Lunds Universitets Ekologiska - Institutionen för naturgeografi och ...

Modellerade och uppmätta kväveflöden i energiskog som bevattnas med avloppsvattenKvävetillförsel 19981.20(g/m2/dag)1.000.800.600.40KvidingeKågeröd0.200.00Apr-98Mar-98Jul-98Jun-98May-98Aug-98Sep-98Oct-98Figur 15. Kvävetillförsel i Kvidinge och Kågeröd, 1998 (Värden från reningsverken i Kvidinge ochKågeröd).Kvävetillförsel 19991.20(g/m2/dag)1.000.800.600.40KvidingeKågeröd0.200.00May-99Apr-99Mar-99Jul-99Jun-99Sep-99Aug-99Figur 16. Kvävetillförsel i Kvidinge och Kågeröd, 1999 (Värden från reningsverken i Kvidinge ochKågeröd).Markprofilens djupindelning i modellen har satts till samma djup för både Kvidinge ochKågeröd. D v s de tio marklagren modellen delar jordprofilen i har fått ett största djup på2,75 m på de båda lokalerna.Nederbörd, bevattning, molnighet, lufttemperatur, vindhastighet och luftfuktighet haranvänts som drivande variabler. Solinstrålning har beräknats av modellen utifrånmolnigheten. Den klimatdata som använts i modellen har erhållits från SMHI ochmätningarna är gjorda i Klippan, Bjuv, Ljungbyhed, Svalöv respektive Osby. Nederbördochbevattningsdata kommer däremot direkt från mätstationer i Kvidinge respektiveKågeröd. Temperatur, vindhastighet och luftfuktighet i Kvidinge kommer från Klippanoch Ljungbyhed, i Kågeröd från Bjuv och Ljungbyhed. Att det finns värden från tvånärliggande mätstationer för vardera odling beror på ofullständiga mätdata från deenskilda platserna. Molnighetsvärdena kommer från Osby som var den närmastestationen med fullständiga mätdata på detta för både 1998 och 1999. Det är endast vissaav klimatparametrarna som ändrats, samt bevattning och därmed indirekt34