TRYGG STAD - Chalmers tekniska högskola

till exempel innebär arbetslöshet och utestängning för många,med fattigdom till följd.Denna diskussion är inte en plädering för ett tryggt enahandasamhälle utan plats för individuella uttryck och olikheter,utan som en hänvisning till att ett samhälle inte kan betraktassom fritt endast genom att motarbeta trygghet. Ettvälfärdssamhälle bygger på trygghet där invånarna garanterasen grundläggande levnadsstandard. Det är inte så enkeltsom att endast kritisera trygghetsprojekt genom att hävdatrygghet som förlamande, exkluderande och tråkigt. Däremotbör frågor resas om varför trygghet idag läggs utanpå välfärdssamhälletsom en extra service vi kan köpa från vaktbolagoch återförsäljare av alarm, lås och galler. Vi bör frågaoss varför trygghet idag diskuteras som ett fenomen utanförramarna av välfärdssamhället.I de sist ovan beskrivna trygghetsprojekten var det dockfrihet som eftersträvades genom skapandet av trygghet. Härär det återigen relevant att göra en skillnad mellan trygghetoch säkerhet. De olika inriktningarna har fört fram diskussionerom trygghet på individuellt plan, till exempel genom deaspekter som de feministiska projekten har lyft fram med sittvardagslivsperspektiv. Vi har också trygghet på ett samhälleligtorganisatorisk plan, där arbetsmarknad, framtidstrooch social välfärd diskuteras, som till exempel Baumansdiskussion, men även inom Torontoprojektet diskuteradesdetta. Säkerhetstänkandet diskuteras av dem som vill garanteraatt inbrott försvåras, genom en förbättrad teknisk utrustningeller utformningen av bostadsområden (t.ex. CPTED,”defensible space”), men säkerhet diskuteras också av deurbanteoretiker som kritiserar denna utveckling (Davis 1990,Ellin 2001).En säker stad som skyddar oss mot all form av hot skulle,såsom Sennett (1996[1970]) argumenterar, antagligen krävaen genomtänkt och ordnad planering för alla eventualiteter –och skulle antagligen skapa en ”omogen” människa utan möjlighetatt hantera konflikter. Den ordningssträvan kan relaterastill den förlamande och låsta trygghet som Baumanmenar präglade det modernistiska samhället. Men oordningoch kaos innebär inte samma sak för personer med olikaresurser. Människor med den mest privilegierade livssituationen,må det vara utifrån kön, hudfärg, ekonomi, utbildningeller ålder, kan känna sig tryggast och friast. Som planerareeller forskare är det lätt att göra ytliga bedömningar avotrygghet vid besök av bostadsområden i dagsljus och dessa143