Lunds Universitets Ekologiska - Institutionen för naturgeografi och ...

Modellerade och uppmätta kväveflöden i energiskog som bevattnas med avloppsvatten4.5 Övriga modelleringsresultatModellen visade ingen denitrifikationsaktivitet under något av åren vilket kan utläsas urkvävebudgetarna (fig. 25-28).Här nedan följer övriga modelleringsresultat presenterade i diagramMarkammoniumkoncentrationen 1998 var högre i Kvidinge än i Kågeröd (fig. 29).Markammoniumet ackumulerades med tiden i Kvidinge medan det i Kågeröd ökadeunder juni till september, d v s sommarmånaderna, då den största tillväxten sker.Koncentrationen tycks vara högre i de övre lagren på bägge lokalerna. Skillnadernamellan marklagrens djup var större i Kvidinge än i Kågeröd.Markammonium 1998(g/m2)2.52.01.51.00.5Kvidinge 0-10 cmKvidinge 10-25 cmKvidinge 25-45 cmKågeröd 0-10 cmKågeröd 10-25 cmKågeröd 25-45 cm0.0Oct-98Sep-98Aug-98Jul-98Jun-98May-98Apr-98Mar-98Figur 29. Markammonium i Kvidinge och Kågeröd, 1998. 0-10 cm, 10-25 cm samt 25-45 cm står fördjupen i de tre översta marklagren i modellen.Markammoniumkoncentrationen i Kvidinge 1999 ackumulerades med tiden precis somunder 1998 (fig. 30). Däremot minskade ammoniumkoncentrationen i Kågeröd i börjanav maj, för att vara låg under sommarmånaderna, och därefter öka i augusti igen.Markammonium 1999(g/m2)2.52.01.51.00.5Kvidinge 0-10 cmKvidinge 10-25 cmKvidinge 25-45 cmKågeröd 0-10 cmKågeröd 10-25 cmKågeröd 25-45 cm0.0Sep-99Aug-99Jul-99Jun-99May-99Apr-99Mar-99Figur 30. Markammonium i Kvidinge och Kågeröd, 1999. 0-10 cm, 10-25 cm samt 25-45 cm står fördjupen i de tre översta marklagren i modellen.41