Lunds Universitets Ekologiska - Institutionen för naturgeografi och ...

Modellerade och uppmätta kväveflöden i energiskog som bevattnas med avloppsvatten5 Diskussion5.1 DenitrifikationsmätningDenitrifikationsvärdena var mycket låga i både Kågeröd och Kvidinge. Kvidinges värdepå den totala denitrifikationen var 8 kg N/ha och år och Kågeröds 61,5 kg N/ha och år(tab. 1). Detta kan jämföras med att en uppskattad denitrifikationsaktivitet i en sandigjord som översilas med nitrathaltigt vatten varierar mellan 430-460 kg N/ha och år. Enlerig jord har, under förutsättning att kol och nitrat finns tillgängligt, dessutom bättreförutsättningar för denitrifikation i och med sin högre lerhalt. Den tätare marktexturen gerbl a större vattenhållande förmåga vilket förbättrar förutsättningar till anaeroba miljöeroch därmed även fler s k ”hot spots”. Mätningarna gjordes i början av oktober, medandenitrifikationsaktiviteten är som störst under vinterhalvåret då nitrattillgången är somstörst (Davidsson, 1997). Varför visade då denitrifikationsmätningarna så lågadenitrifikationsmängder? Detta kan bero på ett antal olika faktorer såsom att Salix’effektiva kväveupptag (Danfors, 1992) knappt lämnar något nitratkväve kvar tilldenitrifikation. Om man bortser från Salix kväveupptag kan det ändå ha varit för låganitratkoncentrationer i marken enligt kvävevärden från Agro lab. Dessa visar ettnitratinnehåll, i medeltal, på 0,07 mg/100 g TS. Då bevattningen inte sker heltkontinuerligt och marken därmed hinner torka upp emellan kan markmiljön bli aerob ochdärigenom hämma denitrifikationsprocessen. Detta var troligen fallet i Kvidinge vidmättillfället då bevattningen var avstängd. Eftersom inget nitrat då heller tillfördesodlingen minskade följdaktligen denitrifikationen på grund av detta. Acetylen, somanvänds vid denitrifikations-mätningarna hämmar nitrifikationsprocessen vilken kanpåverka mätresultatet så att det visar för låga denitrifikationsvärden. Detta beror på attnitrifikationens slutprodukt är nitrat och att denitrifikationen utgår från just nitrat, en s kkopplad nitrifikation-denitrifikation. Enligt hypotesen borde topografin, indirektvattenhalten, p g a vattnets flödesriktning, påverka denitrifikationen. Detta kunde intepåvisas i de uppmätta resultaten då signifikant denitrifikation endast uppmättes iKågeröd.5.2 Jämförelse mellan teoretiska uppskattningars och modellresultatskväveflödenModellen påvisade inget kväveläckage för något av åren eller lokalerna. Bådeuppskattningarna och simuleringarna visade på att Salix tog upp mycket av det tillfördakvävet (tab. 2, fig. 25-28). Uppskattningarna gav att 1998 tog Salix upp mer kväve än vadsom tillfördes via avloppsvattnet i Kvidinge, d v s även en del av den luftburnakvävedepostionen. I Kågeröd 1998 uppskattades kväveupptaget vara lika stort menbevattningsvattnets kvävetillförsel var större i Kågeröd varför även resttermen blevstörre. Något kväveläckage från bevattningsvattnet skedde dock inte. Under 1999, iuppskattningarna, togs inte ens kvävet i avloppsvattnet upp av Salix i någon avodlingarna (tab. 1), varför ett läckage skulle kunna ske. Andra kväveförlustkällor ärfältskiktsupptag, denitrifikation och ammoniakavgång. Eftersom ammoniakavgångenfordrar ett högt pH (pK a = 9,12), samt en mycket hög ammoniumkoncentration (Eriksson,2000, personlig kontakt) är det troligt att den är försumbar eftersom pH i både Kvidingeoch Kågeröd ligger under sju. Orsaken till skillnaderna mellan modellresultat och51