Glimten - Sigtunahem

36 Familjeliv i Sigtuna | SigtunaHemSigtunaHem | Glimten NR1 201137Utemiljön till för allaTomas Gustafsson är projektledaremarkpå Sigtunahem. Trygghet,tillgänglighet och skönhet är ledord ijobbet. Tycker du att det saknas parkbänkar,belysning eller att buskarna pådin bakgård blivit för yviga – då är detTomas som undersöker saken.Ett bostadsområde består inte bara av fastighetendu bor i, utan minst lika mycket avgräsmattan utanför, av lekplatsen, uteplatsen,grusgångarna, trottoarerna och parkeringsplatserna.Och hur allt detta är planerat,vilka material som använts och sist meninte minst hur allt är belyst – allt bidrar tillditt helhetsintryck av området, berättarTomas Gustafsson.– Du kan göra hur mycket som helst medbelysning. I Tingvalla gjorde vi ett experimentoch satte släpljus på några fasader och undertre träd satte vi belysning underifrån. Varjelekplats fick en särskild belysning i en ganskavarm ton. Vi visade hyresgäster vilken skillnaddet kan vara på olika sorters ljus. Vissa ljus tarbort nyanser och konturer och är inte bra attha till exempel vid en grusgång som har gråkantsten, för då flyter allt ihop och man serinte vad som är vad, säger han.– Vid Buregatan har vi belyst en idrottsplatstre olika ljuskällor som har tre olika graderav aktiverande ljus, varav ett med ett blåttganska elakt sken som signalerar aktivitet,säger han.I planeringen av utemiljön gäller det attförsöka tillgodose alla invånares behov, oavsettålder. Såväl barn, ungdomar som seniorerska känna att det finns platser och utrymmenjust för dem. Och för att hamna så rätt sommöjligt bildas ofta en trädgårdsgrupp när ettområde ska byggas om. Representanter frånSigtunahem är med och de boende får lämnasynpunkter och tycka till. Ofta har TomasGustafsson med sig några förslag att utgå ifrån.– Roligast är att ha en bra blandningav hyresgäster, både barnfamiljer, äldre ochungdomar så att allas åsikter kommer med,säger han.Det som kan komma ut av trädgårdsgruppensarbete är alltifrån önskemål omnya gungor på lekplatsen till gallrade ellernedklippta buskar längs gångvägen från busshållplatsenför att öka känslan av trygghet. Enannan konkret förändring i ett bostadsområdehandlade om källartrappor som byggdesbort, eftersom de mer eller mindre användessom toaletter, vilket ledde till en riktigt tristlukt för hyresgästerna på första våningen. Påsamma gård anlade Tomas timjan som gräsmattavid en uteplats.– Det doftar fantastiskt, det tål att trampaspå, är inte särskilt dyrt och är hur slitstarktsom helst.I just det området var det också vanligtatt mopedister körde rakt igenom, vilketde boende inte uppskattade. Men genom attlägga om några parkeringsplatser och sättaupp staket med grindar mellan gårdarna såförsvann mopedtrafiken. På samma sätt harlekplatser gjorts tryggare och mer tillgängligai andra områden. För när många mor- ochfarföräldrar tar hand om barnbarnen måstelekplatserna kunna nås även med rollator.Och det måste vara möjligt att stå vid gunganoch skjuta på, utan att behöva vingla i mjuksand. Av det skälet asfalteras ibland grusgångarrunt lekplatsen och sanden under gungornabyts mot en gummimatta, mjuk som sandenmen lättare att gå på.– Vår strävan är alltid att nå tillgänglighet,och det mesta finns reglerat i lag som vi måsterätta oss efter. Men ibland blir det en tillgängliglösning som inte är så estetiskt tilltalandetyvärr, som till exempel på vissa platser därvi fått göra stålramper. Inte så snyggt, menfunktionellt och mindre kostsamt.Det finns också regler för hur bredatrottoarer ska vara, hur höga kantstenar fårvara, hur lång sträckan maximalt får varafrån en parkbänk till nästa och hur mångatrappsteg det får vara innan trappan måsteha en platå att kunna vila på. Detta är viktigaförutsättningar som måste tas hänsyn till närgrönområden och allmänna ytor planeras.Men stora förändringar går också att göra iupplevelsen av utemiljön genom val av buskar,träd och hur planteringar anläggs. Enligt TomasGustafsson har de flesta bostadsområdensom uppfördes på 60- och 70-talen ungefärsamma uppsättning av grönska; buskar, trädoch gräsmattor.– Men vi försöker få in mycket merperenner och det är ett inslag som kanförlänga blomningstiden. Man kan jobbamycket med olika sorters blad, struktureroch färger för att få olika effekter, sägerhan. Perenner kräver en viss skötsel, men senär de den bästa kompis du kan ha.En annan del i arbetet för de som jobbarmed markfrågor på Sigtunahem är att regelbundettillsammans med polis och personerfrån sociala myndigheter gå kvällsronder ibostadsområdena.– Vi går ett gäng och tittar hur det ser ut,och vad vi kan göra för att öka tryggheten ochtrivseln. Vi kanske ser att oj, där är ett gängträd som skymmer ljuset från den lampan,det får vi göra något åt.Ett drömprojekt som återstår är att skapaen utemotionspark för vuxna, med alla typerav redskap liknande de som finns på ett vanligtgym, fast de tål att vara ute. Förebildenfinns i Uppsala, där det enligt Tomas alltid ärfullt med folk.– Den skulle jag vilja ha vid Ormbergsvägeni Brännbo, det skulle vara häftigt.