Lunds Universitets Ekologiska - Institutionen fÃ¶r naturgeografi och ...

More documents

Recommendations

Info

Modellerade och uppmätta kväveflöden i energiskog som bevattnas med avloppsvattenRamstedt, M., 1999. Bladrost – det allvarligaste sjukdomsproblemet för Salix.Växtskyddsnotiser 63:27-32. Tema: Salix. Sverige.Rytter, R-M. och Hansson, A-C., 1996. Seasonal amount, growth and depth distributionof fine roots in an irrigated and fertilized Salix viminalis l. plantation. I Rytter, 1997.Fine-root producion and carbon and nitrogen allocation in basket willows. SLU. Uppsala,SverigeSmil, V., 1997. Cycles of life – civilation and the biosphere. New York, USA.Sprent, J.I., 1987. The ecology of the nitrogen cycle. Cambridge University Press.Storbritannien.Svalövs kommun, samhällsbyggnadskontoret och VBB VIAK, 1998.Bevattning av energiskog med biologiskt behandlat avloppsvatten, resultat från 5-årigpilotstudie vid Kågeröds avloppsreningsverk. Svalövs kommun. Sverige.Svalövs kommun samhällsbyggnadskontoret, VBB VIAK, 1999. Bevattning avenergiskog med förbehandlat avloppsvatten – Fullskaleförsök vid Kågeröds reningsverk,Svalövs kommun. Projektnummer: 957837. Sverige.InternetJansson, P-E., 2000.05.30; http://www.gsf.de/ufis/ufis/modell63/modell.htmlPersonliga kontakterAronsson, P., 1999. Sveriges lantbruksuniversitet, UppsalaDaniel, E., 1999. Sveriges geologiska undersökning, Lund.Eckersten, H., 1999. Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU Uppsala.Eriksson, P., 2000. Limnologiska institutionen, Lunds Universitet.Hermansson, Å., 1999. Samhällsbyggnadskontoret, Svalövs kommun.Lindroth, A., 1999 och 2000. Naturgeografiska institutionen, Lunds Universitet.Persson, M., 1999. Sveriges geologiska undersökning, Lund.64
Modellerade och uppmätta kväveflöden i energiskog som bevattnas med avloppsvattenAppendix IDe viktigaste parameterinställningar och värden som använts vid kvävesimuleringarnavisas i tabellerna nedan, för fullständiga inställningar och värden hänvisas till App. IV.ParameterdelInställningInställningarPotentiell transpiration Displacement f(krontäcke)RS-metodLohammarekv.Skrovlighetf(krontäcke)Meteorologiska data Rel.luftfukt. Drivande variabelNederbördDrivande variabelSolinstrålningBeräknadeTemperaturDrivande variabelLuftfuktighetSom rel. luftfuktighetMarkorganiska processer C/N-kvotens influens På konsumtion av förnaMikroberVäxt Albedo, växt ParametrarExtern N input N deposition PåN fertiliseringPåPlanttillväxt Tillväxt Vattenanvändningseffektivitet(WUE)Allokering av lövExpFunkt av löv/stamN-fixeringPåPerenn växtPåResp Temp respons Hela Q10 intervalletModellstruktur Evaporation PåGrundvattenflödePåBevattningDrivande variabelKväve och KolDynamisk interaktion med abiotaVäxttyp“Explicit single big leaf”VattenekvationPåMarkens mineral-N processer Ammoniumrörlighet Linjär isotermDjupfördeln. för denitr. ExponentiellTemp.respons för denit. Hela Q10 intervalletTemp. respons för nitrif Hela Q10 intervalletFrostpåverkanAvMarkevaporation Evaporations metod PM-ekvation (1 Par)Dränering och djup perkolationEmpirisk Dränerings ekvation På”LboundSaturated” Läckage65
Page 1 and 2:
Lunds Universitets Ekologiska- och
Page 3:
Modellerade och uppmätta kvävefl
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15: Modellerade och uppmätta kvävefl
Page 20 and 21: 3.1 KvidingeModellerade och uppmät
Page 22 and 23: 3.2 KågerödModellerade och uppmä
Page 66 and 67: ParametrarModellerade och uppmätta
Page 74: Modellerade och uppmätta kvävefl
show all

Lunds Universitets Ekologiska - Institutionen fÃ¶r naturgeografi och ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?