TRYGG STAD - Chalmers tekniska högskola

ska fungera när du kör härifrån.” Det var allt! Det varförsta gången jag träffade några som det inte går att pratamed – de var som stenansikten. Tidigare har jag varit däroch pratat med gängen och frågat vad de vill ha – ungdomsgårdaroch ett café/…/Pizzaägaren räddade miggenom att säga att jag skulle komma in bakom disken.De bara spelade ut mig…De lokala fastighetsägarna uppfattas av en del ungdomarsom poliser som kommer och snokar och ska kontrollera democh i detta fall upplevdes en dialog som omöjlig. De upprustningsprojektoch initiativ som tagits av kommun, fastighetsägareoch stadsdelsförvaltningar är alltså inte självklartuppskattat av alla, även om de flesta som arbetar med demvill inkludera ungdomar och marginaliserade grupper i sittarbete – i alla fall i visionen av trygghetsarbetet. En underliggandeorsak till att ungdomar och alkoholister anses varaen källa till brott och rädsla kan vara att de är grupper som ärsvåra att kommunicera med. De bryter mot samhällsnormeroch de är inte ens alltid intresserade av att vara en del av detetablerade samhället, de uppfattas som främlingar.Det specifika problemet med kvinnors rädsla för att rörasig i stadens offentliga rum har synliggjorts av kvinnor påolika positioner i samhället, dels genom en allmän debatt,dels genom vetenskapliga undersökningar och kritik mottidigare forskning. Forskning om rädslans geografi har ennära koppling till vardagslivsfrågor och bygger framförallt pådjupintervjuer med kvinnor. Denna forskning är dock inteokontroversiell. Många kvinnor och kvinnliga forskare uppleversig bli stigmatiserade som svaga och underordnade mäni denna diskussion. Dessa undersökningar av rädsla har därförnyanserats under de tjugotal år de har funnits, samtidigt somdet också har vuxit fram en inomkritisk feministisk debatt därforskare pekar på att rädslan aldrig har hindrat kvinnor frånatt använda staden som en frigörande arena och att stadensnarare har motverkat patriarkala normer än verkat förtryckandepå kvinnor. Rädslans geografi har trots det kommitatt influera annan kriminologisk forskning genom att belysatidigare dolda erfarenheter och kan i den meningen betraktassom frigörande för kvinnor och andra grupper inom ”normalforskningens”diskurser om rädsla. Rädsla är visserligen uppmärksammatsom ett problem av BRÅ, men inbrott ochskadegörelse är de problem som prioriteras, sannolikt därföratt de är så uppenbart kostsamma för samhället.209