Lunds Universitets Ekologiska - Institutionen för naturgeografi och ...

Modellerade och uppmätta kväveflöden i energiskog som bevattnas med avloppsvattenMarknitratkoncentrationen låg högre i Kågeröd än i Kvidinge 1998 (fig. 31) Topparna idiagrammet låg något tidigare i Kågeröd än i Kvidinge. Marknitrat varierar mer änmarkammonium då marknitratkurvan tydligare följer kvävetillförseln (fig. 15) ochdessutom innehåller bevattningsvattnet mer nitrat än ammonium. Förhållandet är 50%nitrat och 15% ammonium av det totala kväveinnehållet i bevattningsvattnet.(g/m2)0.900.800.700.600.500.400.300.200.100.00Marknitrat 1998Jul-98Jun-98Aug-98Kvidinge 0-10 cmKvidinge10-25 cmKvidinge25-45 cmKågeröd 0-10 cmKågeröd10-25 cmKågeröd25-45 cmMar-98Apr-98May-98Sep-98Oct-98Figur 31. Marknitrat i Kvidinge och Kågeröd, 1999. 0-10 cm, 10-25 cm samt 25-45 cm står för djupen i detre översta marklagren i modellen.Marknitratkoncentrationen 1999 var högre i Kågeröd än i Kvidinge vid början och slutetav simuleringsperioden, medan koncentrationen var högre i Kvidinge från maj till mittenav augusti (fig. 32). Under den perioden sänktes nitratkoncentrationen till ett platåvärde iKågeröd. Olikheterna mellan åren kan vara förknippad med skillnad i nederbörd.(g/m2)0.900.800.700.600.500.400.300.200.100.00Marknitrat 1999Jun-99Jul-99Kvidinge 0-10 cmKvidinge10-25 cmKvidinge25-45 cmKågeröd 0-10 cmKågeröd10-25 cmKågeröd25-45 cmMay-99Aug-99Mar-99Apr-99Sep-99Figur 32. Marknitrat i Kvidinge och Kågeröd, 1999. 0-10 cm, 10-25 cm samt 25-45 cm står för djupen i detre översta marklagren i modellen.42