Sjuka skönhetsideal - Ergo

Ergo #6 / 2009NYHETER / 13När Emilia Hermansson började sin notarietjänstgöringtänkte hon sig tingsrätten som en plats där alla alltid harjärnkoll. Nu vet hon att både domare och åklagare kommerav sig ibland och att ingen förväntar sig att man ska kunnaallt bara för att man har en juris kandidatexamen.Högt i tak på tingsrättenEFTER EXAMENDEL 3. Ergo möter i en serie tidigare Uppsalastudentersom nyligen kommit ut i arbetslivet.På de tilltalades bänk i sal 37 på Stockholmstingsrätt sitter ett par i övremedelåldern från Västerbotten.Enligt åtalet har de lurat flera personeratt investera tid, arbete och enhel del pengar i en svensk-norsk skola i Thailandunder förespeglingen att skolan skulle få bidragfrån Skolverket – något som det inte varit tal omfrån Skolverkets sida.Rättens ordförande har gjort klart att alla målsägandeförhörmåste hinnas med under dagen,eftersom många har rest långväga ifrån och intekan komma tillbaks en annan dag. När turenkommer till den norske rektor som rekryteradestill skolan hösten 2005 har den utsatta tidenredan överskridits med ett par timmar; klockannärmar sig sex och luften i den fönsterlösa salenbörjar bli kvav. Rektorn är synbarligen affekteradinför minnet av det bedrägeri han anser sigha utsatts för. Den höggravida åklagaren undrarom rätten inte kan klara sig utan den tolksom har tillkallats för att översätta från norskatill svenska. Men nej – en av nämndemännenuppger att hon inte förstår vad norrmannensäger. Förhöret går vidare. Åklagaren frågar vadrektorn gjorde när han blev tipsad om jobbet påskolan i Thailand.– Jeg sporte om skolen var godkjent, svararhan, mycket välartikulerat och med återhållenilska.– Jag frågade om skolan var godkänd, ekar tolken.En åldrig nämndeman nyser. Ordförandensuckar. Mittemellan dem sitter Emilia Hermanssonoch för protokoll.DAGENS MARATONPASS hör faktiskt till undantagen,berättar hon när vi får en pratstund påhennes tjänsterum senare på kvällen. Hon jämförmed advokatbyrån Mannheimer Swartling,varifrån hon är tjänstledig för ett och ett halvtårs notarietjänstgöring på Stockholms tingsrätt.– Jag trivdes bra med att jobba på byrå, menman måste vara medveten om att klienterna betalardyrt för att man ska leverera snabbt ochatt man kan behöva ställa in den där planerademiddagen eller vad det nu kan vara. Man har sinBlackberry, är i kontakt med folk över hela världenoch det kan ramla in mejl när som helst pådygnet. På tingsrätten kan det vara mycket attgöra, men arbetstiderna är mer reglerade ochdet finns inte samma krav på att allt ska gå fort.Man tar i princip målen i den ordning de kommerin. Ringer någon och frågar hur det går, dåförklarar man att din akt ligger på mitt skrivbordoch jag kommer att titta på den så snartjag har möjlighet.Den största skillnaden mot Emilia Hermanssonsförväntningar är den otvungna stämningsom råder på tingsrätten.”Det är inte körtför att man fårdåligt betyg påförsta tentan.Det fick jag.”– Det är förstås väldigt viktigt att allt blir korrekti domen, men under förhandlingarna ärdet mycket mindre stelt än jag hade föreställtmig. Det händer att åklagaren kommer av sigeller att ordföranden sitter och letar bland sinapapper och glömmer bort var han har läst ensak. Det är inte hela världen. Och det är inte såatt rådmännen är omöjliga att föra en diskussionmed. Det är väldigt högt i tak.Är det något man inte kan är det bara att frågavem som helst på avdelningen, berättar hon.– Ingen förväntar sig att man ska kunna alltbara för att man har läst juridik i fyra och etthalvt år.Stockholms tingsrätt har fem avdelningar,var och en med sin specialitet. Emilia Hermanssonsavdelning har immaterialrättsliga mål,konkurrensrättsliga mål och näringslivstvister(tvistemål där man bråkar om väldigt mycketpengar) som specialkompetens. Vad gällerde vanliga brottmålen skiljer sig Stockholmstingsrätt en del från andra tingsrätter, berättarhon.– Det blir mycket krogslagsmål, våld motkrogvakter och ringa narkotikabrott. Allt somhänder på Stureplan och runt Medborgarplatsenkommer hit. Däremot är det inte så mycketgängrelaterade brott i jämförelse med förorterna.BAKOM DE MÅL som avgörs i tingsrätten döljersig ofta sorgliga livsöden som man inte glömmerbara för att arbetsdagen är slut.– Särskilt när de tilltalades historia är tragiskredan från början – de kanske har föräldrar somhar missbrukat, sedan har de själva hamnati samma situation och det har bara gått utför.Om de säger att de är motiverade att ta tag i sittliv och döms till skyddstillsyn med föreskrifterom att de ska genomgå behandling, då funderarman ju efteråt över hur de har klarat sig.Men det förekommer också minnesvärdasolskenshistorier. Som när den tilltalade – enhemlös gatumusiker – mot allas förväntningarinställde sig i rätten, med sitt munspel.– Vi hade fått information om att han befannsig på ett härbärge och lyckats delge honom där.Ändå visste vi inte om han skulle komma, hanhade inget intresse av det. Men så dök han i allafall upp och var på jättebra humör. Han visadehur det gick till när han spelade på sitt munspeloch så ville han sjunga för rättens ordförande.Det var väldigt roligt.EMILIA HERMANSSON kom in på juristutbildningeni Uppsala ett år efter gymnasiet år 2001.Drömmen var att bli åklagare. Hon var målmedvetenoch ambitiös i sina studier redanfrån början, men den första terminen gick detinget vidare.– Jag fick rätt dåligt betyg på första tentan. Jaghade världens ångest över det ända tills jag fickveta att man får räkna bort första terminen. Jagfattade liksom inte hur man skulle plugga påuniversitetet. Andra terminen gick det bra, närjag hade kommit in i sättet att tänka.Juristprogrammet är ökänt för sin betygshets,och den är dessvärre inget som vare sig börjareller slutar med själva juristutbildningen.– Min sambo brukar fråga när betygen ska slutaförfölja mig. I gymnasiet pluggade jag hårtför att komma in på universitet. Under utbildningenkände jag inte så mycket hets från andra,det var mer en press jag lade på mig själv:om man vill sitta ting och inte vill hamna i enliten ort som man inte har någon anknytningtill, då kan det vara viktigt med bra betyg. Påbyrån hade de också en sorts poängsystem, ochhär på tingsrätten får man betyg som man skaanvända om man söker vidare till hovrätten. Sådet är svårt att bortse från betygen.På juristutbildningen i Uppsala tillämpas såkallad problembaserad inlärning. Modellengår i korthet ut på att studenterna ska tillägnasig ett visst förhållningssätt till ämnet snarareän rena faktakunskaper.– Det handlar om att få in ett sätt att tänka.Men det fattade man inte riktigt då – jag tycktemest att det var ett kul och bra sätt att pluggainför seminarierna. Först pluggade man själv,sedan träffade man de andra i basgruppen ochkunde diskutera med dem. Det funkar lite påsamma sätt här. Om det är något jag inte förstårkan jag gå in till min notariekollega Erikoch fråga: har du haft något liknande? Kan mantänka så här eller är det helt knäppt?HON TOG sin juris kandidatexamen i juni 2006och började jobba på Mannheimer Swartlinghösten samma år. Hennes tjänstledighet därifråntar slut den 30 september och det börjar blidags att bestämma vad hon ska sikta på: byrån,åklagare eller hovrätten. Eller kanske försvarsadvokat?– Jag har aldrig tidigare varit intresserad avatt bli försvarsadvokat. Men för några veckorsedan såg jag en försvarare som var så himladuktig och blev lite inspirerad. Min tanke justnu är dock att gå tillbaka till byrån, men det ärverkligen roligt att få upp ögonen för nya vägar.GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.seNotarietjänstgöringNotarietjänstgöring är en kombination av enanställning, en utbildning i praktisk juridik ochen introduktion till domstolsväsendet. Notarienhjälper till att förbereda mål, för protokollvid förhandlingar och får i slutet av tjänstgöringsperiodendöma i vissa enklare mål. För attfå notarietjänst krävs en juridisk universitetsexamenmed bra betyg och ofta extra studiereller arbetslivserfarenhet. Notariemeriteringkrävs för att bli domare, åklagare eller kronofogde,men kan också vara till nytta för juristeri den privata sektorn. Notarie är man i ett ochett halvt eller två år.Källa: Domstolsverket