FORSKNINGNy hjälp för skydd av kulturmiljönMånga fornlämningaroch andra kulturmiljöerriskerar att skadasvid avverkning ochmark beredning.En avgörande orsak är brist påkunskap. För att råda bot pådet ska nu Skogforsk, Riksantikvarieämbetet,Skogsstyrelsenoch LRF Skogsägarna tafram ett interaktivt webbaserathjälpmedel.Målet är att öka kunskapernaom hur forn- och kulturminnenkan skyddas i det praktiska arbeteti skogen.– Med kunskap om hur olikakulturmiljöer ser ut, var definns och med varsam skötselkan vi bevara de historiska spåren,samtidigt som vi bedriverett rationellt skogsbruk, sägerMats Hannerz, projektledare påSkogforsk.Ett förhistoriskt gravröse i Osby socken i Skåne län. På en lantmäterikartafrån 1795 kallas röset Snoggerör. Fotot är taget av Bosse Jönsson, RAÄ.SAJTEN BLIR en del av ”KunskapDirekt” och kommer attinnehålla beskrivningar, råd,filmsekvenser och illustrationerkombinerat med databas- ochkartinformation från Skogsstyrelsenoch Riksantikvarieämbetet.Projektet, som finansieras avdet statliga forskningsrådet Formas,beräknas vara färdigt våren2008.Dessutom har Riksantikvarieämbetettvå tjänster där mankan få information om fornminnenvia internet.Data om lämningarna finns inågot som kallas FMIS (Fornminnes-informations-systemet)www.kms.raa.se/fornsokDet finns en fördjupad informationför exempelvis skogsföretagoch alla andra som yrkesmässigtbehöver informationen.Information om tjänsten finnspå www.fmis.raa.seMAN KAN OCKSÅ arbetamed datauttag från FMISNågra skogsentreprenörer harladdat in FMIS-data i skogsmaskinensGPS för att på såsätt undvika att, av okunskap,köra sönder lämningar.Skydda kulturmiljönNästan alla våra skogar ärstarkt påverkade avmänniskan och rymmermängder av kulturhistoriskaspår. Självklart bör debevaras för framtiden.Här följer några enkla tipsför att skydda kulturmiljön:✔ Var observant påskogspromenaden efter spårfrån gamla tider och planeraavverkningen så attlämningarna inte skadas.✔ Täck inte över lämningarnamed trädrester ellerannat.✔ Undvik markskador näralämningarna.✔ Plantera inte så näralämningarna att de längrefram riskerar att förstöras avrotsprängning och stormfällning.✔ Försök att skapakontraster vid kulturlämningarna,det vill säga något somavviker från omgivningen. Dåblir det lättare att hitta ochskydda dem i fortsättningen.www.kunskapdirekt.seDen som vill kan kontakta(fmissupport@raa.se) för merinformation.Så kan skogsvårdsföretaget få näringI Sverige finns drygt 2 000skogsvårdsföretag. Majoritetenär enmansföretagare, alternativthar endast ett fåtal anställda.Efterfrågan på skogsvårdstjänsterhar ökat de senaste 10till 15 åren. Men nu börjarmarknaden bli mättad, vilketinnebär att det krävs extra insatserfrån de skogsvårdsföretagsom vill växa. Skogforskger i en ny rapport ett antal rådsom kan utveckla skogsvårdsföretaget.– Fokusera på kunden och påatt utveckla nya tjänster. Nöjdakunder och ständig förbättringav tjänsterna skapar goda möjligheterför tillväxt, säger BirgerEriksson, som gjort rapporten.Andra tips är att öka uppdragsvolymen,utveckla personalenoch arbeta aktivt med såvälekonomi som finansiering.Råden bygger på intervjuermed skogsvårdsföretagare ochderas kundföretag samt litteraturstudierom utvecklingen iandra branscher.Resultat nr 3, 2007, kan beställas viawww.skogforsk.seGemensamma tag för digitalt bredbandNu tar Skogforsk, de stora – Skogsindustrin räknar medskogsföretagen och skogsmaskintillverkarnakrafttag för nor per år när mobilt bredbandatt spara minst 400 miljoner kro-att införa mobilt bredband i blir tillgängligt i hela landet, sägerBertil Lidén på Skogforsk.skogen. Under hösten utvecklasen gemensam lösning för Målet är en färdig lösningatt skicka och ta emot informationi alla nyare skördare, skogsmaskinerna i slutet på ja-som kan börja användas iskotare och lastbilar.nuari nästa år.Mobilen ger svar om röjningNu kan du stå i skogenoch ta reda på om detlönar sig att röja dittbestånd.Skogforsk har tagit fram enmobil version av KunskapsDirekts röjningsverktyg. Deträknar ut hur virkesproduktionoch ekonomi påverkas av omman väljer att röja eller inte.– Det finns en stor poängmed att räkna på röjningen utei skogen. Hemma har man intealltid de uppgifter som behövs.Skogsbruksplanen kan vara inaktuelloch ofta saknas uppgifterom stamantal och höjd påröjningsbestånd. Det är betydligtlättare att göra egna mätningareller uppskattningar påplats i beståndet, säger MatsHannerz, Skogforsk.Röjningsverktyget, som tagitsfram av forskarna Folke Petterssonpå Skogforsk och KennethNyström på SLU, består avtvå typer av analyser; en enkeloch en mer avancerad. Denenkla utgår från typbestånd ochger ganska grova svar. Den avanceradekräver fler uppgifterom röjningsbeståndet, men germer användbara råd. Förutomröjningens lönsamhet ges beskedom vad beståndet är värt,hur mycket virke som kan tas utvid första gallring och kostnadenför röjning avverkning.– Det enda som krävs är mobiltäckning, en modern mobiltelefonatt surfa med och lustenatt testa modern kommunikation,säger Mats Hannerz.Under hösten anpassas KunskapDirekt-sajten till mobiltelefoner.Nytt från Skogforskproduceras av SkogsbruketsForskningsinstitutKontaktperson på Skogforsk ärAnna Franck, tel 018-18 50 00anna.franck@skogforsk.se22 VI SKOGSÄGARE 4/07
DEBATT. Fornminnen skadas och den generella naturhänsynenriskerar att ge ett schablonartat landskap som ser likadant ut överhela landet.Vi behöver en varierad skog och förvalta vår kulturella rikedom,skriver Gert Magnusson, riksantikvarieämbetet.Likformighet utarmar kulturarvetDen storskaliga omvandlingenav skogslandskapet började fördrygt 150 år sedan med attflottlederna började byggas uti Norrland. När Sverige industrialiseradesunder senaredelen av 1800-talet var skogsavverkningarnaen betydandedel av denna process. Det varinte bara landskapet som omvandlades,utan ännu mermänniskornas villkor.Många unga män, som saknadeen gård eller jord, såg iskogsarbetet en möjlighet tillatt skapa och försörja en familj.För tusentals människor blevarbetet i skogen en väg till atterövra människovärdet. EyvindJohnson har kanske bättre änmånga andra skildrat detta iromanen Här har du ditt liv.DEBATTPÅ MÅNGA sätt är skogen endel av en nationalkaraktär ochhar i stora delar av vårt landkaraktäriserat landskapet ochmänniskors liv och arbete.I den småländska skogenlekte Emil och Ida och alla barneni Bullerbyn. I Ronjas skogfanns vildvittror och rumpnissar,välkända för en stor omvärldgenom Astrid Lindgren.I den småländska skogen fannsockså John Bauers troll ochprinsessor.I Mellansverige skildradeDan Andersson Bergslagenskolskogar, men också de storaavstånden mellan människornai Finnskogen och deras arbeteoch längtan.I de jämtska skogarna rör sigKerstin Ekmans figurer.Det går att göra listan nästanhur lång som helst. Överallt ärskogarna besjälade av människornasminnen, som ger skogenett djupare innehåll och betydelse.Skogen måste därförvara tillgänglig och ge människormöjligheter till nya upplevelseroch nya minnen.SKOGEN ÄR EN spegel avhistorien med talrika spår fråntusentals år och utgör därförDebattinlägget har författats av Gert Magnusson, riksantikvarieämbetet.en betydande del av vårt rikakulturarv.I dag hotas denna mångfald.Med dagens stordrift riskerarskogen att se likadan ut varhelst man än reser och rör sig idet svenska landskapet.Dessutom görs en fysiskåverkan på kulturarvet. Hälftenav de kända lagskyddade fornlämningarnaskadas av skogsbruket.Medvetenheten och sambandensom funnits mellan fornlämningarnaoch lokalbefolkningen/skogsägarna,som gjortatt fornlämningarna bevaratsunder århundraden, håller påatt upplösas.TIDIGARE BRUKADES skogenpå olika sätt av olika människoroch på så sätt har en regionalvariation och en kulturellmosaik skapats. Skogarnahar haft olika karaktär. Dennordskånska skogen har tjänatsom råvaruleverantör till hantverkaresom tunnbindare ochslöjdare. Herrgårdarnas djurgårdaroch eklandskap har utgjortett tidigt ”fritidslandskap”.Bergslagens kolskogarhar brukats i snart ett årtusendetill hytt- och gruvdrift. IFinnskogen ser vi spår av svedjebruketsskog. I norr har videt skogssamiska bruket avskogen osv. Detta är en rikedom,som vi ska bruka, förvalta,berika och föra vidaretill kommande generationer.TILL PROBLEMBILDEN måsteockså räknas en naturvård i”stordrift”, som riskerar attskapa ytterligare enfald i skogen.Genom att vi hanterar allahyggen på samma sätt, spararhögstubbar, lämnar bryn ochdungar, blir det en likformighet.Här måste man föra in enkulturhistorisk dimension. Låtden lokala historien speglas idet ”naturvårdande” arbetet. Setill den lokala historien och låtden påverka hur hyggena ska seut. Ett exempel kan vara attman i betespräglade skogar harlite mer lövträd. Kunskapernafinns eller kan i många fall lätttas fram och vi får ett rikareoch hållbarare skogsbruk förframtiden.NÄR VI NU avsätter så storaresurser för naturvårdandesyften, bör vi nyttja resursernapå ett sådant sätt att både skogenskulturella och biologiskamångfald gynnas. Insatsernamåste utvecklas och diversifieras,så att man verkligenkänner att nu är jag i den småländskaskogen, finnskogen ellerden jämtska fäbodskogen.Det är viktigt att den mångfald,som en gång skapade vårtkulturlandskap, fördjupas ochatt skogslandskapet fortsätteratt vara den mosaik som så välspeglar människors liv och hurde format olika landsändarshistoria under årtusenden.Ett sådant arbete involverarmånga människor och skaparmötesplatser mellan såväl markägare,skogsbolag, myndigheter,hembygdsföreningar och mångafler i ett gemensamt arbete i attta ansvar för den miljö vi brukaroch lånar av våra barn.VI SKOGSÄGARE 4/07 23