TRYGG STAD - Chalmers tekniska högskola

alltid varit polisens uppgift. Det står i polislagen som denförsta punkten av de punkter som är våra uppgifter.Brottsprevention är inget nytt fenomen (jfr kap 2), menidag har man gjort det till en strategi och en politik på så visatt man formulerar en idé om hur samhället ska kunna arbetamed frågan. Genom regeringsprogrammet Allas vårt ansvarhar staten gjort klart att det inte är polisen ensam, som skaupprätthålla lag och ordning. Polisledningen förklarar:I vår myndighet begås det ungefär 200.000 brott på ett år,om vi räknar med trafikbrotten, och av dessa är ungefär180.000 vad vi kallar brottsbalksbrott – brott mot andrastrafflagar än narkotikastrafflagar och så vidare, och avde brotten är 70 procent eller mer, tillgreppsbrott, nämligenatt någon tar något från någon annan. Alltså, såmycket är klart att polisen inte kan hålla reda på folksägodelar. Människor måste själva hålla reda på sina sakeroch det är en stor brottsförebyggande insats från samhället.Du måste hålla i handväskan när du går igenomtäta folkmassor eller inte ställa ifrån dig resväskan påcentralen – det är ju självklara saker….vem som helstkan räkna ut att man inte kan få hjälp av polisen att hållareda på sin handväska.Från polisens sida handlar det om att medborgarna måsteta ansvar för sig själva och att de inte kan räkna med att polisenska kunna skydda dem i alla lägen. För andra myndigheterinnebär den brottspreventiva satsningen att ta på sig nyauppgifter. För polisen handlar det kanske inte om en avlastning,men om omprioriteringar av resurser. Det kan också uttryckassom en polis säger: ”…att det nya kommunala brottsförebygganderådet har det som alla andra saknar i det härsammanhanget – nämligen pengar”.En förstärkt roll för polisen i det nya samarbetet kringbrottsprevention är att stå för statistiska underlag. Men denlokala polisen, som har en god överblick över det egna polisdistriktet,menar att statistiken snarast leder till att skapaotrygghet. Rädslan går i perioder menar en polisman:För några år sedan så var människor rädda för raggaresom drog runt på stan, ett tag var det nazistdemonstrationer.På öarna har de varit rädda för midsommarhelger….påsjuttiotalet fanns det en allvarligt grovbrottslighet – det går i vågor.228