Nummer 2 2008 - Dialäsen

Ny behandlingkan skyddanjurarna viddiabetesTrots noggrann insulinbehandling utvecklarfortfarande uppemot 30 procent av alladiabetiker njurskador. Dessa njurskador ledertill bland annat hjärt- kärlproblem ochär också den vanligaste orsaken till för tidigdöd bland dessa patienter. På senare tid harforskare upptäckt att en tidigare förbiseddmolekyl, C-peptid, har fördelaktiga effektervid behandling av diabetiker. Hur dessa positivaeffekter uppkommer och hur den nyadiabetesbehandlingen kan se ut beskrivs härnärmare av Lina Nordquist – forskare vidUppsala universitet.Ofta drabbas diabetiker av komplikationer som ytterligareförsämrar deras hälsa. Både typ ett och typ två diabetes lederunder årens lopp många gånger till livshotande följder,till exempel njurskador. Enligt vissa studier uppvisar nära 30procent av de diabetiker som haft sjukdomen i 10–20 år påtagliganjurskador.Njuren spelar en mycket viktig roll inte bara för utsöndringenav olika skadliga ämnen från kroppens ämnesomsättning,utan också för regleringen av kroppens blodtryck.Denna reglering sker på så sätt att kroppens vätskevolymbestämmer blodtrycket. Ju större vätskevolym, desto högreblodtryck. I njurarna filtreras allt blod kontinuerligt överfrån små kapillärer, glomeruli, till ett rörsystem, tubuli. Regleringenav kroppens blodtryck sker sedan genom att njurarnareglerar hur mycket vätska som tas tillbaka till kroppen igenoch hur mycket som ska stanna kvar i tubuli för att så småningomledas ut ur njuren till urinblåsan.Skador på njuren innebär att skadliga ämnen och nedbrytningsprodukterfrån ämnesomsättningen inte kan utsöndrasoch att blodtrycket inte längre regleras optimalt. Sådanaskador kan därför leda till allvarliga hjärt- och kärlsjukdomar.Dessutom ökar skadorna på njurarna risken för nedsattkänsel, synskador och blindhet. Då njursvikten förvärras ochden sjuka njuren inte längre förmår utsöndra de skadliga ämnena,kan så småningom urinförgiftning uppstå. Tillståndetkan bli så allvarligt att patienten inte överlever utan njurtransplantationeller regelbunden rening av blodet genomdialys.Idag vet man att minutiöst övervakade blodsockernivåerminskar riskerna för skador och att själva skadeprocessenkan bromsas med noggrann insulinbehandling och enaggressiv blodtryckssänkande behandlingsstrategi. Någonegentlig bot finns dock fortfarande inte och heller ingen annanbehandling som i längden kan bromsa sjukdomsförloppet.Detta medför inte bara mycket lidande för de drabbade,utan kostar även sjukvården och samhället i övrigt stora summorpengar, eftersom patienterna ofta tvingas till sjukpensionoch omfattande vård.Inte bara insulinDet saknas fortfarande mycket kunskap om hur diabetesdrabbar våra njurar. Målet är nu att försöka komma fram tillett sätt att förhindra diabetespatienters njurskador, så attpatienternas livslängd ökar och deras livskvalitet förbättras.Under mitt avhandlingsarbete har detta huvudsakligen skettgenom forskning kring en substans, C-peptid, som producerashos friska individer, men som saknas hos vissa diabetiker.Hypotesen är att det är kombinationen av insulinproblemati- ➝DIALÄSEN 2.2008 29