Lunds Universitets Ekologiska - Institutionen för naturgeografi och ...

Modellerade och uppmätta kväveflöden i energiskog som bevattnas med avloppsvattenmark och i sydväst betesmark. Betesmarken fortsätter runt odlingen på dess nordvästraoch delvis nordöstra sida. I den sydöstra delen av odlingen ligger ett villaområde och påöstra sidan om detta fortsätter skogen.Det kan även konstateras att det fanns ett betydligt mer utvecklat fältskikt i Kågeröd än iKvidinge, där fältskiktet på vissa områden var obetydlig (fig. 9).Figur 9. Till vänster Kågerödodlingen med sitt rika fältskikt och till höger Kvidingeodlingen med sittobetydliga fältskikt.3.2.2 ReningsverketI reningsverket i Kågeröd liksom i Kvidinge tas vattnet ut efter biosteget för bevattningav energiskogen under sommarhalvåret. Vintertid eller vid stora mängder regn renasvattnet kemiskt i reningsverket (för mer information se kap 2.5) (Svalövs kommun,samhälls-byggnadskontoret och VBB VIAK, 1999).3.2.3 Beskrivning av odlingenÅr 1997 påbörjas avloppsbevattningen på den 13 ha stora energiskog som planterades vidreningsverket våren 1995. Odlingens omfattning framgår av figur 10. Hela denproducerade avloppsvattenmängden från Kågeröd (ca 1500 invånare) kan underväxtperioden tillvaratas inom odlingen (Svalövs kommun, samhällsbyggnadskontoret ochVBB VIAK, 1999).Odlingen består av Salixkloner framförädlade särskilt för energiskogsändamål (Orm,Rapp och Ulv). Planteringen är utförd med dubbelrader i enlighet med den svenskastandardaden resulterande i en planttäthet på ca 18 000 sticklingar/ha som i Kvidinge.(Svalövs kommun, samhällsbyggnadskontoret och VBB VIAK, 1999).23