Nummer 2 2008 - Dialäsen

500400/LP-kreatinin umol/L300umol200Typisk kreatininutveckling i samband med njurpåverkanefter tillförsel av jodkontrastmedel.100P-kreatininCT0Oliguri-1 0 1 4 5 6 7 9 12DagarIohexol (Omnipaque®) används bådevid röntgenundersökningar och somGFR-markör (iohexol clearance).Dagar» Istället bör man vara vaksam på att upprepadekontrastundersökningar med tätt intervalloch operativa ingrepp strax efter en kontrastmedelsundersökningkan få negativaeffekter på njurfunktionen. «ningen när det gäller riskpatienter. Röntgenläkaren kan anpassadosen och typen av jodkontrastmedel till patientensnjurfunktion vilket minskar risken för KMN utan att utbytetav röntgenundersökningen försämras. I några fall kan mangenomföra undersökningen helt utan kontrastmedel och ivissa fall kan koldioxid ersätta traditionellt kontrastmedel.När patienten återkommer till vårdavdelningen bör hydreringenfortsätta och njurfunktionen följas upp inom två tillfyra dagar. De som utvecklar en allvarlig KMN stiger tidigti plasma kreatinin, ofta redan efter ett dygn. Eftersom hemodialysoch speciellt hemofiltration effektivt avlägsnar jodkontrastmedelfrån blodbanan har sådan behandling prövatsefter kontrastundersökningar. Någon övertygande effekt avdialys för att förhindra utveckling av KMN har inte kunnatvisas, sannolikt beroende på att njurskadan kommer mycketsnabbt efter tillförsel av jodkontrastmedlet.År 1997 beskrevs för första gången en ovanlig komplikationsom kopplades till användning av gadoliniumkontrastmedeli samband med MRT. Komplikationen kallades nefrogen systemiskfibros (NSF) och drabbade framför allt patienter medgrav njursvikt eller i dialys. Sjukdomen som beskrivits i mindreän 300 fall i världen resulterar i svår smärtsam fibros i hudenoch i inre organ. Man tror att gadoliniumatomer frigörsfrån sina bärarmolekyler och deponeras i vävnaderna. Frittgadolinium är toxiskt. Läkemedelsverket rekommenderaratt vissa MRT-kontrastmedel inte ska användas vid kraftigtsänkt njurfunktion (GFR < 30 ml/min/1,73 m 2 ) . Övriga gadolinium-kontrastmedelbör ges endast efter noggrant övervägandetill patienter med sänkt njurfunktion. Eftersom komplikationenär mycket ovanlig är det troligen andra faktorerän bara nedsatt njurfunktion som behövs för att utvecklaNSF. Framtida studier kommer sannolikt att klargöra orsakernabättre och därmed minska riskerna.Sammanfattningsvis tycks det som om våra patienter medkraftigt nedsatt njurfunktion är speciellt i riskzonen för attutveckla komplikationer vid tillförsel av kontrastmedel isamband med både CT och MRT. Vi måste därför vara specielltinformerade kring hur dessa risker kan elimineras och ha enständig dialog med röntgenavdelningen. Om rätt tidpunktväljs för att genomföra kontrastmedelsundersökningen ochom den anpassas till den nedsatta njurfunktionenkan komplikationerna i flertaletfall minimeras.Text Gunnar Sterner, docent Kliniken för Njurmedicinoch Transplantation, UniversitetssjukhusetMAS, Malmö.DIALÄSEN 2.2008 35