<strong>Bo</strong> <strong>socken</strong>efterlevs. Markingrepp som berör fornlämning ellerfornlämningsområde kräver tillstånd från Länsstyrelsen.- Bebyggelsen, se 3g Torpbebyggelsen.Värdefulla objekt och miljöer i andra inventeringarm mI Kulturhistorisk byggnadsinventering (1979-80) ingår:Se 3g TorpbebyggelsenI Ängs- och hagmarker i Örebro län (1995) ingår:61:68 Skinnarbacka61:70 Lindhult61:72 Lövelund61:73 SvalnäsSamt 61:66, 61:67, 61:69 se nedan under 3b <strong>Bo</strong> slott och skolkyrkområdet,3d <strong>Bo</strong>skulla och 3f StenkullaMiljön ingår i en av Riksantikvarieämbetet avgränsad kulturmiljöav riksintresse (KT 9).I Naturvårdsverkets nationella bevarandeplan för odlingslandskapet,Sveriges finaste odlingslandskap (1997) ingår:Stenkulla (se 3f Stenkulla)I Länsstyrelsens bevarandeprogram för länets odlingslandskap(1993) ingår:61:5 <strong>Bo</strong>-HjortkvarnI Vägverkets åtgärdsprogram för artrika vägkanter (2000) ingår:Väg 617, 618 och 619 (delar av)I Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister ingår:16 Minnessten37 Stensättningar39 Hällkista40 Treudd41 Stensättningar44 Rest sten51 <strong>Bo</strong> slottSamt 19, 21, 22, 23, 51 se 3b <strong>Bo</strong> slott samt skol- samtkyrkområdet och 47 se 3f Stenkulla3b <strong>Bo</strong> slott samt skol- ochkyrkområdetHerrgårdsmiljö, Kyrkomiljö, Skolmiljö,Odlingslandskap, Folkrörelsemiljö<strong>Bo</strong> slott har en lång historia som huvudgård i detstora godskomplexet kring sjön Avern. Slottet haren dominerande plats i herrgårdslandskapet ochbildar ett självklart centrum i godset, dit en radverksamheter och samhällsfunktioner samlats genomåren.Historik<strong>Bo</strong> gård är känd sedan medeltiden. Att människorfunnits här längre tillbaka än så är uppenbart medtanke på den fornlämning i form av två stensättningarsom återfinns sydväst om slottet. Säteriet<strong>Bo</strong> kom att bli huvudgård i det gods som växtefram under 1600-talet och som 1735 omvandladestill fideikommiss.Hugo Johan Hamilton uppförde under 1700-talets början en karolinsk gårdsanläggning vid <strong>Bo</strong>,som vid omfattande renovering 1806 gavs en exteriöri nyklassicistisk anda. Norr om huvudbyggnadenuppfördes på 1750-talet en magasinsbyggnad,vilket till en början kan ha tjänat som spannmålsmagasinmen senare som fatbur, dvs förrådför diverse husgeråd. Till säteriet flyttades under1800-talets början huvudbyggnaden vid Ibohomsgård, vilken byggdes om till bostad åt gårdensarbetare. 1878 rivs den gamla herrgårdsbyggandenoch en ny huvudbyggnad uppförs av Hugo JohanHamilton d y, efter ritningar av J F Åbom. Dennya byggnaden stod färdig 1882 och var ett stortoch pampigt slott, i enlighet med tidens stilidealinspirerad av medeltidens slott och borgar. Byggnadsmaterialetvar tegel från det egna tegelbruket.Slottet moderniserades 1926 under ledning avIvar Tengbom. Nya ekonomibyggnader uppfördesunder 1880-talet. Några byggnader, som exempelvisstallet och magasinet kan ha äldre stommareller vara nyuppförda på en äldre grund.I samband med att den nya huvudbyggnadenuppfördes ändrades vägens (väg 619) gamlasträckning, från att ha gått söder om gården till attistället gå runt ekonomibyggnaderna och anslutatill den andra vägen (väg 617) vid kyrkan.Invid slottet anlades under 1800-talets förstaårtionden två så kallade ”lustparker”. Den Nedreparken anlades av Carl Diedric Hamilton som enhyllningsåtgärd åt hustrun Anna Catharina Adelhielm.Efter hennes död gifte Carl Diedric om sigmed Sophia Beckman, till vilken den Övre parkenanordnades. Dit förlades 1834 också ett lusthus,där en vän till familjen, skalden Nicander, kundesitta och skriva. Ett orangeri anlades längre söde-36
<strong>Bo</strong> <strong>socken</strong><strong>Bo</strong> slottrut och en rikt dekorerad trädgårdsmästarbostaduppförs på 1860-talet, troligen efter ritningar avHugo Adolf Hamilton.1862 lät Hugo Adolf Hamilton resa ett sjuttonmeter högt monument inför ett planerat besök avOscar I, vilken dock hann bli sjuk och avlidainnan besöket skulle äga rum. Trädgården närmastsöder om slottet har genomgått ett flertalförändringar. Från påkostade rabatter till 1930-talets planterade häckar och pyramidekar.Strax norr om <strong>Bo</strong> gård låg tidigare en knipphammareför smide till husbehov, privilegierad1734. Smide pågick på platsen troligen en bit inpå 1900-talet. På 1940-talet övertog smedjan iAverby verksamheten. Strax väster om hammarenlåg, från 1700-talets mitt eller tidigare, ett tegelbruksom tillverkade byggnadstegel. En bit uppströmsi ån, vid mynningen av Kvarndammen (nuvarandeLugndammen) uppfördes under 1700-talet en kvarn, vilken senare även kom att inrymmaett tröskverk. En ny kvarn uppfördes under1800-talet längre norrut, vilken var i driftlångt in på 1900-talet. Under 1800-talet tillkomstrax norr om kvarnen troligen även en såg.Liksom på många andra större gårdar byggdespå godsägarens initiativ en kyrka i anslutning tillgården. Kyrkan i <strong>Bo</strong> var dock inte enbart tänktsom en privat gårdskyrka utan även för traktensövriga befolkning, vilka annars hade relativt långttill <strong>socken</strong>kyrkan i Svennevad. 1733 stod kyrkanfärdig. Den ursprungliga kyrkan hade troligen enfasad av rödfärgat timmer. I samband med detgamla slottets ombyggnad vid 1800-talets mittfick även kyrkan en förändrad fasad. I nyklassicistiskanda brädfodrades timmerkyrkan med vitlockpanel och fick en takryttare över korsmitten.Samtidigt kläddes även klockstapeln in. År 1998skänkte fideikommisset kyrkan till <strong>Bo</strong> församling.Till kyrkan hörde även fyra boställen i <strong>Bo</strong>. Tillprästbostad uppläts 1734 gården Litstorp, en gårdmed anor från 1400-talet. När <strong>Bo</strong> <strong>socken</strong> 1833bildade eget pastorat ersattes den enkla byggnadenfrån 1700-talet med en mer ståndsmässigbyggnad. Dessutom fanns organistbostället Amsterdam,anlagt 1763, Orgeltrampartorget och Kyrkovaktartorpet,det senare troligen detsamma somdagens Väktarstugan, anlagt 1788.Väckelserörelsen och de olika frikyrkoförbundenmottogs positivt av godset. Församlingarnafick bl a hjälp av godset att ordna fram lokaler.<strong>Bo</strong> missionsförsamling fick överta en arbetarbostadvid <strong>Bo</strong> gård, ursprungligen från Grönaplatsarna i Svennevad. Byggnaden plockades neroch flyttades till sin plats norr om slottet, där denbyggdes upp till sin nya funktion. Kapellet somfick det passande namnet Gåvan invigdes 1901.<strong>Bo</strong> har en lång undervisningstradition. H J Hamiltonsåg till att den prästtjänst som inrättadestill den nyuppförda kyrkan också skulle innefattaskolundervisning. Undervisningen skedde i börjani prästgården men flyttades senare till <strong>socken</strong>stugan.När folkskolestadgan kom 1842 fannsalltså redan en fast skola i <strong>Bo</strong>. Dessutom hademan ambulerande skolor i Hjortkvarn, Gryt och37