Lunds Universitets Ekologiska - Institutionen för naturgeografi och ...

Modellerade och uppmätta kväveflöden i energiskog som bevattnas med avloppsvattenkväveflödet i en energiskog i förhållande till uppmätta värden i fält. En ytterligareuppskattning av kväveflödena genomfördes utifrån litteraturvärden för att ha ett bredareunderlag vid utvärderingen av reningseffektiviten i odlingarna. Dessa resultat skulleframförallt användas för att jämföras med modellens resultat.Arbetet riktar sig till alla som har intresse av miljövänliga och kostnadseffektivaavloppshanteringslösningar.På grund av att detta är ett tvärvetenskapligt arbete blir bakgrunden lång, då både denbiologiska och naturgeografiska delen måste behandlas. Därför kan den som är insatt i ettämne lägga mindre vikt vid det och gå vidare till nästa.1.3 HypoteserVåra hypoteser var att salixodlingen genom sitt effektiva näringsupptag tar upp det mestaav det nitratkväve som tillförs eller bildas, och därmed kommer ingen hög denitrifikatinatt påvisas vid fältmätningarna. Beroende på topografin borde denitrifikationen vara merhomogent fördelad i Kågeröd där det är flackt och vattnet sprids jämnare jämfört medKvidinge där markplanet sluttar något. Bortsett från topografin förväntades platsernasdenitrifikation vara likvärdiga eftersom bevattning, klimat och jordmån inte torde skiljasig så mycket från varandra. SOILN-modellen förväntades påvisa en relativt storomsättning av kväve, med högt växtupptag samt låg denitrifikation och litet läckage tillgrundvattnet.Hypoteserna var alltså:1. Förväntad låg denitrifikation vid fältmätningar då Salix har ett effektivt nitratkväveupptag.2. Topografin påverkar denitrifikationen3. Då klimat, bevattning och jordmånsförhållande är likartade på de båda odlingarnaverkar dessa parametrar homogeniserande på denitrifikationsaktiviteten.4. SOILN-modellen förväntades påvisa att Salix har en god förmåga att ta upp kvävevilket ger begränsad denitrifikation och läckage till grundvattnet.8