Lunds Universitets Ekologiska - Institutionen för naturgeografi och ...

Modellerade och uppmätta kväveflöden i energiskog som bevattnas med avloppsvattenABSTRACT 5FÖRORD 61 INTRODUKTION 71.1 INLEDNING 71.2 SYFTE 71.3 HYPOTESER 82 BAKGRUND 92.1 HISTORIK 92.2 MARKPROCESSER I AVLOPPSBEVATTNAD JORD 92.2.1 MIKROBIOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN I MARKEN 102.3 SALIX 112.3.1 SALIX SOM MARKFILTER VID VATTENRENING 112.3.2 FÖRDELAR MED SALIX SOM MARKFILTER 122.3.3 ERFARENHETER FRÅN LIKNANDE ODLINGAR 122.4 KVÄVECYKELN 132.4.1 FÖREKOMST AV KVÄVE 132.4.2 KEMISKA OCH BIOLOGISKA OMVANDLINGAR I KVÄVETS KRETSLOPP 142.4.3 EUTROFIERING AV AKVATISKA EKOSYSTEM, EN EFFEKT AV FÖR HÖGAKVÄVEUTSLÄPP 152.4.4 HÄLSORISKER MED KVÄVEFÖRENINGAR I GRUNDVATTNET 162.5 GENERELL UPPBYGGNAD AV DE STUDERADE RENINGSVERKEN 173 MATERIAL OCH METOD 193.1 KVIDINGE 203.1.1 OMRÅDESBESKRIVNING 203.1.2 RENINGSVERKET 213.1.3 BESKRIVNING AV ODLINGEN 213.2 KÅGERÖD 223.2.1 OMRÅDESBESKRIVNING 223.2.2 RENINGSVERKET 233.2.3 BESKRIVNING AV ODLINGEN 233.3 FÄLTARBETE 253.3.1 MÄTNING AV ROTDJUP OCH LAI (LEAF AREA INDEX) 253.3.2 MÄTNING AV DENITRIFIKATION 253.3.3 LABORATIONSARBETE 273.3.4 BERÄKNINGAR OCH STATISTIK 273.4 TEORETISKA UPPSKATTNINGAR AV KVÄVEFLÖDEN UTIFRÅN TILLVÄXT- OCHKVÄVEINNEHÅLLSDATA 282