<strong>Bo</strong> <strong>socken</strong>KulturmiljöGården Iboholm ligger i södra kanten av detöppna odlingslandskapet väster om sjön Avern.Från Iboholm går vägar norrut till <strong>Bo</strong>, västerut tillHjortkvarn och sydost mot Västra Kattala. Områdetbestår i huvudsak av impedimentsrik åkermarkpå en höjd av ca 70 meter över havet. I södertar skogen vid i sluttningen upp mot den högrebelägna skogsbygden. Marken kring Iboholmbestår i huvudsak av kalkhaltig lera.Iboholms herrgård består av två orangerödaputsade flygelbyggnader, troligen från 1700-talet.Den södra flygelbyggnaden är i en våning medvalmat sadeltak. Den norra flygelbyggnaden försågssenare, troligen kring 1830, med en andravåning och ett vanligt sadeltak. Till gården hörförutom bodar, magasin och ekonomilängor ävenett gammalt mejeri, i samma orangeröda puts somflyglarna. Söder om gården ligger två före dettaarbetarbostäder, uppförda under 1900-talets förstahälft. Båda träbyggnader i en våning med rödfärgadepanelfasader och flera entréer. Väster omIboholm ligger den mindre gården Skrankebol samttorpen Bäckstugan och Ludvigsberg, även dessa rödfärgadebyggnader i en, respektive en och en halvvåning. Bäckstugans bostadshus är från 1940-taletmedan Skrankebol och Ludvigsberg troligen härstammarfrån 1800-talets senare del.Gården Iboholm med omkringliggande arbetarbostäderoch odlingslandskap utgör en kulturmiljöav mycket högt kulturhistoriskt värde.Iboholms gårdDet omkringliggande odlingslandskapet harförändrats en hel del genom åren. Genom dikningoch sänkning av Avern förbättrades marken under1800-talet. En del mindre åkrar har försvunnitunder 1900-talet men det som framför allt harminskat i området är ängs- och hagmarken. Iboholmsjordbruk förvaltas vid sekelskiftet 2000 avgården Averby.Namnet Iboholm skrevs på 1500-talet Ibbebooleller liknande. Herrgårdsändelsen -holm uppträderförst under 1700-talets början. Ibbe kan vara enkortform av något mansnamn, som tex Ingebjörn,medan -bol betyder ’boning’.3c IboholmSocken/Församling: <strong>Bo</strong>Ekonomiskt kartblad: 095 66/9F 6gKoordinater: X 6530730/Y 1482220Riktlinjer- Området ingår i <strong>Bo</strong>området, en av Riksantikvarieämbetetavgränsad kulturmiljö av riksintresse (KT 9) som enligt 3 kap6§ miljöbalken ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kanskada områdets natur- och kulturmiljö.- För att bevara den kulturhistoriskt värdefulla miljön krävs attunderhåll och eventuell ombyggnad av bebyggelsen ska utförasvarsamt och på ett sådant sätt att byggnadernas ursprungligakaraktär bevaras och inte förvanskas. Någon nybyggnationförutom nödvändig kompletteringsbebyggelse bör ej tillåtasvid själva herrgården. Vid ny bebyggelse ska stor hänsyn tas tillden omkringliggande miljön vad gäller byggnadens utformning,material, placering och färgsättning. De före detta arbetarbostädernabör få behålla sina entréer även om lägenheternaslås samman.- Odlingslandskapet, se 3a Odlingslandskapet <strong>Bo</strong>Värdefulla objekt och miljöer i andra inventeringarm mI Kulturhistorisk byggnadsinventering (1979-80) ingår:20 Iboholm 1:2, <strong>Bo</strong> 1:1, <strong>Bo</strong> 1:14 (Tidigare <strong>Bo</strong>1:1 mfl), Iboholmsherrgård, bostadshus, flygel, magasin, ekonomilänga, bodar,mejeri, arbetarbostäder m m46 <strong>Bo</strong>-Bäck 1:4 (tidigare <strong>Bo</strong> 1:1 mfl), Bäckstugan, bostadshus82 <strong>Bo</strong> 29:2 (tidigare <strong>Bo</strong> 1:1 mfl), Skrankebol, bostadshus, bod,brygghus och ekonomilänga96 <strong>Bo</strong>-Bäck 1:3, <strong>Bo</strong> 1:1(tidigare <strong>Bo</strong> 1:1 mfl), Ludvigsberg, bostadshus,bod och ekonomilängaMiljön ingår i en av Riksantikvarieämbetet avgränsad kulturmiljöav riksintresse (KT 9)I Länsstyrelsens bevarandeprogram för länets odlingslandskap(1993) ingår:61:5 <strong>Bo</strong>-Hjortkvarn (del av)42
<strong>Bo</strong> <strong>socken</strong>HambergBrebolIboholmsånAvernBäckLudvigsbergBäckstuganIboholmLybecksvikisetSkrankebolLybeck3c IboholmKoralermossen0 250 500meterG3d <strong>Bo</strong>skullaHerrgårdsmiljö, OdlingslandskapInvid sjön Averns norra strand ligger <strong>Bo</strong>skulla, enav bygdens större gårdar, omgiven av ett omväxlandeodlingslandskap.Historik<strong>Bo</strong>skulla är en av de allra äldsta gårdarna i bygden.Det första kända skriftliga omnämnandet ärfrån 1346. Under 1400-talet ägs <strong>Bo</strong>skulla troligenav Karl Knutsson <strong>Bo</strong>nde. Med sina tre gårdar var<strong>Bo</strong>skulla vid 1500-talets mitt den största byn iNedre Svennevads <strong>socken</strong> (nuvarande <strong>Bo</strong>). <strong>Bo</strong>skullaingick bland de gårdar som Alexander Leslie1623 fick som belöning av kungen för sina insatseri trettioåriga kriget. <strong>Bo</strong>skulla kom därefter attligga under <strong>Bo</strong> Gods. Senare, troligen under 1700-talet, sammanfördes Gålö och Kopparbol med<strong>Bo</strong>skulla och blev på så sätt en gemensam brukningsenhet.Under slutet av 1700-talet var gården <strong>Bo</strong>skullaefter många täta brukarbyten i ett förfallet skick.Kring 1839 uppfördes en ny huvudbyggnad, möjligenpå den äldre stommen från 1650-talet. Dennya byggnaden var tänkt att fungera som bostadåt fideikommissets änkor. Under tiden <strong>Bo</strong> slottuppfördes fungerade den även som bostad åtgodsägaren. Huvudbyggnaden är sedan ombyggd iflera omgångar. Till <strong>Bo</strong>skulla har det hört ett soldattorp,<strong>Bo</strong>skullatorp, vilket låg strax väster omStettin. Under 1800-talets mitt ska även en lanthandelha funnits i <strong>Bo</strong>skulla. 1886 uppförs enapoteksbyggnad norr om gården och öster omdenna, vid Dyrbol, uppförs två nya bostadshusunder 1920-talet. Under 1900-talets senare delrevs några av ekonomibyggnaderna vid <strong>Bo</strong>skullagård, samt en av arbetarbostäderna.Odlingslandskapet har som på många andrahåll förändrats mycket under de senaste århundradena.Jordbruket har rationaliserats, inte minstgenom dikning och sänkningen av sjön Avern.Under 1900-talet har en del åkermark tagits urbruk liksom mycket av de i äldre tider vanligaängs- och hagmarkerna. De på impediment rikaåkrarna nordost om gården, togs ur bruk under1900-talets andra hälft. Större delen av markenkring <strong>Bo</strong>skulla förvaltas vid sekelskiftet 2000 avAverby.43