TA 7 (lågupplöst) - FSA

Delaktighet . Sida 11TIDSKRIFTEN ARBETSTERAPEUTEN . NR 07 . 2013Klingfors tillsammans med cirka25 kollegor. De jobbar i tre team: tvåbarnteam, 0 till 16 år och ett ungdomochvuxenteam, från 16 år och uppåt.Teamen består av arbetsterapeut,sjukgymnast, kurator, logoped ochpsykolog och i barnteamen finns ävenspecialpedagog. Centret tillhörHabilitering & Hälsa i Stockholms län.Lena visar runt i de fräschalokalerna med träningskök och olikabehandlingsrum. Habiliteringen flyttadehit från Stockholms innerstad 2005,upptagningsområdena är Kista-Rinkeby och Spånga-Tensta ochLena har jobbat här sedan 2007.I dag ska Lena träffaAlaa Mohammed, mamma tillen dotter med en funktionsnedsättning,som flyttade överfrån barnteamet i somras. De harsetts vid ett hembesök och tvågånger på centret. Det här är ettuppföljningsmöte kring denfortsatta behandlingen.– Mamman förstår en del svenska ochhade inte använt tolk tidigare. Hon fickförfrågan i samband med övergångentill ungdom- och vuxenteamet och nuföredrar hon det. Andra gången hadevi en manlig tolk och det fungeradeinte så bra, så nu har jag bokat sammakvinnliga tolk som vid första tillfället.Jag har en lista på upphandladetolkförmedlingar och måste vända migtill den som står överst på listan. Kaninte de ordna en tolk går jag vidare tillnummer två, säger Lena Klingfors.Lena visar rummet de ska sitta i ochhur hon brukar be brukaren, i det härfallet mamman, att sitta mitt emothenne vid bordet och tolken vidkort ändan mellan dem.– När det handlar om arabiskatolkar gäller det att få rätt dialekt.Alaa Mohammed kommer från Irakoch det är en annan sorts arabiska änexempelvis den som talas i Egypten elleri nordafrikanska länder som Marocko.Ett annat problem Lena påtalar är attmånga känner varandra inom de olikaspråkgrupperna.– Jag har varit med om att brukarenrest sig direkt när tolken kommit in irummet för att de känner varandra. Hurmycket tystnadsplikt en tolk än har törsde inte lita på det. Eller att brukarenavbryter mitt i samtalet för att de intekänner sig behandlade med respekt.Det är svårt för mig att veta vad somsagts, men självklart avbryter vi och fårboka en ny tid med en ny tolk.”Helst vill jag användasamma tolk när jag märkeratt brukaren är nöjd.Då byggs ettförtroende på sikt. ”– Till att börja med är det viktigt attjag undersöker kunskapsnivån hosbrukaren med frågor, utbildningsbakgrundenvarierar, jag kan inte tanågot för givet. Jag måste visa sammarespekt och förståelse för varje individ.Det tycker jag vi arbetsterapeuter alltidgör, men det blir extra viktigt att tänkasig för när man använder tolk.Lena Klingfors påpekar att hon fårlägga lite band på sin personlighet,hon pratar ganska fort.– Jag vill ha flyt i mina samtal, men detär svårt med tolkning, den måste få tasin tid. Att det är ytterligare en personinblandad ger viss distans.Hon märker ibland att en enkel frågahon ställt orsakar ett längre samtalmellan tolken och brukaren, vilket kanbetyda att tolken lagt sig i eller på någotsätt frångått sin neutrala roll som tolk.– Jag kan ju se reaktionen, att deninte är den jag förväntade mig. Då kanjag få avbryta och ställa om frågan.Frågorna ska helst vara öppna, men jagvet ju inte om tolken stänger dem ellerkan terminologin fullt ut, eller vilka ordsom används. Jag måste försöka litapå att tolken översätter rätt och oftasttycker jag det fungerar bra. Man fårvara lite kreativ och ställa samma frågapå flera olika sätt, men det kan varasvårt fånga upp viktiga saker ellerhitta helt rätt.Hon gör anteckningar i journalenefteråt och lägger på minnet när en tolkfungerat bra för att kunna boka sammatill nästa gång.– Helst vill jag använda samma tolknär jag märker att brukaren är nöjd.Då byggs ett förtroende på sikt.Dessutom är det en fördel att tolkenfår kunskap om habilitering för att lärasig våra begrepp.En annan sak Lena påpekar harmed kultur att göra, att vi i Sverige ärextremt individinriktade och vill att allaska klara sin vardag så mycket sommöjligt på egen hand, utan någonstörre hjälp av släkt och vänner.– Men det krockar fullständigt medmer familjecentrerade kulturer där mantar hand om varandra på ett helt annatsätt, där det är en självklarhet att görasaker åt den som inte klarar sig själv.Och vad är rätt? frågar hon retoriskt.Jag kan berätta och visa på demöjlig heter som finns här.Till saken hör också att funktionsnedsättningar,utvecklingsstörningar avolika slag, kan ses som en skam i mångakulturer. Det kan exempelvis försvåraför familjen att få de övriga barnengifta i framtiden.– På somali finns till exempel inte ordetutvecklingsstörning, utan översätts medordet för sjukdom. Det händer att jagfår frågor om när patienten kommeratt vara botad.Nu kommer tolken Roula Mourad,som klarar flera arabiska dialekter. Honär från Syrien, kom till Sverige 1980 ochlärde sig svenska snabbt. Hon fick börja