. Hur lång tid som ett tillfälligt offentligt arbetepågår avgörs av arbetsförmedlingen. OTA får inte användas till att ersättaannan arbetskraft på en arbetsplats och inte heller i övrigt användas för attutföra ordinarie arbetsuppgifter. Den som deltar i OTA står till arbetsmark-111Funktionshindrade arbetslösa kan få arbetsplatsintroduktion även före 20 år ålder ochunder längre tid än sex månader. 1998 kan invandrare få arbetsplatsintroduktion underlängre tid än sex månader.206 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Inkomstvariablernadens förfogande, vilket innebär att en OTA-period kan avbrytas omarbetsförmedlingen kan erbjuda ett annat arbete eller en annan åtgärd. Denarbetslöshetsersättning som en deltagare i OTA har ökas med 45 kronor perersättningsdag för verksamhet på heltid. Anordnaren betalar ingen lön tillOTA-deltagaren.Åtgärden upphör 1998-12. Beslut tagna före den 1/1 1999 får dock fullföljast.o.m. den 31/12 2000. För den som fyllt 62 år före den 1/1 1999 får anvisningengälla till pensionsåldern.Aktivare användning av arbetslöshetsersättning (PROJEKT)I juli 1997 införs på försök vad som rubriceras som ”Aktivare användningav arbetslöshetsersättning”. Åtgärden ger arbetslösa med A-kassa möjlighetatt delta i aktiviteter som inte ryms inom den traditionella arbetsmarknadspolitiken.Upphör som program den 30/9 1999. Beslut tagna före den 1/10 1999 fårfullföljas.Ungdomsgaranti, ungdomar 20–24 år (tidigare Utvecklingsgaranti)I januari 1998 införs Utvecklingsgaranti för ungdomar 20–24 år. Ungdomarskall garanteras en meningsfull aktivitet och avkrävs deltagande för att fårätt till ersättning. Motivet är att aktivera ungdomarna och förhindra att debörjar sitt yrkesverksamma liv med att leva på socialbidrag. De kommunersom vill kan erbjuda arbetslösa ungdomar en aktiverande insats på heltidunder 12 månader.Ersättningen är densamma som vid bl.a. arbetsmarknadsutbildning, menmed den skillnaden att här även finns en tredje, lägre ersättningsnivå (förden som inte är berättigad till ersättning enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring).Upphör december 2007, ersätts av Jobbgaranti för ungdomarIT-satsningIT-satsningen startar 1/1 1998 och är en arbetsmarknadsutbildning i formav en IT-utbildning. Syftet med utbildningen är att den skall ge yrkeskompetensför bristyrken inom IT-näringen. Utbildningen riktar sig till den somär arbetslös eller riskerar att bli arbetslös och är arbetssökande. Även närman har en anställning kan man beviljas en IT-utbildning 112om manbehöver förnya eller byta arbetsuppgifter. Arbetsgivaren måste då godkännaatt man får vara med i utbildningen med bibehållna anställningsförmåner.En utbildningssatsning där uttagning till åtgärd sker med hjälp avett urvalstest. Nämnden kan bevilja ansökan först från och med den 1 julidet år man fyller 20 år (med vissa undantag) och skall ta särskild hänsyn tillom den sökande är kvinna, invandrare eller handikappad. Om manbeviljats IT-utbildning har man rätt till utbildningsbidrag.IT-satsningen upphör den 30/9 1999, beslut tagna före den 1/10 1999 fårdock fullföljas.ArbetspraktikDen 1/1 1999 införs Arbetspraktik. Arbetspraktik, som ersätter Arbetsplatsintroduktion,är en praktiskt inriktad arbetsmarknadsutbildning som syftartill att ge arbetslösa som är anmälda som arbetssökande hos arbetsförmed-112Dessa var ej inskrivna vid arbetsförmedlingen.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 207
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4lingen en möjlighet till yrkesorientering eller praktik och arbetslivserfarenhetsom kan leda till arbete. Man kan beviljas arbetspraktik under högst sexmånader från och med den dag då man fyller 20 år. Fram till den 1 juli 2005kunde denna tid förlängas om det fanns särskilda skäl.JobbsökaraktiviteterJobbsökaraktiviteter består av längre aktiviteter som jobbklubbar, därarbetssökande söker jobb under handledning och på heltid och av kortarejobbsökarkurser, där arbetsförmedlingen lär ut effektiva sätt att söka jobb.När datorteken införs 1995 förutsätts jobbsökaraktiviteter ingå inom datorverksamheten.Deltagande i jobbsökaraktivitet redovisas inte i individstatistiken,deltagarna behåller sin arbetslöshetsersättning/utbildningsbidragunder aktiviteten.Aktiviteter inom aktivitetsgarantin, AVPDen 1/8 2000 införs aktivitetsgarantin i hela landet, under perioden april tilljuni samma år har den funnits som en försöksverksamhet i 46 kommuner.Deltagarna bokfördes då under sökandekategorin Arbetslivsinriktadrehabilitering.Huvudmålen med aktivitetsgarantin är att minska långtidsarbetslösheten,få bort de långa inskrivningstiderna och motverka andelen återinskrivningar.Aktivitetsgarantin skall väsentligt förbättra de arbetslösas möjligheterpå den reguljära arbetsmarknaden. En individuell handlingsplanutarbetas av handledare och arbetssökande. Alla arbetsmarknadspolitiskaprogram samlas här under ett tak och det är den individuella handlingsplanensom går som en röd tråd genom alla aktiviteter. Krav kan ställas pågeografisk och yrkesmässig rörlighet från den arbetssökandes sida. Enviktig uppgift är också att tillsammans med privata och offentliga arbetsgivarehitta arbeten. Arbetena kan subventioneras av staten och skall tjänasom ett steg på vägen mot den ordinarie arbetsmarknaden.Aktivitetsgarantin vänder sig till personer som är 20 år eller äldre, som ärarbetssökande och som riskerar att bli långtidsinskrivna. Det krävs godaskäl till att tacka nej till erbjuden plats inom aktivitetsgarantin. Deltagarnaär berättigade till aktivitetsstöd. Deltagare i aktivitetsgarantin som får enanställning med ”anställningsstöd” får lön från arbetsgivaren. Arbetshandikappadekan erhålla lönebidrag.Man kan delta i aktivitetsgarantin till dess man haft ett reguljärt arbete iminst sex månader, den som har fått ett arbete med s.k. särskilt anställningsstödär kvar så länge stödet varar. När man påbörjar en utbildningsom inte berättigar till aktivitetsstöd lämnar man aktivitetsgarantin.Den 1/11 2000 slås Aktivitetsgarantin samman med ”Jobbsökar- och vägledningsinsatser”till kategorin ”Aktiviteter inom vägledning och platsförmedling”.2007-07-02 avskaffas aktivitetsgarantin och ersätts av Jobb- och utvecklingsgarantin.Jobbsökar- och vägledningsinsatser (utanför aktivitetsgarantin)Införs den 1/8 2000. För personer som inte är inskrivna i aktivitetsgarantin.Den 1/11 2000 slås Jobbsökar- och vägledningsinsatser samman med”Aktivitetsgarantin” till kategorin ”Aktiviteter inom vägledning ochplatsförmedling”.208 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerAktiviteter inom vägledning och platsförmedlingDen 1/11 2000 slås ”Aktivitetsgarantin” samman med ”Jobbsökar- och vägledningsinsatser”till kategorin Aktiviteter inom vägledning och platsförmedling.Utifrån en individuellt behovsanpassad planering och med handlingsplanensom styrintrument, deltar de arbetssökande i olika vägledande ochplatsförmedlande aktiviteter, oftast som en del av aktivitetsgarantin.Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktningInförs den 1/1 2001. Insatser som sker i samverkan med samverkanspartnerpå arbetsmarknaden. Projektet skall vara av det slaget att det inte kananordnas inom ramen för övriga arbetsmarknadspolitiska program. Densom i samverkan med länsarbetsnämnden/Arbetsförmedlingen anordnarett projekt kan få ett projektstöd. Den som är arbetslös eller riskerar att bliarbetslös kan anvisas att delta i projektet och får då aktivitetsstöd.Under perioden 1/2 2002 till 12/8 2002 tillhör även de ”friårslediga” kategorinÅtgärdsstuderande. Syftet med friårsledighet är att den som har en anställningskall kunna ta ledigt från denna för personlig utveckling eller kompetensutveckling.Dessa borde inte tillhöra gruppen Åtgärdsstuderande,vilket ej heller är fallet efter den 12/8 2002. Friåret är infört på försök (2002–2004) i tolv kommuner: Botkyrka, Gällivare, Göteborg, Hultsfred, Hällefors,Katrineholm, Landskrona, Lund, Piteå, Strömsund, Västerås och Åmål.Under vecka 33 (2002) fanns 1 504 friårslediga registrerade under projektmed arbetsmarknadspolitisk inriktning.Prova på-platserInförs 23/5 2005. Syftet med Prova på-plaser är att ge arbetslösa, med ingeneller begränsad erfarenhet av svenskt arbetsliv en möjlighet att tidigt fåkontakt med arbetslivet i Sverige inom områden som stämmer överensmed deras erfarenheter och utbildningar. Prova på-plats ska kunna skeparallellt med kommunala inroduktionsprogram. Prova på-plats liggerinom ramen för programmet arbetspraktik och deltagarna uppbär aktivitetsstöd.InterpraktikInförs 23/5 2005. För arbetssökande ungdomar mellan 20 och 30 år. Praktiki något land i världen inom ramen för programmet arbetspraktik. Praktikplatsenordnar man själv på ett företag, en organisation eller en myndighet.Ungdomarna erhåller ett stipendium som varierar i storlek beroende på ivilket land praktiken görs.2007-01-01 upphör programmet, beslut tagna före detta datum får fullföljas.Fördjupad kartläggning och vägledningInförs 1/1 2006. Är en av insatserna i den trestegsmodell som införs förpersoner med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Underkartläggningen och vägledningen ska den arbetssökandes möjligheter tillarbete identifieras, realistiska delmål klargöras och göras tydliga inomramen för den individuella handlingsplanen. Insatsen kan pågå underlängst 12 veckor.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 209
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4LärlingsplatserInförs 1/1 2006. Utbildningen är riktad till arbetslösa ungdomar mellan 20och 24 år som inte har fullföljt grundskola eller gymnasieutbildning. Denkommer i huvudsak att bedrivas med studier i kärnämnen och yrkesanpassadeämnen.Jobb- och utvecklingsgarantinInförs 2/7 2007. Programmet ersätter aktivitetsgarantin och riktar sig tillden som stått utanför arbetsmarknaden under lång tid. Sökande får anvisasjobb- och utvecklingsgarantin i anslutning till att de blir utförsäkrade. Jobbochutvecklingsgarantin ska innehålla individuellt utformade åtgärder somsyftar till att så snabbt som möjligt få deltagare i arbete. Jobb- ochutvecklingsgarantin är indelad i tre faser:1) Kartläggning, jobbsökaraktiviteter med coachning och förberedandeinsatser.2) Arbetspraktik, arbetsträning och förstärkt arbetsträning.3) Varaktig samhällsnyttig sysselsättning (först efter 450 dagar).Arbete eller utbildning som pågår mer än en månad medför att deltagarenlämnar programmet. Den arbetssökande har rätt till aktivitetsstöd men haräven möjlighet till särskilt anställningsstöd. Stödet kan beviljas för högst 12månader och personen måste ha avslutat fas 1 i jobb- och utvecklingsgarantin.Jobbgaranti för ungdomarInförs 2007-12-03. Aktivitet för ungdomar som fyllt 16 men inte 25 år ochunder en period om tre sammanhängande månader varit arbetslös ochanmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Aktiviteterna iJobbgaranti för ungdomar får genomföras i Arbetsförmedlingens regi ellerupphandlas. Den som anvisas till Jobbgaranti för ungdomar har ersättningi form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning från Försäkringskassan.Praktisk kompetensutvecklingInfördes 2009-01. Sökande med tidigare yrkeserfarenhet ges möjlighet,inom ramen för programmet Arbetspraktik, att behålla och utveckla sinkompetens samt bibehålla kontakten med arbetslivet inom områden somöverensstämmer med deras erfarenheter och utbildningar.210 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerFör att erhålla en bild av storleken på och förändringen av de olika kategoriernapresenteras, enligt Arbetsförmedlingens månadsstatistik, antalinskrivna personer i respektive åtgärdsstudiekategori under mars 113 månadrespektive år (tusental):Sökandekategori 152 54 55 56 57 61 62 63 64 65 66 71 73 75 81 70 Totalt1992 mars .. .. .. .. .. 18,9 .. .. .. .. .. 8,7 .. .. 99,0 .. 126,61993 mars 19,3 .. .. .. .. 82,5 .. .. .. .. .. 9,8 .. .. 71,1 .. 182,81994 mars 51,6 .. .. .. .. 70,0 0,6 .. .. .. .. 7,5 .. .. 76,8 .. 206,51995 mars 43,7 3,9 .. .. .. 34,9 1,2 5,2 .. .. .. 9,5 .. .. 71,6 .. 170,11996 mars 54,5 .. 41,8 .. .. 0,0 .. .. 14,1 14,2 .. 6,5 .. .. 59,3 .. 190,41997 mars 58,5 .. 38,8 3,9 .. .. .. .. 16,9 17,5 .. 7,5 .. .. 43,0 .. 186,11998 mars 47,6 .. 27,1 7,2 0,1 .. .. .. 15,0 15,3 1,3 9,0 .. .. 44,9 .. 167,71999 mars 17,4 23,1 4,4 8,8 1,0 .. .. .. 11,8 9,3 7,0 8,7 .. .. 60,8 .. 152,32000 mars .. 25,6 .. 5,8 0,0 .. .. .. 6,2 5,5 5,9 6,5 .. .. 33,7 .. 89,22001 mars .. 27,2 .. 0,1 .. .. .. .. 6,1 4,4 5,5 6,4 15,1 0,4 35,7 .. 100,92002 mars .. 23,1 .. .. .. .. .. .. 6,1 4,4 6,3 7,2 22,1 0,9 31,5 .. 101,62003 mars .. 14,0 .. .. .. .. .. .. 3,8 3,6 5,4 6,3 21,8 2,1 30,9 .. 87,92004 mars .. 13,2 .. .. .. .. .. .. 2,9 3,8 5,9 7,8 19,9 0,6 20,7 .. 74,82005 mars .. 16,8 .. .. .. .. .. .. 3,3 4,8 7,0 9,4 24,2 0,9 26,9 .. 93,32006 mars .. 13,6 .. .. .. .. .. .. 3,1 5,3 8,8 11,2 26,4 1,4 25,4 .. 95,22007 april .. 5,2 .. .. .. .. .. .. .. 1,5 1,8 9,3 20,0 0,4 16,3 .. 54,52008 april .. 3,0 .. .. .. .. .. .. .. 9,4 .. 9,4 0,6 0,1 9,4 37,8 69,72009 april .. 4,0 .. .. .. .. .. .. .. 33,3 .. 13,3 0,0 0,1 4,2 54,4 109,31) Sökandekategorier:Arbetslivsutveckling, ALU (52); Invandrarpraktik (54), mars 1995; Arbetspraktik (54), mars 1999–2005;Arbetspraktik (inkluderar Prova-på-plats, Interpraktik och Praktisk kompetensutveckling) (54) mars 2006– april 2009; Arbetsplatsintroduktion, API (55); Offentligt tillfälligt arbete, OTA (56); Aktivare användningav arbetslöshetsersättning, PROJEKT (57); Ungdomspraktik, UPR (61); Akademikerpraktik (62);Ungdomsintroduktion (63); Datortek (64); Kommunalt program för ungdomar under 20 år, KUP (65),fr.o.m. april 2008 ersatt av sökandekategori 69 Jobbgaranti för ungdomar; Ungdomsgaranti (förungdomar 20–24 år), tidigare Utvecklingsgaranti (66); Arbetslivsinriktad rehabilitering, tidigare <strong>AM</strong>I-program(71), inkluderar även antalet i sökandekategori 72), omfattar Förberedande insatser, totalt (71–73,76, 83) (april 2009); Aktiviteter inom vägledning och platsförmedling (73), inkluderar sökandekategori 76Fördjupad kartläggning och vägledning (april 2007 – april 2008); Projekt med arbetsmarknadspolitiskinriktning (75); Arbetsmarknadsutbildning (81), inkluderar även antalet i sökandekategori 82 (IT-satsning)mars 1998 – mars 2000, 83 (Förberedande utbildning), samt för mars 2006 – april 2007 antalet iLärlingsutbildning; Jobb- och utvecklingsgarantin fas 1–3 (70).113För 2007 och 2009 avses april månad.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 211
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Antal personer som någon gång under året tillhört sökandekategori som fallerunder åtgärdsstudier:1992 336 446 2001 247 8231993 453 168 2002 246 0611994 505 832 2003 192 0961995 454 208 2004 239 2071996 488 827 2005 251 4431997 492 569 2006 257 9261998 437 744 2007 150 9261999 344 877 2008 162 4332000 277 161 2009 260 612Det är under inledningsfasen – när nya åtgärdsprogram införs – som problemenmed felregistrering är som störst. 114 Betydelsen av dessa felregistreringar torde dockminska när olika åtgärdstyper aggregeras till grupper såsom exempelvisÅtgärdsstuderande.ÅtgärdskodIAKod(1992–)Koden bygger dels på händelseuppgift från Arbetsförmedlingens sökanderegisteroch dels på inkomststatistikens uppgift om ersättning.1 = Åtgärdshändelse och Åtgärdsersättning.2 = Åtgärdshändelse men ej Åtgärdsersättning3 = Åtgärdsersättning men ej ÅtgärdshändelseÅtgärdshändelse innebär att personen under aktuellt år varit inskriven hosArbetsförmedlingens i någon av nedan sökandekategorier:• Arbetslivsutveckling, ALU, fr.o.m. 1993-01, upphör 1998-12-31, besluttagna före 1999-01-01 får fullföljas längst t.o.m. 1999-06-30.• Invandrarpraktik, fr.o.m. 1994-07, upphör 1995-06-30• Arbetspraktik, fr.o.m. 1999-01• Arbetsplatsintroduktion, API, fr.o.m. 1995-07, upphör 1998-12-31, besluttagna före 1999-01-01 får fullföljas längst t.o.m. 1999-06-30.• Offentligt tillfälligt arbete, OTA, fr.o.m. 1996-11, upphör 1998-12-31, besluttagna före 1999-01-01 får fullföljas längst t.o.m. 2000-12-31 115.• Aktivare användning av arbetslöshetsersättning, PROJEKT, fr.o.m.1997-07, upphör 1999-09-30, beslut tagna före 1999-10-01 får fullföljas• Prova på-plats, fr.o.m. 2005-05-23• Internpraktik, fr.o.m. 2005-05-23, upphör 2007-01-01, beslut tagna före dettadatum får fullföljas• Ungdomspraktik, UPR, upphör 1995-10-01, beslut tagna före utgång avseptember får fullföljas t.o.m. 1996-03-31• Akademikerpraktik, fr.o.m. 1993-09, upphör 1995-06-30114Dataproblem vid utvärdering av arbetsmarknadspolitik, Stencilserie 2000:5, IFAU.115De som fyller 65 år under 2001 får fortsätta i programmet till dess att de fyller 65 år.212 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Inkomstvariabler• Ungdomsintroduktion med utbildningsbidrag, fr.o.m. 1995-01, upphör1995-06-30• Datortek, fr.o.m. 1995-07, upphör 2007-01-01, beslut tagna före detta datumfår fullföljas• Kommunala ungdomsprogram, ungdomar under 20 år, KUP, fr.o.m.1995-10, upphör 2007-12• Ungdomsgaranti, ungdomar 20–24 år (tidigare Utvecklingsgaranti,namnbyte 2000-04), fr.o.m. 1998-01, upphör 2007-12• Praktisk kompetensutveckling, fr.o.m. 2009-01• Jobbgaranti för ungdomar, fr.o.m. 2007-12-03• Jobb- och utvecklingsgarantin, fr.o.m.2007-07• Arbetslivsinriktad rehabilitering (tidigare <strong>AM</strong>I-program, namnbyte2000-04)• Aktiviteter inom aktivitetsgarantin, AVP, fr.o.m. 2000-08, upphör2007-07-02• Jobbsökar- och vägledningsinsatser (utanför aktivitetsgarantin), fr.o.m.2000-08• Aktiviteter inom vägledning och platsförmedling, en sammanslagning avkategorierna ”Aktiviteter inom aktivitetsgarantin” och ”Jobbsökar- och vägledningsinsatser”,fr.o.m. 2000-11• Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning, fr.o.m. 2001-01• Fördjupad kartläggning och vägledning, fr.o.m. 2006-01• Arbetsmarknadsutbildning• Förberedande utbildning, särredovisas som egen sökandekategori fr.o.m.2001-01• IT-satsning, fr.o.m. 1998-01, upphör 1999-09-30, beslut tagna före1999-10-01 får fullföljas.• Lärlingsplatser, fr.o.m. 2006-01Åtgärdsersättning innebär att person under aktuellt år erhållit ersättning iform av:• Aktivitetsstöd/Utbildningsbidrag (som här även omfattar starta-egetbidrag)• Arbetslivsutvecklingsbidrag (1993–1999)• Särskild dagpenning/studielån vid arbetsmarknadsutbildning (1993–1995)• Aktivare användning av arbetslöshetsersättning (PROJEKT) (1997–1999)• Ersättning i samband med OTA (1996–2001)• Utvecklingsersättning (2008–)Tillhörighet till den andra kategorin – Åtgärdshändelse men ej Åtgärdsersättning– kan orsakas av försenad avaktualisering eller av åtgärd som ejersätts med aktivitetsstöd/utbildningsbidrag, arbetslivsutvecklingsbidrageller arbetslöshetsersättning.Den tredje kategorin – Åtgärdsersättning men ej Åtgärdshändelse – kanomfatta personer vars ersättning för föregående år registrerats först efter<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 213
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4årsskiftet. Den omfattar även personer med Starta-eget-bidrag (Start avnäringsverksamhet), som i inkomststatistiken ej kan särskiljas från aktivitetsstödet/utbildningsbidraget.Personer som erhållit aktivitetsstöd isamband med ”Friår” ingår också i denna kategori liksom de som erhållitaktivitetsstöd i samband med ”Bristyrkesutbildning för anställda”.Skillnad i åtgärdsstudiedefinition utifrån åtgärdshändelse och åtgärdsersättning:HändelseErsättningStart av näringsverksamhet Ej åtgärdsstuderande ÅtgärdsstuderandeKommunalt ungdomsprogram (KUP) Åtgärdsstuderande Ej åtgärdsstuderandeUngdomsgaranti (för ungdomar 20–24 år) Åtgärdsstuderande Åtgärdsstuderande (omberättigad till arbetslöshetsersättning)Aktiviteter inom vägledning och platsförmedlingÅtgärdsstuderande Flertalet åtgärdsstuderandeFriårÅtgärdsstuderandeinitialt(1/2-02 – 12/8-02)ÅtgärdsstuderandeEnligt Arbetsförmedlingens månadsstatistik har antalet personer som erhållit– Stöd för start av näringsverksamhet/Starta-eget-bidrag varierat medmellan 4 300–13 000 personer/månad (1994–2006).– Kommunalt ungdomsprogram (KUP) varierat med mellan 700–18 000personer/månad (1996–2006).– Ungdomsgaranti/Utvecklingsgaranti varierat med mellan 1 700–8 800personer/månad (1998–2006).– Friår varierar med mellan 1 000–14 100 personer/månad (2004–2006).Fördelning efter åtgärdskod i LISA 1994:Kod = 1: 474 962 personerKod = 2: 30 860 personerKod = 3: 55 464 personerFördelning efter åtgärdskod i LISA 2005:Kod = 1: 198 120 personerKod = 2: 53 323 personerKod = 3: 33 661 personerFördelning efter åtgärdskod i LISA 2008:Kod = 1: 115 844 personerKod = 2: 46 589 personerKod = 3: 9 859 personerFördelning efter åtgärdskod i LISA 2009:Kod = 1: 170067 personerKod = 2: 90545 personerKod = 3: 8009 personer214 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerAntal dagar i åtgärdssysselsättningASysDag(1992–)Antal dagar i sökandekategori 116:• Utvecklingsanställning (38), fr.o.m. 2006-01• Trygghetsanställning (39), fr.o.m. 2006-01• Lönebidrag (42), fr.o.m. 1995-01-01 i Datalagret• Offentligt skyddat arbete, OSA (43), fr.o.m. 1995-01-01 i Datalagret• Rekryteringsstöd (44), fr.o.m. 1995-01-01 i Datalagret, upphör1997-12-31, beslut tagna före 1998-01-01 får fullföljas.• Akademikerjobb (44), fr.o.m. 2006-01, upphör 2006-12-31. Beslut tagna föredetta datum får fullföljas.• Individuellt anställningsstöd (45), fr.o.m. 1998-01-01, upphör1999-09-30. Beslut tagna före 1999-10-01 får fullföljas.• Stöd till start av näringsverksamhet (46), (tidigare Starta-eget-bidrag,namnbyte 2000-04), fr.o.m. 1995-05-01 i Datalagret.• Allmänt anställningsstöd (47), fr.o.m. 1999-10-01, upphör 2007-01-01,beslut tagna före detta datum får fullföljas• Förstärkt anställningsstöd (för 2-årsinskrivna) (48), fr.o.m. 1999-10-01,ändrade villkor fr.o.m. 2000-01-01. Upphör 2007-01-01, beslut tagna före dettadatum får fullföljas• Särskilt anställningsstöd (personer över 57 år) (49), fr.o.m. 2000-11-01.2003-07-01 ändras reglerna och kategorin byter namn till Särskilt anställningsstödinom aktivitetsgarantin. 2007-07-02 ändras åter definitionenför denna kategori.• Förstärkt anställningsstöd (för 4-årsinskrivna) (50), fr.o.m. 2000-08-01,upphör 2004-01-31, beslut tagna före detta datum får fullföljas.• Beredskapsarbete (51), upphör 1997-12-31, beslut tagna före 1998-01-01 fårfullföljas.• Plusjobb (51), fr.o.m. 2006-01, upphör 2006-10-24. Beslut tagna före dettadatum får fullföljas.• Utbildningsvikariat (53), upphör 1997-12-31, beslut tagna före1998-01-01 får fullföljas. Återinförs 2006-01 för att åter upphöra 2006-10-24.Beslut som tagits tidigare får fullföljas.• Resursarbete (58), fr.o.m. 1997-07-01 (på försök i Kalmar fr.o.m. 1996-02),upphör 1999-09-30, beslut som tagits före 1999-10-01 får fullföljas t.o.m. 2000-03-31.• Anställningsstöd för långtidssjukskrivna (77), fr.o.m. 2007-05• Instegsjobb (78), fr.o.m. 2007-07116Inom parentes anges sökandekategorinummer i Arbetsförmedlingens sökanderegister.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 215
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Antal dagar för varje individ och år räknas fram med hjälp av inskrivnings- ochavaktualiseringsdatum för aktuella sökandekategorier 117.1992 finns åtgärdskategorierna Lönebidrag, Offentligt skyddat arbete (OSA),Rekryteringsstöd, Beredskapsarbete, Utbildningsvikariat och Starta egetbidrag.Dessa kategorier klassificeras i LISA som åtgärdssysselsättning.Vad avser Lönebidrag, OSA, Rekryteringsstöd och Starta-eget-bidrag såfinns dessa händelser registrerade först från och med 1995, vilket innebäratt de som avslutats innan 1995-01-01 inte ingår i databasen (för Starta-egetbidraggäller detta de händelser som avslutats innan 1995-05-01) 118.LönebidragOm en arbetsgivare anställer en arbetshandikappad person kan arbetsgivarenfå lönebidrag. Med arbetshandikappad menas en arbetssökandesom på grund av fysiska, psykiska, förståndsmässiga eller socialmedicinskahandikapp har nedsatt arbetsförmåga och som därför har eller kanförväntas få svårigheter att få eller behålla en anställning på den reguljäraarbetsmarknaden. För en arbetshandikappad som redan är anställd hosarbetsgivaren får lönebidrag bara lämnas om den anställde går tillbaka tillarbetet efter att ha haft helt sjukbidrag och inte bedöms kunna behållaanställningen utan att ett lönebidrag ges.Lönebidragets storlek beror dels på lönekostnaden för den anställde, delspå dennes arbetsförmåga i förhållande till arbetets krav. Första beslutet omlönebidrag får omfatta högst ett år. Individens arbetsförmåga avgör omstöd kan lämnas för längre tid än fyra år.Från och med juli 1995 och till och med december 1997 får lönebidraglämnas till långtidsarbetslösa personer som fyllt 60 år men saknar arbetshandikapp.Observera att inskrivningsperioder med lönebidrag som avslutats innan 95-01 interedovisas i Datalagret.Offentligt skyddat arbete, OSAFör att erhålla ett skyddat arbete skall arbetsförmågan vara så nedsatt attman inte kan få något annat arbete. Personer som innehar skyddat arbeteinom den offentliga sektorn registreras under specifik sökandekategori.Tidsperioden för OSA är obestämd. Arbetsförmedlingen skall dock regelbundetpröva om den som har OSA kan övergå till annan anställning.Observera att inskrivningsperioder (OSA) som avslutats innan 95-01 interedovisas i Datalagret.RekryteringsstödSyftet med rekryteringsstöd är att det ska underlätta för långtidsarbetslösapersoner att få en anställning inom främst näringslivet. Rekryteringsstödetinnebär att arbetsgivare som anställer en arbetslös får ett ekonomisktbidrag. Arbetsgivare inom det privata näringslivet, kommun och landstingkan få rekryteringsstöd.117Dessa data har härletts från Arbetsförmedlingens Datalager som omfattar samtligahändelser (=arbetssökandeperioder) från och med 1991-08. För information avseendebearbetningen av data från Datalagret, se bilaga 2.118De händelser som avslutats innan 1995-01-01 respektive 1995-05-01, men där periodenregistrerats först tidigast från och med dessa datum, redovisas dock.216 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerRekryteringsstöd lämnas med högst 50 procent av lönekostnaden (med ettmaxbelopp). Bidraget lämnas under högst sex månader. För äldre arbetslösa(och under vissa omständigheter arbetslösa akademiker) kan bidragstidenförlängas till tolv månader. Anställningsformen kan vara tillsvidareanställning,provanställning eller visstidsanställning. Den anställde uppbärlön under anställningstiden.Rekryteringsstöd ersätts från och med 1/1 1998 av Anställningsstöd. Besluttagna före 1/1 1998 får fullföljas i denna kategori.Observera att inskrivningsperioder med rekryteringsstöd som avslutatsinnan 95-01 inte redovisas i Datalagret.BeredskapsarbeteBeredskapsarbete är ett tillfälligt arbete som är avsett att ge sysselsättningåt den som är arbetslös och inte kan få lämpligt arbete eller någon annanlämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Beredskapsarbetet bör om möjligtleda till stadigvarande arbete eller stimulera till yrkesutbildning. Beredskapsarbetenär tidsbegränsade till sex månader.För att få ett beredskapsarbete krävs, förutom att man är arbetslös ocharbetssökande på förmedlingen, att man har fyllt 25 år och att man inte kanfå arbete genom andra åtgärder. Den som har ett beredskapsarbete skallfortsatt söka arbete och måste snarast lämna beredskapsarbetet om man fårett annat arbete. Reglerna för beredskapsarbete liknar reglerna för rekryteringsstöd.Bidrag till arbetsgivaren lämnas med högst 50 procent av lönekostnaden.Den beredskapsanställde får lön under anställningstiden.Beredskapsarbete ersätts från och med 1/1 1998 av Anställningsstöd. Besluttagna före 1/1 1998 får fullföljas i denna kategori.UtbildningsvikariatUtbildningsvikariat innebär att arbetsgivaren får göra avdrag på arbetsgivaravgiftenom de efter anvisning från arbetsförmedlingen anställer enersättare på heltid för den som genomgår utbildning. Åtgärden skallunderlätta för arbetsgivare att höja anställdas kompetens, samtidigt somarbetslösa kan få chansen att arbeta som vikarier när anställda går iutbildning.Utbildningsvikariat ersätts från och med 1/1 1998 av Anställningsstöd.Beslut tagna före 1/1 1998 får fullföljas i denna kategori.Återinförs 2006-01. Kommuner, landsting eller deras vårdentreprenörerkan få skatteavdrag för vikariekostnader och för utbildningskostnader omde beviljar sina anställda utbildningar med lön för av Arbetsförmedlingenanvisade vikarier. Arbetssökande som har ett Utbildningsvikariat behöverinte ersätta en viss person, utan kan placeras där han eller hon bedömsgöra störst nytta i verksamheten. Villkoret för att få ett vikariat är attarbetssökanden varit inskriven vid Arbetsförmedlingen som helt arbetslös iminst en månad. Utbildningsvikariaten gäller i första hand kommunensäldreomsorg. Upphör 2006-10-24. Beslut som tagits tidigare får fullföljas.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 217
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Stöd till start av näringsverksamhet (tidigare Starta-eget-bidrag)1/7 1993 gavs åtgärden samma prioritet som övriga åtgärder (har dockfunnits sedan 1984). När arbetsförmedlingen ska bedöma ansökan om Startav näringsverksamhet bedömer man personens förutsättningar att driva enegen verksamhet och om verksamheten kan tänkas få en tillfredställandelönsamhet som ger varaktig sysselsättning. Deltagarna i Start av näringsverksamhetfår aktivitetsstöd i längst sex månader (i vissa fall kan dennatid förlängas). Stödet ges till personer som fyllt 20 år, är arbetslösa elleruppsagda 119samt arbetssökande. Åtgärden byter namn till Start av näringsverksamhet2000-04.Efter den 15/12 2003 får stöd inte längre lämnas till verksamhet inomjordbruks- och transportsektor med undantag av taxirörelse.Observera att inskrivningsperioder med starta-eget-bidrag som avslutats innan 95-05 inte redovisas i Datalagret.ResursarbeteResursarbete startas på försök under 1996 i Kalmar län och införs från ochmed 1997-07 i hela riket. Det är arbetsgivare inom den offentliga sektornsom anordnar detta arbete. Målgruppen är arbetssökande med rätt tillarbetslöshetsersättning, som varit inskrivna vid arbetsförmedlingen underminst sex månader. Tiden i resursarbete får inte överstiga sex månader. Omdet finns särskilda skäl kan tiden förlängas till nio månader.Under den tid man deltar i resursarbete står man till arbetsmarknadensförfogande, vilket innebär att resursarbetet kan avbrytas om arbetsförmedlingenkan erbjuda ett arbete eller en annan åtgärd. Under 90 procent avtiden deltar man i kvalitetshöjande arbete hos arbetsgivaren medan manunder resterande tio procent deltar i kompetensutveckling och aktivt sökerarbete. Lönen är 90 procent av den dagpenninggrundande inkomsten.Åtgärden upphör 30/9 1999, beslut tagna före den 1/10 1999 får fullföljastill och med den 31/3 2000.Individuellt anställningsstödIndividuellt anställningsstöd ersätter från och med den 1/1 1998 Rekryteringsstöd,Beredskapsarbete och Utbildningsvikariat. Syftet med anställningsstödetär att underlätta för långtidsarbetslösa som är inskrivna påarbetsförmedlingen att få en anställning. Anställningsstödet skall stimuleraarbetsgivarna att tidigarelägga sina rekryteringar samt stimulera till attanställa arbetslösa då redan anställda ges möjlighet att vidareutbilda sigmed lön. Anställningsstödet kan lämnas både till privat och till offentligarbetsgivare.Stödet kan anvisas tidigast den 1 juli det år man fyller 20 år och får lämnas ihögst sex månader. Förutsättningen för att få stödet är att man varit inskrivenvid arbetsförmedlingen i minst tolv månader och att man är långtidsarbetslös(i undantagsfall kan stödet lämnas till personer som intebetraktas som långtidsarbetslösa).119Är man bosatt inom stödområde A och B kan man från och med 1998 få Starta egetbidragäven om man inte är eller riskerar att bli arbetslös.218 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerAnställningsstöd ges även till ungdomar som ännu inte har fyllt 25 år ochsom varit anmälda som arbetssökande under minst 90 dagar. Stöd kan ävenges till ungdomar som gått ut gymnasieskolans tekniska program och sombehöver lärlingstid för att få ett yrkesbevis.Bidrag lämnas till arbetsgivaren med högst 50 procent av lönekostnaden(kontant bruttolön, sjuklön, semesterlön och lagstadgade sociala avgifter).Den anställde erhåller lön enligt kollektivavtal. Arbetsgivaren skall ge denanställde utbildning i form av praktik eller teori. Arbetet är återkvalificerandeför ytterligare ersättningsperioder med arbetslöshetsersättning.Individuellt anställningsstöd upphör 30/9 1999 och ersätts av Allmänt anställningsstödoch Förstärkt anställningsstöd. Beslut tagna före den 1/101999 får dock fullföljas.Allmänt anställningsstödInförs den 1/10 1999 och ersätter Individuellt anställningsstöd. Syftet medAllmänt anställningsstöd är det samma som syftet med Individuellt anställningsstöd.Stödet kan anvisas tidigast från och med den dag då manfyller 20 år.Förutsättningen för att Allmänt anställningsstöd kan komma ifråga är attman varit inskriven vid arbetsförmedlingen i minst tolv månader och attman är långtidsarbetslös. I särskilda fall kan stöd även lämnas för dem sominte betraktas som långtidsarbetslösa. Allmänt anställningsstöd får ocksåtill och med den 31/12 2000 ges till ungdomar som ännu inte har fyllt 25 åroch som varit anmälda som arbetssökande under minst 90 dagar. Stöd kanäven ges till ungdomar som gått ut gymnasieskolans tekniska program ochsom behöver lärlingstid för att få ett yrkesbevis.Bidrag får ges till arbetsgivaren under sex månader med 50 procent avlönekostnaden. Den anställde erhåller lön enligt kollektivavtal. Arbetetkvalificerar inte för förstagångsersättning från arbetslöshetskassan men ärdäremot återkvalificerande för ytterligare ersättningsperioder med arbetslöshetsersättning.Från och med 1/1 2003 får allmänt anställningsstöd även ges till deltidsarbetslösa.Den deltidsarbetslöse skall under minst 12 månader ha varitanmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen.Från och med den 1/2 2005 får ungdomar mellan 20–24 år med en inskrivningstidpå sex månader anvisas till allmänt anställningsstöd och därmedkringgå kravet på 12 månaders inskrivningstid.Programmet har upphört 2007-01-01. Beslut tagna före detta datum fårfullföljas.Förstärkt anställningsstödInförs den 1/10 1999 och ersätter Individuellt anställningsstöd. Syftet medFörstärkt anställningsstöd är det samma som syftet med Individuelltanställningsstöd. Stödet kan anvisas tidigast från och med den dag då manfyller 20 år.Förutsättningen för att komma ifråga för Förstärkt anställningsstöd är attman varit inskriven hos arbetsförmedlingen i minst 36 månader och underdenna tid antingen varit arbetslös eller deltagit i ett arbetsmarknadspolitisktprogram.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 219
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Bidrag får ges till arbetsgivaren under 24 månader, med 75 procent avlönekostnaden under sex månader och därefter med 25 procent av lönekostnaden.Den anställde erhåller lön enligt kollektivavtal. Arbetet kvalificerarinte för förstagångsersättning från arbetslöshetskassan men ärdäremot återkvalificerande för ytterligare ersättningsperioder med arbetslöshetsersättning.2000-01 ändras villkoren för det förstärkta anställningsstödet. Stödet får nuges till personer som varit inskrivna i minst 24 månader. Det får också gestill personer som lämnar Samhall och offentligt skyddat arbete, OSA. Ävenpersoner som gjort avbrott i inskrivningen hos arbetsförmedlingen pågrund av en kortare anställning, deltagande i Kunskapslyftet, sjukdom,föräldraledighet eller liknande kan beviljas förstärkt anställningsstöd. Enförutsättning är att anställningen eller avbrottet i inskrivningstiden intestärkt personens ställning på arbetsmarknaden.Den 1/7 2005 sänktes tiden med förstärkt anställningsstöd från 24 till 18månader.Programmet har upphört 2007-01-01. Beslut tagna före detta datum fårfullföljas.Särskilt anställningsstödInförs den 1/8 2000. För personer som är 57 år eller äldre och som tagit delav aktivitetsgarantin under minst tre månader. I praktiken innebär det attman kan få särskilt anställningsstöd först fr.o.m. 2000-11-01 eftersom aktivitetsgarantinstartade 2000-08-01. Särskilt anställningsstöd får lämnas i 24månader med 75 procent av lönekostnaden. Personer med särskilt anställningsstödomfattas inte av lagen om anställningsskydd.Den 1/7 2003 ändras reglerna och sökandekategorin byter namn till Särskiltanställningsstöd inom aktivitetsgarantin. Särskilt anställningsstöd får nuäven lämnas till personer som fyllt 20 år, är långtidsinskrivna och har deltagiti aktivitetsgarantin i minst 18 månader.Den 2/7 2007 ändras definitionen. Stödet lämnas till privata eller offentligaarbetsgivare i syfte att stimulera anställning av personer som har svårigheteratt få ett reguljärt arbete. Stödet gäller för personer som har fyllt 20 åroch där personen har avslutat minst fas 1 inom Jobb- och utvecklingsgarantin.En anvisning till Särskilt anställningsstöd får föras för högst 12månader.Förstärkt anställningsstöd (för 4-årsinskrivna)Införs den 1/8 2000. För personer som varit inskrivna i fyra år eller mer.Förstärkt anställningsstöd för dem som varit arbetslösa sedan 48 månaderlämnas med 75 procent av lönekostnaden under tolv månader och med 50procent av lönekostnaden under följande tolv månader. Upphör 31/1 2004,beslut tagna för detta datum får fullföljas.UtvecklingsanställningInförs den 2006-01. Utvecklingsanställning är en av insatserna i den trestegsmodellsom införs i januari 2006 för personer med funktionshindersom medför nedsatt arbetsförmåga. Insatsen riktas till personer som genomdeltagande i insatsen Fördjupad kartläggning och vägledning bedöms habehov av att få utveckla och öka sin arbetsförmåga genom arbete i kombinationmed utvecklingsinsatser. En Utvecklingsanställning kan pågå upptill ett år och den anställde omfattas inte av lagen om anställningsskydd220 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Inkomstvariabler(LAS). Anställningen kvalificerar till arbetsvillkor i arbetslöshetsförsäkringen.Ekonomiskt stöd lämnas enligt samma regler som för lönebidrag.Stöd till Utvecklingsanställning kan lämnas till alla arbetsgivare inklusiveSamhall.TrygghetsanställningInförs den 2006-01. Trygghetsanställning är en av insatserna i den trestegsmodellsom införs i januari 2006 för personer med funktionshinder sommedför nedsatt arbetsförmåga. Som ett första steg införs Fördjupad kartläggningoch vägledning. Det andra steget, Utvecklingsanställning, äravsett för personer som trots deltagande i Fördjupad kartläggning ochvägledning, eller liknande aktiviteter, ändå inte kunnat komma fram till enlösning på sin arbetssituation. För dem som inte kan få arbete i form avUtvecklingsanställning finns ett tredje steg i form av anställning hos Samhalleller Trygghetsanställning. Ekonomiskt stöd lämnas då till arbetsgivarenenligt samma regler som lönebidrag. Trygghetsanställning fåranordnas av alla kategorier av arbetsgivare och ska vara ett komplementtill anställning i Samhall i syfte att bredda arbetsmöjligheterna för dennagrupp.AkademikerjobbInförs den 2006-01. Arbetslösa akademiker erbjuds jobb i mindre ellermedelstora företag, via bemanningsföretag eller motsvarande. Bemanningsföretagenfår ett stöd på 10 000 kronor per månad för de akademiker somanställs. Målgruppen är arbetslösa akademiker med examen om minst 120poäng, som varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen i minst sex månaderoch som under samma tid varit arbetslösa eller deltagit i program, medundantag för program som innebär subventionerad anställning. Programmetupphör 2006-10-24. Beslut tagna före detta datum får fullföljas.PlusjobbInförs den 2006-01. Arbetssökande som har ett Plusjobb inom ramen förprogrammet Anställningsstöd. Anställningen är avsedd för stat, kommuner,landsting, kommunalförbund och deras entreprenörer. Målgruppen ärpersoner som är öppet arbetslösa, deltar i ett program som inte innebäranställning eller befinner sig i sökandekategori 14 samt varit inskrivna vidArbetsförmedlingen de senaste två åren utan att under den tiden haft ensammanhängande period i arbete eller varit avaktualiserad i mer än sexmånader. Programmet upphör 2006-10-24. Beslut tagna före detta datumfår fullföljas.Anställningsstöd för långtidssjukskrivnaInförs 2007-05. En person som är långtidssjukskriven och har en anställning,som han eller hon av olika skäl inte kan återgå till, får anvisas enanställning med anställningsstöd hos en annan arbetsgivare. Villkor förstödet är att personen ska ha fyllt 20 år och ha haft en sammanhängandesjukperiod om minst 24 månader och bedömas inte kunna återgå till sittarbete. Anställningsstöd för sjukskrivna lämnas under sex månader.InstegsjobbInförs 2007-07. Arbetssökande som har anställning med särskilt anställningsstödi form av Instegsjobb. Instegsjobb riktar sig till nyanlända invandraresom beviljats uppehållstillstånd under de senaste 18 månaderna ochsom är arbetslösa och anmälda hos den offentliga arbetsförmedlingen.Anställningen kan vara såväl på deltid som på heltid. Anställningen ska<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 221
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4kombineras med studier inom ramen för svenskundervisning för invandrare(SFI). Anställda med särskilt anställningsstöd i form av Instegsjobbomfattas inte av lagen om anställningsskydd.För att erhålla en bild av storleken på och förändringen av de olika kategoriernapresenteras, enligt Arbetsförmedlingens månadsstatistik, antal inskrivna personer irespektive åtgärdssysselsättningskategori under mars månad 120 respektive år(tusental):h) Sökandekategori 138 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 53 58 Totalt1995 mars .. 49,8 5,6 26,4 .. 11,1 .. .. .. .. 17,8 15 .. 125,71996 mars .. 47,4 5,2 13,5 .. 10,5 .. .. .. .. 10,3 13,3 .. 100,21997 mars .. 45,1 5,3 4,7 .. 11,4 .. .. .. .. 6,7 4,9 .. 78,11998 mars .. 47,9 5,8 1 8,7 12,8 .. .. .. .. 2,4 0,6 4,7 83,91999 mars .. 50,5 6 .. 11,9 11,5 .. .. .. .. .. .. 4,8 84,72000 mars .. 48,3 5,3 .. 3 8,5 7 7,3 .. .. .. .. 0,3 77,02001 mars .. 49,7 5,4 .. .. 7,7 4,3 10,8 1,1 1,2 .. .. .. 80,22002 mars .. 53,6 6 .. .. 7,2 2,8 8,6 1,8 3,6 .. .. .. 83,62003 mars .. 56,2 6,1 .. .. 7,1 3,3 6,7 1,1 4,3 .. .. .. 84,82004 mars .. 54,7 6,2 .. .. 4,7 3,4 6,9 5 3,3 .. .. .. 84,22005 mars .. 55,8 5,5 .. .. 6,8 3,6 9,7 9,8 .. .. .. .. 91,22006 mars 0,2 59,0 5,2 .. .. 5,6 5,5 10,8 10,1 .. 4,1 0,7 .. 101,22007 april 4,0 60,2 5,0 .. .. 3,7 0,4 5,6 6,6 .. 19,2 0,2 .. 104,92008 april 8,0 57,8 4,8 .. .. 3,2 .. 0,2 5,8 .. 10,2 .. 0,7 90,72009 april 11,0 51,7 4,4 .. .. 1,5 .. 0,0 4,7 .. 00,0 .. 2,4 75,71) Sökandekategorier:Utvecklingsanställning (inkl. Trygghetsanställning) (38); Lönebidrag (42); Offentligt skyddat arbete, OSA(43), Rekryteringsstöd (44); Individuellt anställningsstöd (45); Stöd till start av näringsverksamhet,tidigare Starta-eget-bidrag (46); Allmänt anställningsstöd (47); Förstärkt anställningsstöd (för 2-årsinskrivna)(48); Särskilt anställningsstöd för personer över 57 år/Särskilt anställningsstöd inomaktivitetsgarantin (49); Förstärkt anställningsstöd (för 4-årsinskrivna) (50); Beredskapsarbete (51) mars1995 – mars 1998, Plusjobb (51) mars 2006–april 2008; Utbildningsvikariat (53); Resursarbete (58)mars 1998 – mars 2000, i samma kolumn redovisas Instegsjobb (77) fr.o.m. april 2008.Antal personer som någon gång under året tillhört sökandekategori som fallerunder åtgärdssysselsättning:1992 92 138 2001 112 7501993 114 943 2002 125 2111994 151 820 2003 126 4851995 207 955 2004 130 0211996 190 002 2005 141 7941997 147 301 2006 167 3461998 150 472 2007 140 2351999 139 415 2008 121 4142000 122 531 2009 104 282För åren 1992–1994 ingår ej inskrivningsperioder (med lönebidrag/OSA/rekryteringsstöd) som avslutats innan 95-01-01 och ej heller inskrivningsperiodermed starta-eget-bidrag som avslutats innan 95-05-01.120För 2007-2009 avses april månad222 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerAv inskrivningsperioder, i ovan kategorier, som påbörjats innan 1995fångar Händelsystemet 48 225 händelser med lönebidrag, 5 032 händelsermed OSA, 1 335 händelser med rekryteringsstöd och 207 händelser medstarta-eget-bidrag. Merparten av dem som varit åtgärdssysselsatta medlönebidrag och OSA (1992–1994) torde fångas av systemet, medan detta ärfallet enbart för en bråkdel av dem som fått rekryteringsstöd eller startaeget-bidrag.Jämförelser avseende åtgärdssysselsatta kan inte göras mellan åren före ochefter årsskiftet 1994/95.Antal dagar i NystartsjobbANysDag(2007–)Antal dagar i sökandekategori:• Nystartsjobb (33), fr.o.m. 2007-01• Särskilt nystartsjobb (36), fr.o.m. 2008-01• Nystartsjobb för deltidsarbetslösa (37), fr.o.m. 2008-01Antal dagar för varje individ och år räknas fram med hjälp av inskrivnings- ochavaktualiseringsdatum för aktuella sökandekategorier 121.NystartsjobbNystartsjobb införs 2007-01 och omfattar personer som har fått ett arbete tillföljd av att privata och offentliga arbetsgivare som bedriver affärsverksamhetfår ekonomisk ersättning motsvarande arbetsgivaravgiften. Stödetför nystartsjobb ska stimulera arbetsgivare att anställa personer som ståttutanför arbetslivet länge samt nyanlända invandrare. Hos Arbetsförmedlingensärredovisas denna kategori och ingår således inte i deras definition”arbete med stöd”.År 2007 var det 18 062 personer som någon gång under året varit iNystartsjobb.Särskilt nystartsjobbInförs 2008-01. En särskild form av Nystartsjobb där målgruppen ärlångtidssjukskrivna och personer med sjuk- eller aktivitetsersättning.Nystartsjobb för deltidsarbetslösaInförs 2008-01. En särskild form an Nystartsjobb där målgruppen ärdeltidsarbetslösa.121Dessa data har härletts från Arbetsförmedlingens Datalager som omfattar samtligahändelser (=arbetssökandeperioder) från och med 1991-08. För information avseendebearbetningen av data från Datalagret, se bilaga 2.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 223
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Förekomst av åtgärdssysselsättningASysTyp(1992–)Förekomst av Åtgärdssysselsättning markeras för personer som underaktuellt år varit inskrivna i Arbetsförmedlingens sökanderegister 122isökandekategori• Utvecklingsanställning, fr.o.m. 2006-01• Trygghetsanställning, fr.o.m. 2006-01• Lönebidrag, fr.o.m. 1995-01-01 i Datalagret 123• Offentligt skyddat arbete, OSA, fr.o.m. 1995-01-01 i Datalagret• Rekryteringsstöd, fr.o.m. 1995-01-01 i Datalagret 117 , upphör 1997-12-31,beslut tagna före 1998-01-01 får fullföljs.• Akademikerjobb, fr.o.m. 2006-01, upphör 2006-12-31. Beslut tagna före dettadatum får fullföljas.• Individuellt anställningsstöd, fr.o.m. 1998-01-01, upphör 1999-09-30. Besluttagna före 1999-10-01 får fullföljas.• Stöd till start av näringsverksamhet (tidigare Starta-eget-bidrag, namnbyte2000-04), fr.o.m. 1995-05-01 i Datalagret 117• Allmänt anställningsstöd (47), fr.o.m. 1999-10-01, upphör 2007-01-01,beslut tagna före detta datum får fullföljas• Förstärkt anställningsstöd (för 2-årsinskrivna) (48), fr.o.m. 1999-10-01,ändrade villkor fr.o.m. 2000-01-01. Upphör 2007-01-01, beslut tagna före dettadatum får fullföljas• Särskilt anställningsstöd (personer över 57 år), fr.o.m. 2000-11-01.2003-07-01 ändras reglerna och kategorin byter namn till Särskilt anställningsstödinom aktivitetsgarantin. 2007-07-02 ändras åter definitionenför denna kategori.• Förstärkt anställningsstöd (för 4-årsinskrivna), fr.o.m. 2000-08-01, upphör2004-01-31, beslut tagna före detta datum får fullföljas.• Beredskapsarbete, upphör 1997-12-31, beslut tagna före 1998-01-01 fårfullföljas.• Plusjobb, fr.o.m. 2006-01, upphör 2006-10-24. Beslut tagna före detta datumfår fullföljas.• Utbildningsvikariat, upphör 1997-12-31, beslut tagna före 1998-01-01 fårfullföljas. Återinförs 2006-01 för att åter upphöra 2006-10-24. Beslut somtagits tidigare får fullföljas.• Resursarbete, fr.o.m. 1997-07-01 (på försök i Kalmar fr.o.m. 1996-02), upphör1999-09-30, beslut som tagits före 1999-10-01 får fullföljas t.o.m. 2000-03-31.122Bearbetad version av Arbetsförmedlingens Datalager (se vidare bilaga 2).123Vad avser Lönebidrag, OSA, Rekryteringsstöd och Starta-eget-bidrag så finns dessahändelser registrerade i Datalagret först fr.o.m. 1995, vilket innebär att de händelser somavslutats innan 1995-01-01 inte ingår i databasen (för Starta-eget-bidrag gäller detta dehändelser som avslutats innan 1995-05-01). De händelser som avslutats innan 1995-01-01resp. 1995-05-01, men där perioden registrerats först tidigast från och med dessa datum,redovisas dock.224 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Inkomstvariabler• Anställningsstöd för långtidssjukskrivna (77), fr.o.m. 2007-05• Instegsjobb (78), fr.o.m. 2007-07För ytterligare information kring Åtgärdssysselsättning se under Dagar iåtgärdssysselsättning.Förtidspension/sjukersättning samtsjukbidrag/ aktivitetsersättningFörtidspensionen betalas ut till personer i åldrarna 16–64 år och beviljas närarbetsförmågan bedöms vara varaktigt nedsatt med minst en fjärdedel(p.g.a. medicinska orsaker).Förtidspension ersätter den arbetsinkomst man går miste om på grund avatt man inte kan arbeta.Förtidspensionen kan, om försäkringskassan anser så vara nödvändigt,föregås av arbetsprövning/arbetsträning för att bedöma tillstånd ochrehabiliteringsmöjligheter. Även när förtidspension beviljats ska kassanlöpande utreda och bedöma rätten till förtidspension.Förtidspensionen är en skattepliktig inkomst och kan fås i form av bådefolkpension och ATP.Man får ha en förvärvsinkomst på 6 000 kr/år 124utan att hel förmån reduceras.Den 1/10 1991 avskaffas kompletteringsregeln (att personer mellan 60–65 årkan beviljas förtidspension på rent arbetsmarknadsmässiga grunder). Docktas fortfarande, när man bedömer rätten till förtidspension, hänsyn tillåldersförändringar som gör att man måste sluta arbeta (t.ex. när man intelängre orkar tungt och pressande arbete) och till personens situation påarbetsmarknaden (tas ej lika hårt på det medicinska kravet för personermellan 60 och 65 år). Dessutom finns övergångsbestämmelser som säger attförsäkrad som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist före 1/1 1990fortfarande omfattas av äldre bestämmelser.Under hösten 1992 och våren 1993 ändras bedömningen av de långtidssjuka;de icke rehabiliteringsbara förtidspensioneras.Till och med den 30/6 1993 avser förtidspension heltid, två tredjedels tid ellerhalvtid. Därefter erbjuds förtidspension även på kvartstid och tre kvartstid,samtidigt slopas nivån två tredjedels förtidspension.För rätt till hel förtidspension/sjukbidrag krävs att arbetsförmågan skallvara helt nedsatt. Det finns dock övergångsregler som ger personer medrestarbetsförmåga rätt att behålla hel förtidspension tills det av något annatskäl är aktuellt med omprövning av förmånen. Övergångsregler ger ocksåpersoner som uppbär två tredjedels förtidspension motsvarande rätt attbehålla denna förmån.1241998 får man ha en förvärvsinkomst på 8 800 kr/år utan att hel förmån reduceras. När nyaregler om vilande förtidspension införs år 2000 ändras dessa förutsättningar, se vidare nästasida.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 225
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:41997 skärps kraven, avseende rätt till förtidspension, ytterligare. Det ställsnu högre krav på att det finns ett samband mellan de medicinska orsakernaoch nedsättningen av arbetsförmågan för att få förtidspension. Om prestationsförmåganär nedsatt på grund av naturligt åldrande har man inte rätttill förtidspension. De särskilda s.k. ”äldrereglerna”, som innebär en mildarebedömning vid prövningen av rätten till förtidspension för den somfyllt 60 år och som av medicinska skäl inte längre orkar arbeta, upphör attgälla.Den försäkrades arbetsförmåga skall i sista hand bedömas mot alla påarbetsmarknaden förekommande arbeten och den som har en förmåga attklara något sådant arbete på heltid skall anses ha full arbetsförmåga.Förändringar i arbetsinkomsten skall i princip inte längre ha betydelse förbedömningen av om arbetsförmågan är nedsatt.1999 mildras kravet för att få hel förtidspension/sjukbidrag från helt nedsattarbetsförmåga till i det närmaste helt nedsatt arbetsförmåga.En ny lag om särskilda insatser för personer med tre fjärdedels förtidspension/sjukbidraginförs. Den försäkrade skall erbjudas ett arbete på denreguljära arbetsmarknaden, anställning med lönebidrag eller ett arbete hosSamhall.Förtidspension kan minskas med delpension (retroaktivt), socialbidrageller yrkesskadelivränta (pension minskas med tre fjärdedelar av livräntebelopp,men man får alltid behålla minst en fjärdedel av förtidspensionen).Om nedsättningen av arbetsförmågan inte antas vara varaktig men kanväntas bestå under avsevärd tid (minst ett år), har den försäkrade rätt tillsjukbidrag. Sjukbidraget är således begränsat i tid, men följer i övrigt sammaregler som förtidspensionen.Förtidspension/sjukbidrag från folkpension och ATP, som under åretersatts av ålderspension, redovisas i LISA som ålderspension.Förtidspension/sjukbidrag från folkpension och ATP som under året ersattålderspension, får i LISA tillskrivet även ålderspensionsbeloppet somförtidspension/sjukbidrag.För personer som erhållit förtidspension/sjukbidrag från folkpension/ATPingår, i förekommande fall, även belopp från efterlevandeförmån (Änkepension,Barnpension, Omställningspension, Förlängd omställningspensionoch Särskild efterlevandepension) i förtidspensions-/sjukbidragsbeloppet.Från och med 1993 gäller för person som erhållit både ålderspension ochförtidspension/sjukbidrag under ett år och där detta förhållande fortfaranderåder den 31/12, att hela beloppet hänförs till förtidspension. (107personer hade detta förhållande 1993).Den 1/1 2000 inför nya regler om vilande förtidspension. En försäkrad somuppburit förtidspension under minst ett år får, efter ansökan och beslut omdetta, behålla förtidspensionen under högst tre kalendermånader, samtidigtsom han eller hon prövar att arbeta. Om den försäkrade därefter fortsätteratt arbeta kan han eller hon efter ansökan få pensionen förklarad vilandetill den del den försäkrade arbetar. Under en period om tolv kalendermånaderkan den försäkrade pröva att arbeta, utan att rätten att få tillbakapensionen går förlorad. Förtidspension som förklarats vilande betalas inte226 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Inkomstvariablerut för den tid som vilandeförklaringen avser. Under det första året kan denförsäkrade när som helst begära att få tillbaka pensionen, utan att försäkringskassanprövar rätten till fortsatt pension. Efter det första året medförvärvsarbete och vilande pension kan den försäkrade ansöka om att få hapensionen vilande i ytterligare upp till två år. Om den försäkrade begär attvilandeförklaringen upphör börjar pensionen att betalas ut igen. Underandra och tredje året skall dock kassan vid en sådan begäran omprövarätten till fortsatt pension.Den försäkrade har rätt att uppbära sjuklön, sjukpenning och annan dagersättningunder tid med vilande pension. Rätten till bostadstillägg förpensionärer finns kvar under det första året. Arbetsskadelivräntan, som ärsamordnad med förtidspensionen, förklaras också vilande när pensionengörs vilande.Den 1/1 2000 träder även ett förtydligande i reglerna om minskning och indragningav förtidspension/sjukbidrag i kraft. Om arbetsförmågan väsentligtförbättras för en försäkrad som uppbär förtidspension/sjukbidrag skallpensionen dras in eller minskas med hänsyn till förbättringen. En försäkradsom regelbundet och under längre tid har uppvisat en arbetsförmåga somhan eller hon antogs sakna när beslutet om förtidspension fattades, skallenligt de nya reglerna – om inte annat framkommer – antas ha en väsentligtförbättrad arbetsförmåga.Enligt de förändrade reglerna är den försäkrade nu skyldig att, utan oskäligtdröjsmål, anmäla till försäkringskassan om han eller hon börjar förvärvsarbeta,utökar sitt förvärvsarbete eller fortsätter att arbeta efter det förstaåret med vilande förtidspension. Anmälningsskyldighet föreligger ocksåom den försäkrades arbetsförmåga väsentligt förbättras utan att han ellerhon börjar förvärvsarbeta eller utökar sitt tidigare förvärvsarbete.Arbetsförmåga som en försäkrad uppvisat under det första året medvilande pension får inte läggas till grund för minskning eller indragning avpensionen.Från och med år 2003 upphör förtidspension och sjukbidrag som ersättningssystem.I stället införs ersättningsslagen sjukersättning och aktivitetsersättning.Se vidare under Sjukersättning (SjukErs).Förtidspension från folkpension, egenförmånFolkFort(1990–1992)Sjukbidrag från folkpension, egenförmånFolkSjuk(1990–1992)<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 227
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Förtidspension/Sjukbidrag från folkpension,egenförmånFolkFortSjuk(1993–2002)Variabeln härleds utifrån det folkpensionsbelopp som betalats ut under aktuellt åroch den folkpensionskod för egenförmån som anger typ av folkpension den 31/12aktuellt år 125(för beskrivning av folkpensionskod och för redovisning av fördelningmellan hel- och deltidsersättningar, se under Folkpensionskod för egenförmån sid.230). Förtidspension/Sjukbidrag från folkpension anges i hundratal kronoroch avser inkomståret oavsett år för händelse.För rätt till förtidspension/sjukbidrag från folkpension gäller, i början av90-talet, samma regler som vid ålderspension – i princip att man är bosatt iSverige, för utländska medborgare att man varit bosatt i Sverige i minstfem år.Från och med 1993 bedöms rätten till folkpension och folkpensionens storlekenligt två alternativa regler:• I förhållande till bosättningstiden i Sverige (bosättningsregeln)• I förhållande till antalet intjänade ATP-poängår (ATP-poängsregeln)Samma regler gäller nu för både svenska och utländska medborgare. Denregel som ger förmånligast resultat tillämpas.För att ha rätt till folkpension enligt bosättningsregeln krävs att man varitbosatt i Sverige under minst tre år. Då får man tre fyrtiondelar av hel folkpension.För att få hel folkpension krävs 40 års bosättningstid. Bosättningstidkan tillgodoräknas från 16 till 64 år.För att ha rätt till folkpension enligt ATP-poängsregeln krävs tre år medATP-poäng, vilket ger tre trettiondelar av hel folkpension. För förtidspension/sjukbidragfår förutom intjänade ATP-poängår också antagandepoängför ATP tas med. Den som är född 1937 eller tidigare kan få rätt tillhel folkpension enligt övergångsbestämmelserna till bosättningsregeln.Svenska medborgare, som har rätt till folkpension enligt ATP-poängsregeln,har rätt att behålla folkpensionen när man bosätter sig utomlands.Däremot har man ej rätt till pensionstillskott.Om man inte har bott tre år i Sverige eller tjänat in ATP-poäng för tre årkan man ändock, under vissa omständigheter, ha rätt till folkpension,genom den s.k. sammanläggningsprincipen enligt EU:s förordningar omsocial trygghet.1990 utgör folkpensionen 96 procent av basbeloppet. För folkpensionär giftmed folkpensionär är folkpensionen 78,5 procent av basbeloppet.Från och med 1993 används ett så kallat minskat basbelopp 126 som underlagtill pensionsbeloppen.125Alternativt: Anger typ av folkpension vid sista utbetalning under året.126Basbelopp, se bilaga 1.228 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerFrån och med juli 1995 är hel folkpension i form av förtidspension/sjukbidrag90 procent av det minskade basbeloppet (ogift pensionär) respektive72,5 procent av det minskade basbeloppet (gift pensionär 127). Från och med1996 har det inte längre någon betydelse om maken har pension eller inte.Från och med 1999 används det så kallade prisbasbeloppettill pensionsbeloppen.Från och med år 2003 upphör förtidspension och sjukbidrag som ersättningssystem.I stället införs ersättningsslagen sjukersättning och aktivitetsersättning.128som underlagPensionstillskottOm man saknar eller har låg ATP utgår pensionstillskott. Pensionstillskottetfår ej, tillsammans med ATP-pensionen, vid hel pension överstiga112,9 procent av pris-basbeloppet 129. Pensionstillskottet är lika för ensamståendeoch gifta pensionärer. Pensionstillskottsbeloppet kan i variabelninte särskiljas från folkpensionsbeloppet.Förtidspensionen/sjukbidrag från folkpension kan kompletteras medtilläggsförmånerna: Pensionstillskott (ingår här i folkpensionsbeloppet, seovan), Handikappersättning, Bostadstillägg och från och med 1991 Särskiltpensionstillägg (se beskrivning under respektive variabel).Förtidspension från ATP, egenförmånATPFort(1990–1992)Sjukbidrag från folkpension, egenförmånATPSjuk(1990–1992)Förtidspension/Sjukbidrag från ATP, egenförmånATPFortSjuk(1993–2002)Variabeln härleds utifrån det ATP-belopp som betalats ut under aktuellt år och denATP-kod för egenförmån som anger typ av ATP-pension den 31/12 aktuellt år 130(för beskrivning av ATP-kod se under ATP-kod för egenförmån sid. 231).Förtidspension/Sjukbidrag från ATP anges i hundratal kronor och avserinkomståret oavsett år för händelse.127Som make/maka räknas även den som stadigvarande bor tillsammans med pensionären,om de antingen tidigare varit gifta med varandra eller om de har eller har haft barn tillsammans.128Från och med 1999 beräknas pensionen på det fulla basbeloppet som från och med nubenämns prisbasbeloppet.1291990 fick pensionstillskottet tillsammans med ATP-pensionen inte överstiga 100 procentav basbeloppet, 1991 höjdes nivån till 104 procent av basbeloppet, 1993 ändras den till 105,5procent av det minskade basbeloppet för att i juli 1995 höjas till 111,5 procent av det minskadebasbeloppet. Den 1/6 1999 höjs nivån till 112,9 procent av prisbasbeloppet.130Alternativt: Anger typ av ATP-pension vid sista utbetalning under året.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 229
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4För att få förtidspension från ATP måste man dels uppfylla villkoren förrätt till förtidspension/sjukbidrag från folkpensioneringen, dels haft ATPgrundandeinkomster under ett visst antal år.Förtidspension och sjukbidrag skall i princip motsvara den ålderspensionsom man skulle ha fått om man inte blivit invalidiserad före 65 års ålder.Från och med år 2003 upphör förtidspension och sjukbidrag som ersättningssystem.I stället införs ersättningsslagen sjukersättning och aktivitetsersättning.AGS i samband med förtidspension/sjukbidrag/sjukersättning/ aktivitetsersättningFortidAGS(1996–)En kompletterande ersättning som betalas ut via avtalsförsäkringarna isamband med sjuk- och aktivitetsersättning. AGS betalas ut till privatanställdaarbetare, kooperativt anställda arbetare samt kommun- ochlandstingsanställda (AGS-KL). För andra delar av arbetsmarknaden redovisasdenna ersättning under tjänste- och tilläggspension (t.ex. privatanställdatjänstemän och statligt anställda). Anges i hundratal kronor.Ersättningens storlek varierar med den inkomst man hade när man blevsjuk. 1995 var månadsersättningen som lägst 75 kronor och som högst 2 500kronor. År 2007 var månadsersättningen fortfarande 75 kronor som lägst,som högst var den 3 459 kronor. För sjukfall som påbörjats 1/5 2001 ellersenare har inkomsttaket höjts till 7,5 basbelopp. För sjukfall som påbörjatstidigare ligger inkomsttaket på mellan 5,5 och 6 basbelopp. I AGS-KLlämnas ersättning även för inkomster över den allmänna sjukförsäkringensinkomsttak på 7,5 prisbasbelopp.För åren 1990–1995 redovisas ej denna variabel i LISA. 1996 erhöll 64 835personer denna ersättning från AGS, i genomsnitt fick de 17 845 kronor iersättning.Variabeln ingår från och med 1996 i variablerna Summa inkomst föranledd avförtidspension/sjukbidrag (Fortid), Förekomst av förtidspension/sjukbidrag(FortidTyp) och Summa Arbetstidsrelaterad social inkomst (SocInk).Folkpensionskod för egenförmånFolkEgen(1990–2002)Variabeln markerar status vid sista utbetalning aktuellt år.Status är 1990–1992 kodat:1 = Ålderspension2 = Förtidspension3 = Sjukbidrag8 = Hustrutillägg230 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerStatus är 1993–2002 kodat:11 = Ålderspension (1/1)12 = Ålderspension (3/4)14 = Ålderspension (1/2)15 = Ålderspension (1/4)19 = Ålderspension (omfattning okänd)21 = Förtidspension/Sjukbidrag (1/1)22 = Förtidspension/Sjukbidrag (3/4)23 = Förtidspension/Sjukbidrag (2/3)24 = Förtidspension/Sjukbidrag (1/2)25 = Förtidspension/Sjukbidrag (1/4)29 = Förtidspension/Sjukbidrag (omfattning okänd)41 = Ålderspension (3/4) – Förtidspension/Sjukbidrag (1/4)42 = Ålderspension (1/2) – Förtidspension/Sjukbidrag (1/2)43 = Ålderspension (1/2) – Förtidspension/Sjukbidrag (1/4)44 = Ålderspension (1/4) – Förtidspension/Sjukbidrag (3/4)45 = Ålderspension (1/4) – Förtidspension/Sjukbidrag (2/3)46 = Ålderspension (1/4) – Förtidspension/Sjukbidrag (1/2)47 = Ålderspension (1/4) – Förtidspension/Sjukbidrag (1/4)80 = HustrutilläggFördelning Folkpensionskod för egenförmån, 1993–2002 (tusental personer)11 12 14 15 19 21 22 23 24 25 29 41–4780 22–471993 1 541,4 0,0 2,5 0,2 0,0 313,6 1,3 5,7 73,7 1,9 0,0 0,1 12,7 82,71994 1 544,1 0,1 2,4 0,5 0,1 288,4 3,8 4,4 75,1 5,7 2,9 0,1 11,9 92,01995 1 545,5 0,1 2,4 0,4 0,0 305,1 5,1 4,3 78,4 8,3 0,0 0,2 9,3 96,31996 1 544,6 0,1 2,5 0,5 0,0 298,7 6,1 4,0 79,8 10,5 0,1 0,2 6,3 100,61997 1 544,2 0,1 3,2 0,2 0,0 304,1 6,8 3,8 80,0 12,0 0,1 0,3 3,6 102,91998 1 539,9 0,2 2,2 0,9 0,0 301,6 7,0 3,5 79,1 12,7 0,1 0,2 1,6 102,61999 1 530,4 0,2 1,9 0,7 0,0 303,9 7,0 3,1 78,3 13,6 0,1 0,3 0,1 102,42000 1 537,8 0,2 2,2 0,9 0,0 315,5 7,4 2,9 78,7 14,9 0,1 0,2 0,1 104,12001 1 519,6 0,1 0,9 0,3 0,0 330,8 8,0 2,8 80,1 16,6 0,0 0,1 0,0 107,62002 1 511,9 0,1 0,4 0,1 0,0 356,3 9,0 2,9 84,8 19,3 0,0 0,0 0,0 116,022–47: Antalet personer med förtidspension/sjukbidrag på deltid vid sistautbetalning aktuellt år.Utgår i och med att det reformerade pensionssystemet fullt ut träder i kraft.ATP-kod för egenförmånATPEgen(1990–2002)Variabeln markerar status vid sista utbetalning aktuellt år.Status är1990–1992 kodat:1= Ålderspension2= Förtidspension (1/2)3= Förtidspension (2/3)4= Förtidspension (1/1)5= Sjukbidrag (1/2)6= Sjukbidrag (2/3)7= Sjukbidrag (1/1)<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 231
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Status är1993–2002 kodat:11= Ålderspension (1/1)12= Ålderspension (3/4)14= Ålderspension (1/2)15= Ålderspension (1/4)19= Ålderspension (omfattning okänd)21= Förtidspension/Sjukbidrag (1/1)22= Förtidspension/Sjukbidrag (3/4)23= Förtidspension/Sjukbidrag (2/3)24= Förtidspension/Sjukbidrag (1/2)25= Förtidspension/Sjukbidrag (1/4)29= Förtidspension/Sjukbidrag (omfattning okänd)41= Ålderspension (3/4) – Förtidspension/Sjukbidrag (1/4)42= Ålderspension (1/2) – Förtidspension/Sjukbidrag (1/2)43= Ålderspension (1/2) – Förtidspension/Sjukbidrag (1/4)44= Ålderspension (1/4) – Förtidspension/Sjukbidrag (3/4)45= Ålderspension (1/4) – Förtidspension/Sjukbidrag (2/3)46= Ålderspension (1/4) – Förtidspension/Sjukbidrag (1/2)47= Ålderspension (1/4) – Förtidspension/Sjukbidrag (1/4)Utgår i och med att det reformerade pensionssystemet fullt ut träder i kraft.232 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerSumma inkomst föranledd av förtidspension/sjukbidrag/sjukersättning/aktivitetsersättningForTidDen under året summerade inkomsten av FolkFort (1990–1992), FolkSjuk(1990–1992), ATPFort (1990–1992), ATPSjuk (1990–1992), FolkFortSjuk(1993–2002), ATPFortSjuk (1993–2002), SjukErs (2003–), AktErs (2003–) ochFortidAGS (1996–). Variabeln anges i hundratal kronor och avser inkomståretoavsett år för händelse.Den kompletterande ersättning som betalas ut via avtalsförsäkringarna vidförtidspension/sjukbidrag redovisas för vissa delar av arbetsmarknaden(t.ex. privatanställda tjänstemän och statligt anställda) under tjänst- ochtilläggspension och ingår därmed ej i denna variabel.Förändringar från och med 1990 som kan påverka utfallet:Från och med 1993 används ett så kallat minskat basbelopp (basbeloppetminus två procent) som underlag till pensionsbeloppen.I juli 1995 minskar folkpensionen med 6 procentenheter, samtidigt ökarpensionstillskottet i motsvarande omfattning.Från och med 1996 påverkas folkpensionsbeloppet inte längre av ommaken har pension eller ej.Från och med 1996 redovisas AGS i samband med förtidspension/sjukbidragi denna variabel (gäller privatanställda arbetare, kooperativtanställda arbetare samt kommun- och landstingsanställda) 131.1999 mildras kravet för att få hel förtidspension/sjukbidrag från heltnedsatt arbetsförmåga till i det närmaste helt nedsatt arbetsförmåga.1999 används åter fullt basbelopp vid utbetalning av pensionerna.2003 ersätts förtidspension av sjukersättning och sjukbidrag av tidsbegränsadsjukersättning alternativt aktivitetsersättning. Medan förtidspensionenoch sjukbidraget var en del av det allmänna pensionssystemet ärsjuk- och aktivitetsersättningen en del av sjukförsäkringssystemet. Isamband med detta skiljer sig från tidigare även möjligheterna att redovisade belopp som betalats ut. Före år 2003 redovisades det aktuella årets helafolkpensionsbelopp och ATP-belopp som förtidspension/sjukbidrag närfolkpensions-/ATP-koden angav förtidspension/sjukbidrag vid sista utbetalningunder året. Angav folkpensions-/ATP-koden däremot ålderspensionvid årets sista utbetalning fördes hela beloppet till ålderspension.För person med förtidspension/sjukbidrag som även uppbar efterlevandeförmånfrån folkpension eller ATP redovisades även beloppet från efterlevandeförmånensom del av egenförmånen. Från och med 2003 finns intedetta samband mellan de två utbetalningssystemen längre.1311996 erhöll 64 835 personer denna ersättning från AGS, i genomsnitt fick de 17 845 kronori ersättning.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 233
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4I samband med genomförandet av det nya pensionssystemet ändradesäven skattereglerna för pensionärer m.fl. Sjukersättning och aktivitetsersättningbeskattas därigenom på samma sätt som arbetsinkomst, vilketmedför att den genomsnittliga ersättningen per person ökade med drygt6 000 kronor.För mer detaljerad information, se under respektive inkomstslag.Förekomst av förtidspension/sjukbidrag/sjukersättning/aktivitetsersättningForTidTypMarkering för om individ under aktuellt år erhållit förtidspension/sjukbidragenligt ovan. Markeringen avser inkomståret oavsett år för händelse.Förändringar från och med 1990 som kan påverka förekomst av sjukbidrag/förtidspension:Avskaffandet av Kompletteringsregeln (förtidspensionering av arbetsmarknadsskäl)bör innebära att ett något färre antal i åldern 60–65 år förtidspensionerasfrån och med slutet av 1991. Ett år senare och under någotår framåt sker en allmän ökning av förtidspensioneringen, då ett antal ejrehabiliteringsbara långtidssjukskrivna förtidspensioneras. Även denutökade möjligheten till partiell förtidspensionering från och med 1993 kanha ökat antalet förtidspensionärer.Från och med 1993 bedöms rätten till folkpension enligt nya kriterier, sammaregler gäller nu för både svenska och utländska medborgare. Dessa reglerhar gjort det något lättare för utländska medborgare att erhålla folkpension.1997 skärps kraven ytterligare vad avser rätt till förtidspension/sjukbidrag.Det ställs nu högre krav på att det finns ett samband mellan de medicinskaorsakerna och nedsättningen av arbetsförmågan för rätt till förtidspension/sjukbidrag. Detta starkare krav på medicinska orsaker bör innebära attfärre personer från denna tidpunkt erhåller förtidspension/sjukbidrag.Tillfällig avgångsersättning (TAE) erbjuds under sista halvåret 1997 tilllångtidsarbetslösa personer mellan 60–65 år. Tillfällig avgångsersättning,som kan ses som ett slags förtidspensionering av arbetsmarknadsskäl,redovisas inte under förtidspension. De som blivit beviljade TAE behållerersättningen fram till ålderspension om de inte dessförinnan återgått tillarbetsmarknaden.År 2000 införs nya regler om vilande förtidspension och samma år sker ettförtydligande i reglerna om minskning och indragning av förtidspension/sjukbidrag. De förändrade reglerna innebär bl.a. att om arbetsförmåganväsentligt förbättras är den försäkrade skyldig att anmäla detta även omhan eller hon inte börjat förvärvsarbeta. Om arbetsförmågan väsentligtförbättras för en försäkrad som uppbär förtidspension/sjukbidrag skallpensionen dras in eller minskas.2003 ersätts förtidspension av sjukersättning och sjukbidrag av tidsbegränsadsjukersättning alternativt aktivitetsersättning. I samband med dennaförändring höjs gränsen för att få ersättning vid långvarig nedsättning avarbetsförmågan på grund av sjukdom från 16 år till tidigast halvårsskiftetdet år då personen fyller 19 år.234 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerMedan förtidspensionen och sjukbidraget var en del av det allmänna pensionssystemetär sjuk- och aktivitetsersättningen en del av sjukförsäkringssystemet.I samband med detta skiljer sig från tidigare även möjligheternaatt redovisa de belopp som betalats ut. Före år 2003 redovisades det aktuellaårets hela folkpensionsbelopp och ATP-belopp som förtidspension/sjukbidragnär folkpensions-/ATP-koden angav förtidspension/sjukbidrag vidsista utbetalning under året. Angav folkpensions-/ATP-koden däremotålderspension vid årets sista utbetalning fördes hela beloppet till ålderspension.Från och med 2003 finns inte detta samband mellan de tvåutbetalningssystemen längre. Förändringen år 2003 innebär främst att ettantal 65-åringar från och med 2003 redovisar förekomst av förtidspension.En förekomst som har funnits även sedan tidigare men då inte kunnatredovisas som förtidspension/sjukbidrag.Den 1/7 2003 införs bestämmelsen att försäkringskassan senast ett år eftersjukanmälningsdagen skall ha utrett om det finns förutsättningar för atttillerkänna den försäkrade sjukersättning eller aktivitetsersättning iställetför sjukpenning, trots att den försäkrade inte ansökt om ersättningen.Den 1/7 2008 avskaffas möjligheten att få tidsbegränsad sjukersättning,befintliga ersättningar av denna typ ska upphöra senast vid utgången av år2012.För mer detaljerad information, se under respektive inkomstslag.Förtidspension, antal bruttomånaderFortPens_Bman(1994–2002)Antalet månader under ett år som en person haft förtidspension, kan maximaltbli 12 bruttomånader.Förtidspension, antal nettomånaderFortPens_Nman(1994–2002)Antalet nettomånader är antalet bruttomånader * omfattning under ett årsom en person haft förtidspension, kan maximalt bli 12 nettomånader.Alltid 1 månad gånger omfattning. T ex;Hel omfattning = 1 nettomånadtre fjärdedels omfattning = 0.75 nettomånadtvå tredjedels omfattning = 0.67 nettomånadhalv omfattning = 0.50 nettomånaden fjärdedels omfattning = 0.25 nettomånadFörtidspension, ersättningsbeloppFortPens_Belopp(1994–2002)Summerat bruttobelopp för en person som fått förtidspension under året.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 235
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4SjukersättningSjukErs(2003–)Sjukersättningen anges i hundratal kronor och avser inkomståret oavsett årför händelse.Från och med 1/1 2003 införs regler om sjuk- och aktivitetsersättning förpersoner med en varaktig eller långvarig medicinsk nedsättning av arbetsförmågan.Vid samma tidpunkt upphör bestämmelserna om förtidspensionoch sjukbidrag. Förtidspension blir sjukersättning. Sjukbidrag blir tidsbegränsadsjukersättning eller aktivitetsersättning. Medan förtidspensionenoch sjukbidraget var en del av det allmänna pensionssystemet är sjuk- ochaktivitetsersättningen en del av sjukförsäkringssystemet.Personer i åldrarna 30–64 år kan få sjukersättning eller tidsbegränsad sjukersättning132beroende på för hur lång tid arbetsförmågan bedöms vara nedsatt.I variabeln SjukErs redovisas ersättning som avser såväl sjukersättningsom tidsbegränsad sjukersättning. Personer i åldrarna 19–29 år kan få aktivitetsersättning.Gränsen höjs för att få ersättning vid långvarig nedsättningav arbetsförmågan på grund av sjukdom från 16 år till tidigast halvårsskiftetdet år då personen fyller 19 år. Aktivitetsersättningen är alltid tidsbegränsad.Bedömningen av arbetsförmågan för rätt till sjuk- och aktivitetsersättningär oförändrad. Det innebär att en person som fått sin arbetsförmåga nedsattmed minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning avden fysiska eller psykiska prestationsförmågan har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning.Nedsättningen måste antas bestå under minst ett år. Vidbedömningen av arbetsförmågans nedsättning ska hänsyn tas till denförsäkrades förmåga att försörja sig själv. Det gäller i första hand möjlighetenatt klara ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. Mankan få hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Vilken gradman får beror på i vilken omfattning arbetsförmågan bedöms vara nedsatt.Den är alltid tidsbegränsad till mellan ett och tre år i taget.Ungdomar som på grund av funktionshinder ännu inte har avslutat sinutbildning på grundskole- och gymnasienivå har rätt till hel aktivitetsersättningunder den tid det tar att avsluta studierna. Ingen prövning avarbetsförmågan görs i dessa ärenden.Sjuk- och aktivitetsersättning kan betalas ut dels i form av en inkomstrelateradsjuk- eller aktivitetsersättning, dels i form av en garantiersättning.Garantiersättning får de som inte har haft eller har haft låga förvärvsinkomsterinnan arbetsförmågan blev nedsatt av medicinska skäl. Detgäller under förutsättning att vissa villkor ifråga om arbete eller bosättninguppfylls. Garantiersättningen är avsedd att ge ett ekonomiskt grundskyddoberoende av tidigare arbetsinkomster. Garantinivån vid sjukersättning är2,40 prisbasbelopp (102 720 kronor år 2009). Garantinivån vid aktivitetsersättningvarierar med ålder från 2,10 till 2,35 prisbasbelopp. Garantiersättningenär dessutom beroende av försäkringstid.132Den 1/7 2008 avskaffas möjligheten att få tidsbegränsad sjukersättning, befintligaersättningar av denna typ ska upphöra senast vid utgången av år 2012.236 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerInkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning är däremot knuten tillarbetsinkomsten. Den inkomstrelaterade sjuk- och aktivitetsersättningenberäknas på basis av en antagandeinkomst. Antagandeinkomsten beräknasenligt huvudregeln som genomsnittet av de tre högsta omräknade bruttoårsinkomsternasom intjänats under en given period, s.k. ramtid. Ramtidenär mellan fem och åtta år beroende på den enskildes ålder. Det högsta beloppsom bruttoårsinkomsten kan beräknas till uppgår till 7,5 prisbasbelopp.Ersättningsnivån är 64 procent av den antagandeinkomst somräknats fram. Personer som har en inkomstrelaterad sjukersättning elleraktivitetsersättning som är lägre än garantinivån får garantiersättning medett belopp som motsvarar skillnaden mellan garantinivån och den inkomstrelateradeersättningen.Det bruttobelopp som betalas ut i sjukersättning och aktivitetsersättningkan inte direkt jämföras med utbetalt belopp till förtidspension/sjukbidrag. Isamband med genomförandet av det nya pensionssystemet ändradesskattereglerna för pensionärer m.fl. Sjukersättning och aktivitetsersättningbeskattas därigenom på samma sätt som arbetsinkomst, vilket medför attden genomsnittliga ersättningen per person ökade med drygt 6 000 kronor.Om en person har haft sjuk- eller aktivitetsersättning under 12 månaderoch vill pröva ett arbete kan han eller hon ansöka om vilande sjuk- elleraktivitetsersättning. I upp till tre kalendermånader kan personen pröva attarbeta och samtidigt få behålla sjuk- eller aktivitetsersättningen. Därefterkan personen under en begränsad tid arbeta och ha ersättningen vilandeutan att rätten till ersättning påverkas.I samband med att ersättningssystemet byts ut och sjukersättning/aktivitetsersättninginte är en del av det allmänna pensionssystemet såsom förtidspension/sjukbidragvar skiljer sig från tidigare även möjligheterna attredovisa de belopp som betalats ut. Före år 2003 redovisades det aktuellaårets hela folkpensionsbelopp och ATP-belopp som förtidspension/sjukbidrag(FolkFortSjuk/ATPFortSjuk) när folkpensions-/ATP-koden angavförtidspension/sjukbidrag vid sista utbetalning under året. Angav folkpensions-/ATP-kodendäremot ålderspension vid årets sista utbetalningfördes hela beloppet till ålderspension. Från och med 2003 finns inte dettasamband mellan de två utbetalningssystemen längre.Den 1/7 2003 införs bestämmelsen att Försäkringskassan senast ett år eftersjukanmälningsdagen skall ha utrett om det finns förutsättningar för atttillerkänna den försäkrade sjukersättning eller aktivitetsersättning iställetför sjukpenning, trots att den försäkrade inte ansökt om ersättningen.Bestämmelsen tillämpas på sjukfall som har sjukanmälningsdag den 1november 2002 eller senare.Den 1/1 2005 införs bestämmelsen att Försäkringskassan minst vart tredjeår ska göra en ny utredning av arbetsförmågan för dem som har en icketidsbegränsad sjukersättning. Om den försäkrade har fyllt 60 år behöveringen utredning göras. De nya reglerna omfattar personer som får sjukersättningmed begynnelsemånad januari 2005 eller senare.Från och med den 1/1 2007 sänks det belopp som ligger till grund för denframtida ålderspensionen från 93 procent till 80 procent av antagandeinkomsten.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 237
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Från och med 2008 är det belopp som ligger till grund för den framtidaålderspensionen åter 93 procent av antagandeinkomsten.Den 1/7 2008 avskaffas möjligheten att få tidsbegränsad sjukersättning,befintliga ersättningar av denna typ ska upphöra senast vid utgången av år2012. Enligt övergångsbestämmelser behåller man sjukersättningen förresten av den period som beslutet gäller. Därefter har man möjlighet attansöka om fortsatt tidsbegränsad sjukersättning i ytterligare maximalt 18månader dock längst t.o.m. december 2012. För ny ansökan om tidsbegränsadsjukersättning gäller att äldre bestämmelser tillämpas om ansökaninkommit senast den 30/9 2008 och begynnelsemånaden för ersättningenär juni 2008 eller tidigare.Från och med den 1/1 2009 finns två olika möjligheter för personer som harsjuk- eller aktivitetsersättning att förvärvsarbeta. Skälet är att fler personermed nedsättning av arbetsförmågan ska våga pröva sin arbetsförmåga utanatt riskera att rätten till ersättning omprövas.– Arbete parallellt med särskiljda regler om sjukersättning. Gäller densom hade sjukersättning före den 1/7 2008. Det finns ingen tidsgräns förhur länge man kan arbeta med bibehållen rätt att ha kvar sjukersättningen.Arbetsinkomster upp till ett fribelopp påverkar inte sjukersättningensstorlek. Fribeloppet varierar med graden av sjukersättning. Förhel sjukersättning är fribeloppet 42 800 kronor 2009. Har man högreinkomster än fribeloppet minskar sjukersättningen med hälften av dendel av den sammanlagda inkomst som överstiger fribeloppet. Sjukersättningtillsammans med arbetsinkomst får dock inte överstiga 8 prisbasbelopp.– Arbete med vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning. Gäller densom fått sin sjukersättning beviljad från och med den 1/7 2008 eller hartidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning. När man haftsjuk- eller aktivitetsersättning under ett år kan man anmäla att man villpröva att arbeta på hel- eller deltid. Under de tre första månaderna medarbete kan sjuk- eller aktivitetsersättning lämnas utan att ersättningenminskar, samtidigt som man får lön från arbetet. Fortsätter man arbetalängre än tre månader kan ersättningen göras vilande i upp till två årmed arbete, utan att rätten omprövas. För aktivitetsersättning gäller attdenna rätt finns för hela den beslutade perioden.Sjukersättning, antal bruttomånaderSjukErs_Bman(2003–)Antalet månader under ett år som en person haft sjukersättning, kanmaximalt bli 12 bruttomånader.238 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerSjukersättning, antal nettomånaderSjukErs_Nman(2003–)Antalet nettomånader är antalet bruttomånader * omfattning under ett årsom en person haft sjukersättning, kan maximalt bli 12 nettomånader.Alltid 1 månad gånger omfattning. T ex;Hel omfattning = 1 nettomånadtre fjärdedels omfattning = 0.75 nettomånadtvå tredjedels omfattning = 0.67 nettomånadhalv omfattning = 0.50 nettomånaden fjärdedels omfattning = 0.25 nettomånadSjukersättning, ersättningsbeloppSjukErs_Belopp(2003–)Summerat bruttobelopp för en person som fått sjukersättning under året.Andel/grad för sjukersättning (garantiersättning)SjukErsGarAnd(2003–)Ger information om vilken grad av sjukersättningen som erhållits vid sistautbetalning under året.Kodförteckning:01 = 1/102 = 1/203 = 3/404 = 1/405 = ingen grad av ersättningAndel/grad för sjukersättning (inkomstrelaterad)SjukErsInkAnd(2003–)Ger information om vilken grad av sjukersättningen som erhållits vid sistautbetalning under året.Kodförteckning:01 = 1/102 = 1/203 = 3/404 = 1/405 = ingen grad av ersättning<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 239
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Tidsbegränsad sjukersättningSjukErs_Tidsbegr(2008–)Markering om sjukersättningen är tidsbegränsad eller inte.Innehållet i variabelen är ” Tidsbegränsad”, ” Ej tidsbegränsad”, eller”Saknas/Okänd”.Andel/grad för vilande sjukersättningSjukErsVilAnd(2009–)Ger information om vilken grad av vilande sjukersättningen som erhållitsvid sista utbetalning under året.Kodförteckning (vid startåret 2009):00 = ingen grad av ersättning01 = 1/1240 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerSjukbidrag, antal bruttomånaderSjukBidr_Bman(1994–2002)Antalet månader under ett år som en person haft sjukbidrag, kan maximaltbli 12 bruttomånader.Sjukbidrag, antal nettomånaderSjukBidr_Nman(1994–2002)Antalet nettomånader är antalet bruttomånader * omfattning under ett årsom en person haft sjukbidrag, kan maximalt bli 12 nettomånader. Alltid 1månad gånger omfattning. T ex;Hel omfattning = 1 nettomånadtre fjärdedels omfattning = 0.75 nettomånadtvå tredjedels omfattning = 0.67 nettomånadhalv omfattning = 0.50 nettomånaden fjärdedels omfattning = 0.25 nettomånadSjukbidrag, ersättningsbeloppSjukBidr_Belopp(1994–2002)Summerat bruttobelopp för en person som fått sjukbidrag under året.AktivitetsersättningAktErs(2003–)Aktivitetsersättningen anges i hundratal kronor och avser inkomståretoavsett år för händelse.I övrigt se ovan under Sjukersättning.Aktivitetsersättning, antal bruttomånaderAktErs_Bman(2003–)Antalet månader under ett år som en person haft aktivitetsersättning, kanmaximalt bli 12 bruttomånader.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 241
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Aktivitetsersättning, antal nettomånaderAktErs_Nman(2003–)Antalet nettomånader är antalet bruttomånader * omfattning under ett årsom en person haft aktivitetsersättning, kan maximalt bli 12 nettomånader.Alltid 1 månad gånger omfattning. T ex;Hel omfattning = 1 nettomånadtre fjärdedels omfattning = 0.75 nettomånadtvå tredjedels omfattning = 0.67 nettomånadhalv omfattning = 0.50 nettomånaden fjärdedels omfattning = 0.25 nettomånadAktivitetsersättning, ersättningsbeloppAktErs_Belopp(2003–)Summerat bruttobelopp för en person som fått aktivitetsersättning underåret.Andel/grad för aktivitetsersättning (garantiersättning)AktErsGarAnd(2003–)Ger information om vilken grad av aktivitetsersättningen som erhållits vidsista utbetalning under året.Kodförteckning:01 = 1/102 = 1/203 = 3/404 = 1/405 = ingen grad av ersättningAndel/grad för aktivitetsersättning (inkomstrelaterad)AktErsInkAnd(2003–)Ger information om vilken grad av aktivitetsersättningen som erhållits vidsista utbetalning under året.Kodförteckning:01 = 1/102 = 1/203 = 3/404 = 1/405 = ingen grad av ersättning242 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerTidsbegränsad aktivitetsersättningAktErs_Tidsbegr(2008–)Markering om akrivitetsersättningen är tidsbegränsad eller inte.Innehållet i variabeln är ” Tidsbegränsad”, ” Ej tidsbegränsad”, eller”Saknas/Okänd”.Andel/grad för vilande aktivitetsersättningAktErsVilAnd(2009–)Ger information om vilken grad av vilande aktivitetsersättningen somerhållits vid sista utbetalning under året.Kodförteckning (vid startåret 2009):00 = ingen grad av ersättning01 = 1/1<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 243
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Övrig arbetstidsrelaterad social inkomstNärståendepenningNarPengNärståendepenning infördes den 1 juli 1989. En närstående som vårdar ensjuk person, har rätt till ersättning från sjukförsäkringen och rätt till ledighetfrån sin anställning under högst 60 dagar 133. Både den sjuke och vårdarenmåste vara inskriven hos försäkringskassan och vården måste ges iSverige. Vården av den sjuke kan ske både i hemmet och på sjukhus ellerannan institution. Ledigheten kan tas ut med hel, halv eller fjärdedels ersättning.Närståendepenning anges i hundratal kronor.Ersättningsnivån i närståendepenningen:1990–1991: 90 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.1992: 75 procent (tre första dagarna) sedan 90 procent av den sjukpenninggrundandeinkomsten.1993–1995: 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, ingenkarensdag.1996–1997: 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, ingenkarensdag.1998–2006: 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, ingenkarensdag.2007: 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten multipliceradmed faktorn 0,989. Ingen karensdag.Den 1/7 2006 höjs inkomsttaket vid beräkning av den sjukpenninggrundandeinkomsten (SGI) från sju och en halv till tio gånger prisbasbeloppet. Dethöjda inkomsttaket skall tillämpas vid beräkning av närståendepenning.Den 1/1 2007 sänks inkomsttaket vid beräkning av densjukpenninggrundande inkomsten (SGI) från tio till sju och en halv gångerprisbasbeloppet.2008–2009: 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten multipliceradmed faktorn 0,97. Ingen karensdag.Tillfällig avgångsersättningTAE(1997)Från 1/7 till 31/12 1997 fanns, för arbetssökande personer som fyllt 60 meninte 65 år, möjlighet att ansöka om tillfällig avgångsersättning i form avarbetslöshetsersättning eller kontant arbetsmarknadsstöd fram till ålderspension.Avgångsersättningen var tillfällig i den meningen att ansökningsperiodenvar begränsad till denna period. Erbjudandet gällde för sökandesom uppburit A-kassa eller deltagit i arbetsmarknadspolitisk åtgärd i minst12 månader mellan 1996-01-01 och 1997-04-15. Berörda personer behövdeinte längre stå till arbetsmarknadens förfogande. Till den som beviljats TAE133Före den första juli 1994 var rätten till ledighet högst 30 dagar. För vård av HIV-smittadkan man få närståendepenning i 240 dagar.244 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Inkomstvariablerbetalas ersättningen ut fortsättningsvis och utan att den sökande behöveruppfylla några nya villkor till dess sökanden återgår till arbetsmarknaden,erhåller hel förtidspension eller fyller 65 år. Tillfällig avgångsersättninganges i hundratal kronor.Endast det fåtal som 1997 får tillfällig avgångsersättning utbetald frånförsäkringskassa (som kontant arbetsmarknadsstöd eller motsvarande)redovisas här. För övriga redovisas tillfällig avgångsersättning underarbetslöshetsersättning.Totalt beviljades 18 986 personer TAE, samtliga var födda 1932–1937. Efterår 2002 kommer således ingen TAE att betalas ut.GenerationsväxlingsersättningGenErs(1998–2000)Om man är 63 år fyllda och har en anställning, kan man, efter överenskommelsemed sin arbetsgivare, få möjlighet att lämna arbetsmarknaden iförtid. En förutsättning är att den vakans som uppstår på arbetsplatsen kanfyllas med en långtidsarbetslös person mellan 20 och 35 år, som anvisats avarbetsförmedlingen, samt att arbetsgivaren bidrar till ersättningen till densom slutar.Ersättningen motsvarar 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten,dock högst 14 400 kronor per månad. Ersättningen räknas upp medbasbeloppet och betalas längst till och med månad före den man fyller 65 år.Möjligheten att ansöka om denna ersättning ges under perioden 1 januari1998 till 31 augusti 1998, vilket innebär att generationsväxlingsersättningbetalas ut fram till och med juli år 2000.Den del av generationsväxlingsersättningen som arbetsgivaren bidrar medredovisas under kontant bruttolön.Generationsväxlingsersättning anges i hundratal kronor.Summa arbetstidsrelaterad social inkomstSocInkVariabeln summerar för aktuellt år de arbetstidsrelaterade inkomsterna;StudMed, SVuxSVuxA (1990–1996), VuxLan (1990–1996), SVux (1997–2003),SVuxLan (1997–2003), SVuxA (1997–2003), SVuxALan (1997–2003), SUtKun(1997–2003), KortStu (1990–2001), SarVux (1990–2001), SFI (1990–1998),UtbDok, RekrBidr (2003–), VPLErs, ForPeng, ForVAB, VardBidr, SjukPA(1990–1993), SjukPP, ArbSkErs (1992–), AGSTFA, RehabErs (1992–), AKassa,KAS (1990–1998), <strong>AM</strong>K (1994–1997), KASEES (1994–1997), UtbBidr, UtbBArb(1993–1995) UtbBLan (1993–1995), ALUBidr (1993), ALUKU (1994–1999),ALUKAS (1994–1998), ALU<strong>AM</strong>K (1994–1996), ALUEES (1994–1997),AKassaAmPol (2000–2002), OTA (1997 134), DelPens, FolkFort (1990–1992),134Ersättning vid OTA och Tillfällig avgångsersättning betalas ut även efter 1997 menredovisas då, för samtliga, under Arbetslivsutvecklingsbidrag/Ersättning från arbetslöshetskassavid arbetsmarknads-åtgärd (OTA) och Ersättning från arbetslöshetskassa/arbetslöshetsförsäkring(Tillfällig avgångsersättning).<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 245
Inkomstvariabler Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4FolkSjuk (1990–1992), FolkFortSjuk (1993–2002), ATPFort (1990–1992),ATPSjuk (1990–1992), ATPFortSjuk (1993–2002), SjukErs (2003–), AktErs(2003–), ForTidAGS (1996–), NarPeng, TAE (1997 1 ) samt GenErs (1998–2000).Summa arbetstidsrelaterad social inkomst anges i hundratal kronor.Variabeln innehåller inkomster som avser annan sysselsättning än aktivt arbetslivsdeltagande135, inkomster som dessutom i princip utesluter möjligheten attarbeta heltid samtidigt som inkomsten erhålls.Förtidspension/sjukbidrag som under året ersatts av ålderspension redovisassom ålderspension för aktuellt år, medan ålderspension som underåret ersatts av förtidspension/sjukbidrag redovisas som förtidspension/sjukbidrag.För person med förtidspension/sjukbidrag som även uppbär efterlevandeförmånfrån folkpension eller ATP redovisas belopp från efterlevandeförmånsom del av egenförmån. Dessa beroenden mellan förtidspension/sjukbidragoch ålderspension och efterlevandeförmån upphör från och med år2003 när sjukersättning/aktivitetsersättning, som är en del av sjukförsäkringssystemet,ersätter förtidspension/sjukbidrag.I specifika fall kan en ersättning som i LISA klassificeras som arbetstidsrelateradsocial inkomst, på grund av det regelverk som finns, ersättas avannan inkomst.För åren 1990–1995 redovisas inte variabeln FortidAGS i LISA.För beskrivning av förändringar 1990–2007 som kan påverka utfallet idenna variabel se under aktuella summainkomst- och förekomstvariabler(t.ex. Summa inkomst föranledd av sjukbidrag/förtidspension/sjukersättning/aktivitetsersättningoch Förekomst av sjukbidrag/förtidspension/sjukersättning/aktivitetsersättning). För mer detaljerad information avseendede i variabeln ingående inkomsterna, se under respektive inkomst.135Stöd för start av näringsverksamhet (tidigare Starta-eget-bidrag) borde inte ingå som endel av den arbetstidsrelaterade sociala inkomsten då personer som erhåller detta bidragklassificeras som sysselsatta. Bidraget kan dock ej särskiljas från aktivitetsstödet/utbildningsbidrageti den redovisning som inkomststatistiken erhåller från Försäkringskassan.246 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4KapitalinkomstKapitalinkomstInkomst av kapitalKapInk(1991–)Inkomstslaget kapital består efter skattereformen huvudsakligen av detidigare inkomstslagen kapital, tillfällig förvärvsverksamhet och annanfastighet (privatbostad). Samtliga intäkter och kostnader från de tidigareinkomstslagen hänförs numera till inkomst av kapital. Det är endast fysiskapersoner och dödsbon som kan beskattas för inkomst av kapital. Någonuppdelning av olika förvärvskällor görs inte.Inkomst av kapital beräknas genom att man först lägger ihop alla intäkteroch sedan drar av kostnaderna. Reaförluster får dock vanligtvis bara drasav med 70 procent av förlusten. Det som återstår efter avdrag beskattasmed 30 procent statlig skatt oavsett vilka andra inkomster som förekommer.Om kostnaderna överstiger intäkterna och ett underskott uppstår, beräknasen skattereduktion. När det gäller beräkning av beskattning av vinst vidfastighetsförsäljning se deklarationshandledning för respektive år. Tillintäkt av kapital räknas löpande avkastning, vinster och annan intäkt somhärrör från egendom, i den mån intäkten inte är att hänföra till näringsverksamhet.Till intäkt av kapital hör bland annat:• ränta på banktillgodohavanden, obligationer och andra fordringar• utdelning på aktier och andelar• vissa utbetalningar till aktieägare vid likvidation eller fusion av bolag• ersättning vid upplåtelse av privatbostad• lotterivinst som inte är frikallad från beskattning• reavinst vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar (t.ex. fastighet,bostadsrätt, aktier, andelar, fordringar och annan lös egendom)• vinst p.g.a. åtagande enligt avtal om optioner och terminer samt andradärmed jämförliga förpliktelser• valutakursvinst på fordringar och skulder i utländsk valuta• reavinst som frivilligt skattas av då egendom byter karaktär och övergårfrån att vid avyttring beskattas i kapital till att beskattas i näringsverksamhet.Under 1994 är reavinstbeskattningen halverad.Utdelningen på svenska aktier är skattefri under förutsättning att den inteöverstiger ett fastställt jämförelsebelopp under 1994.Inkomst av kapital anges i hundratal kronor, negativa värden kan förekomma.På grund av de förändringar, i och med skattereformen, som sker mellan 1990 och1991, så är inkomst av kapital 1990 inte jämförbar med inkomst av kapital för årenefter 1990. Av detta skäl läggs inkomst av kapital inte in i databasen för år 1990.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 247
Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Annan inkomstUnder Annan inkomst redovisas andra inkomster än Inkomst av förvärvskälla,Arbetstidsrelaterad social inkomst och Kapitalinkomst. För de hushålls-/familjerelaterade inkomsterna redovisas den individualiserade inkomsten.ÅlderspensionPensionen utgår normalt från och med den månad den försäkrade fyller65 år.Ålderspensionen består av en fast grundpension (allmän folkpension) ochen inkomstrelaterad del (allmän tilläggspension, ATP).Pensionsförmånen, som är skattepliktig, är direkt kopplad till aktuellt basbelopp.Om man saknar eller har låg ATP utgår pensionstillskott.Till och med 30/6 1993 kan ålderspension tas ut som hel eller halv förmån.Därefter kan ålderspensionen även beviljas som fjärdedels eller tre fjärdedelsförmån.Det finns möjlighet att få ålderspension som förtida alternativt uppskjutetuttag. Som förtida uttag kan ålderspensionen tas ut från det man fyllt 61år 136, som uppskjutet uttag kan man vänta med att ta ut ålderspensionen tillsdet man fyllt 70 år. Förtida och uppskjutet uttag måste omfatta såväl folkpensionsom ATP. Om man tar ut hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedelsålderspension före 65 års ålder görs ett avdrag på pensionen med 0,5 procentför varje månad * del av pension som tas ut.Ex. 61–64 år halvtid förtida uttag:0,5 (procentavdrag) * 12 (månader) * 4 (år) * 0,5 (halvtid) = 12 procent (reduceradpension).Förtida uttag kan återkallas. Om man får förtidspension sedan man återkallatålderspension minskas förtidspensionen med 0,5 procent för antaletmånader man haft ålderspension.Uppskjuts uttaget ökas pensionen med 0,7 procent 137för varje månad somförflutit mellan 65-årsdagen och dagen för första uttag.Ålderspension från folkpension och ATP (förtida uttag), som under åretersatts av förtidspension/sjukbidrag, redovisas som förtidspension/sjukbidrag.Ålderspension från folkpension och ATP som under året ersatt förtidspension/sjukbidrag,får tillskrivet även förtidspensions-/sjukbidragsbeloppetsom ålderspension (gäller samtliga förtidspensionärer som under året fyllt65 år).För personer som erhållit ålderspension från folkpension/ATP ingår, iförekommande fall, även belopp från efterlevandeförmån (Änkepension,Barnpension, Omställningspension, Förlängd omställningspension ochSärskild efterlevandepension) i ålderspensionsbeloppet.136Åldersgränsen för förtida uttag höjdes den 1 januari 1998 från 60 till 61 år.137Innan 1/7 1990 med 0,6 procent för varje månad.248 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4KapitalinkomstFrån och med 1993 gäller, för person som erhållit både ålderspension ochförtidspension/sjukbidrag under ett år och där detta förhållande fortfaranderåder den 31/12, att hela beloppet hänförs till förtidspension. (107personer hade detta förhållande 1993.)Från och med år 1993 gäller samma regler för folkpension för både svenskaoch utländska medborgare.Ålderspension från folkpension, egenförmånFolkAld(1990–2002)Variabeln härleds utifrån det folkpensionsbelopp som betalats ut under aktuellt åroch den folkpensionskod för egenförmån som anger typ av folkpension den 31/12aktuellt år 138(för beskrivning av folkpensionskod och redovisning av fördelningmellan hel- och deltidsersättningar se under Folkpensionskod för egenförmånsid. 230).Ålderspension från folkpension anges i hundratals kronor.För att ha rätt till ålderspension krävs, i början av 90-talet, i princip att manär bosatt i Sverige – för utländska medborgare att de varit bosatta i Sverigei minst fem år.Från och med 1993 bedöms rätten till folkpension och folkpensionens storlekenligt två alternativa regler:• I förhållande till bosättningstiden i Sverige (bosättningsregeln)• I förhållande till antalet intjänade ATP-poängår (ATP-poängsregeln)Samma regler gäller nu både för svenska och utländska medborgare. Denregel som ger förmånligast resultat tillämpas. För att ha rätt till folkpensionenligt bosättningsregeln krävs att man varit bosatt i Sverige under minst treår. Då får man tre fyrtiondelar av hel folkpension. För att få hel folkpensionkrävs 40 års bosättningstid. Bosättningstid kan tillgodoräknas från 16 till 64år. För att ha rätt till folkpension enligt ATP-poängsregeln krävs tre år medATP-poäng, vilket ger tre trettiondelar av hel folkpension. Den som är född1937 eller tidigare kan få rätt till hel folkpension enligt övergångsbestämmelsernatill bosättningsregeln.Svenska medborgare, som har rätt till folkpension enligt ATP-poängsregeln,har rätt att behålla folkpensionen när man bosätter sig utomlands.Däremot har man ej rätt till pensionstillskott.Om man inte har bott tre år i Sverige eller tjänat in ATP-poäng för tre årkan man ändock, under vissa omständigheter, ha rätt till folkpension,genom den s.k. sammanläggningsprincipen enligt EU:s förordningar omsocial trygghet.1990 utgör folkpensionen 96 procent av basbeloppet. För folkpensionär giftmed folkpensionär är folkpensionen 78,5 procent av basbeloppet 139.138Alternativt: Anger typ av folkpension vid senast utbetalning under året.139Som make/maka räknas även den som stadigvarande bor tillsammans med pensionären,om de antingen tidigare varit gifta med varandra eller om de har eller har haft barn tillsammans.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 249
Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Från och med 1993 används ett så kallat minskat basbelopp som underlag tillpensionsbeloppen.Från och med 1996 har det inte längre någon betydelse om maken har pensioneller inte för att erhålla 78,5 procent av pensionsbeloppet i stället för 96procent.Från och med 1999 används det så kallade prisbasbeloppet 140som underlagtill pensionsbeloppen.År 2002 är sista året då Ålderspension från folkpension betalas ut. Från ochmed 2003 ersätts den av garantipensionen i det nya pensionssystemet. Seunder Nya pensionssystemet 2003.PensionstillskottOm man saknar eller har låg ATP utgår pensionstillskott. Pensionstillskottetfår ej, tillsammans med ATP-pensionen, vid hel ålderspensionöverstiga 56,9 procent av prisbasbeloppet 141. Pensionstillskottet är lika förensamstående och gifta pensionärer. Pensionstillskottsbeloppet kan ivariabeln inte särskiljas från folkpensionsbeloppet.Ålderspension från folkpension kan kompletteras med tilläggsförmånerna:Pensionstillskott (ingår här i folkpensionsbeloppet, se ovan), Handikappersättning,Bostadstillägg och från och med 1991 Särskilt pensionstillägg (sebeskrivning under respektive variabel).Ålderspension från ATP, egenförmånATPAld(1990–2004)Variabeln härleds utifrån det ATP-belopp som betalats ut under aktuellt år och denATP-kod för egenförmån som anger typ av ATP-pension den 31/12 aktuellt år 142(för beskrivning av ATP-kod se under ATP-kod för egenförmån sid. 231).Ålderspension från ATP anges i hundratal kronor.För att ha rätt till ålderspension från ATP krävs att man haft en pensionsgrundandeinkomst (en arbetsinkomst som under året varit minst 100 kronorhögre än det förhöjda basbeloppet 143 ) i minst tre år 144. Den pensionsgrundandeinkomsten (PGI) kan förvärvas i åldersintervallet 16 till 64 år.Full pension erhålls efter 30 års intjänad tid. ATP beräknas på den genomsnittligainkomsten under de 15 bästa åren.140Från och med 1999 beräknas pensionen på det fulla basbeloppet som från och med nubenämns prisbasbeloppet.1411990 fick pensionstillskottet tillsammans med ATP-pensionen inte överstiga 50 procent avbasbeloppet, 1991 höjdes nivån till 54 procent av basbeloppet, 1993 ändras nivån till 55,5procent av det minskade basbeloppet. Den 1/6 1999 höjs nivån till 56,9 procent av prisbasbeloppet.142Alternativt: Anger typ av ATP-pension vid senast utbetalning under året.143Före 1995 beräknades PGI efter basbeloppet. Från och med 1999 kallas det förhöjdabasbeloppet för förhöjt prisbasbelopp.144Även om man ej i Sverige tjänat in ATP-poäng för tre år, kan man ha rätt till ATP-pensiongenom sammanläggningsprincipen enligt EU:s förordningar.250 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4KapitalinkomstNär man beräknar den pensionsgrundande inkomsten drar man ifrån ettförhöjt basbelopp samt den del av inkomsten som överstiger 7,5 förhöjtbasbelopp. För varje år fastställs en pensionspoäng som sedan multiplicerasmed det aktuella basbeloppet. 60 procent av detta belopp utgör vid fullpension storleken på ATP-pensionen.ATP för ålderspensionärer födda 1937 eller tidigare räknas år 2002 uppmed ett nytt index som kallas följsamhetsindex. Detta index tar hänsyn tillinkomstutvecklingen i samhället. Följsamhetsindexeringen för år 2002innebär att tilläggspensionen räknas upp med 3,28 procent.Under 2003 och 2004 erhåller ett mindre antal (ca 15 000 personer år 2003)Åderspension från ATP. Övriga ersätts fullt ut enligt det nya pensionssystemet.Se under Nya pensionssystemet 2003.Särskilt pensionstilläggSPenTill(1991–)Ålderspensionärer som före pensioneringen vårdat sjukt eller handikappatbarn under minst sex år och därför gått miste om pensionspoäng kan få ettsärskilt pensionstillägg. Tillägget uppgår till mellan 5 och 50 procent avbasbeloppet beroende på antalet vårdår. Det särskilda pensionstillägget ärskattefritt och beviljas fr.o.m. 1991.Särskilt pensionstillägg anges i hundratal kronor.Summa ålderspensionSumAld(1990–2002)Den under året summerade inkomsten av Ålderspension från folkpension(egenförmån) (FolkAld), Ålderspension från ATP (egenförmån) (ATPAld) ochSärskilt pensionstillägg (1991–) (SPenTill). Summa ålderspension anges ihundratal kronor.För mer information, se under respektive inkomstslag.Nya pensionssystemet 2003ÅlderspensionPensionens olika delar;Ålderspensionen kan från och med 2003 bestå av fyra delar– Inkomstpension (ny)– Tilläggspension (motsv. ungefär. gamla ATP)– Premiepension (ny)– Garantipension (motsv. ungefär. gamla folkpensionen, men är nuskattepliktig för samtliga, även för de ca 80 000 som saknar tilläggspension)2003 fanns det även de som fick ålderspension från ATP (ca 15 000 st.)Särskilt pensionstillägg finns i egen variabel även för år 2003<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 251
Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4För personer födda 1937 eller tidigareFör personer som är födda 1937 eller tidigare består den allmänna pensionenav tilläggspension och garantipension. Tilläggspensionen är eninkomstgrundad pension som baseras på de pensionspoäng som hartillgodoräknats för de år man förvärvsarbetat. Tilläggspensionen motsvarartidigare ATP och folkpension som avskaffades år 2003. För de allra flesta idenna åldersgrupp är tilläggspensionen den stora och grundläggandedelen av den allmänna ålderpensionen.Personer som har låg eller ingen tilläggspension kan ha rätt till garantipension.Syftet med garantipensionen är att ge en grundtrygghet och denbaseras på hur lång bosättningstid man har i Sverige. Genom garantipensionenersätts också de som före 2003 hade så kallat särskilt grundavdragför pensionärer vid den dåvarande skatteberäkningen.För personer födda 1938 eller senareFör personer som är född 1938 eller senare består den allmänna pensionenav inkomstpension, premiepension och garantipension. Är man född underperioden 1938–1953 får man en del av sin inkomstpension och premiepensioni stället i form av tilläggspension. Tilläggspensionen beräknasenligt de gamla reglerna för ATP och folkpension. Ju tidigare i periodenman är född, desto större är andelen tilläggspension.Inkomstpensionen och tilläggspensionen är de största delarna av pensionen.Premiepensionen är den del som man själv får placera i fonder. Pensionsrätterför premiepension har bara kunnat tjänas in från och med år 1995.Detta gör att premiepensionen, för de allra flesta, kommer att utgöra enliten del av den sammanlagda pensionen.De som har låg eller ingen inkomstgrundad pension (dvs. tilläggspension,inkomstpension och premiepension) kan ha rätt till garantipension.Garantipensionen är ett grundskydd för den som haft liten eller ingeninkomst. Den är baserad på hur många år man varit bosatt i Sverige, ochkan inte beviljas före 65 års ålder.InkomstpensionInkPens(2003–)Beloppet anges i hundratals kronor.Inkomspension betalas ut till pensionärer som är födda 1938 eller senare.Inkomstpension grundar sig på den sammanlagda inkomst man har haftunder livet. Hur mycket han/hon har tjänat varje månad, hur löner allmäntutvecklar sig i samhället och vid vilken ålder man går i pension är faktorersom påverkar inkomstpensionens storlek.252 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4KapitalinkomstAndel/grad för inkomstpensionInkPensAnd(2003–)Inkomstpensionen kan man välja att ta ut som 25, 50, 75 eller 100 procent,se koderna nedan01 = 1/102 = 1/203 = 3/404 = 1/4TilläggspensionTillPens(2003–)Beloppet anges i hundratals kronor.Tilläggspensionen är summa av tidigare ATP och folkpension.För ålderpensionärer som är födda 1937 eller tidigare har folkpensionenoch ATP omvandlas till tilläggspension. De som är födda 1938–1953 får sindel av ålderspensionen beräknad enligt äldre regler, t.ex. om man är född1953 får man sin inkomstgrundad pension till nitton delar (19/20) i form avinkomstpension och premiepension och endast 1/20 från det gamla ATPsystemeti form av tilläggspension. Det omvända gäller för en person somär född 1938.Andel/grad för tilläggspensionTillPensAnd(2003–)Tilläggspension kan man välja att ta ut som 25, 50, 75 eller 100 procent, sekoderna nedan01 = 1/102 = 1/203 = 3/404 = 1/4PremiepensionPremPens(2003–)Beloppet anges i hundratals kronor.Inkomsten som man har tjänat in till premiepension sedan 1995 (2 procentav personens pensionsgrundande inkomst upp till inkomsttaket under åren1995–1998 och 2,5 procent från och med 1999). De här pengarna äröronmärkta för personen och får placera i fonder. Ju bättre avkastningfonden ger, desto högre blir premiepensionsdelen när man väl går i pension.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 253
Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Andel/grad för premiepensionPremPensAnd(2003–)Premiepensionen kan man välja att ta ut som 25, 50, 75 eller 100 procent, sekoderna nedan01 = 1/102 = 1/203 = 3/404 = 1/4GarantipensionGarPens(2003–)Beloppet anges i hundratals kronor.Garantipension är ett grundlagsskydd för den som har haft låg eller ingeninkomst under livet, garantipensionen fyller ut pensionen upp till ett visstbelopp, detta belopp ändrar årligen. För att få rätt till garantipension måsteman ha bott i Sverige i minst tre år. För att få full garantipension krävs attman har bott minst 40 år i Sverige från och med det år man fyllde 16 år tilloch med det år man fyller 64 år.födda 1937 eller tidigare högst 2,1814 prisbasbelopp, ogiftahögst 1,9434 prisbasbelopp gifta (per person)födda 1938 eller senarehögst 2,13 prisbasbelopp ogiftahögst 1,9 prisbasbelopp gifta (per person)Prisbasbeloppet var för år 2003 38 600 kr, för år 2004 var det 39 300 kr ochför år 2005 var det 39 400 krAntal personer med garantipension som var födda 1937 eller tidigare var år2005;ogifta 85 947gifta (per person) 76 570Antal personer med garantipension som var födda 1938 eller senare var år2005;ogifta 83 922gifta (per person) 74 860Andel/grad för garantipensionGarPensAnd(2003–)Garantipensionen kan man välja att ta ut som 25, 50, 75 eller 100 procent,se koderna nedan01 = 1/102 = 1/203 = 3/404 = 1/4254 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4KapitalinkomstSumma ålderspensionSumAldP03(2003–)Beloppen anges i hundratals kronorDen under året summerade inkomsten från Inkomtspension (InkPens),Tilläggspension (TillPens), Premiepension (PeremPens), Garantipension(GarPens), Särskilt pensionstillägg (SPenTill) och Ålderpension från ATP(ATPAld), (egenförmån samt restutbetalningar under år 2003). Summaålderspension anges i hundratals kronor.Ålderspensionen ingår även i AldPens, AnnInkF och AldTjPTyp.Det blir ett ofrånkomligt tidsseriebrott här, dels med anledning av ovannämnda skillnad i skatteplikt (eg. storlek på grundavdrag), dels medanledning av att vi tidigare fördelade pensionsbeloppen (folkpension ochATP) efter en kod för om sista utbetalning för året avsåg förtidspension/sjukbidrag eller ålderspension (nu ligger beloppen skilda åt från början).Det senare påverkar främst förtidspensionärerna som går i ålderspension.Tjänstepension(Avtalspension)Tjänstepension är en pension som utgår på grundval av ett anställningsförhållandeoch som betalas ut av arbetsgivaren. Tjänstepension kan sägasvara en slags uppskjuten löneförmån. Pensionsutfästelserna innehållervanligtvis regler om förmånerna, t.ex. ålderspension från en viss ålder,änke-, barn- eller förtidspension.Tjänstepensionen betalas alltid ut som heltid och är värdesäkrad genom attden ändras i samma grad som basbeloppet, enligt lagen om allmän försäkring.Det är för övrigt fullt möjligt att arbeta inom ett annat arbete än det manerhåller tjänstepension för samtidigt som man erhåller tjänstepension.Gemensamt för systemen är att intjänande av pensionsrätt sker från 28 årsålder 145 samt att det krävs 30 intjänandeår för full pension. För att ej förloraintjänad pensionsrätt vid byte av anställning gäller för alla som pensioneratssedan 1979 regler om samordning mellan de olika pensionssystemen.ITP – Industrins och handelns tjänste- och tilläggspensionITPFör full ITP krävs 30 års pensionsgrundande tjänstetid. Man kan välja enjämn pension livet ut från fyllda 65 år eller en högre pension under ett visstantal år. Man kan ta ut pensionen tidigare eller senare än 65 år. ITP anges ihundratal kronor.ITP:s ålderspension beräknas på slutlönen före pensionering.145För privatanställda arbetare gäller pensionsrätten från 22 års ålder (2000-2001) och från 21års ålder 2002.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 255
Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Pensionen är avtalad mellan SAF och PTK och omfattar ca 600 000 anställdavid cirka 35 000 företag.Från ITP betalas ersättning ut även vid sjukbidrag/förtidspension (ITP:ssjukpension), delpension, efterlevandepension och i vissa fall vid sjukdomsom varar längre än 90 dagar 146 .Kommunal- och landstingsanställdas tjänstepensionKTjPKommunal- och landstingsanställdas tjänstepension anges i hundratalkronor.Från 1985 gäller pensionsavtalet PA-KL 85. För full pension krävs somregel 30 års pensionsgrundande tjänstetid. Pensionen samordnas medfolkpension och ATP och blir sammantaget cirka 75 procent av slutlön.Pensionsålder är 65 år, men man kan ta ut pensionen tidigare eller senare.Pensionsavtalet 1985 innebar bl.a. att en pensionsperiod mellan 63- och 65-årsåldern infördes för både män och kvinnor inom vårdsektorn.Pensionsavtalet omfattar ca 1,2 miljoner anställda.Från och med 1998 har kommunal- och landstingsanställda fått ett nytt pensionsavtal,PFA98. Det nya pensionsavtalet gäller den som är född 1938eller senare. Den nya pensionen byggs upp under hela den yrkesverksammatiden från 21 års ålder och den anställde sparar till sin egen pensioni form av årliga pensionsavsättningar. I det nya pensionsavtalet finns ingenfast pensionsålder. Man väljer själv när man vill ta ut sin pension, pensionenkan tas ut tidigast från 61 års ålder och senast från 67 års ålder.En viss del förvaltas av kommun/landsting och en viss del av det försäkringsbolagman själv väljer. Val av förvaltare sker första gången år 2000.Från och med 2005 slutar Statens pensionsverk att betala ut kommunaltjänstepension för de arbetstagare som har bytt från kommunal till statligarbetsgivare. Den del som är kommunal tjänstepension betalas ut av SPPfrån och med 2005. Beloppet var 2004 ca 1,5 miljarder. Beloppet hamnarunder variabeln Övrig tjänste- och tilläggspension OvrTjp från och med2005Avgår man med pension före år 2000 beräknas pensionen enligt det gamlapensionsavtalet PA-KL 85.Från PA-KL 85/PFA98 betalas ersättning ut även i samband med delpension,efterlevandepension och livränta.Statlig tjänstepensionSTjPStatligt anställda får sin tilläggspension enligt PA-SPR (statens tjänstepensionsreglemente).Från 1992 gäller avtalet PA-91. Den statliga tjänstepensionenanges i hundratal kronor.146När den sjukpenninggrundande inkomsten överstiger 7,5 prisbasbelopp betalas enkompletterande ersättning ut från ITP:s sjukpension.256 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4KapitalinkomstFör full pension krävs som regel 30 års pensionsgrundande tjänstetid. Pensionensstorlek beräknas på lönen under de fem kalenderåren närmast föreavgångsåret. Pensionsåldern är normalt 65 år men flera övergångsbestämmelserfinns.Pensionsavtalet omfattar ca 400 000 anställda.Från PA-91 betalas ersättning ut även i samband med sjukbidrag/förtidspension(ersättningen kallas sjukpension), delpension och efterlevandepension.Tjänstepension från statligt bolagSBTjP(1994–)Från och med 1994 redovisas tjänste-/tilläggspension för anställda i statligabolag i en egen variabel. Anges i hundratal kronor.Tjänstepension enligt ett individuellt tecknattjänstepensionsavtal mellan arbetsgivare ocharbetstagareKUPens(1991–)Pension som arbetsgivare betalar ut till f.d. anställda eller till deras efterlevande.Tjänstepensionen anges i hundratal kronor.För 1990 kan inte variabeln ”Tjänstepension enligt ett individuellt tecknattjänstepensionsavtal mellan arbetsgivare och arbetstagare” redovisas p.g.a.att den ej går att specificera i källmaterialet (1991 fick 52 402 personer ettbelopp utbetalt från denna tjänstepension).Tjänste- och tilläggspension för privatanställda arbetareSTPTill och med 1995 får privatanställda arbetare tilläggspension genom STPfrån 65 års ålder. STP kan skjutas upp till längst 70 års ålder.För full STP måste man ha varit anställd i minst 30 år med minst 832 arbetstimmarper år, i annat fall minskas pensionen. Hel STP är cirka 10 procentav den tidigare lönen. STP anges i hundratal kronor.Från och med 1996 finns ett nytt pensionsavtal (SAF-LO). Enligt den nyaavtalspensionen betalar arbetsgivaren årligen in en individuell premie förvarje anställd.Hur stor den nya avtalspensionen blir bestäms av premiens storlek, hurmånga år den betalas in samt av hur pengarna förvaltas. Från och med 1998kan privatanställda arbetare välja förvaltare av sin avtalspension. Premiensom betalas till avtalspension är 3,5 procent av lönen från och med år 2000.Pensionsrätten räknas från 22 års ålder under 2000 och 2001 och från 21 årsålder från och med 2002.Pensionen är avtalad mellan SAF och LO och omfattar över 1,5 miljoneranställda vid ca 170 000 företag.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 257
Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Övrig tjänste- och tilläggspensionOvrTjP(1994–)En restgrupp där samtliga i inkomststatistiken icke specificerade tjänsteochtilläggspensioner redovisas. Här redovisas bland annat pensionsförmånernaför kooperativt anställda arbetare och tjänstemän (KAP och KTP).Övrig tjänste- och tilläggspension anges i hundratal kronor.Kooperativt anställda arbetare och tjänstemän har motsvarande förmånersom privatanställda arbetare och tjänstemän.Variabeln har inte kunnat skapas för åren 1990 till 1993 (1994 var det 103 329personer som erhöll ”Övrig tjänste- och tilläggspension”).Summa tjänstepensionSumTjPDen under året summerade inkomsten av ITP, KTjP, , STjP, SBTjp (1994–),KUPens (1991–), STP samt OvrTjp (1994–). Anges i hundratal kronor.För mer information, se under respektive inkomstslag.Förekomst av ålders-/tjänstepensionAldTjPTypMarkering för om individ under aktuellt år erhållit FolkAld (1990–2002),ATPAld (1990–2004), InkPens (2003–), TillPens (2003–), PremPens (2003–),GarPens (2003–) ITP, KTjP, StjP, SBTjP (1994–), KUPens (1991–), STP samtOvrTjP (1994–).Förändringar från och med 1990 som kan påverka förekomst av ålders/tjänstepension:För 1990 kan variabeln ”Tjänstepension enligt ett individuellt tecknattjänstepensionsavtal mellan arbetsgivare och arbetstagare” inte redovisaspå grund av att den ej går att specificera i det källmaterial databasen hartillgång till. (1991 var det 52 402 personer som erhöll denna tjänstepension.)För åren 1990–1993 kan ”Övrig tjänste- och tilläggspension” inte skapas iLISA. Övrig tjänste- och tilläggspension omfattar de kooperativt anställdastjänste- och tilläggspension (KAP och KTP) samt övriga mindre utbetalareav tjänste- och tilläggspension. Att denna variabel inte kan skapas medföratt antalet personer med tjänstepension underskattas för dessa år. (1994 vardet 103 329 personer som erhöll ”Övrig tjänste- och tilläggspension”.)Från och med 1993 bedöms rätten till folkpension enligt nya kriterier.Samma regler gäller nu för både svenska och utländska medborgare. Dessaregler har gjort det något lättare för utländska medborgare att erhålla folkpension.Även den utökade möjligheten till partiell ålderspensionering frånoch med 1/7 1993 kan ha ökat antalet ålderspensionärer.1998 höjs åldersgränsen för rätt till ”förtida uttag” av ålderspension från 60år till 61 år.258 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4KapitalinkomstÅr 2003 sker de första utbetalningarna enligt det nya ålderspensionssystemet.Samtidigt upphör förtidspensionens/sjukbidragets efterträdare sjukochaktivitetsersättningen att vara en del av det allmänna pensionssystemet.I samband med detta skiljer sig från tidigare även möjligheterna att redovisade belopp som betalats ut. Före år 2003 redovisades det aktuella årets helafolkpensionsbelopp och ATP-belopp som förtidspension/sjukbidrag närfolkpensions-/ATP-koden angav förtidspension/sjukbidrag vid sistautbetalning under året. Angav folkpensions-/ATP-koden däremot ålderspensionvid årets sista utbetalning fördes hela beloppet till ålderspension.Från och med 2003 finns inte detta samband mellan de två utbetalningssystemenlängre.För mer detaljerad information, se under respektive inkomstslag.Övrig pensionHustrutilläggFolkHust(1990–2002)Variabeln härleds utifrån det folkpensionsbelopp som betalats ut underaktuellt år och den folkpensionskod för egenförmån som anger typ avfolkpension den 31/12 aktuellt år 147 (för beskrivning av folkpensionskod seunder Folkpensionskod för egenförmån sid. 230). Hustrutillägget är skattepliktigtoch anges i hundratal kronor.Hustrutillägget beviljas kvinnor vars make är pensionär och som själva fyllt60 år 148och inte själva har pension. För att få hustrutillägg krävs att manvarit gift i minst 5 år. Hustrutillägget lämnas längst t.o.m. månaden föremånad då man fyller 65 år.Hustrutillägget, som är inkomstprövat, upphör vid utgången av 1999.Enligt övergångsbestämmelser har de som är födda 1934 eller tidigarekunnat få hustrutillägg under en övergångsperiod.Hustrutillägg som under året ersatts av förtidspension eller ålderspensionredovisas som förtids- respektive ålderspension.Har man under året även erhållit efterlevandeförmån av folkpension,redovisas även denna efterlevandeförmån under hustrutillägg.Privat pensionsförsäkringPrivPens(1991–)Tidigast vid 55 år får man ta ut pensionen och utbetalningarna skall pågåunder minst fem år. För pensionsförsäkringarna gäller oftast att man kanvälja mellan livslång pension eller att ta ut ett högre belopp under enbegränsad tidsperiod (minst 5 år).147Alternativt: Anger typ av folkpension vid senast utbetalning under året.148Om det finns särskilda skäl kan hustrutillägg betalas ut till hustru som är yngre än 60 år.Dessa särskilda skäl kan vara: barn under tolv år, make i behov av vård, arbetsmarknadsskäl.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 259
Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Pensionen kan innehålla ett efterlevandeskydd. Privat pensionsförsäkringanges i hundratal kronor.Utbetalning från privat pensionsförsäkring redovisas inte för år 1990, dåden för detta år ej finns specificerad i det källmaterial databasen har tillgångtill (1991 var det 193 827 personer som fick ett belopp utbetalt från denprivata pensionsförsäkringen).Den frivilliga pensionsförsäkringenBelopp utbetalt från den frivilliga pensionsförsäkringen ingår inte i LISAdatabasen.Genom beslut av riksdagen har möjligheten till nya inbetalningarupphört med utgången av år 1980. 1990 var det 59 077 personer somfick ett skattepliktigt belopp utbetalt från den frivilliga pensionsförsäkringen.2005 var antalet 6 855 personer (391 st. av dessa var under 65 år).DelpensionDelpensionDelPens(1990–2004)Den 1 juli 1976 trädde lagen om delpensionsförsäkring i kraft. Förvärvsarbetandei åldrarna 60–64 år, som minskar sin arbetstid med minst 5 timmar/vecka(anställda, uppdragstagare) och därefter deltidsarbetar 17–35timmar/vecka, kan få delpension. För egenföretagare gäller att arbetstidenskall minskas med minst hälften.Ett villkor för att få delpension är att man haft pensionsgrundande inkomsti minst tio år från och med det år man fyller 45. Delpension anges i hundratalkronor.Från och med den 1/7 1994 ändras reglerna för delpension i flera viktiga avseenden:Delpension gäller från och med denna tidpunkt förvärvsarbetandei åldrarna 61–64 år. För egen företagare gäller att arbetstiden nu måsteminskas med minst en fjärdedel och för samtliga att ersättning utbetalas fören arbetstidsminskning på högst 10 timmar per vecka. Pensionsbeloppet ärnu 55 procent (mot tidigare 65 procent) av det inkomstbortfall somnedtrappningen i arbetstid medför. Enbart ett inkomstbortfall upp till 7,5basbelopp ersätts från den allmänna försäkringskassan.Övergångsbestämmelser: Om ansökan om delpension har lämnats in före 1/71994 och delpension beviljas för tid med början före den 1/1 1995 skalläldre bestämmelser om delpension tillämpas. Den som redan har delpensionska före 1/1 1995 ha möjlighet att trappa ned ytterligare enligt degamla bestämmelserna.Från och med februari 1995 måste arbetsvillkoret i lagen om arbetslöshetsförsäkringvara uppfyllt för att man skall ha rätt till delpension, vilketinnebär att rätten till delpension framledes varierar med förändringar idetta arbetsvillkor (se A-kassa sid. Fel! Bokmärket är inte definierat.).Möjligheten att nybeviljas delpension upphör den 1/1 2001. Det främstamotivet för detta är att det reformerade ålderspensionssystemet som nuträder i kraft anses ge större flexibilitet vid övergången från arbete tillålderspension. Den som uppbär delpension vid utgången av år 2000 harrätt till fortsatt delpension fram till dess att man fyller 65 år.260 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4KapitalinkomstDelpension ges ej tillsammans med folkpension eller ATP.Förekomst av delpensionDelPensTyp(1990–2004)Markering för om individ under aktuellt år erhållit delpension.Förändringar från och med 1990 som kan påverka förekomst av delpension:Regelförändringarna den 1/7 1994, som innebär att 60-åringar inte längrekan erhålla delpension och att ersättningsnivån sänks, får till följd attantalet nybeviljade deltidspensionärer minskar, vilket påverkar det totalaantalet personer som uppbär delpension.Då möjligheten till nybeviljad delpension upphör från och med 2001minskar antalet personer som uppbär delpension successivt från och meddetta år.Summa inkomst av åldersrelaterade pensionerSumma inkomst från åldersrelaterade pensionerAldPensDen under året summerade inkomsten av FolkAld (1990–2002), ATPAld(1990–2004), SPenTill (1991–), InkPens (2003–), TillPens (2003–), PremPens(2003–), GarPens (2003–), ITP, KTjP, StjP, SBTjP (1994–), KUPens (1991–),STP, OvrTjP (1994–), DelPens (1990–2004) samt PrivPens (1991–).Summa inkomst från åldersrelaterade pensioner anges i hundratal kronor.Ersättning från tjänste- och tilläggspension är inte i samtliga fall åldersrelaterad,utan kan även, för vissa grupper på arbetsmarknaden, betalas ut tillsammansmed sjukpenning, sjukpension, efterlevandepension och livränta.Även den privata pensionsförsäkringen kan betalas ut till efterlevande. År2005 är det cirka 96 400 personer under 55 år som erhåller AldPens.Förändringar från och med 1990 som kan påverka utfallet:För 1990 kan variabeln ”Tjänstepension enligt ett individuellt tecknattjänstepensionsavtal mellan arbetsgivare och arbetstagare” inte redovisaspå grund av att den ej går att specificera i det källmaterial databasen hartillgång till. (1991 var det 54 402 personer som erhöll denna tjänstepension.)För 1990 kan inte utbetalning från privat pensionsförsäkring redovisas, dådenna uppgift inte finns specificerad i det källmaterial databasen har tillgångtill. (1991 var det 193 827 personer som fick en utbetalning från denprivata pensionsförsäkringen.)För åren 1990–1993 kan ”Övrig tjänstepension” inte skapas i LISA. Övrigtjänste- och tilläggspension omfattar de kooperativt anställdas tilläggspension(KAP och KTP) samt övriga mindre utbetalare av tjänste- ochtilläggspension. (År 1994 var det 103 329 personer som erhöll ”Övrigtjänstepension”.)Från och med 1993 används ett så kallat minskat basbelopp som underlagtill pensionsbeloppen, 1999 beräknas pensionen åter på fullt basbelopp.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 261
Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Från och med 1993 bedöms rätten till folkpension enligt nya kriterier.Samma regler gäller nu för både svenska och utländska medborgare. Dessaregler har gjort det något lättare för utländska medborgare att få folkpension.Även den utökade möjligheten till partiell ålderspensionering frånoch med 1/7 1993 kan ha ökat antalet ålderspensionärer.Den 1/7 1994 ändras reglerna för delpension i flera viktiga avseenden.Bland annat höjs åldersgränsen för rätt till delpension från 60 år till 61 åroch sänks pensionsbeloppet från 65 till 55 procent av det inkomstbortfallsom nedtrappningen medför.Från och med 1996 har det inte längre någon betydelse om maken har pensioneller inte för att, som ålderspension från folkpension, erhålla 78,5 procentav pensionsbeloppet i stället för 96 procent.Från och med 1992 har de statligt anställda ett nytt pensionsavtal. Från ochmed 1996 har privatanställda arbetare ett nytt pensionsavtal och från ochmed 1998 de kommunal- och landstingsanställda.1998 höjdes åldersgränsen för förtida uttag (ålderspension) från 60 år till61 år.År 2001 upphör möjligheten till nybeviljad delpension.Från och med 2003 sker utbetalningarna avseende ålderspension från detnya pensionssystemet. För personer födda 1938 eller senare innebär dettaatt storleken på pensionsutbetalningarna förändras jämfört med om utbetalningarnahade skett enligt det gamla pensionssystemet.Samtidigt upphör förtidspensionens/sjukbidragets efterträdare sjuk- ochaktivitetsersättningen att vara en del av det allmänna pensionssystemet. Isamband med detta skiljer sig från tidigare även möjligheterna att redovisade belopp som betalats ut. Före år 2003 redovisades det aktuella årets helafolkpensionsbelopp och ATP-belopp som förtidspension/sjukbidrag närfolkpensions-/ATP-koden angav förtidspension/sjukbidrag vid sista utbetalningunder året. Angav folkpensions-/ATP-koden däremot ålderspensionvid årets sista utbetalning fördes hela beloppet till ålderspension.Från och med 2003 finns inte detta samband mellan de tvåutbetalningssystemen längre.Även efterlevandepension som betalats ut till person med egen ålderspensionfördes innan 2003 till ålderspensionsbeloppet.För mer detaljerad information, se under respektive inkomstslag.Yrkes-/arbetsskadelivräntaEnligt lagen om arbetsskadeförsäkring har en försäkrad, som till följd avarbetsskada fått en bestående nedsättning av arbetsförmågan med minst enfemtondel, rätt till ersättning för den inkomstförlust som uppkommer.Detta förutsatt att inkomstförlusten uppgår till minst en fjärdedel av prisbasbeloppetför året.Vid beräkning av livränta jämförs den inkomst som man skulle ha fått omskadan inte hade inträffat (livränteunderlaget 149) och den inkomst som mankan beräknas få efter skadan. Livräntan beviljas för viss tid eller tills vidare149För studerande och yngre arbetstagare beräknas livränteunderlaget efter särskilda regler.262 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Kapitalinkomstoch kan omprövas, t.ex. om arbetsförmågan minskar därför att skadanförvärrats.Yrkesskadelivränta, skattepliktig del (egenförmån/efterlevandeförmån)LivYrkeArbetsskador som inträffade före den 1 juli 1977 ersätts enligt lagen omyrkesskadeförsäkring eller ännu äldre lagstiftning. Yrkesskadelivräntansstorlek beror på inkomst och invaliditetsgrad. Livräntan ersätter inkomstförlustupp till 7,5 basbelopp.Yrkesskadelivräntorna reduceras till ¾ av det ursprungliga beloppet närlivräntetagaren uppnår 65 eller 67 års ålder beroende på när skadan inträffade.Yrkesskadelivräntorna reduceras inte vid samordning med pension.I normalfallet är det pensionen som reduceras med ¾ av livräntebeloppet.Detta gäller såväl vid förtidspension som vid ålderspension.Yrkesskadelivräntan betalas därmed normalt ut under livräntetagarensresterande livstid.Vad avser yrkesskadelivräntan så omfattar denna även efterlevandelivränta,vilken utgår till efterlevande barn och make/maka när den försäkradeavlider till följd av arbetsskada. (1992 hade ca 2 000 personer efterlevandeförmånav yrkesskadelivränta.) Yrkesskadelivräntan anges ihundratal kronor.Arbetsskadelivränta, egenförmånLivArbArbetsskador som inträffat efter den 30 juni 1977 ersätts enligt lagen omarbetsskadeförsäkring.Alla som arbetar i Sverige omfattas från första arbetsdagen av arbetsskadeförsäkringen.Som arbetsskada räknas skada till följd av olycksfall i arbetet,annan skadlig inverkan i arbetet, arbetssjukdomar, smitta (enligt särskildförteckning) samt olycksfall på väg till och från arbetet. Om skadan hargodkänts som en arbetsskada och arbetsförmågan fortfarande är nedsattefter sjukskrivningens slut kan man få livränta. Livräntan ger ersättning förden inkomstförlust som blivit följden av skadan.Arbetsskadelivräntans storlek = Livränteunderlaget (SGI plus andra skattepliktigaersättningar än pengar) minus beräknad ”ny” årsinkomst.Arbetsförmågan måste vara nedsatt med minst en femtondel för att manskall kunna få livränta. Nedsättningen ska vara varaktig eller antas beståunder minst ett år och den årliga inkomstförlusten måste vara minst enfjärdedel av prisbasbeloppet. För studerande och yngre arbetstagareberäknas livräntan efter särskilda regler.Vid förtidspension reduceras arbetsskadelivräntan med pensionsbeloppetoch i de fall där pensionen överstiger livräntebeloppet upphör utbetalningav livränta.Vid ålderspension upphör livräntan förutom när ålderspensionenuppgår till mindre än 65 procent av livräntebeloppet. I dessa fall fårlivräntetagaren livränta upp till 65-procentsnivån. Reglerna innebär attmånga arbetsskadelivräntor i praktiken aldrig betalas ut efter pensionstillfället.Arbetsskadelivräntan kan således till skillnad från sin föregångare<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 263
Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4(skada före 1/7 1977) döljas av förtidspension, vilket borde påverka intebara antalet livräntetagare, utan även antalet förtidspensionärer i olikaåldrar.Livräntan, som är skattepliktig och vanligen ATP-grundande, beviljas avförsäkringskassan för viss tid eller tills vidare. Den kan omprövas t.ex. omarbetsförmågan minskar, därför att skadan har förvärrats. Arbetsskadelivräntananges i hundratal kronor.Den 1/1 1993 skärps kraven för att få arbetsskador godkända enligt lagenom arbetsskadeförsäkring. Dels höjs kraven på skadlighet hos en arbetsmiljöfaktorfrån sannolikhet till hög grad av sannolikhet, dels skärps kravetpå orsakssamband mellan skadlig inverkan i arbetet och den försäkradesskada så att samband anses föreligga endast om övervägande skäl talar fördetta.Under första halvåret 1993 tillämpas övergångsregler för arbetsskador sominträffat före 1/1 och anmälts före 1/7 1993. Dessa arbetsskadeanmälningarbedöms enligt de tidigare bestämmelserna.Den 1/7 2002 ändras lagen om arbetsskadeförsäkring. Systemet med prövningi två led (skadlighets- och sambandsbedömning) avskaffas och en nysammanhållen prövning görs. En skada eller sjukdom skall anses ha uppkommittill följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan om övervägandeskäl talar för det.Summa inkomst från yrkes-/arbetsskadelivräntaLivRtaDen under året summerade inkomsten av Yrkesskadelivränta, egenförmån/efterlevandeförmån (LivYrke) och Arbetsskadelivränta, egenförmån (LivArb).Summa inkomst från yrkes-/arbetsskadelivränta anges i hundratal kronor.För mer detaljerad information, se under respektive inkomstslag.Förekomst av yrkes-/arbetsskadelivräntaYrkArbTypMarkering för om individ under aktuellt år erhållit yrkes-/arbetsskadelivräntaenligt ovan.Förändringar från och med 1990 som kan påverka förekomst av yrkes/arbetsskadelivränta:De skärpta kraven i lagen om arbetsskadeförsäkring (1/1 1993) torde påsikt kraftigt minska antalet godkända arbetsskador och därmed i sinförlängning antalet personer som erhåller arbetsskadelivränta.De övergångsregler som praktiserades under våren 1993 kan ha fått tillföljd att antalet arbetsskadelivräntor tillfälligt ökade.Den 1/7 2002 ändras lagen om arbetsskadeförsäkring, systemet medprövning i två led (skadlighets- och sambandsbedömning) avskaffas och enny sammanhållen prövning görs.För mer detaljerad information, se under respektive inkomstslag.264 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4KapitalinkomstAnnan livräntaAnnan livränta, helt eller delvis skattepliktigLivAnnanVariabeln omfattar annan 150helt eller delvis skattepliktig livränta. Annanlivränta anges i hundratal kronor.Den dominerande typen av livränta torde vara relaterad till trafikskadoroch trafikskadeförsäkringar. Andra typer av livränta kan exempelvis vararelaterade till sjuk- och olycksfallsförsäkringar.EfterlevandeförmånArbetsskadelivränta, efterlevandeförmånLivArbFArbetsskadelivränta, efterlevandeförmån anges i hundratal kronor.Efterlevandelivräntan är avsedd att ersätta en del av det inkomstbortfallsom uppstår vid dödsfall som är förorsakat av en arbetsskada. Den betalasut som barnlivränta, omställningslivränta, förlängd omställningslivränta, särskildefterlevandelivränta och änkelivränta. Livräntan betalas ut enligt sammavillkor som efterlevandepension och samordnas i förekommande fall medefterlevandepensionen.Barnlivränta betalas ut t.o.m. den månad barnet fyller 18 år (i vissa fallt.o.m. det år barnet fyller 20 år).För att få omställningslivränta måste den efterlevande vara under 65 år ochstadigvarande ha bott tillsammans med den avlidne när dödsfallet inträffar.Dessutom måste den efterlevande stadigvarande ha bott tillsammansmed barn under 12 år eller bott tillsammans med den avlidne underen tid av minst fem år före dödsfallet. Omställningslivräntan betalas utunder en tid av sex månader från och med månad då dödsfallet inträffade.Om den efterlevande har vårdnaden om barn under 12 år utbetalas förlängdomställningslivränta.Om den efterlevande har svårigheter att försörja sig efter omställningsperiodenkan särskild efterlevandelivränta betalas ut.Om dödsfallet orsakats av en arbetsskada som inträffat före den 1 januari1990 betalas änkelivränta ut efter särskilda regler. För kvinnor födda 1944eller tidigare gäller de särskilda reglerna även för skador efter 1989.150Annan livränta än yrkes-/arbetsskadelivränta.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 265
Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Omställningslivränta och särskild efterlevandelivränta betalas ut med upptill 45 procent av den avlidnes livränta. Livränta till barn betalas ut med40 procent 151 av den avlidnes livränta. Om det finns fler barn så ökas livräntanmed 20 procentenheter för varje barn utöver det första. Högsta sammanlagdabelopp som betalas ut motsvarar den avlidnes livränteunderlag.Efterlevandeförmån av folkpension och ATPFolkATPFam(1990–2002)Efterlevandeförmån av folkpension och ATP anges i hundratal kronor.Folkpensionsbeloppet redovisas i denna variabel enbart för dem medefterlevandeförmån av folkpension som inte har egenförmån av folkpension.ATP-beloppet redovisas enbart för dem med efterlevandepension avATP som inte har egenförmån av ATP. För de som har egenförmån (förtidsellerålderspension) redovisas efterlevandeförmånsbelopp som del avegenförmånsbelopp.Efterlevandeförmånen omfattar änkepension, barnpension (skattepliktig),omställningspension, förlängd omställningspension och särskild efterlevandepension.Omställningspension, förlängd omställningspension och särskild efterlevandepensionlämnas till efterlevande kvinna eller man som inte fyllt65 år. För att ha rätt till efterlevandepension krävs att den avlidne hade rätttill folkpension.Barn som inte har fyllt 18 år har rätt till barnpension från folkpensioneringenoch ATP om en eller båda föräldrarna avlidit. I vissa fall betalas förlängdbarnpension ut till och med juni månad det år då barnen fyller 20 år.Reglerna för barnpension är beroende av om föräldern avlidit före ellerefter årsskiftet 1989/90.För att få omställningspension måste den efterlevande vara under 65 år ochstadigvarande ha bott tillsammans med den avlidne när dödsfalletinträffar. Dessutom måste den efterlevande vid dödsfallet stadigvarande habott tillsammans med barn under 12 år eller bott tillsammans med denavlidne under en tid av minst fem år före dödsfallet. Omställningspensionenbetalas ut under sex månader 152efter dödsfallet.Om den efterlevande har vårdnaden om och stadigvarande sammanbormed barn under 12 år utbetalas förlängd omställningspension. Förlängdomställningspension betalas ut längst till och med den månad då detyngsta barnet fyller tolv år.Om den efterlevande har svårigheter att försörja sig efter omställningsperiodenkan särskild efterlevandepension betalas ut. Den särskilda efterlevandepensionenbetalas ut så länge man har svårt att försörja sig ochprövas vart tredje år.151Om änkelivränta samtidigt betalas ut är livräntan till första barnet 20 procent av denavlidnes livränta.152Till och med 1996 betalas omställningspensionen ut under tolv månader efter dödsfallet.266 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4KapitalinkomstOvan beskrivna regler kring efterlevandepension börjar gälla den 1 januari1990. Till dessa regler finns övergångsbestämmelser kopplade. Dessa gällerrätten till änkepension. De kvinnor som omfattas av övergångsbestämmelsernaär kvinnor som blivit änkor före den 1 januari 1990, kvinnor födda1929 eller tidigare, kvinnor födda mellan 1930 och 1944 och kvinnor födda1945 eller senare. Övergångsbestämmelserna ser olika ut beroende avvilken grupp av kvinnor man tillhör.Rätten till änkepension i form av folkpension upphör vid 65 års ålder ellerom man dessförinnan får ålderspension, sjukbidrag eller förtidspensionfrån folkpensioneringen. Vidare upphör rätten till änkepension från folkpensioneringenoch från ATP om man gifter om sig. Detsamma gäller omman börjar sammanbo med en man som man tidigare varit gift med ellersom man har barn tillsammans med.Från och med 2003 redovisas dessa efterlevandeförmåner under Efterlevandeförmån(SumEftPens).Folkpensionskod för efterlevandeförmånFolkFam(1990–2002)Upp till tre förekomster kan förekomma samtidigt.1 = Änkepension2 = Barnpension3 = Omställningspension4 = Förlängd omställningspension5 = Särskild efterlevandepensionATP-kod för efterlevandeförmånATPFam(1990–2002)Upp till tre förekomster kan förekomma samtidigt.1 = Änkepension2 = Barnpension3 = Omställningspension4 = Förlängd omställningspension5 = Särskild efterlevandepensionEfterlevandeförmånSumEftPens(2003–)Beloppet anges i hundratals tals kronor.Variabeln är en summering av inkomsterna Premiepension till efterlevande,Tidsbegränsad premiepension till efterlevande, Omställningspension,Garantipension till omställningspension, Förlängd omställningspension,Förlängd garantipension till omställningspension, Särskild efterlevandepension,Garantipension till särskild efterlevandepension, Änkepension,Garantipension till änkepension, Barnpension, skattepliktig del, Efter-<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 267
Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4levandestöd till barn, Premiepension till efterlevande samt Tidsbegränsadpremiepension till efterlevande.Efterlevandeförmånen ingår även i AnnInkF.Familjerelaterade inkomsterSocialbidragEnligt Socialtjänstlagen har man rätt till bistånd från kommunens socialtjänstför sin försörjning och livsföring i övrigt, om behovet inte kan tillgodosespå annat sätt. Med försörjning menas pengar för mat, hyra och andralevnadskostnader. Livsföring i övrigt omfattar allt som hör till en skäliglevnadsnivå.Rätten till bistånd omfattar alla människor som vistas i kommunen och sombehöver bistånd då behovet ej kan tillgodoses på annat sätt, till exempel avindividen själv, av någon närstående eller av något annat samhällsorgan.Som regel måste ens tillgångar realiseras innan man blir beviljadsocialbidrag.Kommunen kan även ställa villkor för utbetalande av socialbidrag (ex.arbetssökande). Man kan inte få socialbidrag om man inte efter förmågaförsöker bidra till sin egen försörjning, kan man arbeta är man skyldig tillatt söka arbete. Man är även skyldig att delta i arbetsmarknadspolitiskaåtgärder som till exempel arbetsmarknadsutbildning, arbetsrehabiliterandeåtgärder, svenskundervisning eller andra särskilda introduktionsprogramsom syftar till att underlätta att få arbete.Socialtjänsten har dessutom rätt att ställa ytterligare krav på den somantingen är under 25 år och av särskilda skäl behöver insatser för att höjasin kompetens eller är studerande på utbildning som finansieras medstudiemedel och är i behov av social-bidrag under studieuppehållet.Exempel på vanliga situationer när socialbidrag ges:• Som inkomstutfyllnad till familjer med låga inkomster.• Till arbetslösa när annat arbetslöshetsstöd inte lämnas eller är otillräckligt.• Till sjuka när sjukpenning är otillräcklig eller ej lämnas.• Till dem som är indragna i arbetskonflikt.• Till dem som är bundna av barn i hemmet och inte kan få barntillsynoch därför ej kan söka arbete.Lagen om ett särskilt stöd till flyktingar – introduktionsersättning tillflyktingar – införs 1992. När en asylsökande person blivit kommunplacerad,efter sin asyltid, kallas de flyktingar under ankomståret och under ytterligaretre år. Under denna tid skall flyktingen lära sig svenska och förberedasig för ett yrkesliv i Sverige.Ersättningen är inte inkomstprövad utan utgår med ett fast belopp till alla.Staten kompenserar kommunerna för dessa utgifter. Efter de första fyraåren betraktas flyktingen som vanlig kommuninnevånare.268 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4KapitalinkomstKommunen avgör själv om introduktionsersättning eller socialbidrag skallbetalas ut i det enskilda fallet och bestämmer också ersättningens storlek.Ett villkor för att sådan ersättning skall beviljas är att personen förbindersig att följa en introduktionsplan som fastställs av kommunen efter samråd.1997 har 70 kommuner infört introduktionsersättning till flyktingar. I databasenredovisas introduktionsersättningen tillsammans med socialbidraget.Socialbidraget innefattar summan av under året utgivet bidrag bortsett frånde utgifter som följer av socialnämndens beslut om vård- och behandlingsinsatserav typ placering i familjehem o.d. Då bidragstagaren erhållerbidrag för ”egna utgifter” i samband med vård och behandling medräknasdessa i denna variabel.Socialstyrelsen rekommenderar en norm på vad man bedömer vara en skälignivå. 1990 är den, utöver hyran, 115 procent av basbeloppet för ensamståendevuxen. Varje kommun beslutar om sin norm, vilken därmed kanvariera från kommun till kommun. Vid beräkning av en familjs berättigadebehov av socialbidrag utgör hela familjen basen. Barnens ålder avgörbeloppsstorleken med utgångspunkt från Konsumentverkets beräkningar.Uppgifterna är summerade till familjenivå och redovisas på en s.k. registerledare– en vuxen person.Socialbidrag som man fått som förskott på lön, sjukpenning, förtidspensioneller liknande, får socialnämnden återkräva, liksom det bidrag som lämnatstill den som är indragen i arbetskonflikt.1991–1995 ligger Socialstyrelsens rekommenderade norm (utöver hyran) på116 procent av basbeloppet.1996 är Socialstyrelsens rekommenderade norm (utöver hyran) 3 451 kr/månad.Den 1 januari 1998 införs en av regeringen bestämd riksnorm. Ekonomisktbistånd i form av försörjningsstöd omfattar dels ett schablonbidrag (riksnorm),dels bidrag till skäliga kostnader för vissa utgiftsposter.I schablonbidraget ingår kostnader för mat, kläder och skor, lek och fritid,förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och TVavgift.Från och med 1:a januari 2005 ingår även kostnaden för mobiltelefonoch mobiltelefonsamtal. Om särskilda skäl finns kan ett högre eller lägrebelopp utbetalas.Bidrag för skäliga kostnader omfattar kostnader för bostad, hushållsel,arbetsresor, hemförsäkring, läkarvård, akut tandvård, glasögon, medlemskapi fackförening och arbetslöshetskassa. Bidragets storlek varierar efterbehov och efter vad man i kommunen anser vara ”skäliga kostnader”.Riksnorm för ensamstående vuxen:1998: 2 884 kr/mån 2002: 3 140 kr/mån 2006: 3 420 kr/mån1999: 2 900 kr/mån 2003: 3 255 kr/mån 2007: 3 470 kr/mån2000: 3 000 kr/mån 2004: 3 370 kr/mån 2008: 3 550 kr/mån2001: 3 000 kr/mån 2005: 3 360 kr/mån 2009: 3 680 kr/månMan kan även erhålla annat ekonomiskt stöd utöver försörjningsstödet. Detkan till exempel handla om bidrag till resor, tandvård som inte är akut,psykoterapi eller annan behandlig<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 269
Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:41990 lämnar Burlövs och Arvika kommun inga uppgifter om utbetaldasocialbidrag.1993 saknas uppgifter om socialbidrag för Täby kommun. För Stenungsundskommun saknas socialbidrag för delar av året.1994 består bortfallet av sju kommuner; Täby, Högsby, Stenungsund,Alingsås, Lilla Edet, Mariestad och Hudiksvall.1995 lämnas inga uppgifter avseende socialbidrag från Trosa, Härryda ochÖrnsköldsvik.1996 saknas uppgifter om socialbidrag för Hultsfred och Härnösand.1997 saknas uppgifter om socialbidrag för Gävle och Sotenäs.1998 saknas uppgifter om socialbidrag för Lessebo, Höör och Varberg.1999 saknas uppgifter om socialbidrag för Jokkmokk, Kiruna och Överkalix.2000 saknas uppgifter om socialbidrag för Åstorp (del av året) och Härjedalen.2001 saknas uppgifter om socialbidrag för del av året för Östra Göinge ochSödertälje.2002 saknas uppgifter om socialbidrag för del av året för Skövde kommun.2004 saknas uppgifter om socialbidrag för Ludvika (del av året), Munkforsoch Norberg.2007 saknas uppgifter om socialbidrag för Håbo (del av året). För Hälleforssaknas uppgifter om introduktionsersättning.2008 förekommer partiellt bortfall i Hällefors, Härnösand, Linköping, Mark,Trollhättan, Östra Göinge och Sotenäs.2009 saknas uppgifter om socialbidrag för Tommelilla.Antalet mottagna flyktingar i kommunerna varierar mycket mellan olika årvilket påverkar jämförbarheten på kommunnivå.Socialbidrag (familj)SocBidrFamVariabeln är summerad till familjenivå. Det familjebegrepp 153som häranvänds skiljer sig från det faktiska socialbidragshushållet. Största skillnadenavser sammanboende utan gemensamma barn. Familjens socialbidraganges i hundratal kronor.Enligt Socialstyrelsens socialbidragsstatistik för 2003 var 63 procent av154bidragshushållen ensamstående utan barn 155 , 19 procent var ensamståendemed barn, 12 procent var gifta/sambo med barn och 6 procent var gifta/sambo utan barn.153För information om familjebegreppet se objektet Familj sid. 50.154Avser den hushållssammansättning som gällde vid senaste bidragstillfälle under året.155Avser här barn under arton år.270 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4KapitalinkomstSocialbidrag (individualiserat från familj)SocBidrPersF(1990–2004)Det individualiserade socialbidraget fås genom att summan av familjens(enligt RTB:s familjebegrepp 2 ) socialbidrag multipliceras med individensegna och divideras med familjens totala konsumtionsvikt 156. Socialbidragetanges i hundratal kronor.Exempel. En familj 1993, bestående av en vuxen, ett barn 0–3 år och ett barn4–10 år.Familjens totala konsumtionsvikt = 1,16 (vuxen) + 0,56 (barn 0–3 år) + 0,66(barn 4–10 år) =2,38Familjens socialbidrag = 50 000 krIndividens (den vuxnes) socialbidrag = 50 000 * 1,16 / 2,38 = 24 370 krDå socialbidraget betalas ut till familjen och är relaterat till ”den försörjningstyngd– det konsumtionsutrymme” som familjen representerar, är detrelevant att låta socialbidraget omräknas med hjälp av konsumtionsvikten.Statistiken försvagas av att RTB-familjen i vissa fall skiljer sig från detfaktiska socialbidragshushållet.I övrigt se under Socialbidrag.Socialbidrag (individualiserat från familj 2004års vikt)SocBidrPersF04(2004–)Från och med 2004 finns nya konsumtionsvikter, se sid 46. Som tidigare såfås det individualiserade socialbidraget genom att summan av familjens(enligt RTB:s familjebegrepp) socialbidrag multipliceras med individensegna och divideras med familjens totala konsumtionsvikt 149 . Socialbidragetanges i hundratal kronor.Exempel. En familj 2004, bestående av en vuxen, ett barn 0–3 år och ett barn4–10 år.Familjens totala konsumtionsvikt = 1,00 (vuxen) + 0,42 (barn 0–3 år) + 0,52(barn 4–10 år) =1,94Familjens socialbidrag = 50 000 krIndividens (den vuxnes) socialbidrag = 50 000 * 1,00 / 1,94 = 25 780 krDå socialbidraget betalas ut till familjen och är relaterat till ”den försörjningstyngd– det konsumtionsutrymme” som familjen representerar, är detrelevant att låta socialbidraget omräknas med hjälp av konsumtionsvikten.Statistiken försvagas av att RTB-familjen i vissa fall skiljer sig från detfaktiska socialbidragshushållet.I övrigt se under Socialbidrag.156Konsumtionsvikt: Av socialstyrelsen beräknat konsumtionsutrymme för varje familjemedlem.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 271
Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Förekomst av socialbidrag (familjemedlem)SocBidrTypFMarkering för om individ tillhört familj som under aktuellt år erhållitsocialbidrag. Observera att denna variabel bygger på ett hushållsrelateratbidrag och att kvaliteten i uppgiften är avhängig i vilken utsträckning RTBfamiljenstämmer med det faktiska socialbidragshushållet.BostadsbidragBostadsbidraget betalas ut till barnfamiljer och till ungdomar mellan 18–28år. Under perioden 1991 till 1995 kunde även övriga familjer eller ensamståendeutan barn få bostadsbidrag. Bostadsbidraget till barnfamiljer gällersåväl gifta som sammanboende med gemensamt barn och ensamståendemed barn. Bostadsbidraget är skattefritt.Bostadsbidraget till barnfamiljerBostadsbidraget till barnfamiljer består av två delar. Den ena delen är ettsärskilt bidrag för hemmavarande barn och varierar med antalet barn i familjen(antal barn under 18 år eller som fortfarande har studiebidrag eller förlängtbarnbidrag) 157. Den andra delen är ett bidrag för bostadskostnader. Den somhar barn boende hemma har rätt till bostadsbidragets båda delar medanden som tidvis har barn som bor hemma har rätt till bidrag för bostadskostnaden.Vid gemensam vårdnad får den förälder hos vilken barnet ärfolkbokfört det särskilda bidraget för hemmavarande barn.Hur stort bostadsbidraget blir beror främst på inkomstens storlek, boendekostnad,bostadsyta och hur stor familj man har. Rätten till bostadsbidrag158bedöms utifrån den bidragsgrundande inkomsten . Förmögenhet kanockså påverka bostadsbidraget.För att få bostadsbidrag till boendekostnaderna krävs vidare att man bor iegen bostad och att man är folkbokförd där. För det särskilda bidraget förbarn finns inget krav på egen bostad. Bostadsbidraget räknas inte alltid påhela bostadsytan. Den bidragsgrundande bostadsytan beror på antaletbarn. För barnfamiljer finns dessutom garantinivåer för bostadskostnaden.Hushållen får räkna med bostadskostnader upp till garantinivån dockhögst den faktiska kostnaden.Bostadsbidrag till ungdomar och övriga hushåll utan barnBostadsbidraget till ungdomar mellan 18–28 år kan fås av den ungdom sombor i egen bostad, vars boendekostnad överstiger ett visst belopp och varsinkomster är låga.1997 införs ett nytt inkomstprövningssystem som innebär att det slutligabostadsbidraget fastställs först efter slutlig inkomsttaxering. Har man fåttett för lågt preliminärt bidrag får man en tilläggsutbetalning och har manfått ett för högt preliminärt bidrag blir man återbetalningsskyldig.157Det särskilda bidraget till hushåll med mer än tre barn slopas från och med 1998 i ochmed att flerbarnstillägget (i barnbidraget) återinförs.158Bidragsgrundande inkomst är summan av inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhetoch inkomst av kapital. Vissa tillägg görs till den bidragsgrundande inkomsten, somexempelvis 80 procent av bidragsdelen av studiemedel.272 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4KapitalinkomstYtterligare regelförändringar är bl.a. att reavinst och del av förmögenhetöver 100 000 kronor nu ingår i den bidragsgrundande inkomsten och att enindividuell inkomstgräns införs även för sammanboende.På grund av de regelförändringar som genomfördes 1997 sjönk antalet hushåll medbostadsbidrag kraftigt detta år. Månadsgenomsnitt (antal hushåll med bostadsbidrag)var enligt RFV 458 700 hushåll 1996 för att 1997 ha sjunkit till 352 300hushåll.Bostadsbidrag (familj)BostBidrFamVariabeln är summerad till familjenivå och omfattar såväl bostadsbidrag tillbarnfamiljer, bostadsbidrag till ungdomar som bostadsbidrag till övriga familjeroch ensamstående utan barn (1991–1995). Familjens bostadsbidrag anges ihundratal kronor.Det familjebegrepp 159 som här används skiljer sig från det faktiska hushållet.Största skillnaden avser sammanboende utan gemensamma barn.Bostadsbidrag (individualiserat från familj)BostBidrPersF(1990–2004)Det individualiserade bostadsbidraget fås genom att summan av familjens(enligt RTB:s familjebegrepp) bostadsbidrag multipliceras med individensegna och divideras med familjens totala konsumtionsvikt 160. Bostadsbidragetanges i hundratal kronor.Exempel. En familj 1993, bestående av en vuxen, ett barn 0–3 år och ett barn4–10 år.Familjens totala konsumtionsvikt = 1,16 (vuxen) + 0,56 (barn 0–3 år) + 0,66(barn 4–10 år) =2,38Familjens bostadsbidrag = 20 000 krIndividens (den vuxnes) bostadsbidrag = 20 000 * 1,16 / 2,38 = 9 748 krStatistiken försvagas av att RTB-familjen i vissa fall skiljer sig från detfaktiska hushållet.I övrigt se under Bostadsbidrag.Bostadsbidrag (individualiserat från familj2004 års vikt) BostBidrPersF04(2004–)Från och med 2004 finns nya konsumtionsvikter, se sid 46. Som tidigare fåsdet individualiserade bostadsbidraget genom att summan av familjens(enligt RTB:s familjebegrepp) bostadsbidrag multipliceras med individens159För information om familjebegreppet se objektet Familj sid. 50.160Konsumtionsvikt: Av socialstyrelsen beräknat konsumtionsutrymme för varje familjemedlem.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 273
Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4egna och divideras med familjens totala konsumtionsvikt. Bostadsbidragetanges i hundratal kronor.Exempel. En familj 2004, bestående av en vuxen, ett barn 0–3 år och ett barn4–10 år.Familjens totala konsumtionsvikt = 1,00 (vuxen) + 0,42 (barn 0–3 år) + 0,52(barn 4–10 år) =1,94Familjens bostadsbidrag = 20 000 krIndividens (den vuxnes) bostadsbidrag = 20 000 * 1,00 / 1,94 = 10 310 krStatistiken försvagas av att RTB-familjen i vissa fall skiljer sig från detfaktiska hushållet.I övrigt se under Bostadsbidrag.Bostadstillägg1990 ingår i bostadstilläggsvariablerna 161beloppet för Kommunalt bostadstillägg(KBT). 1991–1994 summeras beloppen för Kommunalt bostadstillägg(KBT) och Särskilt kommunalt bostadstillägg (SKBT). 1995–1998 summerasbeloppen för Bostadstillägg till pensionärer (BTP), Särskilt bostadstillägg tillpensionärer (SBTP) och Kommunalt kompletteringsbelopp (KKB).Kommunalt bostadstillägg (KBT), 1990–1994Fram till och med 1994 är det den egna kommunen som bestämmer högstamöjliga KBT och tilläggets storlek varierar mellan kommunerna. Beräkningenav hur inkomsten påverkar KBT sker däremot enligt samma regleröver hela landet. Från den1 mars 1993 måste alla kommuner lämna KBT med minst 85 procent avbostadskostnaden mellan 150 och 3 000 kr/mån.Folkpensionär som har ålderspension (ej förtida uttag), förtidspension,änkepension eller hustrutillägg kan få KBT. Bostadstillägget är inkomstprövatmen skattefritt.Särskilt kommunalt bostadstillägg (SKBT), 1991–1994Särskilt kommunalt bostadstillägg kan lämnas till den som har kommunaltbostadstillägg. SKBT är inkomstprövat och lämnas till den som uppfyllerkraven utan att ansökan behöver göras. En hög bostadskostnad och en lågpension är en förutsättning för att få tillägget.Bostadstillägg (BTP), 1995–Från och med 1995 är det staten som svarar för bostadstillägg till pensionäreroch reglerna är därför från och med 1995 lika över hela landet.161Bostadstilläggsvariablerna i LOUISE är Bostadstillägg (hushåll) 1990–1997, Bostadstillägg(individualiserat från hushåll) 1991–1997, Bostadstillägg (familj) samt Bostadstillägg(individualiserat från familj).274 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4KapitalinkomstFörsäkringskassan räknar ut om man har rätt till BTP. Mot bakgrund avbostadskostnaderna fastställer kassan först vad som är högsta möjliga BTP.Därifrån dras en viss del 162 av inkomsten 163 . Vad som då blir över är det BTPsom betalas ut. Enligt reglerna för BTP lämnas BTP med 93 procent 164avbostadskostnaden upp till 5 000 kronor per månad. Detta gäller föreinkomstprövningen.BTP kan lämnas till den som har ålderspension, förtidspension, sjukbidrag,efterlevandepension eller pension från annat EU/EES-land. BTP betalas uttillsammans med pensionen och är skattefri.Kommunalt kompletteringsbelopp (KKB), 1995–Kommunerna kan fram till och med år 2002 lämna ett kompletterandebelopp till BTP om de så önskar. Det kompletterande beloppet kan innebäraatt över 93 procent av bostadskostnaderna täcks och/eller att även delav bostadskostnad över 5 000 kronor per månad ersätts 165.Särskilt bostadstillägg till pensionärer (SBTP), 1995–Den som har BTP kan också få så kallat särskilt bostadstillägg till pensionärer.Det särskilda bostadstillägget för pensionärer är inkomstprövat ochlämnas utan ansökan om man uppfyller kraven. Exempel på sådana förutsättningarär höga bostadskostnader och låg pension.Som inkomst vid inkomstprövning för SBTP räknas folkpension, pensionstillskotteller så stor del av ATP som motsvarar pensionstillskottet. Sominkomst räknas också den BTP man får och hälften av den årsinkomst somförsäkringskassan har fastställt vid inkomstprövningen för BTP. Från dessainkomster dras bostadskostnaden. Det belopp som blir kvar ska uppgå tillett fastställt minimibelopp. Om inkomsten efter avdrag för bostadskostnadenär lägre, betalas mellanskillnaden ut som SBTP.Som bostadskostnad räknas den faktiska bostadskostnad som man har.Den begränsas till ett belopp som anses vara skäligt. SBTP är skattefritt.16235 procent av den inkomst som minskar BTP. Om den inkomsten är högre än ett och etthalvt basbelopp så minskas BTP med 40 procent av den delen av inkomsten.163Alla tjänstepensioner, delpension, yrkes- och arbetsskadelivränta, privat pension, utländskpension samt del av ATP som överstiger pensionstillskottet räknas som inkomst. Särskildaregler gäller om man har tre fjärdedels, halv och en fjärdedels förtidspension eller sjukbidrag.Arbetsinkomst, efter avdrag för bland annat arbetsresor, räknas som inkomst om man harannan pension än ålderspension. För ålderspensionärer tas inte arbetsinkomsten med sominkomst. Sjukpenning, arbetslöshetsersättning liksom inkomster från t ex <strong>AM</strong>F räknas ocksåmed i inkomsten. Därutöver räknas viss andel av tillgångar i vissa fall som inkomst.Folkpension, pensionstillskott eller motsvarande del av ATP, barnbidrag m.m. räknas intemed som inkomst och minskar inte BTP.För makar räknas den sammanlagda inkomsten även om bara den ena har folkpension.1641995, 1996 och 1998 lämnades BTP med 85 procent av bostadskostnaden mellan 100 kronoroch 4 000 kronor, 1997 med 83 procent och 1999–2000 med 90 procent av bostadskostnaden.2001 lämnas BTP med 90 procent av bostadskostnaden upp till 4 500 kr/mån.2002–31/6 2005 lämnas BTP med 91 procent av bostadskostnaden upp till 4 500 kr. Från ochmed 1/7 2006 lämnas BTP med 93 procent av bostadskosnaden upp till 5 000 kronor förpersoner som fyllt 65 år.165Eller motsvarande ersättningsnivå/takbelopp för åren innan 2006.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 275
Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Bostadstillägg (familj)BostTillFamVariabeln är summerad till familjenivå och omfattar såväl KBT (1990–1994),SKBT (1991–1994), BTP (1995–1998), SBTP (1995–1998) som KKB (1995–1998).Familjens bostadstillägg anges i basbelopp.För innehållet i denna variabel se under Bostadstillägg (hushåll), inkomstkomponenternaär desamma, men de summeras nu till objektet familj.Det familjebegrepp 166 som här används skiljer sig från det faktiska hushållet.Största skillnaden avser sammanboende utan gemensamma barn.Bostadstillägg (individualiserat från familj)BostTillPersF(1990–2004)Det individualiserade bostadstillägget fås genom att summan av familjens(enligt RTB:s familjebegrepp) bostadstillägg multipliceras med individensegna och divideras med familjens totala konsumtionsvikt. Bostadstilläggetanges i hundratal kr.Exempel. En familj 1993, bestående av en vuxen, ett barn 0–3 år och ett barn4–10 år.Familjens totala konsumtionsvikt = 1,16 (vuxen) + 0,56 (barn 0–3 år) + 0,66(barn 4–10 år) =2,38Familjens bostadstillägg = 20 000 krIndividens (den vuxnes) bostadstillägg = 20 000 * 1,16 / 2,38 = 9 748 krStatistiken försvagas av att RTB-familjen i vissa fall skiljer sig från detfaktiska hushållet.I övrigt se under Bostadstillägg.Bostadstillägg (individualiserat från familj2004 års vikter) BostTillPersF04(2004–)Från 2004 finns nya konsumtionsvikter, se sid 46. Som tidigare fås det individualiseradebostadstillägget genom att summan av familjens (enligtRTB:s familjebegrepp 159 ) bostadstillägg multipliceras med individens egnaoch divideras med familjens totala konsumtionsvikt. Bostadstillägget angesi hundratal kr.Exempel. En familj 2004, bestående av en vuxen, ett barn 0–3 år och ett barn4–10 år.Familjens totala konsumtionsvikt = 1,00 (vuxen) + 0,42 (barn 0–3 år) + 0,52 (barn4–10 år) =1,94166För information om familjebegreppet se objektet Familj sid. 50.276 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4KapitalinkomstFamiljens bostadstillägg = 20 000 krIndividens (den vuxnes) bostadstillägg = 20 000 * 1,00 / 1,94 = 10 310 krStatistiken försvagas av att RTB-familjen i vissa fall skiljer sig från detfaktiska hushållet.I övrigt se under Bostadstillägg.Övriga inkomster/ersättningarHandikappersättningHKapErsHandikappersättning kan utges från och med juli månad det år den försäkradefyller 19 år 167. Handikappersättning ges till den som blivit handikappadinnan hon eller han fyllt 65 år. Handikappersättningen är skattefrioch anges i hundratal kronor.168Handikappersättning är en självständig förmån . Handikappersättningges om funktionsförmågan är nedsatt och om handikappet väntas blibestående under längre tid. Något av nedanstående krav måste vara tillgodosedda:• Att man på grund av handikappet behöver tidskrävande hjälp med sindagliga livsföring.• Att man på grund av handikappet behöver fortlöpande hjälp för attkunna förvärvsarbeta eller studera.• Att man har relativt stora merutgifter på grund av handikappet.• Att man är blind, döv eller gravt hörselskadad.Handikappersättning kan beviljas tills vidare eller begränsas till viss tid.Behovet av handikappersättning omprövas i samband med beslut omsjukersättning eller aktivitetsersättning och då ålderspension beviljas.Ersättningen som betalas ut motsvarar 69, 53 eller 36 procent 169av prisbasbeloppet.Storleken på ersättningen beror på hjälpbehovets omfattning ochmerkostnadernas storlek.Underhållsstöd/BidragsförskottBidrForSedan den 1 februari 1997 tillämpas ett nytt stödsystem för de barn varsföräldrar inte bor tillsammans. Systemet benämns underhållsstöd ochersätter tidigare bidragsförskott och särskilt bidrag till vissa adoptivbarn.Underhållsstödet uppgår maximalt till 1 273 kronor per månad och barnoch anges i hundratal kronor.167Innan 2003 kunde person som fyllt 16 år erhålla handikappersättning.168Innan 2002 var handikappersättningen dels en tilläggsförmån till folkpensionen, dels ensjälvständig förmån. I vissa fall kan ersättningen, enligt övergångsregler, även fortsättningsvisutges som en tilläggsförmån till pension.169Från och med 1991. 1990 motsvarade ersättningen 65, 50 eller 34 procent av basbeloppet.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 277
Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Föräldrarna är underhållsskyldiga gentemot sina barn och den föräldersom ej bor tillsammans med sitt barn skall fullgöra sin underhållsskyldighetgenom att betala ett underhållsbidrag.Storleken på underhållsbidraget räknas ut med hänsyn till barnets behovoch föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Om den underhållsskyldigeföräldern inte betalar något underhåll eller betalar ett lägre belopp ändet som försäkringskassan beräknat, kan underhållsstöd beviljas. Underhållsstödbeviljas även när faderskapet inte är fastställt, när den enaföräldern är avliden och barnet ej får barnpension 170samt när barnet äradopterat av endast en förälder. När det fastställda underhållsbidraget ärlägre än 1 273 kronor i månaden betalas mellanskillnaden ut som ettutfyllnadsbidrag.För barn som fyllt 18 år kan förlängt underhållsstöd betalas ut om barnetfortfarande går i grund- eller gymnasieskola. Det förlängda underhållsstödetbetalas ut till barnet.Fram till och med 1994 var bidragsförskottet 40 procent av basbeloppet.1995–2006 ligger underhållsstödet/bidragsförskottet kvar på sammabelopp som för 1994 (1 173 kronor).2007 höjs underhållsstödet till 1 273 kronor.Summa annan inkomst (familjerelaterad)AnnInkF(1990–2004)Variabeln summerar för aktuellt år de inkomster/ersättningar somredovisats ovan under Annan inkomst 171:FolkAld (1990–2002), ATPAld, SPenTill (1991–), InkPens (2003–), TillPens(2003–), PremPens (2003–), GarPens (2003–), FolkATPFam (1990–2002),SumEftpens (2003–),ITP, KTjP, STjP, SBTjP (1994–), KUPens (1991–), STP,OvrTjP (1994–), FolkHust (1990–2002), PrivPens (1991–), LivYrke, LivArb,LivAnnan, LivArbF, HKapErs, BidrFor, SocBidrPersF, BostBidrPersF samtBostTillPersF .Summa annan inkomst anges i hundratal kronor.För 1990 kan variabeln ”Tjänstepension enligt ett individuellt tecknattjänstepensionsavtal mellan arbetsgivare och arbetstagare” inte redovisaspå grund av att den ej går att specificera i det källmaterial databasen hartillgång till.För 1990 kan utbetalning från privat pensionsförsäkring inte redovisas dådenna uppgift inte finns specificerad i det källmaterial databasen hartillgång till.För åren 1990–1993 kan ”Övrig tjänste- och tilläggspension” inte skapas.170Från och med 2003 kan barn, som tidigare inte kunde få barnpension, ha rätt till efterlevandestöd.Möjligheten att få underhållsstöd upphör samtidigt för dessa barn.171Annan inkomst: Andra inkomster än Inkomst av förvärvskälla, Arbetstidsrelaterad socialinkomst och Kapitalinkomst. För de familjerelaterade inkomsterna används det individualiseradebeloppet.278 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4KapitalinkomstFör övriga skillnader från och med år 1990 som kan påverka utfallet samt för merdetaljerad information, se under respektive inkomstslag.”Annan inkomst” omfattar inkomster som ej står i relation till grad av aktivtarbetslivsdeltagande. Individer med dessa inkomster kan samtidigt mycket väl varaheltidsarbetande. Inkomsten bidrar dock med en förklaring till hur individer får sinförsörjning.I och med att beräkningarna av konsumtionsvikt förändras mellan 2004 och2005 ersätts variabeln AnnInkF med variabeln AnnInkF04 från och med år2005. Konsumtionsvikten påverkar de variabler där denna vikt används föratt individualisera ersättningar som ursprungligen går till familjen(Socialbidrag (SocBidrPersF), Bostadsbidrag (BostBidrPersF) samtBostadstillägg (BostTillPersF)).Summa annan inkomst (familjerelaterad)AnnInkF04(2005–)Variabeln summerar för aktuellt år de inkomster/ersättningar som redovisatsovan under Annan inkomst 172:SPenTill, InkPens, TillPens, PremPens, GarPens, SumEftpens,ITP, KTjP, STjP,SBTjP, KUPens, STP, OvrTjP, PrivPens, LivYrke, LivArb, LivAnnan, LivArbF,HKapErs, BidrFor, SocBidrPersF04, BostBidrPersF04 samt BostTillPersF04 .Summa annan inkomst anges i hundratal kronor.I och med att beräkningarna av konsumtionsvikt förändras mellan 2004 och2005 ersätts variabeln AnnInkF med variabeln AnnInkF04 från och med år2005. Konsumtionsvikten påverkar de variabler där denna vikt används föratt individualisera ersättningar som ursprungligen går till familjen(Socialbidrag (SocBidrPersF04), Bostadsbidrag (BostBidrPersF04) samtBostadstillägg (BostTillPersF04)).”Annan inkomst” omfattar inkomster som ej står i relation till grad av aktivtarbetslivsdeltagande. Individer med dessa inkomster kan samtidigt mycket väl varaheltidsarbetande. Inkomsten bidrar dock med en förklaring till hur individer får sinförsörjning.Summa folkpensionFolkBel(1990–2002)Under året utbetalt folkpensionsbelopp i form av Förtidspension/Sjukbidrag/Ålderspension/Hustrutillägg/Efterlevandeförmån.Summa folkpensionanges i hundratal kronor.Utgår i och med att det reformerade pensionssystemet fullt ut träder i kraft.För ytterligare information se under respektive variabel.172Annan inkomst: Andra inkomster än Inkomst av förvärvskälla, Arbetstidsrelaterad socialinkomst och Kapitalinkomst. För de familjerelaterade inkomsterna används det individualiseradebeloppet.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 279
Kapitalinkomst Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Summa ATPATPBel(1990–2002)Under året utbetalt ATP-belopp i form av Förtidspension/Sjukbidrag/Ålderspension/ Efterlevandeförmån. Summa ATP anges i hundratalkronor.Utgår i och med att det reformerade pensionssystemet fullt ut träder i kraft.För ytterligare information se under respektive variabel.280 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Disponibel inkomstDisponibel inkomstDisponibel inkomst (individualiserad från familj)DispInkPersF(1990–2004)Den individualiserade disponibla inkomsten fås genom att summan avsamtliga i familjen 173 ingående medlemmars disponibla inkomst multiplicerasmed individens konsumtionsvikt 174och divideras med familjens totalakonsumtionsvikt. Beloppet anges i hundratal kronor. I förekommande fallhar negativa värden för Disponibel inkomst (individualiserad från familj)ersatts med värdet noll.Exempel. En familj 1993, bestående av två vuxna, ett barn 0–3 år och ett barn4–10 år. Familjens totala konsumtionsvikt = 1,92 (två vuxna) + 0,56(barn 0–3 år) + 0,66 (barn 4–10 år) =3,14Familjens disponibla inkomst = 300 000 krIndividens (vuxen) disponibla inkomst = 300 000 * 0,96 / 3,14 = 91 720 krFör information om de inkomstkomponenter som ingår i denna variabel seunder Disponibel inkomst.Delkomponenterna är definierade och namnsatta av Inkomst- och Förmögenhetsstatistikenoch kan till vissa delar skilja sig från hur de ärdefinierade och namnsatta i den övriga LISA-dokumentationen.Disponibel inkomst (individualiserad från familj,2004 års vikter och enl. 2004 års definition) DispInkPersF04(2004–)Från 2004 finns nya konsumtionsvikter, se sid 46. Som tidigare fås denindividualiserade disponibla inkomsten genom att summan av samtliga ifamiljen ingående medlemmars disponibla inkomst multipliceras medindividens konsumtionsvikt och divideras med familjens totala konsumtionsvikt.Beloppet anges i hundratal kronor. I förekommande fall harnegativa värden för Disponibel inkomst (individualiserad från familj)ersatts med värdet noll.Exempel. En familj 2004, bestående av en vuxen, ett barn 0–3 år och ett barn4–10 år.Familjens totala konsumtionsvikt = 1,00 (vuxen) + 0,42 (barn 0–3 år) + 0,52(barn 4–10 år) =1,94173För information om familjebegreppet se objektet Familj sid. 50.174Konsumtionsvikt: Av socialstyrelsen beräknat konsumtionsutrymme för varjehushållsmedlem.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 281
Disponibel inkomst Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Familjens disponbla inkomst = 200 000 krIndividens (den vuxnes) disponibla inkomst = 200 000 * 1,00 / 1,94 = 100 310 krStatistiken försvagas av att RTB-familjen i vissa fall skiljer sig från detfaktiska hushållet.I övrigt se under Disponibel Inkomst.För eventuella förändringar som skett i den disponibla inkomstens delkomponenterhänvisas till inkomststatistikens dokumentation. Det är dockvärt att påminna om den skattereform som trädde i kraft 1991 och deeffekter denna fått på den disponibla inkomsten.Disponibel inkomst (individens delkomponent)DispInk(1990–2004)Individens delkomponent till hushållets/familjens disponibla inkomst.Anges i hundratal kronor. Negativa värden kan förekomma.1990 anger variabeln summan av:Sammanräknad inkomst plus sjöinkomst- Inkomst av annan fastighet om:1) underlag för fastighetsskatt för småhus, men inte hyreshus finns2) även om underlag för hyreshus finns tas inkomsten med ominkomsten av annan fastighet understiger 10 000 kr+ Extra avdrag under inkomst av kapital+ Deklarerade resekostnadsavdrag+ Avdrag för fördyrade levnadskostnader och resor i tjänsten till den delde överstiger erhållen ersättning+ Övriga deklarerade kostnadsavdrag- Slutlig skatt (exkl. egenavgifter, löneavgift, skogsvårdsavgift och avdragsgill,fastighetsskatt) och sjömansskatt+ Skattefri livränta+ AGS-ersättning+ Bostadsbidrag och kommunalt bostadstillägg+ Handikappersättning+ Studiebidrag+ Återbetalningspliktiga studielån- Återbetalt belopp studielån under året+ Skattefri sjukpenning+ Skattefri frivillig pension+ Dagersättning för värnpliktiga+ Utryckningsbidrag för värnpliktiga+ Bidragsförskott, erhållet belopp- Bidragsförskott, utgivet belopp+ Allmänt och förlängt barnbidrag+ Flerbarnstillägg+ Socialbidrag282 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Disponibel inkomst1991 anger variabeln summan av:+ Kontant bruttolön, semesterersättning, provision m.m.+ Andra skattepliktiga förmåner än kontant lön+ Ersättning från försäkringskassa som utgör inkomst av anställning+ Ersättning från arbetslöshetskassa vid arbetslöshet+ Utbildningsbidrag för doktorander+ Ersättning från vuxenutbildningsnämnd+ Kontant arbetsmarknadsstöd+ Delpension+ Vårdbidrag+ Arbetsskadelivränta+ Ersättning som utgör inkomst av anställning, AGS, TFA+ Ersättning från försäkringskassa, annat förvärvsarbete+ Erhållen kostnadsersättning- Kostnadsavdrag+ Allmän pension eller tjänstepension+ Privat pensionsförsäkring och livränta+ Andra skattepliktiga ersättningar som inte är pensionsgrundande+ Periodiskt understöd+ Inkomst som grundar egenavgifter/särskild löneskatt+ Vissa ersättningar och förmåner från fåmansföretag(= Inkomst av tjänst)+ Inkomst av aktiv näringsverksamhet+ Inkomst av passiv näringsverksamhet(= Inkomst av näringsverksamhet)(= Sammanräknad förvärvsinkomst)+ Sjöinkomst+ Inkomst av kapital- Slutlig skatt (exkl. egenavgifter, allmän löneavgift för egenföretagare,särskild löneskatt på förvärvsinkomster, avkastningsskatt, skogsvårdsavgift,särskild löneskatt på pensionsutfästelse och egen pensionsförsäkring,inbetald utgående moms och avdragsgill fastighetsskatt)- Sjömansskatt+ Skattefri del av barnpension+ Skattefri del av livränta+ Handikappersättning+ Särskilt pensionstillägg+ Kommunalt bostadstillägg (KBT)+ Särskilt kommunalt bostadstillägg (SKBT)+ Bostadsbidrag för barnfamiljer+ Bostadsbidrag för ungdomar och övriga+ Studiebidrag+ Återbetalningspliktiga studielån<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 283
Disponibel inkomst Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4- Återbetalt belopp studielån under året+ Skattefri sjukpenning+ Skattefri frivillig pension+ Dagersättning för värnpliktiga+ Utryckningsbidrag för värnpliktiga+ Bidragsförskott, erhållet belopp- Underhållsbidrag utgivet belopp+ Allmänt och förlängt barnbidrag+ Flerbarnstillägg+ Socialbidrag= Disponibel inkomst för individen1992 tillkommer:Ensamförälderbidrag1993 sker inga förändringar.1994 anger variabeln summan av:+ Kontant bruttolön, semesterersättning, provision m.m.+ Andra skattepliktiga förmåner än kontant lön+ Ersättning från försäkringskassa som utgör inkomst av anställning+ Ersättning från arbetslöshetskassa vid arbetslöshet+ Ersättning från arbetslöshetskassa vid arbetslivsutveckling/arbetsmarknadsåtgärd+ Utbildningsbidrag för doktorander+ Vuxenstudiestöd+ Dagpenning vid frivillig krigsförbandsövning eller särskild övning+ Kontant arbetsmarknadsstöd+ Delpension+ Vårdbidrag+ Arbetsskadelivränta+ Ersättning som utgör inkomst av anställning, AGS, TFA+ Ersättning från försäkringskassa, annat förvärvsarbete+ Vårdnadsbidrag+ Erhållen kostnadsersättning- Kostnadsavdrag+ Allmän pension eller tjänstepension+ Privat pensionsförsäkring och livränta+ Andra skattepliktiga ersättningar som inte är pensionsgrundande,hobby+ Periodiskt understöd+ Inkomst som grundar egenavgifter/särskild löneskatt+ Vissa ersättningar och förmåner från fåmansföretag(= Inkomst av tjänst)284 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Disponibel inkomst+ Inkomst av aktiv näringsverksamhet+ Inkomst av passiv näringsverksamhet(= Inkomst av näringsverksamhet)(= Sammanräknad förvärvsinkomst)+ Sjöinkomst+ Inkomstränta och utdelning minus räntebidrag+ Inkomst vid uthyrning av privatbostad+ Positiv räntefördelning+ Realisationsvinst (minus ev. realisationsförlust, när realisationsförlustöverstiger realisationsvinst redovisas noll)- Slutlig skatt (exkl. egenavgifter, allmän löneavgift för egenföretagare,särskild löneskatt på förvärvsinkomster, avkastningsskatt, skogsvårdsavgift,särskild löneskatt på egna och anställdas pensionskostnader,inbetald utgående moms, och avdragsgill fastighetsskatt)- Sjömansskatt+ Skattefri del av barnpension+ Skattefri del av livränta+ Handikappersättning+ Särskilt pensionstillägg+ Kommunalt bostadstillägg (KBT)+ Särskilt kommunalt bostadstillägg (SKBT)+ Bostadsbidrag för barnfamiljer samt makar och ensamstående utan barn+ Studiebidrag+ Återbetalningspliktiga studielån- Återbetalt belopp studielån under året+ Lån i samband med utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning+ Skattefri sjukpenning+ Skattefri frivillig pension+ Dagersättning för värnpliktiga+ Utryckningsbidrag för värnpliktiga+ Bostadsbidrag för värnpliktiga+ Familjepenning för värnpliktiga+ Bidragsförskott, erhållet belopp- Underhållsbidrag, utgivet belopp+ Allmänt och förlängt barnbidrag+ Flerbarnstillägg+ Socialbidrag och introduktionsersättning för flyktingar+ Ensamförälderbidrag= Disponibel inkomst för individen<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 285
Disponibel inkomst Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:41995 utgår:Vårdnadsbidrag och Ensamförälderbidrag1996–1997 sker inga förändringar.1998 tillkommer: Generationsväxlingsersättningutgår: Handikappersättning.1999 utgår: Kontant arbetsmarknadsstöd.2000–2001 sker inga förändringar.2002 tillkommer: Rehabiliteringspenning som utgör inkomst av anställningoch aktivitetsstöd till deltagare i arbetsmarknadspolitiska program, Pensionsgrundandebidrag från Sveriges författarfond och från Konstnärsnämndenoch Teckenspråks undervisning för föräldrarutgår: Korttidsstudiestöd, skattepliktig utgår2003 tillkommer: Äldreförsörjningsstöd och rekryteringsbidragutgår: Kompletterande belopp till bostadstillägg2004 gjordes en uppdelning på ekonomisk bistånd och introduktion förflyktingar. Beloppsvärdet är delat där det finns medsökande och sökande.För barnbidraget har en uppdelning gjorts utifrån RTB:s familjbegrepp.Dessa uppdelade värden ingår från och med 2004 i den disponiblainkomstenDelkomponenterna ovan är definierade och namnsatta av Inkomst- ochFörmögenhetsstatistiken och kan till vissa delar skilja sig från hur de ärdefinierade och namnsatta i den övriga LISA-dokumentationen.De förändringar som skett i flertalet av den disponibla inkomstens delkomponenterbehandlas på annan plats i denna dokumentation. Föreventuella förändringar i övriga delkomponenter hänvisas till inkomststatistikensdokumentation. Det är dock värt att påminna om denskattereform som trädde i kraft 1991 och de effekter denna fått på dendisponibla inkomsten.Disponibel inkomst (individens delkomponent,enligt 2004 års definition)DispInk04(2004–)Ny Disponibel Inkomst (individens delkomponent) där Kapitalvinst minuskapitalförlust numera kan ge ett minus (förut gav en kapitalförlust som varstörre än en kapitalvinst resultatet noll). Ytterligare någon mindreförändring avser innehållet i DispInk.Från och med år 2004 anger variabeln summan av:Faktorinkomst+ Kontant bruttolön, semesterersättning, provision m.m.+ Andra skattepliktiga förmåner än kontant lön+ Erhållen kostnadsersättning- Kostnadsavdrag+ Inkomst från aktiv näringsverksamhet+ Inkomst från passiv näringsverksamhet286 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Disponibel inkomst+ Skattepliktig inkomst t.ex. hobby verksamhet+ Egen pensionsförsäkringspremie i näringsverksamhet+ Utnyttjat underskott från tidigare år+ Kostand för resor bostad – arbete- Sjukpenning m.m. för annat arbete än anställning- Underskott i näringsverksamheten (Årets verkliga underskott)+ Inkomst från fåmansföretag, inkomst av tjänst+ Andra inkomster som inte är pensionsgrundande+ Deklarerad inkomstränta och utdelning+ Positiv räntefördelning, kapital+ Uthyrning av privatbostad, kapital+ Skattefri utdelning för fåmansdelägare+ Kapitalvinst, aktier fastighet m.m. – brutto- Kapitalförlust, aktier fastigheter m.m. – bruttoSkattepliktiga positiva transfereringar+ Tecken språkundervisning för föräldrar+ Övriga positiva transfereringar+ Pension, livränta, skattpliktig del.+ Ersättning från AGS och TFA, skattepliktig+ Rehabiliteringsersättning, skattepliktig+ Sjukpenning, havandeskapspenning, smittbärarpenning och sjuklönegaranti+ Arbetsskadeersättning, skattepliktig+ Sjuk- och aktivitetsersättning+ Egen arbetsskadelivränta, samordnad+ Delpension+ Barntillägg+ Tjänstepension+ Summa allmän pension/tjänstepension+ Summa privat pensionsförsäkring/skattepliktig livränta+ Deklarerad pension som ej motsvaras av KU+ Deklarerad pension som ej motsvaras av KU, privat+ Föräldrapenning, skattepliktiga bidrag+ Arbetsmarknadsstöd+ Bidrag från Sveriges författarfond+ Dagpenning vid frivillig krigsförbandsövning eller särskild övningvårdbidrag+ Dagpenning vid repetitionsutbildning och civilförsvarsutbildning+ Närståendepenning (sjukpenning för vård av närstående)+ Utbildningsbidrag för doktorander<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 287
Disponibel inkomst Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Skattefria positiva transfereringar+ Ersättning i samband med sjukdom, skattefri.+ Frivillig pension+ Barnpension+ Efterlevandestöd till barn+ Livränta inkl privat pension+ Särskilt pensionstillägg+ Äldreförsörjningsstöd+ Barnbidrag (allmänt barnbidrag och flerbarnstillägg)+ Bostadsbidrag+ Bostadsbidrag för värnpliktiga+ Bostadstillägg till pensionärer+ Särskilt bostadstillägg till pensionärer+ Familjepenning för värnpliktiga+ Socialbidrag inkl. introduktionsersättning för invandare+ Mottaget underhållsbidrag+ Rekryteringsbidrag+ Studiehjälp, studiebidrag+ Extra tillägg (4 månader hösttermin och 5 månader vårtermin)+ Studiemedel, högskolan, bidrag+ Studiemedel, högskolan, lån+ Dagersättning+ UtryckningsbidragNegativa transfereringar- Slutlig skatt (exkl. egenavgifter, allmän löneavgift för egenföretagare,särskild löneskatt på förvärvsinkomster, avkastningsskatt, skogsvårdsavgift,särskild löneskatt på egna och anställdas pensionskostnader,inbetald utgående moms, och avdragsgill fastighetsskatt)- Återbetalt studielån- Underhållsbidrag givet- Allmänt avdrag avseende premie förpensionsförsäkring/pensionssparkonto- Egen pensionsförsäkringspremie i näringsverksamhetDisponibel inkomst (familj)DispInkFam(1990–2004)Variabeln är summerad till familjenivå och anges i hundratal kronor. Iförekommande fall har negativa värden för Disponibel inkomst (familj)ersatts med värdet noll.Det familjebegrepp 175som här används skiljer sig från det faktiska hushållet.Största skillnaden avser sammanboende utan gemensamma barn.175För information om familjebegreppet se objektet Familj sid. 50.288 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Disponibel inkomstFör innehållet i denna variabel se under Disponibel inkomst. Inkomstkomponenternaär desamma men de summeras nu till objektet familj.Delkomponenterna är definierade och namnsatta av Inkomst- och Förmögenhetsstatistikenoch kan till vissa delar skilja sig från hur de ärdefinierade och namnsatta i den övriga LOUISE-dokumentationen.De förändringar som skett i flertalet av den disponibla inkomstens delkomponenter1990–2002 behandlas på annan plats i denna dokumentation.För eventuella förändringar i övriga delkomponenter hänvisas till inkomststatistikensdokumentation. Det är dock värt att påminna om den skattereformsom trädde i kraft 1991 och de effekter denna fått på den disponiblainkomsten.Disponibel inkomst (familj, enl. 2004 årsdefinition)DispInkFam04(2004–)Variabeln är summerad till familjenivå och anges i hundratal kronor.Det familjebegrepp 176som här används skiljer sig från det faktiska hushållet.Största skillnaden avser sammanboende utan gemensamma barn.För innehållet i denna variabel se under Ny disponibel inkomst 2004 (individensdelkomponent, DispInk04), sid. 286, inkomstkomponenterna ärdesamma men de summeras nu till objektet familj.Delkomponenterna är definierade och namnsatta av Inkomst- och Förmögenhetsstatistikenoch kan till vissa delar skilja sig från hur de ärdefinierade och namnsatta i den övriga LISA-dokumentationen.De förändringar som skett i flertalet av den disponibla inkomstens delkomponenter1990–2005 behandlas på annan plats i denna dokumentation.För eventuella förändringar i övriga delkomponenter hänvisas tillinkomststatistikens dokumentation.176För information om familjebegreppet se objektet Familj sid. 50.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 289
290 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Bilaga 1Bilaga 1BasbeloppBasbeloppet följer förändringar i prisläget (på grundval av konsumentprisindex,KPI) och fastställs av regeringen för varje år. Med hjälp av basbeloppetanpassas på så vis storleken på ersättningar inom socialförsäkringentill penningutvecklingen. Statsmakterna har emellertid gjort vissaingrepp i beräkningen av basbeloppet. Dessa ingrepp har inneburit att denfulla värdesäkringen som tidigare gällde, ej längre gäller. För åren 1991 till1997 minskade basbeloppet med 12 procentenheter i förhållande tillkonsumentprisökningen.Basbeloppet/prisbasbeloppet 177:1990: 29 700 kr 1997: 36 300 kr 2004: 39 300 kr1991: 32 200 kr 1998: 36 400 kr 2005: 39 400 kr1992: 33 700 kr 1999: 36 400 kr 2006: 39 700 kr1993: 34 400 kr 2000: 36 600 kr 2007: 40 300 kr1994: 35 200 kr 2001: 36 900 kr 2008: 41 000 kr1995: 35 700 kr 2002: 37 900 kr 2009: 40 300 kr1996: 36 200 kr 2003: 38 600 krDen 1/1 1993 införs ett minskat basbelopp. Detta utgörs av basbeloppetminskat med två procent. Det minskade basbeloppet används vid beräkningarav folkpension i form av ålderspension, förtidspension och efterlevandepensionsamt änkepension, barnpension och barntillägg. Vidareskall det minskade basbeloppet användas vid beräkning av ATP i form avålderspension, förtidspension och efterlevandepension samt änkepensionoch barnpension. Även studiemedel beräknas efter det minskade basbeloppet.Från och med 1999 betalas pensionerna åter ut efter fulla prisbasbeloppet.Det minskade basbeloppet:1993: 33 712 kr 1995: 34 986 kr 1997: 35 574 kr1994: 34 496 kr 1996: 35 476 kr 1998: 35 672 krDet förhöjda prisbasbeloppet används vid beräkning av pensionspoäng förtilläggspension.Det förhöjda basbeloppet/prisbasbeloppet:1995: 36 000 kr 2000: 37 300 kr 2005: 40 300 kr1996: 36 800 kr 2001: 37 700 kr 2006: 40 500 kr1997: 37 000 kr 2002: 38 700 kr 2007: 41 100 kr1998: 37 200 kr 2003: 39 400 kr 2008: 41 800 kr1999: 37 200 kr 2004: 40 100 kr 2009: 43 600 kr177Från och med 1999 kallas basbeloppet för prisbasbelopp och det förhöjda basbeloppet förförhöjt prisbasbelopp.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 291
Bilaga 1 Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4År 2001 införs ett inkomstbasbelopp. Inkomstbasbeloppet räknas upp medförändringen i ett inkomstindex. Inkomstbasbeloppet används vid beräkningav högsta pensionsgrundande inkomst och av taket för pensionsgrundandeinkomst.Inkomstbasbeloppet:2001: 37 700 kr 2004: 42 300 kr 2007: 45 900 kr2002: 38 800 kr 2005: 43 300 kr 2008: 48 000 kr2003: 40 900 kr 2006: 44 500 kr 2009: 50 900 kr292 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Bilaga 2Bilaga 2Bearbetning av data från ArbetsförmedlingensDatalagerDe variabler i LISA-databasen som helt eller delvis har sin källa i ArbetsförmedlingensDatalager är 178:• Antal dagar i arbetslöshet• Antal dagar som ”Övrig inskriven vid arbetsförmedling”• Antal dagar i deltidsarbetslöshet• Antal dagar som arbetssökande tillfälligt timanställd• Antal dagar i åtgärdsstudier• Antal dagar i åtgärdssysselsättning• Förekomst av åtgärdssysselsättning• Arbetslöshetskod• ÅtgärdskodDe variabler i Datalagret som primärt använts för att härleda ovanståendevariabler är startdatum för sökandekategoriperiod (inskadm) slutdatum försökandekategoriperiod (utskadm), sökandekategori (skat) samt kod för arbetshandikapp(ahkp). Vid beräkningsarbetet har även sökandekategoriperiodenslöpnummer samt antal dagar i sökandekategori använts.Datalagret omfattar samtliga händelser (= arbetssökandeperioder) från ochmed augusti 1991. I LISA har informationen använts från och med 1992.Dataregistreringen fungerar på så sätt att arbetsförmedlaren skriver instartdatum för en sökandekategoriperiod. Att en sökandekategori avslutatsregistreras inte manuellt. När en sökande byter sökandekategori registrerasen sökandekategori till. I Datalagret sätts samtidigt automatiskt ett slutdatumför den närmast föregående kategorin.När en arbetssökande avaktualiseras från arbetsförmedlingen sätts slutdatumetför den sista sökandekategoriperioden i inskrivningsperiodenautomatiskt till samma datum som avaktualiseringsdatumet. Tidigareinmatade sökandekategoriperioder kan inte tas bort eller ändras. Man gårsåledes aldrig in och korrigerar redan inmatade uppgifter.Att tidigare inmatade sökandekategoriperioder inte kan tas bort ellerändras medför att den data som finns i Datalagret omfattar överlappandeperioder (att flera perioder har samma startdatum, alternativt att en periodhar en startdatum som ligger mellan start- och slutdatum för tidigareperiod). Det medför även att negativa sökandekategoriperioder förekommer(periodens slutdatum ligger tidigare än dess startdatum), 1999 ärca 0,7 procent av sökandekategoriperioderna negativa.178I LISA finns även uppgifter hämtade från Arbetsförmedlingens månadsfiler (PRESO) förnovember månad 1998–2002. Se vidare under Arbetssökande (november), ArbSokNov sid. 183.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 293
Bilaga 2 Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Skälen till ovanstående problematik torde vara att man antingen korrigerattidigare inmatade uppgifter eller att man matat in fel datum.Då data från Datalagret inte på ett tillfredsställande sätt kan användas närde omfattar dessa överlappande och negativa perioder har data bearbetatsinnan de lagts in i LISA.Den princip som har använts följer det betraktelsesätt som Arbetsförmedlingenhar – att senast inrapporterade händelse är den riktiga händelsen.Detta innebär att orsaken ”korrigering av tidigare inmatade uppgifter”prioriterats framför ”felaktigt inmatat startdatum för den efterkommandeperioden”.I LISA plockas period som helt överlappas av senare period bort, periodsom delvis överlappas av senare period får den senare periodens startdatumsom slutdatum, negativa perioder plockas bort.Vid kontroll gentemot ca 2 500 årssekvenser (= sökandekategoriperiod/grupp av sökandekategoriperiod som sträcker sig över ett år) befanns ca4 procent av dessa vara problemgrupper (= händelser grupperade kring enminuspost).I ca 40 procent av problemfallen överlappas tidigare period helt av en senare(samma startdatum), vilket torde indikera att en korrigering av tidigareuppgift/uppgifter skett. Om så är fallet, löser ovanstående metod problemetpå rätt sätt i dessa fall.I ca 40 procent av problemfallen överlappas tidigare period endast delvisav en senare. Genom kontroll gentemot transaktionsdatum görs här, för treav fyra fall, bedömningen att en korrigering av tidigare uppgift/uppgifterskett. I ett av fyra fall (ca 10 procent av problemfallen) görs bedömningenatt ett felaktigt startdatum angivits.I ca 10 procent av problemfallen finns ingen koppling mellan minuspostoch övriga poster, medan minusposterna i resterande ca 10 procent bordefå påverka andra poster, men inte gör detta med ovanstående metod(minuspost plockas ju bort).Sammanfattningsvis görs bedömningen att ovanstående metod på bästasätt löser problemen i ca 80 procent av problemfallen. I ca 10 procent (uteblivenönskad effekt av minuspost) överskattas antalet dagar något (överskattningenär dock ofta mycket marginell – några enstaka dagar). I ca10 procent (felaktigt startdatum) är över/underskattningen av större mått.Bearbetningen innebär således att ca 99 procent av antalet årssekvenser(förutsatt att det urval av poster som analyserats är representativt), efterbearbetning, nu bedöms vara riktiga (avseende det vi kan kontrollera för).Samtidigt innebär denna bearbetning att materialet blir hanterbart för attkunna göra de beräkningar som täcker behovet i LISA-databasen.294 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Bilaga 3Bilaga 3Justerad metod för framställning av denRegisterbaserade arbetsmarknadsstatistikenMed syfte att minska framställningstiden och att bättre redovisa egenföretagarnahar vissa justeringar genomförts i framställningen av den registerbaseradearbetsmarknadsstatistiken (R<strong>AM</strong>S) fr.o.m. årgång 2004. Förändringarnabestår dels i att en ny källa används för att identifiera företagare,dels i att metoden för att klassificera anställda setts över.FöretagarpopulationenTidigare hämtades uppgifter avseende företagare från SCB:s taxeringsstatistiksom var tillgänglig drygt ett år efter inkomståret. Fr.o.m. årgång 2004används Skatteverkets insamlade "Standardiserade räkenskapsutdrag"(SRU) som SCB får ta del av redan tre månader innan den slutliga taxeringenär färdig Från detta material kan SCB identifiera företagarna ochberäkna deras inkomster.Personliga företagare och delägare i bolag klassificerades tidigare som företagareenbart när man redovisade överskott i sin näringsverksamhet. Isamband med övergången till att inhämta uppgifter om företagare frånSRU inkluderas även verksamheter med underskott vid klassificering avsysselsatta företagare.AnställdaI samband med den förändrade bearbetningen för företagarpopulationenhar, efter en metodöversyn, även vissa mindre justeringar gjorts avseendeklassificering av sysselsatta anställda. Den största förändringen gäller denäldsta åldersgruppen (65–84 år) där betydligt fler än tidigare klassificerassom förvärvsarbetande.ResultatDe förändringar som beskrivits ovan medför att ytterligare c:a 75 000 personerredovisas som sysselsatta, vilket motsvarar en ökning med 1,8 procent.För åldersgruppen 20–64 år blir ökningen av antalet sysselsattaknappt 47 000 eller 1,2 procent, vilket kan ses som en relativt liten förändringför gruppen som helhet.Skillnaderna blir dock mer markanta i vissa redovisningsgrupper. Detgäller t.ex. redovisning efter näringsgren och åldersgrupper.– Antalet personliga företagare ökar med cirka 30 000. För redovisning pånäringsgrenar medför detta framförallt att i de näringsgrenar som dominerasav personliga företagare, som t.ex. jordbruk och fiske ökar antaletsysselsatta företagare.– Antalet sysselsatta i åldersgruppen 65–84 år ökar med drygt 26 000 personer.Knappt tre fjärdedelar av denna ökning (ca. 19 000 individer eller0,46 procent av samtliga sysselsatta) beror på justeringen av metoden föratt klassificera sysselsatta och resterande del hänför sig till förändringeni företagarpopulationen.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 295
Bilaga 3 Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Variabler enligt justerad metodFör att underlätta bedömning av effekten av förändringarna redovisas ävenvissa uppgifter avseende årgång 2003 enligt den nya metoden. Dessavariabler är:Sysselsättningsstatus (SyssStatJ), Yrkesställning (YrkStallnJ), Arbetsställekommun(AstKommunJ), Arbetsställelän (AstLanJ), Institutionell sektorkod(InstKod7J), Sektortillhörighet (SektorKodJ), Näringsgrenstillhörighet(AstSNI2002J, AstSNI2002BJ, AstSNI2002GJ), samt organisationsnummer(PeOrgNrJ) och arbetsställenummer (CFARNrJ)Mer information som berör metodförändringen finns att tillgå på SCB:shemsida; www.scb.se/rams under länken ”Ny källa för egenföretagare ochjusterad skattningsmetod i R<strong>AM</strong>S fr.o.m. årgång 2004”296 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Bilaga 4Bilaga 4Hur ska FK data tolkas?Om antal personer med ett visst ersättningsslag ska beräknas ska denvariabel som anger antal bruttodagar/nettodagar användas. Beloppsvariablernaska inte användas för detta ändamål.För att förklara hur data ska tolkas har tre typfall skapats, se figur l nedan.För de tre typfallen beräknas antal bruttodagar och antal fall. Antal nettodagarberäknas på samma sätt med den skillnaden att vi då också tarhänsyn till omfattningen.I figuren nedan visas enbart sjukdagar ersatta av Försäkringskassan vilketinnebär att karensdag och eventuell sjuklöneperiod inte ingår.Figur 1.År t-2 År t-1 År tA:1-2B9010 10 10C45530603036560Typfall A:1 visar tre fall om 10 dagar under år t där första sjukpenningdagenvar 3 februari. I LISA kommer detta innebära följande:SjukSum_Bdag = 30SjukFall_Antal = 3SjukFall_PgStart = 0SjukFall_Pg = 0Typfall A:2 visar tre fall om 10 dagar under år t där första sjukpenningdagenvar 10:e januari. I LISA kommer detta innebära följande vid ensjuklöneperiod om 14 dagar:SjukSum_Bdag = 30SjukFall_Antal = 3SjukFall_PgStart = 27 december år t-1SjukFall_Pg = 1<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 297
Bilaga 4 Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Typfall B visar ett fall (för en anställd person) om 90 dagar som sträcker sigöver ett årsskifte med 30 dagar i år t-1 och 60 dagar i år t.om. år t vid 14dagars sjuklöneperiod. Detta innebär:SjukFall_Antal = 1 (årgång t)SjukSum_Bdag = 60 (årgång t)SjukFall_Pg = 1 (årgång t)SjukFall_PgStart = 18 november år t-1SjukFall_Antal = 1 (årgång t-1)SjukSum_Bdag = 30 (årgång t-1)SjukFall_Pg = 0 (årgång t-1)SjukFall_PgStart = 0Typfall C visar ett långt fall om 455 dagar som sträcker sig över ett helt år,från t-2 över t-1 till år t. Exemplet räknar med 14 dagars sjuklöneperiod.Detta registreras som följer:SjukFall_Antal = 1 (årgång t)SjukSum_Bdag = 60 (för årgång t)SjukFall_Pg = 1 (för årgång t)SjukFall_PgStart = 18 november år t-2SjukFall_Antal = 1 (årgång t-1)SjukSum_Bdag = 365 (för årgång t-1)SjukFall_Pg = 1 (för årgång t-1)SjukFall_PgStart = 18 november år t-2SjukFall_Antal = 1 (årgång t-2)SjukSum_Bdag = 30 (för årgång t-2)SjukFall_Pg = 0 (för årgång t-2)SjukFall_PgStart = 0SjukFall_Pg = 0Det är viktigt att notera att antal fall inte på ett enkelt sätt kan summerasöver år, men naturligtvis kan summationer ske inom år. Vid summeringöver år måste hänsyn tas till ”SjukFall_Pg”.Det finns ett antal fall där det finns belopp registrerade men därSjukSum_Bdag=0. Anledningen till detta är att där belopp per nettodag
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Bilaga 5Bilaga 5Ursprunglig variabelkällaUppgift om ursprunglig variabelkälla anges för flertalet av de variabler som ejutgör aggregat av andra i databasen förekommande variabler.Demografiska variablerÅlderFödelseårKönBostadslänBostadskommunBostadsförsamlingFastighetens löpnummerFastighetsbeteckningAntal flyttningarCivilståndFamiljeställningSenaste invandringsårLand vid invandringLand vid utvandringÅr och månad för invandringÅr och månad för utvandringEget födelselänEget födelselandModerns födelselandFolkbokföringsuppgift, härleds utifrånpersonnummerFolkbokföringsuppgift, härleds utifrånpersonnummerFolkbokföringsuppgift, härleds utifrånpersonnummerFolkbokföringsuppgift, ändras efteregen flyttningsanmälanFolkbokföringsuppgift, ändras efteregen flyttningsanmälanFolkbokföringsuppgift, ändras efteregen flyttningsanmälanSCB-löpnummer utifrån folkbokföringsuppgift,ändras efter egen flyttningsanmälanFolkbokföringsuppgift, ändras efteregen FlyttningsanmälanFolkbokföringsuppgift, ändras efteregen FlyttningsanmälanFolkbokföringsuppgift, ändras efteruppgift från domstol, vigselförrättare.Ändring vid änka/änkling genomförsav folkbokföringen.Härledd utifrån folkbokföringsuppgifterFolkbokföringsuppgift, registrerasutifrån egen flyttningsanmälanFolkbokföringsuppgift, registrerasutifrån egen flyttningsanmälanFolkbokföringsuppgift, registrerasutifrån egen flyttningsanmälanFolkbokföringsuppgift, registrerasutifrån egen flyttningsanmälanFolkbokföringsuppgift, registrerasutifrån egen flyttningsanmälanFolkbokföringsuppgift (moderns folkbokföringslän)FolkbokföringsuppgiftFolkbokföringsuppgift<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 299
Bilaga 5 Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Faderns födelselandUtländsk och svensk bakgrundDödsdatumMedborgarskapDatum för medborgarskapSocioekonomisk indelningPersonnummerFör familj:FamiljetypAntal hemmavarande barnKonsumtionsviktFamiljeidentitetFolkbokföringsuppgiftFolkbokföringsuppgift, härleds utifråneget och föräldrars födelselandUppgift lämnas till folkbokföringen avläkare (dödsbevis)FolkbokföringsuppgiftFolkbokföringsuppgiftHärledd utifrån egen lämnad uppgift tillFolk- och BostadsräkningenFolkbokföringsuppgiftHärledd utifrån folkbokföringsuppgifterHärledd utifrån folkbokföringsuppgifterHärledd utifrån folkbokföringsuppgifterHärledd utifrån folkbokföringsuppgifterUtbildningsvariablerUtbildning, högsta avslutade, Härledd utifrån uppgifter från ett 35-talnivå och inriktning olika datakällor, se sid. 49.Utbildningsår (avslutningsår, Härledd utifrån uppgifter från ett 25-talhögsta utbildning)olika datakällorUtbildningsgruppHärledd utifrån uppgifter från ett 25-talolika datakällorRegistrering på högskolans Högskolornas studiedokumentationsgrundutbildningsystem LADOK alternativt rapporteringtill SCB via blankettRegistrering på högskolans Högskolornas studiedokumentationsforskarutbildningsystem LADOK alternativt rapporteringtill SCB via blankettStudiedeltagande (HT)Härleds utifrån ett antal olika datakällorKällkod för högsta utbildning Härleds utifrån ett stort antal olika datakällorSysselsättningsvariablerSysselsättningsstatus Härledd utifrån KU från arbetsgivare 179och självdeklarationArbetad tidEgen lämnad uppgift till Folk- ochBostadsräkningenYrkesställningHärledd utifrån KU från arbetsgivareoch självdeklarationStatus för egenföretagare Härledd utifrån KU från arbetsgivareoch självdeklaration179I januari 2000 ersattes Centrala företags- och arbetsställeregistret (CFAR) av Företagsdatabasen(FDB).300 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Bilaga 5Företagets organisationsnr Uppgift hämtas från KU. För egenföretagarehämtas uppgift från självdeklaration.Arbetsställets CFARnr Uppgift från CFAR 180. Hämtas med hjälpav arbetsställenumret på KU.ArbetsställenummerUppgift hämtas från KU.Yrke NYKEgen lämnad uppgift till Folk- ochBostadsräkningenYrke SSYKHärledd utifrån uppgifter från ett 15-talolika datakällorAntal förvärvskällorHärledd utifrån KU från arbetsgivareoch självdeklarationInstitutionell sektorkod (ftg) CFAR:s uppgift om företagets sektortillhörighet,ägarkategori och juridiskaform.Sektortillhörighet (företag) Härledd utifrån CFAR:s uppgift omföretagets sektortillhörighet, ägarkategorioch juridiska form.Näringsgrenstillhörighet(arbetsställe)Härledd utifrån uppgift i Skatte- ochavgiftsanmälan från företag till skattemyndighetFör största, näst största och tredje största förvärvskälla:Företagets organisationsnr Uppgift hämtas från KU. PRV och SCBär tilldelande myndigheter. För egenföretagarehämtas uppgift från självdeklaration.Arbetsställets CFAR-nummerArbetsställekommunArbetsställelänSektortillhörighet (företag)Institutionell sektorkod (företag)Näringsgrenstillhörighet(arbetsställe)Inkomst av förvärvskällaUppgift från CFAR. Hämtas med hjälpav arbetsställenumret på KU.Uppgift från CFARUppgift från CFARHärledd utifrån CFAR:s uppgift omföretagets sektortillhörighet, ägarkategorioch juridiska formCFAR:s uppgift om företagets sektortillhörighet,ägarkategori och juridiskaformHärledd utifrån uppgift i Skatte- ochavgiftsanmälan från företag till skattemyndighet.Härledd utifrån KU från arbetsgivareoch självdeklaration180För sjömän, uppgift från Sjömansskattekontor t.o.m. 1997.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 301
Bilaga 5 Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4InkomstvariablerInkomst av förvärvskällaInkomst av rörelse/Inkomstav jordbruksfastighet (brukad)SjälvdeklarationKontant bruttolön KU från arbetsgivare 181Inkomst av näringsverksamhetDeklarerad löneinkomstFörvärvsinkomsterArbetstidsrelaterad social inkomstStudier:Studiemedel o studiehjälpSärsk. vuxenstudiestöd, bidragVuxenstudiestöd, lånRekryteringsbidragSärskilt utbildningsbidragKorttidsstudiestödTimers. läs- och skrivsvårigheterSvenska för invandrareUtbildningsbidrag tilldoktoranderVärnplikt:VärnpliktsersättningFöräldraledighet:Föräldrapenning vid barnsfödelse eller adoptionTillfällig föräldrapenningVårdbidragHavandeskapspenningSjälvdeklarationHärledd utifrån uppgifter i självdeklarationHärledd utifrån uppgifter i självdeklarationUppgift från CSNUppgift från CSNUppgift från CSNUppgift från CSNUppgift från CSNUppgift från CSNUppgift från CSNUppgift från CSNKU från universitet och högskolorUppgift från VärnpliktsverketUppgift från försäkringskassanUppgift från försäkringskassanUppgift från försäkringskassanUppgift från försäkringskassanSjukdom/Arbetsskada/Rehabilitering:Sjukpenning, a-inträdeUppgift från arbetsgivare till försäkringskassanSjukpenning, ej a-inträdeArbetsskadeersättningRehabiliteringsersättningSjukfallets startdatumFörebyggande sjukpenningAktivitetsstöd vid utbildningSmittbärarsjukpenningUppgift från försäkringskassanUppgift från försäkringskassanUppgift från försäkringskassanUppgift från försäkringskassanUppgift från försäkringskassanUppgift från försäkringskassanUppgift från försäkringskassan181För sjömän, uppgift från Sjömansskattekontor t.o.m. 1997.302 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Bilaga 5Arbetslöshet:Ersättning från arbetslöshetskassa/arbetslöshetsförsäkringKontant arbetsmarknadsstödErsättning från statlig arbetsmarknadskassaArbetslöshetskodAntal dagar i arbetslöshetAntal dagar ”Övrig inskriv.”Antal dagar i deltidsarbetslöshetAntal dagar som arbetssökandetillfälligt timanställdArbetssökande i novemberArbetsmarknadspolitisk åtgärd:Aktivitetsstöd/UtbildningsbidragALU (från A-kassa)ALU (från RFV, (KAS))ALU (från <strong>AM</strong>K)Offentligt Tillfälligt ArbeteErsättning från arbetslöshetskassavid arbetsmarknadsåtgärdÅtgärdskodFörekomst av åtgärdssysselsättningAntal dagar i ”åtgärdsstudier”Antal dagar i ”åtgärdssyssel-Förtidspension/Sjukbidrag:Förtidspension från folkpensionSjukbidrag från folkpensionFörtidspension från ATPKU från arbetslöshetskassaUppgift från försäkringskassaUppgift från försäkringskassaHärledd utifrån registrering som arbetssökandepå arbetsförmedling, KU frånarbetslöshetskassa och uppgift frånförsäkringskassaHärledd utifrån registrering som arbetssökandepå arbetsförmedlingHärledd utifrån registrering som arbetssökandepå arbetsförmedlingHärledd utifrån registrering som arbetssökandepå arbetsförmedlingHärledd utifrån registrering som arbetssökandepåarbetsförmedlingHärledd utifrån registrering som arbetssökandepå arbetsförmedlingUppgift från försäkringskassaKU från arbetslöshetskassaUppgift från försäkringskassaUppgift från försäkringskassaUppgift från försäkringskassaKU från arbetslöshetskassaHärledd utifrån registrering somarbetssökande på arbetsförmedling ochuppgift från försäkringskassaHärledd utifrån registrering som arbetssökandepå arbetsförmedlingHärledd utifrån registrering som arbetssökandepå arbetsförmedlingHärledd utifrån registrering som arbetssökandepå sättning” arbetsförmedlingHärledd utifrån uppgifter från försäkringskassan,Kommunernas pensionsfond(KPA) och Statens Pensionsverk(SPV)Härledd utifrån uppgifter från försäkringskassan,KPA och SPVHärledd utifrån uppgifter från försäkringskassan,KPA och SPV<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 303
Bilaga 5 Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Sjukbidrag från ATPFolkpensionskod föregenförmånATP-kod för egenförmånFolkpensionskod förefterlevandeförmånATP-kod för efterlevandeförmånSjukersättningAktivitetsersättningHärledd utifrån uppgifter från försäkringskassan,KPA och SPVUppgift från försäkringskassanUppgift från försäkringskassanUppgift från försäkringskassanUppgift från försäkringskassanHärledd utifrån uppgifter från försäkringskassanHärledd utifrån uppgifter från försäkringskassanÖvrig arbetstidsrelaterad social inkomst:NärståendepenningUppgift från försäkringskassaTillfällig avgångsersättningGenerationsväxlingsersättningKapitalinkomstInkomst av kapitalAnnan inkomstÅlderspension:Ålderspension från folkpens.Ålderspension från ATPSärskilt pensionstilläggInkomstpensionTilläggspensionPeremiepensionGarantipensionTjänstepension:ITPKommunal- och landstingsanställdastjänstepensionStatlig tjänstepensionTjänstepension statligt bolagIndividuellt tecknat tjänstepensionsavtalTjänste- och tilläggspensionför privatanställda arbetareUppgift från försäkringskassaUppgift från försäkringskassaSjälvdeklarationHärledd utifrån uppgifter från försäkringskassa,KPA och SPVHärledd utifrån uppgifter från försäkringskassa,KPA och SPVUppgift från försäkringskassaUppgift från försäkringskassanUppgift från försäkringskassanUppgift från försäkringskassanUppgift från försäkringskassanKU från Svenska Personal-Pensionskassan(SPP)Uppgift från Kommunernas pensionsfond(KPA)Uppgift från Statens pensionsverk (SPV)Uppgift från Statens pensionsverk (SPV)KU från arbetsgivareKU från Arbetsmarknadsförsäkringar(<strong>AM</strong>F)304 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Bilaga 5Övrig pension:HustrutilläggPrivat pensionsförsäkringDelpension:DelpensionLivränta:YrkesskadelivräntaArbetsskadelivränta,egenförmånEfterlevandeförmåner:Av folkpension och ATPYrkesskadelivränta,efterlevandeförmånFamiljerelaterade inkomster:Socialbidrag (familj)Bostadsbidrag (familj)Bostadstillägg (familj)Övriga inkomster/ersättningar:HandikappersättningUnderhållsstödDisponibel inkomstDisponibel inkomst(individens delkomponent)Disponibel inkomst (familj)Härledd utifrån uppgifter från försäkringskassa,KPA och SPVKU från utbetalare av privata pensionsförsäkringarKU från försäkringskassanUppgift från försäkringskassanUppgift från försäkringskassanHärledd utifrån uppgifter från försäkringskassa,KPA och SPVUppgift från försäkringskassanHärledd utifrån uppgift från kommunernaoch familjebegreppHärledd utifrån uppgift från försäkringskassaoch familjebegreppHärledd utifrån uppgift från försäkringskassaoch familjebegreppUppgift från försäkringskassa, KPA ochSPVUppgift från försäkringskassaAggregering av uppgifter från enmängd olika datakällorHärledd utifrån uppgifter från enmängd olika datakällor och familjebegrepp<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 305
306 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Bilaga 6Bilaga 6Kopplingar mellan tabeller i LISAIndividIndivider förvärvsarbetande enligt R<strong>AM</strong>S går att koppla till Företag ochArbetsställen om dessa inte är klassade som ”rörlig arbetskraft”. ArbstIdanvänds för koppling till Arbetsställetabell och PeOrgNr används förkoppling till Företag. Rörlig arbetskraft går endast att koppla till företagoch inte till ett enskilt arbetsställe. Dessa individer har därmed blankt iArbstId. För koppling mellan individtabellerna används PersonLopNr somskapas utifrån personnumret.ArbetsställenInnehåller alla fasta arbetsställen med minst 1 förvärvsarbetande enligtR<strong>AM</strong>S. Individer som har klassats som rörlig arbetskraft har ingenkoppling till Arbetsställetabellen. ArbstId används som koppling tillIndividtabellen, PeOrgNr används som koppling till Företagstabellen.FöretagInnehåller alla företag med minst 1 förvärvsarbetande enligt R<strong>AM</strong>S.PeOrgNr används för koppling med individtabellen och arbetsställetabellen.Raderna i Företagstabellen är unika på PeOrgNr.Endast dessa kopplingar ska användasÖvriga identitetsvariabler är egenskaperIndivid,år tArbetsIdPeOrgNrPerson LopNrFöretag,år tPeOrgNrArbetsställe,år tArbetsIdPeOrgNrArbetsställe,år t-1PeOrgNrArbetsIdIndivid,år t-1Person LopNrFöretag,år t-1PeOrgNr<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 307
308 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Bilaga 7Bilaga 7Regionala koder – Ändringar i läns- ochkommunindelningen från och med år 19901992-01-01Ändrade kommunkoder. Ur 0480 Nyköpings kommun har utbrutits tvånya kommuner benämnda 0461 Gnesta och 0488 Trosa.1995-01-01Ändrade kommunkoder. Ur 1583 Borås kommun har utbrutits en kommunbenämnd 1535 Bollebygd. Ur 1880 Örebro kommun har utbrutits enkommun benämnd 1814 Lekeberg.1997-01-01Ändrade läns- och kommunkoder i Skåne län 1997-01-01.Län 11 Kristianstads län och län 12 Malmöhus län bildar tillsammans ettlän, vilket benämns Skåne län med länskod 12. Kommuner i f.d. Malmöhuslän behåller sina koder. Kommuner i f.d. Kristianstads län får nya koder.1998-01-01Ändrade läns- och kommunkoder i Västra Götalands län 1998-01-01.Län 15 Älvsborgs län och län 16 Skaraborgs län slås samman med län 14Göteborgs och Bohus län till det nya länet 14 Västra Götalands län.Samtliga kommuner i tidigare län 15 och 16 byter koder. Mullsjö och Haboövergår från län 16 till län 06 Jönköpings län.1999-01-01Ändringar i kommunindelningen 1999-01-01Ur 0181 Södertälje kommun har utbrutits en kommun benämnd 0140Nykvarn.2002-09-19Ändringar av kommunnamnI kommunnamnet Upplands Väsby har bindestrecket tagits bort from2002-09-19.2003-01-01Ändringar i kommunindelningen 2003-01-01Ur 0380 Uppsala kommun har utbrutits en kommun benämnd 0330 Knivsta.2007-01-01Kodändring av kommun till följd av länssammanslgning.Heby kommun som tidigare tillhört Västmanlandslän övergick till Uppsalalän och fick då kod 0331.<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 309
310 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Bilaga 8Bilaga 8Variabler som tillkommit sedan den förradokumentationen för LISA åren 1990–2007Variabler som tillkommitOperativ företagsledare OpFtgLedare 2004–Karensdagar för företagare Karens_Foretagare 2008–Sjukpenning, antal bruttodagar SjukP_08_Bdag 2008–Sjukpenning, antal nettodagar SjukP_08_Ndag 2008–Sjukpenning, ersättningsbelopp SjukP_08_Belopp 2008–Sjukpenning, förlängd, antal bruttodagar SjukP_Forlangd_Bdag 2008–Sjukpenning, förlängd, antal nettodagar SjukP_Forlangd_Ndag 2008–Sjukpenning, förlängd, ersättningsbelopp SjukP_Forlangd_Belopp 2008–Sjukpenning, fortsatt, antal bruttodagar SjukP_Fortsatt_Bdag 2008–Sjukpenning, fortsatt, antal nettodagar SjukP_Fortsatt_Ndag 2008–Sjukpenning, fortsatt, ersättningsbelopp SjukP_Fortsatt_Belopp 2008–Sjukpenning, förebyggande, antal bruttodagar ForbSjukP_08_Bdag 2008–Sjukpenning, förebyggande, antal nettodagar ForbSjukP_08_Ndag 2008–Sjukpenning, förebyggande, ersättningsbelopp ForbSjukP_08_Belopp 2008–Sjukpenning, förlängd, förebyggande, antalbruttodagar ForbSjukP_Forlangd_Bdag 2008–Sjukpenning, förlängd, förebyggande, antal nettodagarForbSjukP_Forlangd_Ndag 2008–Sjukpenning, förlängd, förebyggande, ersättningsbeloppForbSjukP_Forlangd_Belopp 2008–Rehabiliteringspenning, antal bruttodagar Rehab_08_Bdag 2008–Rehabiliteringspenning, antal bruttodagar Rehab_08_Ndag 2008–Rehabiliteringspenning, ersättningsbelopp Rehab_08_Belopp 2008–Rehabiliteringspenning, förlängd, antal bruttodagarRehab_Forlangd_Bdag 2008–Rehabiliteringspenning, förlängd antal nettodagar Rehab_Forlangd_Ndag 2008–Rehabiliteringspenning, förlängd, ersättningsbeloppRehab_Forlangd_Belopp 2008–Aktivitetsstöd vid utbildning, antal dagar AktStod_Dag 2008–Aktivitetsstöd vid utbildning, ersättningsbelopp AktStod_Belopp 2008–Utvecklingsersättning (inkomståret) UtvErs 2008–Utvecklingsersättning, antal dagar UtvErs_Dag 2008–Utvecklingsersättning, ersättningsbelopp UtvErs_Belopp 2008–Utvecklingsersättning och sjuk medsjukpenning,antal dagar UtvErs_Sjuk_Dag 2008–Utvecklingsersättning och sjuk med sjukpenning,ersättningsbelopp UtvErs_Sjuk_Belopp 2008–Utvecklingsersättning UtvErs (från inkomstregister) 2008–Markering om sjukersättningen är tidsbegränsadeller icke tidsbegränsad SjukErs_Tidsbegr 2008–Markering om aktivitetsersättningen är tidsbegränsadeller icke tidsbegränsad AKtErs_Tidsbegr 2008–Kombinatörer (anställd+företagare m.m.) YrkStallnKomb 2003–Operativ företagsledare OpFtgLedare 2004–Karensdagar för företagare Karens_Foretagare 2008–Sjukpenning, antal bruttodagar SjukP_08_Bdag 2008–<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 311
Bilaga 8 Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Sjukpenning, antal nettodagar SjukP_08_Ndag 2008–Sjukpenning, ersättningsbelopp SjukP_08_Belopp 2008–Förlängd sjukpenning, antal bruttodagar SjukP_Forlangd_Bdag 2008–Förlängd sjukpenning, antal nettodagar SjukP_Forlangd_Ndag 2008–Förlängd sjukpenning, ersättningsbelopp SjukP_Forlangd_Belopp 2008–Fortsatt sjukpenning, antal bruttodagar SjukP_Fortsatt_Bdag 2008–Fortsatt sjukpenning, antal nettodagar SjukP_Fortsatt_Ndag 2008–Fortsatt sjukpenning, ersättningsbelopp SjukP_Fortsatt_Belopp 2008–Rehabiliteringspenning, antal bruttodagar Rehab_08_Bdag 2008–Rehabiliteringspenning, antal bruttodagar Rehab_08_Ndag 2008–Rehabiliteringspenning, ersättningsbelopp Rehab_08_Belopp 2008–Förlängd rehabiliteringspenning, antal bruttodagar Rehab_Forlangd_Bdag 2008–Förlängd rehabiliteringspenning, antal nettodagar Rehab_Forlangd_Ndag 2008–Förlängd rehabiliteringspenning, ersättningsbelopp Rehab_Forlangd_Belopp 2008–Förebyggande sjukpenning, antal bruttodagar ForbSjukP_08_Bdag 2008–Förebyggande sjukpenning, antal nettodagar ForbSjukP_08_Ndag 2008–Förebyggande sjukpenning, ersättningsbelopp ForbSjukP_08_Belopp 2008–Förlängd förebyggande sjukpenning, antal bruttodagarForbSjukP_Forlangd_Bdag 2008–Förlängd förebyggande sjukpenning, antal nettodagarForbSjukP_Forlangd_Ndag 2008–Förlängd förebyggande sjukpenning, ersättningsbeloppForbSjukP_Forlangd_Belopp 2008–Aktivitetsstöd vid utbildning, antal dagar AktStod_Dag 2008–Aktivitetsstöd vid utbildning, ersättningsbelopp AktStod_Belopp 2008–Utvecklingsersättning, antal dagar UtvErs_Dag 2008–Utvecklingsersättning, ersättningsbelopp UtvErs_Belopp 2008–Sjuk med utvecklingsersättning och sjukpenning,antal dagar UtvErs_Sjuk_Dag 2008–Sjuk med utvecklingsersättning och sjukpenning,ersättningsbelopp UtvErs_Sjuk_Belopp 2008–Utvecklingsersättning UtvErs (från inkomstregister) 2008–Markering om sjukersättningen är tidsbegränsadeller icke tidsbegränsad SjukErs_Tidsbegr 2008–Markering om aktivitetsersättningen är tidsbegränsadeller icke tidsbegränsad AKtErs_Tidsbegr 2008–Tillägg i äldre årgångar av befintliga variablerKombinatörer (anställd+företagare m.m.) YrkStallnKomb 2003–Operativ företagsledare OpFtgLedare 2004-312 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Bilaga 9Bilaga 9Markering för de år då variablerna förekommer idatabasenVariabelnamn 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09AdelDag X X X X X X X X X X X X X X X X X XAGSTFA X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XAK14Dag X X X X X X X X X X X X X X X X X XAkassa X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XAkassaAmPol X X X X X X XAktErs X X X X X X XAktErs_Belopp X X X X X X XAktErs_Bman X X X X X X XAktErs_Nman X X X X X X XAktErs_TidsBegr X XAktErsGarAnd X X X X X X XAktErsInkAnd X X X X X X XAktErsVilAndXAktStod_Belopp X XAktStod_Dag X XAktStod_Sjuk_Belopp X X X X X X X X X X X X X X X X XAktStod_Sjuk_Dag X X X X X X X X X X X X X X X X XAlder X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XAldPens X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XAldTjPTyp X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XALKod X X X X X X X X X X X X X X X X X XAlosDag X X X X X X X X X X X X X X X X X XALU<strong>AM</strong>K X X XALUBidrXALUEES X X X XALUKAS X X X X XALUKU X X X X X X<strong>AM</strong>K X X X XAmPol X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XAmPolTyp X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XAnnInkF X X X X X X X X X X X X X X XAnnInkF04 X X X X X XAntalSys X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XAntAns X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XAntFlyttKommun X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XAntFlyttTot X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XANysDag X X XArbLos X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XArbLosTyp X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XArbSk_Bdag X X X X X X X X X X X X X X X X XArbSk_Belopp X X X X X X X X X X X X X X X X XArbSk_Ndag X X X X X X X X X X X X X X X X XArbSkErs X X X X X X X X X X X X X X X X X XArbSokNov X X X X X X X X X X X X<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 313
Bilaga 9 Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4(forts.)Variabelnamn 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09ArbstId X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XArbstIdJArbTidXAstKommun X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XAstKommunJXAstLan X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XAstLanJAstNr X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XAstSNI2002 X X X X X X X XAstsni2002B X X X X X X X XAstSNI2002BJXAstsni2002G X X X X X X X XAstSNI2002GJXAstSNI2002JAstSNI2007 X X XAstSNI2007G X X XAstSNI2007U X X XAstSNI69 X X X XAstSNI92 X X X X X X X X X X X XAstSNI92B X X X X X X X X X X X XAstSNI92G X X X X X X X X X X X XAStuDag X X X X X X X X X X X X X X X X X XAsysDag X X X X X X X X X X X X X X X X X XAsysTyp X X X X X X X X X X X X X X X X X XATPAld X X X X X X X X X X X X X X XATPBel X X X X X X X X X X X X XATPegen X X X X X X X X X X X X XATPFam X X X X X X X X X X X X XATPFort X X XATPFortSjuk X X X X X X X X X XATPSjuk X X XBarn0_3 X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XBarn11_15 X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XBarn16_17 X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XBarn18_19 X X X X X XBarn18plus X X X X X X X X X X X X X X XBarn20plus X X X X X XBarn4_6 X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XBarn7_10 X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XBidrFor X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XBostBidrFam X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XBostBidrPersF X X X X X X X X X X X X X X XBostBidrPersF04 X X X X X XBostTillFam X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XBostTillPersF X X X X X X X X X X X X X X XBostTillPersF04 X X X X X XCfarNr X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XCfarNrJXCivil X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XCivilAntAr X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XXXX314 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Bilaga 9(forts.)Variabelnamn 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09DekLon X X X X X X X X X X X X X X X X X X XDelPens X X X X X X X X X X X X X X XDelPensTyp X X X X X X X X X X X X X X XDispInk X X X X X X X X X X X X X X XDispInk04 X X X X X XDispInkFam X X X X X X X X X X X X X X XDispInkFam04 X X X X X XDispInkPersF X X X X X X X X X X X X X X XDispInkPersF04 X X X X X XExamAr X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XFamId X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XFamStF X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XFamTypF X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XFastBet X X X X X X X X X X X XFastLopNr X X X X X X X XFink X X X X X X X X X X X X XFink89XFink90XFodelseAr X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XFodelseLan X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XFoDelt X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XFolkAld X X X X X X X X X X X X XFolkATPFam X X X X X X X X X X X X XFolkBel X X X X X X X X X X X X XFolkEgen X X X X X X X X X X X X XFolkFam X X X X X X X X X X X X XFolkFort X X XFolkFortSjuk X X X X X X X X X XFolkHust X X X X X X X X X X X X XFolkSjuk X X XForbSjukP_08_Bdag X XForbSjukP_08_Belopp X XForbSjukP_08_Ndag X XForbSjukP_Bdag X X X X X X X X X X X X X X X X XForbSjukP_Belopp X X X X X X X X X X X X X X X X XForbSjukP_Ndag X X X X X X X X X X X X X X X X XForbSjukP_Forlangd_Bdag X XForbSjukP_Forlangd_Belopp X XForbSjukP_Forlangd_Ndag X XForLed X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XForLedTyp X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XForPeng X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XForPeng_Bdag X X X X X X X X X X X X X X X X XForPeng_Belopp X X X X X X X X X X X X X X X X XForPeng_Ndag X X X X X X X X X X X X X X X X XForsamling X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XForTid X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XForTidAGS X X X X X X X X X X X X X XForTidTyp X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 315
Bilaga 9 Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4(forts.)Variabelnamn 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09FortPens_Belopp X X X X X X X X XFortPens_Bman X X X X X X X X XFortPens_Nman X X X X X X X X XForVAB X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XForvErs X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XForvErsNetto X X X X X X XForvErsNettoA X X X X X XForvInk X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XForvInkNetto X X X X X X XForvInkNettoA X X X X X XGarPens X X X X X X XGarPensAnd X X X X X X XGenErs X X XHavPeng_Bdag X X X X X X X X X X X X X X X X XHavPeng_Belopp X X X X X X X X X X X X X X X X XHavPeng_Ndag X X X X X X X X X X X X X X X X XHkapErs X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XHSDelt X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XHutbSun X X X X X X X X X XIAKod X X X X X X X X X X X X X X X X X XInkFNetto X X X X X X XInkFNettoA X X X X X XInkPens X X X X X X XInkPensAnd X X X X X X XInstKod X X X X X X X X XInstKod6 X XInstKod7 X X X X X X X X XInstKod7JXITP X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XKallKod X X X X X X X X X X X X XKapInk X X X X X X X X X X X X X X X X X X XKAS X X X X X X X X XKASEES X X X XKommun X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XKon X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XKonsViktF X X X X X X X X X X X X X X XKonsViktF04 X X X X X XKortStu X X X X X X X X X X X XKTjP X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XKU1AstKommun X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XKU1AstLan X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XKU1AstNr X X XKU1AstSNI2002 X X X X X X X XKU1AstSNI2002B X X X X X X X XKU1AstSNI2002G X X X X X X X XKU1AstSNI2007 X X XKU1AstSNI2007G X X XKU1AstSNI2007U X X XKU1AstSNI69 X X X316 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Bilaga 9(forts.)Variabelnamn 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09KU1AstSNI92 X X X X X X X X XKU1AstSNI92B X X X X X X X X XKU1AstSNI92G X X X X X X X X XKU1CfarNr X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XKU1Ink X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XKU1InstKod X X X X X X X X XKU1InstKod6 X XKU1InstKod7 X X X X X X X X XKU1PeOrgNr X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XKU1SektorKod X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XKU1Ssyk3 X X X X X X X XKU1Ssyk4 X X X X X X X XKU1SsykAr X X X X X X X XKU1SsykKalla X X X X X X X XKU1SsykStatus X X X X X X X XKU1YrkStalln X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XKU2AstKommun X X XKU2AstLan X X XKU2AstNr X X XKU2AstSNI2002 X X X X X X X XKU2AstSNI2002B X X X X X X X XKU2AstSNI2002G X X X X X X X XKU2AstSNI2007 X X XKU2AstSNI2007G X X XKU2AstSNI2007U X X XKU2AstSNI69 X X XKU2AstSNI92 X X X X X X X X XKU2CfarNr X X XKU2Ink X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XKU2InstKod X X X X X X X X XKU2InstKod6 X XKU2InstKod7 X X X X X X X X XKU2PeOrgNr X X XKU2SektorKod X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XKU2Ssyk3 X X X X X X X XKU2Ssyk4 X X X X X X X XKU2SsykAr X X X X X X X XKU2SsykKalla X X X X X X X XKU2YrkStalln X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XKU3AstKommun X X XKU3AstLan X X XKU3AstNr X X XKU3AstSNI2002 X X X X X X X XKU3AstSNI2002B X X X X X X X XKU3AstSNI2002G X X X X X X X XKU3AstSNI2007 X X XKU3AstSNI2007G X X XKU3AstSNI2007U X X XKU3AstSNI69 X X X<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 317
Bilaga 9 Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4(forts.)Variabelnamn 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09KU3AstSNI92 X X X X X X X X XKU3CfarNr X X XKU3Ink X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XKU3InstKod X X X X X X X X XKU3InstKod6 X XKU3InstKod7 X X X X X X X X XKU3PeOrgNr X X XKU3SektorKod X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XKU3YrkStalln X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XKUPens X X X X X X X X X X X X X X X X X X XLan X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XLivAnnan X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XLivArb X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XLivArbF X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XLivRta X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XLivYrke X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XLoneInk X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XLoneInkJMedbGrEg X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XMedbGrEg2 X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XMedbGrEg3 X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XMedbLandNamn X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XMedbMan X X X X X X X X X X X XNarPeng X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XNykXOpFtgLedare X X X X X XOTAXOvrTjp X X X X X X X X X X X X X X X XPasNar X X X X X X X X X X X X X X X X X X XPeOrgNr X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XPersonNr X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XPremPens X X X X X X XPremPensAnd X X X X X X XPrivPens X X X X X X X X X X X X X X X X X X XRehab_08_Bdag X XRehab_08_Belopp X XRehab_08_Ndag X XRehab_Bdag X X X X X X X X X X X X X X X X XRehab_Belopp X X X X X X X X X X X X X X X X XRehab_Ndag X X X X X X X X X X X X X X X X XRehab_Forlangd_Bdag X XRehab_Forlangd_Belopp X XRehab_Forlangd_Ndag X XRehabErs X X X X X X X X X X X X X X X X X XRehabTyp X X X X X X X X X X X X X X X X X XRekrBidr X X X X X X XSarVux X X X X X X X X X X X XSBTjP X X X X X X X X X X X X X X X XSEIXX318 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Bilaga 9(forts.)Variabelnamn 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09SektorKod X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XSektorKodJXSenInvAr X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XSFI X X X X X X X X XSjukBidr_Belopp X X X X X X X X XSjukBidr_Bman X X X X X X X X XSjukBidr_Nman X X X X X X X X XSjukErs X X X X X X XSjukErs_Belopp X X X X X X XSjukErs_Bman X X X X X X XSjukErs_Nman X X X X X X XSjukErs_Tidsbegr X XSjukErsGarAnd X X X X X X XSjukErsInkAnd X X X X X X XSjukErsVilAndXSjukFall_Antal X X X X X X X X X X X X X X X X XSjukFall_Pg X X X X X X X X X X X X X X X X XSjukFall_PgStart X X X X X X X X X X X X X X X X XSjukP_08_Bdag X XSjukP_08_Belopp X XSjukP_08_Ndag X XSjukP_Bdag X X X X X X X X X X X X X X X X XSjukP_Belopp X X X X X X X X X X X X X X X X XSjukP_Ndag X X X X X X X X X X X X X X X X XSjukP_Forlangd_Bdag X XSjukP_Forlangd_Belopp X XSjukP_Forlangd_Ndag X XSjukP_Fortsatt_Bdag X XSjukP_Fortsatt_Belopp X XSjukP_Fortsatt_Ndag X XSjukPA X X X XSjukPP X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XSjukRe X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XSjukSum_Bdag X X X X X X X X X X X X X X X X XSjukSum_Belopp X X X X X X X X X X X X X X X X XSjukSum_Ndag X X X X X X X X X X X X X X X X XSjukTyp X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XSmitt_Bdag X X X X X X X X X X X X X X X X XSmitt_Belopp X X X X X X X X X X X X X X X X XSmitt_Ndag X X X X X X X X X X X X X X X X XSocBidrFam X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XSocBidrPersF X X X X X X X X X X X X X X XSocBidrPersF04 X X X X X XSocBidrTypF X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XSocInk X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XSPenTill X X X X X X X X X X X X X X X X X X XSsyk3 X X X X X X X X XSsyk4 X X X X X X X X XSsykAr X X X X X X X X X<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 319
Bilaga 9 Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4(forts.)Variabelnamn 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09SsykKalla X X X X X X X X XSsykStatus X X X X X X X X XStatusF X X X X X XSTjP X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XSTP X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XStud X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XStudDelt X X X X X X X X X X X X XStudDeltTyp X X X X X X X X X X X X X X X X X XStudMed X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XStudTyp X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XSumAld X X X X X X X X X X X X XSumAldP03 X X X X X X XSumEftPens X X X X X X XSumTjP X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XSun2000Grp X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XSun2000Inr X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XSun2000niva X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XSun2000niva_old X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XSUtKun X X X X X X XSvux X X X X X X XSVuxA X X X X X X XSVuxALan X X X X X X XSVuxLan X X X X X X XSVuxSVuxA X X X X X X XSyssStat X X X X X X X X X X XSyssStatG X X X XSyssStatJ X X X X X X XTAEXTfForPeng_Bdag X X X X X X X X X X X X X X X X XTfForPeng_Belopp X X X X X X X X X X X X X X X X XTfForPeng_Ndag X X X X X X X X X X X X X X X X XTillfTimDag X X X X X X X X X X X X X XTillPens X X X X X X XTillPensAnd X X X X X X XUtbBArb X X XUtbBidr X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XUtbBLan X X XUtbDok X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XUtvErs X XUtvErs_Belopp X XUtvErs_Dag X XUtvErs_Sjuk_Belopp X XUtvErs_Sjuk_Dag X XVardBidr X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XVPLErs X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XVPLTyp X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XVuxLan X X X X X X X320 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4 Bilaga 9(forts.)Variabelnamn 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09YrkArbTyp X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XYrkStalln X X X X X X X X X X X X X X X X X X X XYrkStallnJXYrkStallnKomb X X X X X X XYrkVerksStat X X X X X X X XIcke årgångsbundna variabler i databasenInvUtvLandInvUtvManadDodDatumFodelseLandNamnFodelseLandNamnFarFodelseLandNamnMorFodGrEgFodGrEg2FodGrEg3FodGrFarFodGrFar2FodGrFar3FodGrMorFodGrMor2FodGrMor3UtlSvBakgUtlSvBakgAlt<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 321
322 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4VariabelförteckningVariabelförteckningAlfabetisk ordning efter variabelnamn i klartextKlartext Variabel SidAGS i samband med förtidspension/sjukbidrag/sjukersättning/ aktivitetsersättning FortidAGS 230Aktiv eller passiv egenföretagare StatusF 79Aktivitetsersättning AktErs 241Aktivitetsersättning, antal bruttomånader AktErs_Bman 241Aktivitetsersättning, antal nettomånader AktErs_Nman 242Aktivitetsersättning, ersättningsbelopp AktErs_Belopp 242Aktivitetsstöd vid utbildning, antal dagar AktStod_Dag 171Aktivitetsstöd vid utbildning, ersättning AktStod_Belopp 171Aktivitetsstöd vid utbildning, sjuk med sjukpenning,ersättningsbelopp AktStod_Sjuk_Belopp 171Aktivitetsstöd vid utbildning, sjuk med sjukpenning,antal dagar AktStod_Sjuk_Dag 171Aktivitetsstöd/Utbildningsbidrag UtbBidr 195Andel/grad för sjukersättning (garantiersättning) SjukErsGarAnd 239Andel/grad för aktivitetsersättning (garantiersättning) AktErsGarAnd 242Andel/grad för aktivitetsersättning (inkomstrelaterad) AktErsInkAnd 242Andel/grad för garantipension GarPensAnd 254Andel/grad för inkomstpension InkPensAnd 253Andel/grad för premiepension PremPensAnd 254Andel/grad för sjukersättning (garantiersättning) SjukErsGarAnd 239Andel/grad för sjukersättning (inkomstrelaterad) SjukErsInkAnd 239Andel/grad för tilläggspension TillPensAnd 253Andel/grad för vilande aktivitetsersättning AktErsVilAnd 243Andel/grad för vilande sjukersättning SjukErsVilAnd 240Annan livränta, helt eller delvis skattepliktig LivAnnan 265Antal dagar i arbetslöshet ALosDag 183Antal dagar i deltidsarbetslöshet ADelDag 187Antal dagar i Nystartsjobb ANysDag 223Antal dagar i åtgärdsstudier AStuDag 201Antal dagar i åtgärdssysselsättning ASysDag 215Antal dagar som arbetssökande med förhinder AK14Dag 185Antal dagar som arbetssökande tillfälligt timanställd TillfTimDag 182Antal flyttningar AntFlyttTot 32Antal flyttningar över kommungräns AntFlyttKommun 32Antal förvärvskällor under året AntAns 105Antal hemmavarande barn 0–3 år Barn0_3 47Antal hemmavarande barn 11–15 år Barn11_15 47Antal hemmavarande barn 16–17 år Barn16_17 47Antal hemmavarande barn 18–19 år Barn18_19 47Antal hemmavarande barn 18 år och äldre Barn18plus 47Antal hemmavarande barn 20 år och äldre Barn20plus 47Antal hemmavarande barn 4–6 år Barn4_6 47Antal hemmavarande barn 7–10 år Barn7_10 47Antal karensdagar för företagare Karens_Foretagare 164Antal sysselsatta på arbetsstället AntalSys 89Antal år i civilstånd CivilAntAr 34Arbetad tid ArbTid 77Arbetslivsutvecklingsbidrag (ALU) ALUBidr 197<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 323
Variabelförteckning Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4(forts.)Klartext Variabel SidArbetslivsutvecklingsbidrag (enligt EES-avtal) ALUEES 198Arbetslivsutvecklingsbidrag (från A-kassa) ALUKU 197Arbetslivsutvecklingsbidrag (från <strong>AM</strong>K) ALU<strong>AM</strong>K 198Arbetslivsutvecklingsbidrag (från RFV, KAS) ALUKAS 198Arbetslöshetskod ALKod 188Arbetsskadeersättning, skattepliktig ArbSkErs 157Arbetsskadelivränta, efterlevandeförmån LivArbF 265Arbetsskadelivränta, egenförmån LivArb 263Arbetsskadesjukpenning, antal bruttodagar ArbSk_Bdag 170Arbetsskadesjukpenning, antal nettodagar ArbSk_Ndag 170Arbetsskadesjukpenning, ersättningsbelopp ArbSk_Belopp 170Arbetsställe (november) CFARNr 80Arbetsställe (november) enligt justerad metod CFARNrJ 80Arbetsställe (Näst största förvärvskälla) KU2CFARNr 113Arbetsställe (Största förvärvskälla) KU1CFARNr 106Arbetsställe (Tredje största förvärvskälla) KU3CFARNr 117Arbetsställekommun AstKommun 87Arbetsställekommun (Näst största förvärvskälla) KU2AstKommun 114Arbetsställekommun (Största förvärvskälla) KU1AstKommun 107Arbetsställekommun (Tredje största förvärvskälla) KU3AstKommun 118Arbetsställekommun enligt justerad metod AstKommunJ 88Arbetsställelän AstLan 88Arbetsställelän (Näst största förvärvskälla) KU2AstLan 114Arbetsställelän (Största förvärvskälla) KU1AstLan 107Arbetsställelän (Tredje största förvärvskälla) KU3AstLan 118Arbetsställelän enligt justerad metod AstLanJ 88Arbetsställenummer (november) AstNr 80Arbetsställenummer (Näst största förvärvskälla) KU2AstNr 113Arbetsställenummer (Största förvärvskälla) KU1AstNr 106Arbetsställenummer (Tredje största förvärvskälla) KU3AstNr 117Arbetsställets identitetsnummer ArbstId 27Arbetssökande (november) ArbSokNov 191ATP-kod för efterlevandeförmån ATPFam 267ATP-kod för egenförmån ATPEgen 231Bostadsbidrag (familj) BostBidrFam 273Bostadsbidrag (individualiserat från familj 2004 års vikt) BostBidrPersF04 273Bostadsbidrag (individualiserat från familj) BostBidrPersF 273Bostadsförsamling Forsamling 30Bostadskommun Kommun 30Bostadslän Lan 29Bostadstillägg (familj) BostTillFam 276Bostadstillägg (individualiserat från familj 2004 årsvikter) BostTillPersF04 276Bostadstillägg (individualiserat från familj) BostTillPersF 276Civilstånd Civil 33Deklarerad löneinkomst DekLon 127Delpension DelPens 260Disponibel inkomst (familj) DispInkFam 288Disponibel inkomst (familj, enl. 2004 års definition) DispInkFam04 324Disponibel inkomst (individens delkomponent) DispInk 282Disponibel inkomst (individens delkomponent, enligt2004 års definition) DispInk04 286Disponibel inkomst (individualiserad från familj) DispInkPersF 281Disponibel inkomst (individualiserad från familj, 2004års vikter och enl. 2004 års definition) DispInkPersF04 281Dödsdatum DodDatum 45324 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Variabelförteckning(forts.)Klartext Variabel SidEfterlevandeförmån SumEftPens 267Efterlevandeförmån av folkpension och ATP FolkATPFam 266Eget födelseland FodelseLandNamn 36Eget födelseland, gruppering EU15 FodGrEg 37Eget födelseland, gruppering EU25 FodGrEg2 37Eget födelseland, gruppering EU27 FodGrEg3 38Eget födelselän FodelseLan 37Ersättning från arbetslöshetskassa vid arbetsmarknadsåtgärdAKassaAmPol 199Ersättning från arbetslöshetskassa/arbetslöshetsförsäkringAKassa 173Ersättning från avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) ochtrygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) AGSTFA 159Ersättning från statlig arbetsmarknadskassa <strong>AM</strong>K 179Faderns födelseland FodelseLandNamnFar 40Faderns födelseland, gruppering EU 25 FodGrFar2 41Faderns födelseland, gruppering EU15 FodGrFar 41Faderns födelseland, gruppering EU27 FodGrFar3 42Familj FamId 48Familjeställning FamStF 34Familjetyp FamTypF 45Fastighetens löpnummer FastLopNr 31Fastighetsbeteckning FastBet 31Folkpensionskod för efterlevandeförmån FolkFam 267Folkpensionskod för egenförmån FolkEgen 230Födelseår FodelseAr 29Förekomst av arbetslöshetsersättning ArbLosTyp 181Förekomst av delpension DelPensTyp 261Förekomst av ersättning i samband medarbetsmarknadspolitisk åtgärd AmPolTyp 200Förekomst av förtidspension/sjukbidrag/sjukersättning/aktivitetsersättning ForTidTyp 234Förekomst av föräldraersättning ForLedTyp 150Förekomst av rehabiliteringsersättning RehabTyp 162Förekomst av sjukpenning/arbetsskadeersättning SjukTyp 160Förekomst av socialbidrag (familjemedlem) SocBidrTypF 272Förekomst av studerandeinkomst StudTyp 142Förekomst av värnpliktsersättning VPLTyp 145Förekomst av yrkes-/arbetsskadelivränta YrkArbTyp 264Förekomst av ålders-/tjänstepension AldTjPTyp 258Förekomst av åtgärdssysselsättning ASysTyp 224Företag (november) PeOrgNr 25Företag (november) enligt justerad metod PeOrgNrJ 25Företag (Näst största förvärvskälla) KU2PeOrgNr 26Företag (Största förvärvskälla) KU1PeOrgNr 26Företag (Tredje största förvärvskälla) KU3PeOrgNr 26Förtidspension från ATP, egenförmån ATPFort 229Förtidspension från folkpension, egenförmån FolkFort 227Förtidspension, antal bruttomånader FortPens_Bman 235Förtidspension, antal nettomånader FortPens_Nman 235Förtidspension, ersättningsbelopp FortPens_Belopp 235Förtidspension/Sjukbidrag från ATP, egenförmån ATPFortSjuk 229Förtidspension/Sjukbidrag från folkpension,egenförmån FolkFortSjuk 228Förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar,inklusive underskott av aktiv näringsverksamhet ForvErsNettoA 129<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 325
Variabelförteckning Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4(forts.)Klartext Variabel SidFörvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar ForvErs 128Förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar,inklusive underskott av näringsverksamhet ForvErsNetto 128Föräldrapenning vid barns födelse eller adoption ForPeng 145Föräldrapenning, antal bruttodagar ForPeng_Bdag 150Föräldrapenning, antal nettodagar ForPeng_Ndag 151Föräldrapenning, ersättningsbelopp ForPeng_Belopp 151Garantipension GarPens 254Generationsväxlingsersättning GenErs 245Handikappersättning HKapErs 277Havandeskapspenning, antal bruttodagar HavPeng_Bdag 151Havandeskapspenning, antal nettodagar HavPeng_Ndag 152Havandeskapspenning, ersättningsbelopp HavPeng_Belopp 152Hustrutillägg FolkHust 259Individ PersonNr 23Inkomst av kapital KapInk 247Inkomst av näst största förvärvskälla KU2Ink 112Inkomst av passiv näringsverksamhet PasNar 127Inkomst av rörelse/Inkomst av jordbruksfastighet(brukad) FInk89 / FInk90 121Inkomst av största förvärvskälla KU1Ink 106Inkomst av tredje största förvärvskälla KU3Ink 116Inkomstpension InkPens 252Inkomstöverskott av aktiv näringsverksamhet FInk 124Institutionell sektorkod (företag) InstKod 89Institutionell sektorkod (företag) InstKod6 90Institutionell sektorkod (företag) InstKod7 91Institutionell sektorkod (företag) KU1InstKod 108Institutionell sektorkod (företag) KU1InstKod6 108Institutionell sektorkod (företag) KU1InstKod7 108Institutionell sektorkod (företag) KU2InstKod 114Institutionell sektorkod (företag) KU2InstKod6 114Institutionell sektorkod (företag) KU2InstKod7 114Institutionell sektorkod (företag) KU3InstKod 118Institutionell sektorkod (företag) KU3InstKod6 118Institutionell sektorkod (företag) KU3InstKod7 118Institutionell sektorkod (företag) enligt justerad metod InstKod7J 93ITP – Industrins och handelns tjänste- och tilläggspensionITP 255Kod för kombinatörer YrkStallnKomb 79Kommunal- och landstingsanställdas tjänstepension KTjP 256Konsumtionsvikt KonsViktF 46Konsumtionsvikt, nytt begrepp KonsViktF04 46Kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) KAS 177Kontant arbetsmarknadsstöd enligt EES-avtal KASEES 178Kontant bruttolön LoneInk 122Kontant bruttolön enligt justerad metod LoneInkJ 123Korttidsstudiestöd KortStu 139Källa för uppgift om högsta utbildning Kallkod 66Källa för yrkesuppgift KU1SsykKalla 111Källa för yrkesuppgift, för förvärvsarbetande SsykKalla 85Källa för yrkesuppgift, näst största förvärvskälla KU2SsykKalla 116Kön Kon 29Land vid in-/utvandring InvUtvLand 35Markering för om sjukfall pågått sedan förgående år SjukFall_Pg 164Markering för studiedeltagande under höstterminen StudDeltTyp 69326 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Variabelförteckning(forts.)Klartext Variabel SidMedborgarskap MedbLandNamn 43Medborgarskap, gruppering EU15 MedbGrEg 44Medborgarskap, gruppering EU25 MedbGrEg2 44Medborgarskap, gruppering EU27 MedbGrEg3 44Moderns födelseland FodelseLandNamnMor 38Moderns födelseland, gruppering EU15 FodGrMor 39Moderns födelseland, gruppering EU25 FodGrMor2 39Moderns födelseland, gruppering EU27 FodGrMor3 40Månad för medborgarskap MedbMan 44Nettoinkomst av aktiv näringsverksamhet InkFNettoA 125Nettoinkomst av näringsverksamhet InkFNetto 125Näringsgrenstillhörighet enligt SNI 2002 (arbetsställe) KU2AstSNI2002 115Näringsgrenstillhörighet enligt SNI 2002 (arbetsställe) KU3AstSNI2002 119Näringsgrenstillhörighet enligt SNI 69 (arbetsställe) KU3AstSNI69 119Näringsgrenstillhörighet enligt SNI 92 (arbetsställe) KU2AstSNI92 115Näringsgrenstillhörighet enligt SNI 92 (arbetsställe) KU3AstSNI92 119Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2002 (arbetsställe) KU1AstSNI2002 109Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2002 (arbetsställe),begränsad nivå KU1AstSNI2002B 110Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2002 (arbetsställe),begränsad nivå KU3AstSNI2002B 119Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2002 (arbetsställe),grov nivå KU1AstSNI2002G 110Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2002 (arbetsställe),grov nivå KU2AstSNI2002G 115Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2002 (arbetsställe),grov nivå KU3AstSNI2002G 119Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2002 (arbetsställe),begränsad nivå KU2AstSNI2002B 115Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2002 (arbetsställe) AstSNI2002 96Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2002 (arbetsställe)begränsad nivå AstSNI2002B 99Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2002 (arbetsställe)enligt justerad metod AstSNI2002J 100Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2002 (arbetsställe)enligt justerad metod Begränsad nivå AstSNI2002BJ 100Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2002 (arbetsställe)enligt justerad metod Grov nivå AstSNI2002GJ 101Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2002 (arbetsställe)Grov nivå AstSNI2002G 100Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2007 (arbetsställe) AstSNI2007 101Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2007 (arbetsställe) KU1AstSNI2007 111Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2007 (arbetsställe) KU2AstSNI2007 115Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2007 (arbetsställe) KU3AstSNI2007 119Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2007 (arbetsställe)grov nivå AstSNI2007G 104Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2007 (arbetsställe)utökad nivå AstSNI2007U 103Näringsgrenstillhörighet enligt SNI69 (arbetsställe) AstSNI69 95Näringsgrenstillhörighet enligt SNI69 (arbetsställe) KU1AstSNI69 109Näringsgrenstillhörighet enligt SNI69 (arbetsställe) KU2AstSNI69 114Näringsgrenstillhörighet enligt SNI92 (arbetsställe) AstSNI92 95Näringsgrenstillhörighet enligt SNI92 (arbetsställe) KU1AstSNI92 109Näringsgrenstillhörighet enligt SNI92 (arbetsställe)grov nivå KU1AstSNI92G 110Näringsgrenstillhörighet enligt SNI92 (arbetsställe),begränsad nivå AstSNI92B 96<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 327
Variabelförteckning Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4(forts.)Klartext Variabel SidNäringsgrenstillhörighet enligt SNI92 (arbetsställe),begränsad nivå KU1AstSNI92B 110Näringsgrenstillhörighet enligt SNI92 (arbetsställe),grov nivå AstSNI92G 96Närståendepenning NarPeng 244Offentligt Tillfälligt Arbete (OTA) OTA 199Operativ företagsledare OpFtgLedare 79Premiepension PremPens 253Privat pensionsförsäkring PrivPens 259Registrering på högskolans forskarutbildning FoDelt 69Registrering på högskolans grundutbildning HSDelt 70Rehabiliteringsersättning RehabErs 161Rehabiliteringspenning förlängd, antal nettodagar Rehab_Forlangd_Ndag 169Rehabiliteringspenning förlängd, ersättningsbelopp Rehab_Forlangd_Belopp 170Rehabiliteringspenning förlängd, antal bruttodagar Rehab_Forlangd_Bdag 169Rehabiliteringspenning, antal bruttodagar Rehab_Bdag 168Rehabiliteringspenning, antal bruttodagar Rehab_08_Bdag 169Rehabiliteringspenning, antal nettodagar Rehab_Ndag 169Rehabiliteringspenning, antal nettodagar Rehab_08_Ndag 169Rehabiliteringspenning, ersättningsbelopp Rehab_Belopp 169Rehabiliteringspenning, esättningsbelopp Rehab_08_Belopp 170Rekryteringsbidrag RekrBidr 138Sektortillhörighet (företag) SektorKod 93Sektortillhörighet (företag) KU1SektorKod 109Sektortillhörighet (företag) KU2SektorKod 114Sektortillhörighet (företag) KU3SektorKod 119Sektortillhörighet (företag) enligt justerad metod SektorKodJ 95Senaste invandringsår SenInvAr 35Sjukbidrag från folkpension, egenförmån FolkSjuk 228Sjukbidrag från folkpension, egenförmån ATPSjuk 229Sjukbidrag, antal bruttomånader SjukBidr_Bman 241Sjukbidrag, antal nettomånader SjukBidr_Nman 241Sjukbidrag, ersättningsbelopp SjukBidr_Belopp 241Sjukersättning SjukErs 236Sjukersättning, antal bruttomånader SjukErs_Bman 238Sjukersättning, antal nettomånader SjukErs_Nman 239Sjukersättning, ersättningsbelopp SjukErs_Belopp 239Sjukpenning fortsatt, antal bruttodagar SjukP_Fortsatt_Bdag 165Sjukpenning fortsatt, antal nettodagar SjukP_Fortsatt_Ndag 166Sjukpenning fortsatt, belopp SjukP_Fortsatt_Belopp 167Sjukpenning förlängd, antal bruttodagar SjukP_Forlangd_Bdag 165Sjukpenning förlängd, antal nettodagar SjukP_Forlangd_Ndag 166Sjukpenning förlängd, belopp SjukP_Forlangd_Belopp 167Sjukpenning, antal bruttodagar SjukP_Bdag 165Sjukpenning, antal bruttodagar SjukP_08_Bdag 165Sjukpenning, antal nettodagar SjukP_Ndag 166Sjukpenning, antal nettodagar SjukP_08_Ndag 166Sjukpenning, ersättningsbelopp SjukP_Belopp 166Sjukpenning, ersättningsbelopp SjukP_08_Belopp 166Sjukpenning, förebyggande ,antal bruttodagar ForbSjukP_Bdag 167Sjukpenning, förebyggande ,antal bruttodagar ForbSjukP_08_Bdag 167Sjukpenning, förebyggande, antal nettodagar ForbSjukP_Ndag 167Sjukpenning, förebyggande, antal nettodagar ForbSjukP_08_Ndag 168Sjukpenning, förebyggande, ersättningsbelopp ForbSjukP_Belopp 168Sjukpenning, förlängd förebyggande antal nettodagar ForbSjukP_Forlangd_Ndag 168Sjukpenning, förlängd förebyggande, antal bruttodagar ForbSjukP_Forlangd_Bdag 167328 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Variabelförteckning(forts.)Klartext Variabel SidSjukpenning, förlängd förebyggande, ersättningsbelopp ForbSjukP_08_Belopp 168Sjukpenning, förlängd förebyggande, ersättningsbelopp ForbSjukP_Forlangd_Belopp 168Sjukpenning, skattepliktig (arbetsgivarinträde) SjukPA 152Sjukpenning, skattepliktig (ej arbetsgivarinträde) SjukPP 152Smittbärarsjukpenning, antal bruttodagar Smitt_Bdag 172Smittbärarsjukpenning, antal nettodagar Smitt_Ndag 172Smittbärarsjukpenning, ersättningsbelopp Smitt_Belopp 172Socialbidrag (familj) SocBidrFam 270Socialbidrag (individualiserat från familj 2004 års vikt) SocBidrPersF04 271Socialbidrag (individualiserat från familj) SocBidrPersF 271Socioekonomisk indelning SEI 44Startdatum för sjukfall som pågått sedan förgående år SjukFall_PgStart 164Statlig tjänstepension STjP 256Studiedeltagande HT (registrering/närvaro) StudDelt 68Studiemedel och studiehjälp (lån/bidrag) StudMed 129Summa annan inkomst (familjerelaterad) AnnInkF 278Summa annan inkomst (familjerelaterad) AnnInkF04 279Summa arbetstidsrelaterad social inkomst SocInk 245Summa ATP ATPBel 280Summa bruttodagar för ersättningsslag ingående i”SjukFall_Antal” SjukSum_Bdag 164Summa ersättningsbelopp för ersättningsslag ingåendei ”SjukFall_Antal” SjukSum_Belopp 165Summa folkpension FolkBel 279Summa inkomst av förvärvskälla inkl. underskott avnäringsverksamhet ForvInkNetto 126Summa inkomst av förvärvskälla inkl. underskott avnäringsverksamhet (aktiv) ForvInkNettoA 126Summa inkomst av förvärvskälla, exkl. underskott ForvInk 125Summa inkomst från yrkes-/arbetsskadelivränta LivRta 264Summa inkomst från åldersrelaterade pensioner AldPens 261Summa inkomst föranledd av arbetslöshet ArbLos 180Summa inkomst föranledd av arbetsmarknadspolitiskåtgärd AmPol 199Summa inkomst föranledd av förtidspension/sjukbidrag/sjukersättning/aktivitetsersättning ForTid 233Summa inkomst föranledd av föräldraledighet ForLed 149Summa inkomst föranledd avsjukdom/arbetsskada/rehabilitering SjukRe 162Summa inkomst föranledd av studier Stud 141Summa nettodagar för ersättningsslag ingående i”SjukFall_Antal” SjukSum_Ndag 165Summa tjänstepension SumTjP 258Summa ålderspension SumAld 251Summa ålderspension SumAldP03 255Summan av antalet sjukfall som under året övergått tillsjukpenning, förebyggande sjukpenning, arbetsskadesjukpenningoch/eller rehabiliteringspenning SjukFall_Antal 164Svenska för invandrare SFI 141Sysselsättningsstatus (november månad) SyssStat 71Sysselsättningsstatus (november månad) gamladefinitionen SyssStatG 77Sysselsättningsstatus (november månad), enligtjusterad metod SyssStatJ 71Särskild dagpenning vid arbetsmarknadsutbildning UtbBArb 197Särskilt pensionstillägg SPenTill 251Särskilt studielån vid arbetsmarknadsutbildning UtbBLan 197<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 329
Variabelförteckning Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4(forts.)Klartext Variabel SidSärskilt utbildningsbidrag – Kunskapslyftet (UBS) SUtKun 138Särskilt vuxenstudiestöd SVuxSvuxA 137Särskilt vuxenstudiestöd, bidragsdel (arbetslösa),(SVUXA) SVuxA 134Särskilt vuxenstudiestöd, bidragsdel (övriga) (SVUX) SVux 135Tidsbegränsad aktivitetsersättning AktErs_Tidsbegr 243Tidsbegränsad sjukersättning SjukErs_Tidsbegr 240Tillfällig avgångsersättning TAE 244Tillfällig föräldrapenning för vård av barn ForVAB 147Tillfällig föräldrapenning, antal bruttodagar TfForPeng_Bdag 151Tillfällig föräldrapenning, antal nettodagar TfForPeng_Ndag 151Tillfällig föräldrapenning, ersättningsbelopp TfForPeng_Belopp 151Tilläggspension TillPens 253Timersättning vid läs- och skrivsvårigheter SarVux 140Tjänste- och tilläggspension för privatanställda arbetare STP 257Tjänstepension enligt ett individuellt tecknat tjänstepensionsavtalmellan arbetsgivare och arbetstagare KUPens 257Tjänstepension från statligt bolag SBTjP 257Underhållsstöd/Bidragsförskott BidrFor 277Utbildning, högsta enl. gamla SUN HUtbSun 58Utbildningsbidrag till doktorander UtbDok 141Utbildningsgrupp högsta utbildning(SUN2000) SUN2000Grp 60Utbildningsinriktning, högsta SUN2000Inr 60Utbildningsnivå, högsta SUN2000Niva 59Utbildningsnivå, högsta, aggregerat till 7 'svenska'nivåer SUN2000Niva_Old 58Utbildningsår, avslutningsår högsta utbildning ExamAr 65Utländsk/Svensk bakgrund UtlSvBakg 42Utländsk/Svensk bakgrund (alt. indelning) UtlSvBakgAlt 43Utvecklingsersättning UtvErs 171Utvecklingsersättning och sjuk med sjukpenning, antaldagar UtvErs_Sjuk_Dag 172Utvecklingsersättning och sjuk med sjukpenning,belopp UtvErs_Sjuk_Belopp 172Utvecklingsersättning, antal dagar UtvErs_Dag 171Utvecklingsersättning, belopp UtvErs_Belopp 171Vuxenstudiestöd, lånedel (arbetslösa) SVuxALan 137Vuxenstudiestöd, lånedel (övriga) VuxLan 137Vuxenstudiestöd, lånedel (övriga) SVuxLan 138Vårdbidrag VardBidr 149Värnpliktsersättning VPLErs 144Yrke enligt Folk- och bostadsräkningen NYK 82Yrke enligt SSYK, 3-siffernivå KU1Ssyk3 111Yrke enligt SSYK, 3-siffernivå, näst störstaförvärvskälla KU2Ssyk3 115Yrke enligt SSYK, 4-siffernivå KU1Ssyk4 111Yrke enligt SSYK, 4-siffernivå, för förvärvsarbetande Ssyk4 84Yrke enligt SSYK, 4-siffernivå, näst största förvärvskällaKU2Ssyk4 116Yrkesskadelivränta, skattepliktig del (egenförmån/efterlevandeförmån) LivYrke 263Yrkesställning (november månad) YrkStalln 78Yrkesställning (november månad), enligt justeradmetod YrkStallnJ 78Yrkesställning 1 (Största förvärvskälla) KU1YrkStalln 107Yrkesställning 2 (Näst största förvärvskälla) KU2YrkStalln 113330 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Variabelförteckning(forts.)Klartext Variabel SidYrkesställning 3 (Tredje största förvärvskälla) KU3YrkStalln 117Yrkesverksamstatus YrkVerksStat 87Yrkets överensstämmelse med novembersysselsättningenSsykStatus 87Yrkets överensstämmelse med största förvärvskälla KU1SsykStatus 112Ålder Alder 29Ålderspension från ATP, egenförmån ATPAld 250Ålderspension från folkpension, egenförmån FolkAld 249År och månad för in-/utvandring InvUtvManad 35Årtal för yrkesuppgift KU1SsykAr 111Årtal för yrkesuppgift, för förvärvsarbetande SsykAr 85Årtal för yrkesuppgift, näst största förvärvskälla KU2SsykAr 116Åtgärdskod IAKod 212Övrig tjänste- och tilläggspension OvrTjP 258<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 331
Variabelförteckning Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Alfabetisk ordning efter variabelns namn i databasenVariabel Klartext SidADelDag Antal dagar i deltidsarbetslöshet 187AGSTFAErsättning från avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) ochtrygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) 159AK14Dag Antal dagar som arbetssökande med förhinder 185AKassaErsättning från arbetslöshetskassa/arbetslöshetsförsäkring173AKassaAmPolErsättning från arbetslöshetskassa vid arbetsmarknadsåtgärd199AktErs Aktivitetsersättning 241AktErs_Belopp Aktivitetsersättning, ersättningsbelopp 242AktErs_Bman Aktivitetsersättning, antal bruttomånader 241AktErs_Nman Aktivitetsersättning, antal nettomånader 242AktErs_Tidsbegr Tidsbegränsad aktivitetsersättning 243AktErsGarAnd Andel/grad för aktivitetsersättning (garantiersättning) 242AktErsInkAnd Andel/grad för aktivitetsersättning (inkomstrelaterad) 242AktErsVilAnd Andel/grad för vilande aktivitetsersättning 243AktStod_Belopp Aktivitetsstöd vid utbildning, ersättning 171AktStod_Dag Aktivitetsstöd vid utbildning, antal dagar 171AktStod_Sjuk_Belopp Aktivitetsstöd vid utbildning, sjuk med sjukpenning,ersättningsbelopp 171AktStod_Sjuk_DagAktivitetsstöd vid utbildning, sjuk med sjukpenning,antal dagar 171Alder Ålder 29AldPens Summa inkomst från åldersrelaterade pensioner 261AldTjPTyp Förekomst av ålders-/tjänstepension 258ALKod Arbetslöshetskod 188ALosDag Antal dagar i arbetslöshet 183ALU<strong>AM</strong>K Arbetslivsutvecklingsbidrag (från <strong>AM</strong>K) 198ALUBidr Arbetslivsutvecklingsbidrag (ALU) 197ALUEES Arbetslivsutvecklingsbidrag (enligt EES-avtal) 198ALUKAS Arbetslivsutvecklingsbidrag (från RFV, KAS) 198ALUKU Arbetslivsutvecklingsbidrag (från A-kassa) 197<strong>AM</strong>K Ersättning från statlig arbetsmarknadskassa 179AmPolSumma inkomst föranledd av arbetsmarknadspolitiskåtgärd 199AmPolTypFörekomst av ersättning i samband medarbetsmarknadspolitisk åtgärd 200AnnInkF Summa annan inkomst (familjerelaterad) 278AnnInkF04 Summa annan inkomst (familjerelaterad) 279AntalSys Antal sysselsatta på arbetsstället 89AntAns Antal förvärvskällor under året 105AntFlyttKommun Antal flyttningar över kommungräns 32AntFlyttTot Antal flyttningar 32ANysDag Antal dagar i Nystartsjobb 223ArbLos Summa inkomst föranledd av arbetslöshet 180ArbLosTyp Förekomst av arbetslöshetsersättning 181ArbSk_Bdag Arbetsskadesjukpenning, antal bruttodagar 170ArbSk_Belopp Arbetsskadesjukpenning, ersättningsbelopp 170ArbSk_Ndag Arbetsskadesjukpenning, antal nettodagar 170ArbSkErs Arbetsskadeersättning, skattepliktig 157ArbSokNov Arbetssökande (november) 191ArbstId Arbetsställets identitetsnummer 27ArbTid Arbetad tid 77AstKommun Arbetsställekommun 87AstKommunJ Arbetsställekommun enligt justerad metod 88AstLan Arbetsställelän 88332 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Variabelförteckning(forts.)Variabel Klartext SidAstLanJ Arbetsställelän enligt justerad metod 88AstNr Arbetsställenummer (november) 80AstSNI2002 Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2002 (arbetsställe) 96AstSNI2002BNäringsgrenstillhörighet enligt SNI2002 (arbetsställe)begränsad nivå 99AstSNI2002BJNäringsgrenstillhörighet enligt SNI2002 (arbetsställe)enligt justerad metod Begränsad nivå 100AstSNI2002GNäringsgrenstillhörighet enligt SNI2002 (arbetsställe)Grov nivå 100AstSNI2002GJNäringsgrenstillhörighet enligt SNI2002 (arbetsställe)enligt justerad metod Grov nivå 101AstSNI2002JNäringsgrenstillhörighet enligt SNI2002 (arbetsställe)enligt justerad metod 100AstSNI2007 Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2007 (arbetsställe) 101AstSNI2007GNäringsgrenstillhörighet enligt SNI2007 (arbetsställe)grov nivå 104AstSNI2007UNäringsgrenstillhörighet enligt SNI2007 (arbetsställe)utökad nivå 103AstSNI69 Näringsgrenstillhörighet enligt SNI69 (arbetsställe) 95AstSNI92 Näringsgrenstillhörighet enligt SNI92 (arbetsställe) 95AstSNI92BNäringsgrenstillhörighet enligt SNI92 (arbetsställe),begränsad nivå 96AstSNI92GNäringsgrenstillhörighet enligt SNI92 (arbetsställe),grov nivå 96AStuDag Antal dagar i åtgärdsstudier 201ASysDag Antal dagar i åtgärdssysselsättning 215ASysTyp Förekomst av åtgärdssysselsättning 224ATPAld Ålderspension från ATP, egenförmån 250ATPBel Summa ATP 280ATPEgen ATP-kod för egenförmån 231ATPFam ATP-kod för efterlevandeförmån 267ATPFort Förtidspension från ATP, egenförmån 229ATPFortSjuk Förtidspension/Sjukbidrag från ATP, egenförmån 229ATPSjuk Sjukbidrag från folkpension, egenförmån 229Barn0_3 Antal hemmavarande barn 0–3 år 47Barn11_15 Antal hemmavarande barn 11–15 år 47Barn16_17 Antal hemmavarande barn 16–17 år 47Barn18_19 Antal hemmavarande barn 18–19 år 47Barn18plus Antal hemmavarande barn 18 år och äldre 47Barn20plus Antal hemmavarande barn 20 år och äldre 47Barn4_6 Antal hemmavarande barn 4–6 år 47Barn7_10 Antal hemmavarande barn 7–10 år 47BidrFor Underhållsstöd/Bidragsförskott 277BostBidrFam Bostadsbidrag (familj) 273BostBidrPersF Bostadsbidrag (individualiserat från familj) 273BostBidrPersF04 Bostadsbidrag (individualiserat från familj 2004 års vikt) 273BostTillFam Bostadstillägg (familj) 276BostTillPersF Bostadstillägg (individualiserat från familj) 276BostTillPersF04Bostadstillägg (individualiserat från familj 2004 årsvikter) 276CFARNr Arbetsställe (november) 80CFARNrJ Arbetsställe (november) enligt justerad metod 80Civil Civilstånd 33CivilAntAr Antal år i civilstånd 34DekLon Deklarerad löneinkomst 127DelPens Delpension 260DelPensTyp Förekomst av delpension 261<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 333
Variabelförteckning Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4(forts.)Variabel Klartext SidDispInk Disponibel inkomst (individens delkomponent) 282DispInk04Disponibel inkomst (individens delkomponent, enligt2004 års definition) 286DispInkFam Disponibel inkomst (familj) 288DispInkFam04 Disponibel inkomst (familj, enl. 2004 års definition) 324DispInkPersF Disponibel inkomst (individualiserad från familj) 281DispInkPersF04 Disponibel inkomst (individualiserad från familj, 2004års vikter och enl. 2004 års definition) 281DodDatum Dödsdatum 45ExamAr Utbildningsår, avslutningsår högsta utbildning 65FamId Familj 48FamStF Familjeställning 34FamTypF Familjetyp 45FastBet Fastighetsbeteckning 31FastLopNr Fastighetens löpnummer 31FInk Inkomstöverskott av aktiv näringsverksamhet 124FInk89 / FInk90Inkomst av rörelse/Inkomst av jordbruksfastighet(brukad) 121FodelseAr Födelseår 29FodelseLan Eget födelselän 37FodelseLandNamn Eget födelseland 36FodelseLandNamnFar Faderns födelseland 40FodelseLandNamnMor Moderns födelseland 38FoDelt Registrering på högskolans forskarutbildning 69FodGrEg Eget födelseland, gruppering EU15 37FodGrEg2 Eget födelseland, gruppering EU25 37FodGrEg3 Eget födelseland, gruppering EU27 38FodGrFar Faderns födelseland, gruppering EU15 41FodGrFar2 Faderns födelseland, gruppering EU 25 41FodGrFar3 Faderns födelseland, gruppering EU27 42FodGrMor Moderns födelseland, gruppering EU15 39FodGrMor2 Moderns födelseland, gruppering EU25 39FodGrMor3 Moderns födelseland, gruppering EU27 40FolkAld Ålderspension från folkpension, egenförmån 249FolkATPFam Efterlevandeförmån av folkpension och ATP 266FolkBel Summa folkpension 279FolkEgen Folkpensionskod för egenförmån 230FolkFam Folkpensionskod för efterlevandeförmån 267FolkFort Förtidspension från folkpension, egenförmån 227FolkFortSjukFörtidspension/Sjukbidrag från folkpension,egenförmån 228FolkHust Hustrutillägg 259FolkSjuk Sjukbidrag från folkpension, egenförmån 228ForbSjukP_08_Bdag Sjukpenning, förebyggande ,antal bruttodagar 167ForbSjukP_08_Belopp Sjukpenning, förlängd förebyggande, ersättningsbelopp 168ForbSjukP_08_Ndag Sjukpenning, förebyggande, antal nettodagar 168ForbSjukP_Bdag Sjukpenning, förebyggande ,antal bruttodagar 167ForbSjukP_Belopp Sjukpenning, förebyggande, ersättningsbelopp 168ForbSjukP_Forlangd_Bdag Sjukpenning, Förlängd förebyggande, antal bruttodagar 167ForbSjukP_Forlangd_Belopp Sjukpenning, förlängd förebyggande, ersättningsbelopp 168ForbSjukP_Forlangd_Ndag Sjukpenning, förlängd förebyggande antal nettodagar 168ForbSjukP_Ndag Sjukpenning, förebyggande, antal nettodagar 167ForLed Summa inkomst föranledd av föräldraledighet 149ForLedTyp Förekomst av föräldraersättning 150ForPeng Föräldrapenning vid barns födelse eller adoption 145ForPeng_Bdag Föräldrapenning, antal bruttodagar 150334 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Variabelförteckning(forts.)Variabel Klartext SidForPeng_Belopp Föräldrapenning, ersättningsbelopp 151ForPeng_Ndag Föräldrapenning, antal nettodagar 151Forsamling Bostadsförsamling 30ForTidSumma inkomst föranledd av förtidspension/sjukbidrag/sjukersättning/aktivitetsersättning 233FortidAGSAGS i samband med förtidspension/sjukbidrag/sjukersättning/ aktivitetsersättning 230ForTidTypFörekomst av förtidspension/sjukbidrag/sjukersättning/aktivitetsersättning 234FortPens_Belopp Förtidspension, ersättningsbelopp 235FortPens_Bman Förtidspension, antal bruttomånader 235FortPens_Nman Förtidspension, antal nettomånader 235ForVAB Tillfällig föräldrapenning för vård av barn 147ForvErs Förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar 128ForvErsNettoFörvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar,inklusive underskott av näringsverksamhet 128ForvErsNettoAFörvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar,inklusive underskott av aktiv näringsverksamhet 129ForvInk Summa inkomst av förvärvskälla, exkl. underskott 125ForvInkNettoSumma inkomst av förvärvskälla inkl. underskott avnäringsverksamhet 126ForvInkNettoASumma inkomst av förvärvskälla inkl. underskott avnäringsverksamhet (aktiv) 126GarPens Garantipension 254GarPensAnd Andel/grad för garantipension 254GenErs Generationsväxlingsersättning 245HavPeng_Bdag Havandeskapspenning, antal bruttodagar 151HavPeng_Belopp Havandeskapspenning, ersättningsbelopp 152HavPeng_Ndag Havandeskapspenning, antal nettodagar 152HKapErs Handikappersättning 277HSDelt Registrering på högskolans grundutbildning 70HUtbSun Utbildning, högsta enl. gamla SUN 58IAKod Åtgärdskod 212InkFNetto Nettoinkomst av näringsverksamhet 125InkFNettoA Nettoinkomst av aktiv näringsverksamhet 125InkPens Inkomstpension 252InkPensAnd Andel/grad för inkomstpension 253InstKod Institutionell sektorkod (företag) 89InstKod6 Institutionell sektorkod (företag) 90InstKod7 Institutionell sektorkod (företag) 91InstKod7J Institutionell sektorkod (företag) enligt justerad metod 93InvUtvLand Land vid in-/utvandring 35InvUtvManad År och månad för in-/utvandring 35ITPITP – Industrins och handelns tjänste- och tilläggspension255Kallkod Källa för uppgift om högsta utbildning 66KapInk Inkomst av kapital 247Karens_Foretagare Antal karensdagar för företagare 164KAS Kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) 177KASEES Kontant arbetsmarknadsstöd enligt EES-avtal 178Kommun Bostadskommun 30Kon Kön 29KonsViktF Konsumtionsvikt 46KonsViktF04 Konsumtionsvikt, nytt begrepp 46KortStu Korttidsstudiestöd 139KTjP Kommunal- och landstingsanställdas tjänstepension 256<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 335
Variabelförteckning Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4(forts.)Variabel Klartext SidKU1AstKommun Arbetsställekommun (Största förvärvskälla) 107KU1AstLan Arbetsställelän (Största förvärvskälla) 107KU1AstNr Arbetsställenummer (Största förvärvskälla) 106KU1AstSNI2002 Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2002 (arbetsställe) 109KU1AstSNI2002BNäringsgrenstillhörighet enligt SNI2002 (arbetsställe),begränsad nivå 110KU1AstSNI2002GNäringsgrenstillhörighet enligt SNI2002 (arbetsställe),grov nivå 110KU1AstSNI2007 Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2007 (arbetsställe) 111KU1AstSNI69 Näringsgrenstillhörighet enligt SNI69 (arbetsställe) 109KU1AstSNI92 Näringsgrenstillhörighet enligt SNI92 (arbetsställe) 109KU1AstSNI92BNäringsgrenstillhörighet enligt SNI92 (arbetsställe),begränsad nivå 110KU1AstSNI92GNäringsgrenstillhörighet enligt SNI92 (arbetsställe)grov nivå 110KU1CFARNr Arbetsställe (Största förvärvskälla) 106KU1Ink Inkomst av största förvärvskälla 106KU1InstKod Institutionell sektorkod (företag) 108KU1InstKod6 Institutionell sektorkod (företag) 108KU1InstKod7 Institutionell sektorkod (företag) 108KU1PeOrgNr Företag (Största förvärvskälla) 26KU1SektorKod Sektortillhörighet (företag) 109KU1Ssyk3 Yrke enligt SSYK, 3-siffernivå 111KU1Ssyk4 Yrke enligt SSYK, 4-siffernivå 111KU1SsykAr Årtal för yrkesuppgift 111KU1SsykKalla Källa för yrkesuppgift 111KU1SsykStatus Yrkets överensstämmelse med största förvärvskälla 112KU1YrkStalln Yrkesställning 1 (Största förvärvskälla) 107KU2AstKommun Arbetsställekommun (Näst största förvärvskälla) 114KU2AstLan Arbetsställelän (Näst största förvärvskälla) 114KU2AstNr Arbetsställenummer (Näst största förvärvskälla) 113KU2AstSNI2002 Näringsgrenstillhörighet enligt SNI 2002 (arbetsställe) 115KU2AstSNI2002BNäringsgrenstillhörighet enligt SNI2002 (arbetsställe),begränsad nivå 115KU2AstSNI2002GNäringsgrenstillhörighet enligt SNI2002 (arbetsställe),grov nivå 115KU2AstSNI2007 Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2007 (arbetsställe) 115KU2AstSNI69 Näringsgrenstillhörighet enligt SNI69 (arbetsställe) 114KU2AstSNI92 Näringsgrenstillhörighet enligt SNI 92 (arbetsställe) 115KU2CFARNr Arbetsställe (Näst största förvärvskälla) 113KU2Ink Inkomst av näst största förvärvskälla 112KU2InstKod Institutionell sektorkod (företag) 114KU2InstKod6 Institutionell sektorkod (företag) 114KU2InstKod7 Institutionell sektorkod (företag) 114KU2PeOrgNr Företag (Näst största förvärvskälla) 26KU2SektorKod Sektortillhörighet (företag) 114KU2Ssyk3Yrke enligt SSYK, 3-siffernivå, näst störstaförvärvskälla 115KU2Ssyk4Yrke enligt SSYK, 4-siffernivå, näst största förvärvskälla116KU2SsykAr Årtal för yrkesuppgift, näst största förvärvskälla 116KU2SsykKalla Källa för yrkesuppgift, näst största förvärvskälla 116KU2YrkStalln Yrkesställning 2 (Näst största förvärvskälla) 113KU3AstKommun Arbetsställekommun (Tredje största förvärvskälla) 118KU3AstLan Arbetsställelän (Tredje största förvärvskälla) 118KU3AstNr Arbetsställenummer (Tredje största förvärvskälla) 117336 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Variabelförteckning(forts.)Variabel Klartext SidKU3AstSNI2002 Näringsgrenstillhörighet enligt SNI 2002 (arbetsställe) 119KU3AstSNI2002BNäringsgrenstillhörighet enligt SNI2002 (arbetsställe),begränsad nivå 119KU3AstSNI2002GNäringsgrenstillhörighet enligt SNI2002 (arbetsställe),grov nivå 119KU3AstSNI2007 Näringsgrenstillhörighet enligt SNI2007 (arbetsställe) 119KU3AstSNI69 Näringsgrenstillhörighet enligt SNI 69 (arbetsställe) 119KU3AstSNI92 Näringsgrenstillhörighet enligt SNI 92 (arbetsställe) 119KU3CFARNr Arbetsställe (Tredje största förvärvskälla) 117KU3Ink Inkomst av tredje största förvärvskälla 116KU3InstKod Institutionell sektorkod (företag) 118KU3InstKod6 Institutionell sektorkod (företag) 118KU3InstKod7 Institutionell sektorkod (företag) 118KU3PeOrgNr Företag (Tredje största förvärvskälla) 26KU3SektorKod Sektortillhörighet (företag) 119KU3YrkStalln Yrkesställning 3 (Tredje största förvärvskälla) 117KUPensTjänstepension enligt ett individuellt tecknat tjänstepensionsavtalmellan arbetsgivare och arbetstagare 257Lan Bostadslän 29LivAnnan Annan livränta, helt eller delvis skattepliktig 265LivArb Arbetsskadelivränta, egenförmån 263LivArbF Arbetsskadelivränta, efterlevandeförmån 265LivRta Summa inkomst från yrkes-/arbetsskadelivränta 264LivYrkeYrkesskadelivränta, skattepliktig del (egenförmån/efterlevandeförmån) 263LoneInk Kontant bruttolön 122LoneInkJ Kontant bruttolön enligt justerad metod 123MedbGrEg Medborgarskap, gruppering EU15 44MedbGrEg2 Medborgarskap, gruppering EU25 44MedbGrEg3 Medborgarskap, gruppering EU27 44MedbLandNamn Medborgarskap 43MedbMan Månad för medborgarskap 44NarPeng Närståendepenning 244NYK Yrke enligt Folk- och bostadsräkningen 82OpFtgLedare Operativ företagsledare 79OTA Offentligt Tillfälligt Arbete (OTA) 199OvrTjP Övrig tjänste- och tilläggspension 258PasNar Inkomst av passiv näringsverksamhet 127PeOrgNr Företag (november) 25PeOrgNrJ Företag (november) enligt justerad metod 25PersonNr Individ 23PremPens Premiepension 253PremPensAnd Andel/grad för premiepension 254PrivPens Privat pensionsförsäkring 259Rehab_08_Bdag Rehabiliteringspenning, antal bruttodagar 169Rehab_08_Belopp Rehabiliteringspenning, esättningsbelopp 170Rehab_08_Ndag Rehabiliteringspenning, antal nettodagar 169Rehab_Bdag Rehabiliteringspenning, antal bruttodagar 168Rehab_Belopp Rehabiliteringspenning, ersättningsbelopp 169Rehab_Forlangd_Bdag Rehabiliteringspenning förlängd, antal bruttodagar 169Rehab_Forlangd_Belopp Rehabiliteringspenning förlängd, ersättningsbelopp 170Rehab_Forlangd_Ndag Rehabiliteringspenning förlängd, antal nettodagar 169Rehab_Ndag Rehabiliteringspenning, antal nettodagar 169RehabErs Rehabiliteringsersättning 161RehabTyp Förekomst av rehabiliteringsersättning 162RekrBidr Rekryteringsbidrag 138<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 337
Variabelförteckning Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4(forts.)Variabel Klartext SidSarVux Timersättning vid läs- och skrivsvårigheter 140SBTjP Tjänstepension från statligt bolag 257SEI Socioekonomisk indelning 44SektorKod Sektortillhörighet (företag) 93SektorKodJ Sektortillhörighet (företag) enligt justerad metod 95SenInvAr Senaste invandringsår 35SFI Svenska för invandrare 141SjukBidr_Belopp Sjukbidrag, ersättningsbelopp 241SjukBidr_Bman Sjukbidrag, antal bruttomånader 241SjukBidr_Nman Sjukbidrag, antal nettomånader 241SjukErs Sjukersättning 236SjukErs_Belopp Sjukersättning, ersättningsbelopp 239SjukErs_Bman Sjukersättning, antal bruttomånader 238SjukErs_Nman Sjukersättning, antal nettomånader 239SjukErs_Tidsbegr Tidsbegränsad sjukersättning 240SjukErsGarAnd Andel/grad för sjukersättning (garantiersättning) 239SjukErsGarAnd Andel/grad för sjukersättning (garantiersättning) 239SjukErsInkAnd Andel/grad för sjukersättning (inkomstrelaterad) 239SjukErsVilAnd Andel/grad för vilande sjukersättning 240SjukFall_AntalSumman av antalet sjukfall som under året övergått tillsjukpenning, förebyggande sjukpenning, arbetsskadesjukpenningoch/eller rehabiliteringspenning 164SjukFall_Pg Markering för om sjukfall pågått sedan förgående år 164SjukFall_PgStart Startdatum för sjukfall som pågått sedan förgående år 164SjukP_08_Bdag Sjukpenning, antal bruttodagar 165SjukP_08_Belopp Sjukpenning, ersättningsbelopp 166SjukP_08_Ndag Sjukpenning, antal nettodagar 166SjukP_Bdag Sjukpenning, antal bruttodagar 165SjukP_Belopp Sjukpenning, ersättningsbelopp 166SjukP_Forlangd_Bdag Sjukpenning förlängd, antal bruttodagar 165SjukP_Forlangd_Belopp Sjukpenning förlängd, belopp 167SjukP_Forlangd_Ndag Sjukpenning förlängd, antal nettodagar 166SjukP_Fortsatt_Bdag Sjukpenning fortsatt, antal bruttodagar 165SjukP_Fortsatt_Belopp Sjukpenning fortsatt, belopp 167SjukP_Fortsatt_Ndag Sjukpenning fortsatt, antal nettodagar 166SjukP_Ndag Sjukpenning, antal nettodagar 166SjukPA Sjukpenning, skattepliktig (arbetsgivarinträde) 152SjukPP Sjukpenning, skattepliktig (ej arbetsgivarinträde) 152SjukReSumma inkomst föranledd avsjukdom/arbetsskada/rehabilitering 162SjukSum_BdagSumma bruttodagar för ersättningsslag ingående i”SjukFall_Antal” 164SjukSum_BeloppSumma ersättningsbelopp för ersättningsslag ingåendei ”SjukFall_Antal” 165SjukSum_NdagSumma nettodagar för ersättningsslag ingående i”SjukFall_Antal” 165SjukTyp Förekomst av sjukpenning/arbetsskadeersättning 160Smitt_Bdag Smittbärarsjukpenning, antal bruttodagar 172Smitt_Belopp Smittbärarsjukpenning, ersättningsbelopp 172Smitt_Ndag Smittbärarsjukpenning, antal nettodagar 172SocBidrFam Socialbidrag (familj) 270SocBidrPersF Socialbidrag (individualiserat från familj) 271SocBidrPersF04 Socialbidrag (individualiserat från familj 2004 års vikt) 271SocBidrTypF Förekomst av socialbidrag (familjemedlem) 272SocInk Summa arbetstidsrelaterad social inkomst 245SPenTill Särskilt pensionstillägg 251338 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4Variabelförteckning(forts.)Variabel Klartext SidSsyk4 Yrke enligt SSYK, 4-siffernivå, för förvärvsarbetande 84SsykAr Årtal för yrkesuppgift, för förvärvsarbetande 85SsykKalla Källa för yrkesuppgift, för förvärvsarbetande 85SsykStatusYrkets överensstämmelse med novembersysselsättningen87StatusF Aktiv eller passiv egenföretagare 79STjP Statlig tjänstepension 256STP Tjänste- och tilläggspension för privatanställda arbetare 257Stud Summa inkomst föranledd av studier 141StudDelt Studiedeltagande HT (registrering/närvaro) 68StudDeltTyp Markering för studiedeltagande under höstterminen 69StudMed Studiemedel och studiehjälp (lån/bidrag) 129StudTyp Förekomst av studerandeinkomst 142SumAld Summa ålderspension 251SumAldP03 Summa ålderspension 255SumEftPens Efterlevandeförmån 267SumTjP Summa tjänstepension 258SUN2000Grp Utbildningsgrupp högsta utbildning(SUN2000) 60SUN2000Inr Utbildningsinriktning, högsta 60SUN2000Niva Utbildningsnivå, högsta 59SUN2000Niva_OldUtbildningsnivå, högsta, aggregerat till 7 'svenska'nivåer 58SUtKun Särskilt utbildningsbidrag – Kunskapslyftet (UBS) 138SVux Särskilt vuxenstudiestöd, bidragsdel (övriga) (SVUX) 135SVuxASärskilt vuxenstudiestöd, bidragsdel (arbetslösa),(SVUXA) 134SVuxALan Vuxenstudiestöd, lånedel (arbetslösa) 137SVuxLan Vuxenstudiestöd, lånedel (övriga) 138SVuxSvuxA Särskilt vuxenstudiestöd 137SyssStat Sysselsättningsstatus (november månad) 71SyssStatGSysselsättningsstatus (november månad) gamladefinitionen 77SyssStatJSysselsättningsstatus (november månad), enligtjusterad metod 71TAE Tillfällig avgångsersättning 244TfForPeng_Bdag Tillfällig föräldrapenning, antal bruttodagar 151TfForPeng_Belopp Tillfällig föräldrapenning, ersättningsbelopp 151TfForPeng_Ndag Tillfällig föräldrapenning, antal nettodagar 151TillfTimDag Antal dagar som arbetssökande tillfälligt timanställd 182TillPens Tilläggspension 253TillPensAnd Andel/grad för tilläggspension 253UtbBArb Särskild dagpenning vid arbetsmarknadsutbildning 197UtbBidr Aktivitetsstöd/Utbildningsbidrag 195UtbBLan Särskilt studielån vid arbetsmarknadsutbildning 197UtbDok Utbildningsbidrag till doktorander 141UtlSvBakg Utländsk/Svensk bakgrund 42UtlSvBakgAlt Utländsk/Svensk bakgrund (alt. indelning) 43UtvErs Utvecklingsersättning 171UtvErs_Belopp Utvecklingsersättning, belopp 171UtvErs_Dag Utvecklingsersättning, antal dagar 171UtvErs_Sjuk_Belopp Utvecklingsersättning och sjuk med sjukpenning,belopp 172UtvErs_Sjuk_DagUtvecklingsersättning och sjuk med sjukpenning, antaldagar 172VardBidr Vårdbidrag 149VPLErs Värnpliktsersättning 144<strong>Statistiska</strong> centralbyrån 339
Variabelförteckning Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:4(forts.)Variabel Klartext SidVPLTyp Förekomst av värnpliktsersättning 145VuxLan Vuxenstudiestöd, lånedel (övriga) 137YrkArbTyp Förekomst av yrkes-/arbetsskadelivränta 264YrkStalln Yrkesställning (november månad) 78YrkStallnJYrkesställning (november månad), enligt justeradmetod 78YrkStallnKomb Kod för kombinatörer 79YrkVerksStat Yrkesverksamstatus 87340 <strong>Statistiska</strong> centralbyrån
2007:1 Några väsentliga sysselsättningsbegrepp i den officiella statistiken2007:2 Registerbaserad aktivitetsstatistik2008:1 Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning – en undersökning med mångautmaningar2009:1 Longitudinell Integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och Arbetsmarknadsstudier(LISA) 1990–20072010:1 Principiella grunder för Arbetskraftsundersökningarna (AKU) och arbetsmarknadsstatistiken2010:2 Rekryteringsstatistik från AKU2011:1 Basic principles for Labour Force Surveys (LFS) and labour market statistics2011:2 Recruitment Statistics for the Swedish Labour Force Survey2011:3 Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 50 år. Fyra forskarperspektiv påarbetsmarknaden
ISSN 1654-465X (online)All officiell statistik finns på: www.scb.seKundservice: tfn 08-506 948 01All official statistics can be found at: www.scb.seCustomer service, phone +46 8 506 948 01www.scb.se
Change language