4 - ATL

SKOGSSKÖTSELRotrötan hotarmer än granenHela landet är i riskzonen för rotröta och detgäller inte bara gran. Både tall och lärk leverfarligt. En nyupptäckt riskfaktor är förröjningarinför första gallringen. Motmedlet är behandlingoch planering.Text & foto: Pär FornlingIngen berikande syn.När rottickan är så här synlig på en levandegrFör något år sedan besökteMattias Berglund och JonasRönnberg Värmland. De vardär för att tala om sin forskningom rotröta på lantbruksuniversitetetinför en grupperfarna skogsmän.Ämnet engagerade även ommånga påpekade att det kändeslite fjärran i tallskogarna norrom Torsby.– Efter genomgången gick viut i skogen och hittade omedelbartflera angripna tallar. Manvar helt enkelt inte medvetenom problemen, vilket inte är såkonstigt. Det är lätt att misstarotröta på tall för något annat,konstaterar Jonas Rönnberg.GRANEN RUTTNAR inifrån.Trädet fortsätter växa, om än ilägre takt.I tall däremot sprids svampeni den yttre veden, vilket göratt trädet dör. Det får ingen näring,torkar och lockar till siginsekter.Vid en första blick är det lättatt tro att de här sekundära angreppenär dödsorsaken. Menom man river lite i mossan vidrötterna och hittar en eller fleraträdsvampar kan man vara ganskasäker på att rottickan ärboven i dramat.10Mattias Berglund, blå om fingrarna av stubbehandling, berättar om faranför rotröta.DET ÄR KNAPPAST någonnyhet att tallar angrips.Redan på 40-talet arbetadeengelska forskare med stubbbehandlingpå tall.Numera vet man sedan ettpar årtionden att det finns tvåvarianter av svampen:✔ S-formen (S=spruce) somangriper gran.✔ P-formen (Pine) som angriperallt (även lövträd).– I våra grannländer, inteminst Polen, görs omfattandebehandling mot rotröta i tall.Då vore det märkligt om detinte skulle behövas här också,säger Mattias Berglund.Forskarna har spårat P-formenupp till Gävle, men riskenför angrepp på tall kan förväntasvara värst längs östkusten iGötaland och i områden medhögt PH-värde, däribland Gotlandmed sin kalkrika berggrund.– Det här är en av de saker viska forska mer kring framöver,påpekar Mattias Berglund.Granen har hittills stått helt ifokus för problemen och den ärhårt drabbad. Det är inte heltovanligt med bestånd där långtöver hälften av granarna hållerpå att ruttna inifrån.AV ALL RÖTA som drabbargranarna kommer ungefär 70–80 procent från rottickan. Deårliga kostnaderna för skogsbruketberäknas till en halvmiljard kronor, dels genomminskad tillväxt (framför allttappas diametertillväxt), delsgenom sämre kvalitet.Rötan sprider sig från rötternauppåt som en pelare icentrum av stammen. Det somskulle blivit en värdefull timmerstockduger därmed kanskebara till bränsleved.Dessutom blir träden känsligareför stormar.Angreppen kan börja med attsvampsporer får fäste i en barkskadapå stammen som blottläggerveden. Men absolut vanligastär att rottickan letar sigin genom sågytan på en färskstubbe och sprider sig vidaregenom rotkontakt med friskaträd.MED TANKE PÅ att det räckermed två sporer på en stubbe –och en enda fruktkropp spriderhuntratusentals sporer i timmenär risken uppenbar.– I princip finns sporernaöverallt. Även om de allra flestalandar inom 100 meter frånfruktkroppen visar försök attde kan spridas 50 mil med vinden,säger Mattias Berglund.Det finns två huvudvägar attmotverka spridningen:✔ Avverka på vintern (närdygnsmedeltemperaturen ärunder 5 grader)VI SKOGSÄGARE 4/07