Post partum (pdf) - Psykiatrin Södra

Två av de fem kvinnorna lever ensamma i bristfälliga eller obefintliga nätverk, som har visatsig vara en stor riskfaktor när det gäller post partum psykoser i kombination med en sårbarhethos individen.Tillgång till stöd och hjälp tycks vara betydelsefullt om kvinnan skall drabbas eller inte.En av kvinnorna uttrycker också att hennes insjuknande troligen kunnat förhindras om detfunnits fler stödjande vuxna i hennes närhet.Den andra kvinnan som har ett bristfälligt nätverk, döljer helt sin graviditet för omgivningen,däribland den socialpsykiatriska enhet hon tillhör.Endast Mödravårdscentralen och sedermera Specialistmödravården, har kännedom om hennestillstånd.BehandlingsinterventionerNär det gäller medicinsk behandling hos dessa kvinnor förekommer i samtliga fallmedicinering med antipsykotiska läkemedel. Variationer finns, men i två fall ordinerasZyprexa. Kvinnorna ordineras även Risperdal, Fluanxol och Cisordinol.Enligt janusinfo (producentobunden läkemedelsinformation på internet) är lämpligaläkemedel i dessa sammanhang, Zyprexa och Trilafon.När det gäller lämpliga antidepressiva läkemedel ses Citalopram, Sertralin och Fluoxetin somsäkra medan äldre preparat inte ses som säkra.Samtliga kvinnor gör uppehåll med amning under den medicinska behandlingen, men fleraförsöker i den mån det är möjligt att pumpa ur mjölk för stimulering av mjölkproduktion. Hosen kvinna återupptas inte amning efter heldygnsvårdsvistelsen, då uppehållet har bidragit tillatt barnet har tappat intresse för bröstmjölken.Vårdinsatsernas karaktär varierar hos de olika kvinnorna.Tvång förekommer i hög grad, och 80 % skrivs in och/eller vårdas enligt LPT.Hos två av kvinnorna sker merparten av behandlingen i öppenvård. Dessa kvinnor erhållermedicinering samt regelbundna stödsamtal i hemmet, från en socialpsykiatrisk enhet. Det görsockså regelbundna läkarbedömningar hemma hos patienterna. Det bör noteras att dessa tvåkvinnor tillhör samma socialpsykiatriska enhet och bor inom samma stadsdel.Den tredje och fjärde kvinnan slutenvårdas vid samma socialpsykiatriska enhet. Vårdtidernavarierar mellan 7 till 24 dygn. I det senare fallet sker vården med stöd av LPT under helavårdtiden. I slutfasen erhåller dock kvinnan permissioner.Den femte och sista kvinnan i journalstudien vårdas även hon vid heldygnsvård,.initialt med HSL-vård för att sedan konverteras till LPT-vård under något dygn. Denavslutande vården sker under frivilliga former.Sammanlagd vårdtid är sju dygn, sedan avslutas vården med öppenvårdsinsatser.Andra former av behandlingsinterventioner som förekommer är bland annat familjesamtal ochindividuella stödsamtal.Hos de kvinnor som vårdas i öppenvård med vårdinsatser i form av hembesök, involveras helafamiljen i behandlingen. Make, men även svärmödrar och patienternas mödrar omnämns ijournaltext.Vårdplaner hos majoriteten av kvinnorna, upprättas i samråd med anhöriga och de förväntasockså ta aktiv del i behandlingen runt kvinnan.Hos de två kvinnorna med bristfälliga nätverk, har planeringen av vårdinsatser en annankaraktär. Här har även det professionella nätverket en mer framträdande roll.