TRYGG STAD - Chalmers tekniska högskola

Inom stadsplanering är trygghetsbegreppet ofta en frågaom att skapa en miljö som människor trivs i och vill vistas iutan att känna obehag. Denna vida formulering gör att frågornatenderar att handla om många olika saker som tillexempel belysning, uteserveringar och boendeinflytande.Brottsprevention inom stadsbyggnad har ofta handlat om enmer teknisk inriktning och om ”att bygga in”, men även härtangerar trygghet och brottsprevention varandra. Begreppenanvänds ofta parallellt i det praktiska utformandet och begreppenkommer också att användas parallellt i denna text,men med betydelseskiftningen i åtanke.Begreppsdiskussionen i denna avhandling tar till stor delsin utgångspunkt i feministisk teoribildning, där ett ifrågasättandeav rådande meningsbärande begreppsstrukturer ochvardagslivsanalyser har varit ett relevant sätt att peka på hurojämlikheter mellan könen fortgår.Fallstudie GöteborgFallstudien har genomförts, dels för att på ett allmänt plankonkret illustrera hur ett trygghetsprojekt etableras och utformasi en svensk kommun idag, dels för att synliggöra hurkönsaspekter diskuteras, eller inte diskuteras i relation tilltrygghet. Det har också varit av intresse att se hur de olikadelarna av trygghetsdiskursen förhåller sig till varandra. Ikapitel 3 och 4 redovisas vetenskapliga och politiska föreställningarom vilka frågor, policys och problem ett brottsförebyggandearbete behandlar, eller bör handla om, utifrånolika perspektiv. Genom fallstudien framställs hur brottsförebyggandeoch trygghetsskapande arbete formuleras ochpraktiseras i Sverige idag, och övergår därmed från teori tillprojekt i praktiken. Lokala åtgärder i två stadsdelar iGöteborg – Bergsjön och Tynnered – ställs i relation till enkommunal och statlig satsning. Den lokala studien ger bådeen möjlighet att förtydliga och ge en materiell form åt tidigareförda diskussioner, men kan likväl visa på en skillnad mellanhur de förväntas verka utifrån ett vetenskapligt och politisktperspektiv och hur de i praktiken fungerar. Fallstudien presenterasi kapitel 5.Empiriskt material för den lokala studien i Göteborg bestårfrämst av ett tjugotal intervjuer av samtalskaraktär medtjänstemän/kvinnor, planerare, konsulter och andra personerinvolverade i arbetet med att skapa en tryggare stad. Olikatyper av dokument och platsobservationer har också använts i59