<strong>Bo</strong> <strong>socken</strong>vinkelbyggnad, i vilken skolverksamheten upphörde1953.Vid Nedre Grytens norra strand ligger Grytsherrgård. Herrgårdens huvudbyggnad, en timmerbyggnadi två våningar, har i samband med engenomgripande renovering kring sekelskiftet 2000fått fasadens grå puts utbytt mot en faluröd träpanel,vilket troligen utgjorde byggnadens ursprungligafasadmaterial. Söder om huvudbyggnadenligger två, i samband med renoveringen, nyuppfördaflygelbyggnader.Kvar från brukstiden vid Gryt finns idag bl akolhuset från 1791, vilket senare även fungeratsom bl a lager och paketeringslokal. Byggnaden äruppförd i sten och har en gul putsfasad med vitadetaljer. Upp till andra våningen leder en ståtligstenvalvsburen ramp. Väster om kolhuset finnsden plana grunden kvar efter spikfabriken. Utmedåns östra sida, söder om bron, leder en trärännavattnet till ett litet kraftverk. Längre ner mot sjönkan man fortfarande skönja resterna efter hammarensgrund. Norr om bruksplatsen finns många avbrukets arbetarbostäder kvar. <strong>Bo</strong>stadshusen är ien till två våningar, alla faluröda med vita knutaroch sadeltak. Till bostadshusen hör diverse bodar,bland annat en vacker bodlänga längst i norr, rikpå lövsågade detaljer. Den fd inspektorsbostadenligger längst norrut, på åns västra sida. Sydost omden ligger den gamla tvätt- och bagarstugan, entegel- och slaggstensbyggnad med gulputsade fasader.I Björnhammaren pågår industriverksamhetenän idag. Den norra fabriksbyggnaden är uppförd itegel under 1950- och 1970-talet. Dess södra delär typisk för 1950-talets fabriksbyggnader medsitt sågtandstak, vilket består av en serie av parallellasadeltak med ljusinsläpp mot norr. Norrutligger den under 1970-talet uppförda fabriksdelen,även den i tegel. Nere vid vattnet finns idag resternaav den äldre fabriken i form av det gamlabeteshuset och galvaniseringen. Där finns ocksåen mindre kraftstation.I Björnhammaren finns även ett flertal fdarbetarbostäder, bl a några faluröda längor från1900-talets början samt den gamla affärsbyggnadenoch en tvättstuga.Mycket av det äldre odlingslandskapet är idagigenväxt. Kring Gryts bruk är dock en hel del avmarkerna ännu öppna och längs norra kanten avNedre Gryten finns ett sammanhängande avsnittmed välbetade strandängar.Industrimiljön vid Gryts bruk och Björnhammarenvittnar om traktens långa historia av järnhanteringoch utgör en miljö av mycket högt kulturhistorisktvärde.4 Gryts bruk - BjörnhammarenSocken/Församling: <strong>Bo</strong>Ekonomiskt kartblad: 095 54, 095 55/9F 5e, 9F 5fKoordinater: X 6528080/Y 1474570Riktlinjer- För att bevara den kulturhistoriskt värdefulla miljön krävsatt underhåll och eventuell ombyggnad av bebyggelsen skautföras varsamt och på ett sådant sätt att byggnadernas ursprungligakaraktär bevaras. Viktigt är bl a att den södrafabriksdelen får behålla sitt sågtandstak. Vid eventuell nybebyggelse ska stor hänsyn tas till den omkringliggandemiljön vad gäller byggnadens utformning och placering.- Miljön kring industrilämningarna bör hållas öppna ochvårdas. Ruinerna bör hållas fria från träd och buskar.- För att ge industrilämningsmiljöerna ett ökat pedagogisktvärde bör informationsskyltar finnas i anslutning tilllämningarna.- För att odlingslandskapets värden ska bevaras krävs attmarken även i fortsättningen hävdas.- Stenmurar och röjningsrösen i jordbruksmark samt alléer,öppna diken m m är biotopskyddade enligt miljöbalken(MB 7 kap, 11§) och får ej skadas. De bör liksom åker- ochvägrenar hållas öppna och rena från sly.Värdefulla objekt och miljöer i andra inventeringarm mI Kulturhistorisk byggnadsinventering (1979-80) ingår:17 <strong>Bo</strong> 24:3 (tidigare <strong>Bo</strong> 1:1 m fl), Grytstorps fd skola, skolbyggnad105 Gryts bruk 1:1, Gryts herrgård, herrgårdabyggnad, flyglar106 Gryts bruk 1:1 m fl, Gryts bruk, fd arbetarbostäder, fdkolhus, fd tvättstuga, bodar, garage och ekonomilänga.107 Gryts bruk 1:1 m fl, Björnhammar, fd arbetarbostäder, fdaffär, industribyggnaderI Ängs- och hagmarker i Örebro län (1995) ingår:61:75 Gryt56
<strong>Bo</strong> <strong>socken</strong>Övre Gryten Grytstorparka-Tärnen rret Nedre Gryten104,35 99,3 HålskeppetNerhammars- kärret BjörnhammarsjönTorpsjön Metallind. Hjortmon 0 500 1 000meter mmenArkenGryts bruk104,14Grytstorpsm. BjörnhammarenFridhemF.d. järnvägL. FågelhultLortängarna4 Gryts bruk och Björnhammaren5 HjortkvarnHistorikSamhället Hjortkvarn växte fram relativt sent.Detta trots de många industrier som uppstått ianslutning till fallen i Haddeboån. Eftersom markenäven kring Hjortkvarn ägdes av fideikommissetvar det i hög grad de som styrde det lillaindustrisamhället Hjortkvarns tidiga framväxt.Dessutom fanns sedan tidigare en väl utveckladsamhällsservice i form av handel, apotek, skolam m i anslutning till slottet. Det var först sedanjärnvägen Pålsboda-Finspång anlades 1874 somen antydan till samhällsbildning kunde skönjas.Affär samt några tjänstebostäder tillkom under1900-talets första årtionden. Under 1920-30-talenbörjade bostadsbyggandet ta fart på allvar. Under1940-50-talen uppfördes en rad nya egnahem ochtjänstebostäder och under 1960-, 70- och 80-talenexpanderade bebyggelsen ytterligare, främst iform av enfamiljsbostadshus i samhällets sydöstradel. Hjortkvarn fungerade som <strong>Bo</strong> <strong>kommun</strong>s lokalacentrum fram till 1952, då <strong>Bo</strong> uppgick i Sköllerstastor<strong>kommun</strong>, vilken i sin tur blev en del i<strong>Hallsbergs</strong> <strong>kommun</strong> 1971. Tätorten präglas idagav en småskalig bebyggelse av egnahemskaraktär.Mycket av den tidiga bebyggelsen finns kvar.De goda förutsättningarna för att utvinna vattenkraftgjorde som sagt tidigt Hjortkvarn till någotav en ”industriort”. Redan på Torings kartafrån 1688 finns en kvarn och något som troligensymboliserar en såg utritade. Något senare tillkommeräven ett tegelbruk och en masugn, vilkabåda återfinns på en karta från 1766. I Hjortkvarnfanns under 1800-talet bl a också ett garveri ochen hästskofabrik.1748 fick <strong>Bo</strong> gods privilegier för en masugn iHjortkvarn. Malmen hämtades bl a ur godsetsegen gruva, Träkärrsgruvan i Svennevads <strong>socken</strong>,och järnet förädlades sedan vid Gryts bruk. Masugnenrevs vid sekelskiftet 1800 men nyuppfördes57