4 - ATL

TEKNIKKrisen i Alfta kom av sig…Skogsteknikenvisade vägenVad hände i skogsteknikens vagga? Vi begavoss dit och hittade en industri med rötternai skogen, men där tekniken nått nya områdeni gruvor, tåg och militärfordon.Det hade kunnat bli väldigt annorlunda...Dagen innan har tv visat ett inslagom alla dessa märkligtövergivna platser. De skildras ien ny bok om öde industrisamhällen,där gardiner fladdrar isönderslagna fönster och dammetsamlar sig i styrelserummen.Hotet om ett liknande ödehängde över Alfta, men det blevnågot helt annat. Ur skogsteknikenföddes en blomstrandeföretagsby.MAN KAN förstås diskuteravar vaggan till mekaniseringenav skogsbruket finns (Rottneär en annan kandidat), men detgår i varje fall inte att förbiseAlfta i Hälsingland.Det var här bysmeden JonasÖstberg började utrusta traktoreroch ombyggda lastbilar medband för att dra framvirke ur skogen. Därmedvar evolutionentill dagens skotareigång.Embryot till skördarnafanns i denförsta helsvenskaskogsmaskinen Bamsefrån slutet av 50-talet.Man samarbetadenära med Volvo ochKockums.Som mest arbetade 700 personerpå ÖSA (Östbergs fabriksAB). Men i början av80-talet inleddes en väldig omstruktureringmed finska FMG(Forest Machine Group) som44Avancerade formertillverkat i ett styckeoch ett sammanhängandemomentpå Alfta Kvalitetslego.Text & foto: Pär Fornlingvinnare. Här ingick både ÖSAoch kanadensiska Timberjack,som blev varumärket för helaföretaget fram till att John Deeretog över.Långt innan dess hade tillverkningenflyttat till Finland(via Filipstad) och det svenskahuvudkontoret förlagts tillMärsta.MEN NÅGRA dröjer sig kvar.I en av korridorerna träffar viLeif Johansson, servicechef förJohn Deere i Sverige, och GöranJunevik, som numera arbetarsom konsult åt företaget.Bägge anställdes av legendariskeMartin Östberg (son tillgrundaren) och har följt teknikutvecklingenpå nära håll, medmånga milstolpar. Som dengången när hela Skogssverigeinbjöds till Alfta föratt få en vision omengreppsskördarna.De församlade experternasåg, förundrades...ochskakadesamfällt på huvudet.De konstaterade attman inte kunde göraallt på samma gång,först måste trädet fällasoch därefter bearbetas.Det visar att framtidensteknik inte är lätt attinse, ens när man har den framförögonen.Är det likadant nu?– Det enda jag känner migÖSA-broschyr från 1978.säker på är att förändringarnakommer, säger Göran Junevik.– En del tror att det inte finnsmer att göra, men titta bara påhur mycket som hänt jämförtmed en maskin som är tre årgammal.Då Göran Junevik tittar ikristallkulan ser han bränslesnålaremaskiner, både genomtekniken i sig och ändrat körsätt(eco-driving).Dessutom öppnar informationsflödetfrån skogen till industrinför nya arbetssätt. Detär lätt att hålla koll på virketoch inte minst bör transporternakunna bli effektivare.Leif Johansson räknar meddriftsäkrare maskiner genomatt åtgärda felet innan någothänder:– Vi kan mäta förslitningaroch beräkna livslängden påolika komponenter. I principär det som att sköta ett flygplan.Du väntar ju inte medreparationen tills motorn havererar...CC SYSTEMS är ett av företagensom arbetar med den nyatekniken. Det handlar om attmäta och styra allt från kvistknivarnasrörelse till accelerationenpå sågen i skördarhuvudet.Tidigare styrdes allt från encentral dator i hytten varifråndet gick en mängd kablar. Nuhar elektroniken flyttats ut tillaggregatet och därmed näramotorn, kvistkniven eller vaddet nu är som ska styras ochkontrolleras.Från hytten till skördarhuvudetkrävdes tidigare en tjockkabel med 58 ledare, nu räckerdet med ett fåtal tack vare”CAN-teknik”(Control AreaNetwork) som används för seriellöverföring av data.– Vår specialitet är att görarobust elektronik för tuffa miljöer,berättar vd Jan Carlsson.VI SKOGSÄGARE 4/07