Tecken som stöd i språkutvecklingen - Sundsvall

Informations- och personaltidning för anställda vid Barn- och utbildningsförvaltningen, Sundsvalls kommun nr 3-2009skolbladetTecken som stödi språkutvecklingenKommunal skolamed alternativ pedagogikTeori i praktikenpå omvårdnadsprogrammet

Foto: Svanthe Harström2Redaktörens raderHoppas att ni har längtat efter Skolbladet! Det är mycket på gång i skolans värld ochdärför kommer det här numret ut lite senare än planerat.Det är inte enbart lokalt som mycket är på gång i skolans värld. Vi har sammanställtnågra av alla de förslag som diskuteras på regeringsnivå och som kommer att påverkaarbetet i skolan. Jag hoppas den sammanställningen kan hjälpa till att skapa överblicköver vad som är på gång inom alla skolområden.Skolbladet har besökt Sundsvalls Montessoriskola, en kommunal skola med 33medarbetare som tar emot elever från hela kommunen. Läs om Montessoripedagogikenoch dess syn på barn och elever.Vi har även besökt Kulans förskola där de använder tecken som stöd i språkutvecklingen.Man jobbar enligt den så kallade Karlstadsmodellen, som utvecklats av enlogoped och tidigare professor inom specialpedagogik vid Karlstads universitet. Metodensyftar till att utveckla den kommunikativa och språkliga förmågan genomträning av och med flera sinnen – syn, hörsel och känsel.I ett annat reportage berättar vi om hur pedagogerna på avdelningen Spindlarna vidSlättåbygdens förskola i Stöde arbetar med de prioriterade utvecklingsområdenaspråkutveckling, hälsa, barns inflytande och genus.Regeringen satsar 900 miljoner kronor under en treårsperiodför att stimulera skolor att stärka arbetetmed de yngsta elevernas läs-, skriv- och mattekunskaper.Här i Sundsvalls kommun är vi med och delar påpengarna. Skolbladet har mött delar av styrgruppenoch projektledarna för kommunens Läsa-skrivaräkna-projektoch fått veta mer om satsningen.Slutligen porträtterar vi ateljéristan Karin Bergmark.Hon inspireras av Reggio Emilia-pedagogiken ocharbetar bland annat med att skapa kreativa lärandemiljöersom stimulerar och inspirerar barnen tillutforskande och lärande.Jag önskar er alla trevlig läsning och en skön höst!Solange Hamrin, telefon 060-19 12 82, solange.hamrin@sundsvall.seinnehållSoligt och kyligt– precis som hösten 3Läsa-skrivaräkna-satsning4SundsvallsMontessoriskola 6Teori i praktiken påomvårdnadsprogrammet 11Utvecklingsarbetei vardagen 12Med tecken som stödi språkutvecklingen 16Nyheter inomskolområdet 19Karin BergmarkSpecialist på kreativamiljöer och skapande 20skolbladetInformations- och personaltidning föranställda vid Sundsvalls kommuns skolorBarn- och utbildningskontoretSundsvalls kommunNorrmalmsgatan 4851 85 SundsvallRedaktör Solange Hamrintel 060-19 12 82solange.hamrin@sundsvall.seAnsvarigutgivare Christin StrömbergRedaktionskommittéKenneth SteinerAnn-Britt SörensenProduktion FryklundsTryck Tryckeribolaget, SundsvallOmslagsbild Charlotte Berggren,pedagog, och barn frånKulans förskola.Foto: Svanthe HartrömSkolbladet finns också påwww.skola.sundsvall.se

Soligt och kyligt– precis som höstenledareOktober månad är här – solig ochkylig – och lövträdens färger skiftari alla kulörer utanför fönstret.Jag brukar gilla höstar och den härhösten har varit sällsynt solig ochkylig.Egentligen är det också en ganskabra beskrivning av arbetssituationenjust nu - flera tydliga ”soliga” exempelpå att vi utvecklas i rätt riktning,men kyligt känns det innan vi fåttgrepp om och kunnat planera utifrånde nya ekonomiska förutsättningarna,samtidigt som innehållet,bredden och variationen i allt arbetesom pågår är färgstark.De ekonomiska förutsättningarna för dekommande åren blir tuffa och helt uppenbartkrävs ett omfattande gemensamt arbetepå varje arbetsplats för att klara den omställningsom behövs. Det är tillsammans vi kanlyckas!Det grundläggande uppdraget är alltjämten stimulerande och lärande miljö som stärkeroch stödjer varje barn och elev. För attlyckas med det är det viktigaste bland verktygenhur du använder dina kunskaper ochförmågor och din tid, så att barn och eleverfår tillgång till det bästa möjliga. De närmasteårens åtstramningar kommer att märkas.På alla arbetsplatser behöver ni samlas kringhur vi på bästa sätt ska ge barn och eleverdet bästa, även om det till att börja med kankännas näst intill omöjligt. Det finns intenågra ”enkla” lösningar, som kan komma”uppifrån”. Ramarna för t ex ekonominkommer visserligen uppifrån, men jag ärfortfarande helt övertygad om att de bästalösningarna skapar ni på din arbetsplats,genom att samarbeta utifrån de förutsättningarsom finns där på just din arbetsplats.Det blir inte helt enkelt, det behövs mångabra möten och fortsatt lärande.Soliga, goda resultatMen vad är det nu som är ”soligt” i höst? Jo,dels att resultatet för de elever som lämnadegrundskolan var högre än tidigare år, att viär en av de tio bästa kommunerna i landetpå att ge sent anlända elever förutsättningarför den gruppens måluppfyllelse. SKL, Sverigeskommuner och landsting, har besöktoss för att samla och sprida goda exempel tillandra kommuner. Dessutom har vi, så härlångt, ett ekonomiskt resultat som är betydligtbättre än vid samma tid tidigare år. Detmärks att era kunskaper om vad som påverkardet ekonomiska läget växer och att köpstoppetger resultat! Enbart köpstoppet kange åtta miljoner sparat till nästa år.Fler är nöjdaFast det jag tycker strålar ljusare än allt annatär sammanställningen över årets personalenkät.Vi gör framsteg. Enligt årets resultatär betydligt fler nöjda än vid tidigare mätningar,och det trots att de senaste åren varitansträngda för många.De här påståendena är de tio som sammantagetrankas högst bland enkätsvaren• Jag tycker att mitt arbete är viktigt ochmeningsfullt• Jag är engagerad i det dagliga arbetet• Jag tycker att vi har barnet/eleven i fokus• Jag tycker jag vet vilka mål som gäller förmin enhet• Jag trivs med mitt arbete• Jag tycker min chef respekterar mig• Jag tycker att det arbete jag utför uppskattasav mina kunder/uppdragsgivare• Jag tycker att jag med mitt kunnande kanpåverka innehållet i mina arbetsuppgifterFoto: Håkan NordlöfAtt de flesta upplever att jobbet är viktigtoch meningsfullt, är engagerade och självklartsätter barn och elever i fokus, trivs, vetvilka målen är och känner respekt från sinachefer är en mycket god grund framöver.Det blir tveklöst ytterligare år som kännetecknasav strama ramar. Alla barn och eleverär beroende av att vi vuxna koncentrerar ossoch använder de förutsättningar vi har ochfår på ett ansvarsfullt sätt. Vi ska fortfarandegöra det goda livet möjligt genom ständiga,värdefulla möten för fortsatt lärande!Christin Strömberg, skoldirektör3

Läsa-skrivaräkna-satsningutifrån dilemman i vardagen4

Sundsvalls kommun är en av mångakommuner som är med och delar påde totalt 900 miljoner kronor somregeringen satsar under en treårsperiodför att stimulera skolor attstärka arbetet med elevernas basfärdigheter– läsa, skriva räkna – i syfteatt fler ska nå skolans kunskapsmål.Statsbidraget ska användas för extraEva Jönson, grundskolechef.Lars Karlstrand, grundskolechef.stöd och hjälp främst i de lägre årskurserna,till exempel i form avkan man vända sig till forskningen, till före-Ewa Nässén Carlsson och Ewa Olofs-personalförstärkningar, kompetens -läsare och andra och lyssna på vad de harson är projektledare för Läsa-skriva-räkna-höjande insatser, andra liknandeatt säga för att därefter koppla tillbaka tillprojektet. Deras arbete i projektet riktar sigstöd och utvecklingsinsatser och in -sitt eget dilemma. Vi strävar alltså efter ettfrämst mot pedagogerna.skaffande av läromedel.mer reflekterande förhållningssätt kopplat– Ända sedan projektet startade, höstenHär i kommunen har ledningentill såväl barns lärande som fortbildning och2008, har en övergripande frågeställning följtför Läsa-skriva-räkna-projektet sattskolutveckling, förklarar Lars.oss: Vad behöver en lärare veta, kunna, förstå,tydligt fokus på utvecklingen av enomkring elevens läs-, skriv- och matteut-lärande organisation.Erfarenhet och forskningveckling för att bidra till elevens lärande ochLars och Evas syn på hur lärande går till ochen ökad måluppfyllelse? I våra möten med– Vårt upplägg av Läsa-skriva-räkna-projek-hur man utvecklar organisationer har stöd ipedagoger ute på skolorna tar vi upp frågan itet bygger på pedagogernas och rektorernasbeprövad erfarenhet och forskning, främstsyfte att de själva ska få syn på och formuleravardagsdilemman kring elevernas lärandesystem- och gestaltteori, och bygger på ettsina vardagsproblem och reflektera kring vadoch utveckling, berättar Eva Jönsson, grund-konstruktivistiskt sätt att se på lärandet.de behöver för att bättre kunna stötta elev-skolechef. Hon ingår i projektets styrgrupp– Skolan har en lång tradition av atterna, berättar Ewa Nässén Carlsson.tillsammans med Lars Karlstrand, också hanbedriva utbildning och fortbildning utifrån– Målet är att alla ska delta i samtal ochgrundskolechef, och Agneta Ögren Ruona,ett ”jag-lär-dig-perspektiv”. Det är en synreflektioner kring hur vi på bästa sätt kanchef för barn- och utbildningskontoret.på lärande som hade stöd i den gamla läro-stötta våra elever i deras lärande. Därför är– I stället för att på ett traditionellt sättplanen och som i mångt och mycket leverdet så betydelsefullt att även rektorerna ärlåta pedagogerna ”shoppa fortbildning” frånkvar trots att vår nuvarande läroplan byggerinvolverade i en parallell process, som verk-ett smörgåsbord fyllt av studiedagar och före-på ett konstruktivistiskt synsätt, alltså attsamhetscheferna jobbar med. Den handlarläsningar vill vi jobba för ett mer medvetetlärande sker i interaktion med andra och atttill exempel om hur rektorerna kan stöttasätt att förhålla sig till fortbildning, sägerjag lär mig själv utifrån de sammanhang jagoch utmana pedagogerna, hur de kan skapaLars Karlstrand.får ingå i, säger Eva.lärmiljöer och utmanande möten som stöd-– Pedagoger och rektorer ska först fun-jer pedagogerna i deras arbete. Det här är ettdera över vad de har för dilemman när deParallella processertillvägagångssätt som gagnar hela lärande-ska lära eleverna, eller när eleverna ska läraMålet med Läsa-skriva-räkna-projektet ärprocessen, menar Ewa Olofsson.sig. Vad finns det för hinder och problem iatt fler elever ska nå kunskapsmålen. Upp-det arbetet? När man har definierat det, sådraget är att lärare och rektorer ska bli bättreLLL-lådorpå att stötta eleverna i deras lärande ochLäsa-skriva-räkna-projektet handlar nu inte– Lådor med material och alternativa verktyg förinlärning finns att låna via AV Media, tipsar EwaNässén Carlsson och Ewa Olofsson, som menaratt alla elever kan ha nytta och glädje av innehålleti lådorna.Foto: Svanthe Harströmutveckling. För att åstadkomma det jobbarman med parallella processer i projektet, föratt både lärare och rektorer ska ta aktiv del iarbetet med barns lärande.enbart om att definiera vardagsdilemman,reflektera kring och utmana dem – även omdet utgör grundinriktningen för projektetsåväl som för all verksamhet i en lärande >>5

organisation, enligt projektledningens synsätt.– Genom projektet har vi även fått möjlighetatt införskaffa kommunlicenser föranvändande av olika alternativa inlärningsverktyg,till exempel Daisy och talsyntes.Vi har tagit fram LLL-lådor. LLL står förlyssna, lära, läsa. Lådorna innehåller materialoch alternativa verktyg för inlärning.Tanken är att alla elever ska ha användningav innehållet i lådorna, berättar Ewa NässénCarlsson. Det finns cirka 30 lådor som lånasut via AV Media.– Vi har också startat ett arbete med attbygga matteverkstäder, i syfte att utvecklaoch förbättra möjligheterna att konkretiserade abstrakta begreppen inom matematikämnet.Inom ramen för projektet arrangerarvi också föreläsningar som möter behovetav forskningsbaserad kunskap, vilket båderektorer och pedagoger efterlyser, säger EwaOlofsson.6Stöd utifrån dillemman– En ambition nu är att när pedagogernaoch rektorerna går på en föreläsning skade ha med sig frågor, som utgår från derasegen vardag och dilemman som de har isitt arbete. Efter föreläsningen bearbetaroch efterarbetar man det man hört – hurpåverkar det som föreläsaren sa hur vitänker, hur vi arbetar, hur vi ser på saken?På så vis kan man bygga på sin egen kunskap,förståelse och erfarenhet med hjälpav andras kunskap och erfarenhet, sägerLars Karlstrand.– Vi i ledningen har slutat att anta ellertro oss veta vad lärarna och rektorernabehöver för att på bästa sätt kunna stötta ilärandet och utvecklingen. Nu utgår vi ifråndilemman som de själva definierar. Därifrånfår vi sedan se hur vi kan gå in och stöttaoch utmana så att målen kan nås, förklararLars.SundsvallsMontessoriskola– en kommunal skolamed alternativ pedagogik

Foto: Svante HarströmHjälp mig att göra det själv. Det är något av Montessoripedagogikensgrundidé. Pedagogens viktigaste uppgift är att iordningställa en lärandemiljöoch vara länken mellan den förberedda miljön och eleven. Pedagogenpresenterar och visar material och möjligheter i syfte att inspireravarje barn och elev till lust och nyfikenhet att själv utforska och upptäckai sin egen takt.Vid Sidsjön ligger Sundsvalls Montessoriskola. Skolbladet har besöktskolan för att få veta mer om pedagogiken.Sundsvalls Montessoriskola är en kommunalskola. Här finns idag verksamhet frånförskola till år 8 samt fritids. Från hösten2010 kommer skolan även att ha elever iår 9. Idag har skolan drygt 200 elever och75 förskolebarn. De flesta bor i närheten,det vill säga i Sidjöområdet, Sallyhill ochpå Södermalm. Men skolan tar emot barnoch elever från hela kommunen. >>7

Hittade verktygBerit Nilsson är rektor för skolan. Hon harbland annat ett förflutet som lärare på S:tOlofsskolan. Det har även Eva-Britt Löfgren,som idag är en av Montessoriskolans33 medarbetare.– Idén om att starta en skola byggd kringMontessoripedagogik kom i och med Lpo-94, berättar Eva-Britt. Både Berit och jagupplevde att det blev allt tuffare att leva upptill och nå styrdokumentens mål. Vi diskuterademycket kring hur vi skulle klara uppdragetpå bästa sätt.Båda hade vi läst Montessoripedagogikoch i våra diskussioner kom vi fram till att iMontessoripedagogiken hade vi bra verktygi arbetet med att nå målen som läroplanernaoch andra styrdokument formulerat.– I Montessoripedagogiken ser vi till helabarnets utveckling, både kunskapsmässigtoch socialt. Grundfilosofin är att hela människanska utvecklas på bästa sätt utifrånsina egna förutsättningar, förklarar Berit.Vårt mål är att ge eleverna en god grund förlivslångt lärande.Alla är nyfiknaMontessoripedagogiken har sin grund iden italienska läkaren och pedagogenMaria Montessoris (1870-1952) observationerav barn. Pedagogiken utgår ifrån attalla barn är nyfikna, fulla av upptäckarglädjeoch ivriga att testa och lära sig nyasaker. Maria Montessori kunde konstateraatt barn genomgår olika mognadsstadieroch att de är speciellt mottagliga av olikaslags kunskap beroende på vilket mognadsstadiumde befinner sig i. Hon utveckladeett arbetsmaterial för olika mognadsstadieroch intresseinriktningar, ett material somerbjuder både praktiska, intellektuella ochsinnestränande övningar, utifrån inlärningsidén att gå från det konkreta till detabstrakta.Hitta sitt sätt att läraMontessorimaterialet hänger med än idag.Givetvis är det vidareutvecklat och anpas-8Montessoripedagogiken utgår ifrån att alla barn är nyfikna, fulla av upptäckarglädje och ivriga atttesta och lära sig nya saker – precis som Arvid Brydolf och Astrid Nyberg, intygar Pernilla Westberg.

sat för dagens barn. Men den grundläggandeinlärningsidén består – börja i detkonkreta för att så småningom övergå tilldet abstrakta tänkandet.– I Montessoripedagogiken ingår att detendast ska finnas en uppsättning av ettmaterial i rummet. Det ger naturligt träningi att vänta på sin tur eller att samarbeta, menockså träning på att visa hänsyn och respekt,berättar Eva-Britt.– Vi pedagoger visar eleverna olika materialde kan arbeta med och olika sätt attjobba med materialet – eleverna väljer sedansjälva. De tränar alltså dagligen på att göraegna val och de får arbeta i egen takt, medmålet att hitta sitt sätt att lära, förklarar hon.Hela förmiddagen består av ett långtsammanhängande arbetspass för att varjeelev ska ges tid att hitta sitt arbetssätt. Medett långt arbetspass ges också möjlighet attjobba färdigt i lugn och ro med det man harvalt.– Elev och handledare planerar arbetsdageneller veckan tillsammans. Elevernahar stor frihet att utforma sin dag och det ärmin roll som pedagog att observera ochhandleda eleven utifrån individuell mognad,ansvarstagande och förmåga att planera sintid, berättar Eva-Britt.– Vi ger barnen och eleverna den frihetde klarar av, förklarar Berit. I takt med ökadmognad, och stigande ålder, förändras ochutvecklas både planering och utvärdering avskoldagens arbete. Vi strävar efter att elevensjälv ska utveckla sin förmåga att reflektera,planera och värdera sitt lärande.Aktivt passiv rollMed tanke på att barn utvecklas i olika taktjobbar Montessoriskolan med åldersblan -d ade grupper.– Eftersom eleverna själva, under de egnaarbetspassen, väljer vad de ska jobba medkan det pågå en massa olika arbeten i ett ochElin Jonsson presenterar och visar material och möjligheter i syfte att inspirera barnenslust och nyfikenhet att själv utforska och upptäcka i sin egen takt.samma rum, några jobbar enskilt och andrai grupp, några jobbar med matematik,någon med skrivövningar och några mednaturkunskap. Pedagogen har koll helatiden. Man har en aktivt passiv roll i rummetoch anpassar ledarskapet utifrån varjeenskilt barn, inte utifrån gruppen, förklararEva-Britt. >>9

SystemtänkandeUtifrån aktuell forskning har Berit ochhennes medarbetare tolkat Montessoripedagogikenoch införlivat så väl den hälso -främjande skolan som utveckling av barnetsentreprenöriella egenskaper.– Med en hälsofrämjande skola avser vien stödjande miljö för hälsa, lärande ochdemokrati, förklarar Berit. Vi driver en lång -siktig, ständigt pågående process för att göraalla delaktiga i skapandet av en hälsofrämjandevardag i skolan.– Vi har också lyft fram arbetet med attutveckla barnens och elevernas entre pre -nöriella egenskaper, till exempel god självkänsla,självtillit, ansvarskänsla och initiativförmåga.I Montessoripedagogiken finns ettsystemtänkande inbyggt som gör att vi fårmed alla dessa delar i helheten, i den dagligaverksamheten här på skolan, säger hon.Hög måluppfyllelseHur går det då, sett utifrån Berits och Eva-Britts vilja att hitta verktyg som hjälperdem att klara uppdraget på bästa sätt?– Det går bra. Måluppfyllelsen är hög närdet gäller kunskapsdelen, alltså den del somär mätbar, säger Berit. Och vi jobbar helatiden med att försöka hitta metoder att ävenmäta övriga delar, som är minst lika betydelsefullainom Montessoripedagogiken. Mendet är inte enkelt att mäta till exempel självkänslaeller tillit till eget lärande.Eva-Britt Löfgren, en avinitiativtagarna till skolan.Marie Backlund är lärare för de äldre eleverna på Sundsvalls Montessoriskola.Malin Westermark observerar och handleder varjeelev utifrån individuell mognad. Här är det Majasom arbetar med bokstäver.10Mycket kretsar runt rektor Berit Nilsson.

Teori i praktikenpå omvårdnadsprogrammetMålet är att fler elever ska lyckaslingsutbildning, utan vi har utformat enmed sina studier. Därför har om -egen modell där programmets yrkeskurservård nadsprogrammet på Sunds-genomförs praktiskt på ett äldreboende,valls gymnasium startat TIP-pro -beskriver Christina.j ektet, Teori i praktiken.Medvetna elever– Vi har länge funderat kring hur vi skaVid terminsstarten i augusti drog TIP-pro-stödja de elever som har svårt att ta till sigjektet i gång. Eleverna i år 1 på omvård-kunskap via böcker. Vi ser ofta att elevernadsprogrammet erbjöds att delta.blommar upp när de är ute på praktik.– Vi ägnade de första dagarna av termi-APU:n får de elever som tycker att det ärnen åt att intervjua eleverna för att ta redaknöligt med böcker att växa, deras motivationoch engagemang blir ett helt annat,berättar Helena Sjökvist, lärare på omvårdnadsprogrammet.på deras motiv till sitt gymnasieval och föratt få veta mer om deras inlärningsstil. Vimötte många kloka och mycket medvetnaungdomar, med god insikt i vad de vill ochChristina Hübenette och Helena Sjökvist, lärare påomvårdnadsprogrammet, har gjort det möjligt förelever att ”läsa” yrkesämnen ute i verkligheten, påäldreboenden, i stället för i skolbänken.Foto: Svanthe HarströmSå plötsligt, förra året, föll pusselbitarnasom mycket väl vet på vilket sätt de lär sigpå plats.bäst, säger Helena.på skolan, vilket innebär att vi träffar allaHelena och hennes kollega ChristinaAv de 23 förstaårseleverna är det tio somregelbundet, förklarar Christina.Hübenette, läste kursen ”Verksamhetsför-valde att satsa på TIP, Teori i praktiken.lagd utbildning med didaktisk inriktning”Samverkan för kvalitetpå Umeå universitet, via Lärarlyftet.HandledningDet var inga problem att få äldreboenden– Och det var verkligen ett lyft! bekräftarPå onsdagar och torsdagar står yrkesämnenatt ställa upp för omvårdnadsprogrammetsChristina. Vi fick inblick i ny forskning,på schemat. Då är de tio TIP-eleverna påelever.läste mycket bra litteratur och hade mångatvå olika äldreboenden i kommunen och– Det är till och med några äldreboendenbra och inspirerande diskussioner meddeltar i verksamheterna där.som hört av sig och frågat varför inte deandra yrkeslärare.– Vi har utarbetat ganska detaljerandefått möjlighet att ta emot elever, berättarstudiehandledningar som eleverna följer.Helena.Egen modellDe ska vara åtta timmar per dag på äldre-Hon och Christina är mycket nöjda medI kurslitteraturen ingick bland annat bokenboendet, varav två timmar är avsatta föratt nu ha sjösatt TIP-projektet.”Vem väver kejsarens nya kläder?: en anto-teori. Övriga elever läser yrkesämnena här– Än så länge är allt så pass nytt, därför ärlogi om det praktiska lärandets konst”, ut-på skolan som vanligt, berättar Helena.det för tidigt att dra några slutsatser ellergiven av Stockholms Hantverksförening.Hon och Christina besöker TIP-elevernasäga något om hur lyckat projektet är. Men– När vi hade läst den fick både jag ochregelbundet och eleverna har speciella hand-hittills har allt gått enligt planerna.Christina samma idé – nämligen att erbjudaledare på äldreboendena. Lärarna kan ocksåTIP-projektet ligger också helt i linjeeleverna möjligheten att ”läsa” yrkesämnenafölja TIP-eleverna via deras loggböcker, därmed idéerna bakom Vård- och omsorgscol-ute i verkligheten i stället för i skolbänken,de redovisar vad de gjort, sina intryck ochlege – samverkan mellan skola och arbetslivberättar Helena.reflektioner.för bästa utbildningskvalitet, konstaterar– Det handlar inte om att skapa en lär-– Samtliga elever läser kärnämnena härChristina och Helena.11

Utvecklingsarbete i vardagenhos Spindlarna i StödeSpråkutveckling, hälsa och livsstil, barns inflytande samt genus är de prioriteradeutvecklingsområdena för förskolorna i kommunen. Hur jobbar man med det i vardagen?Det finns antagligen nästan lika många svar på den frågan som det finnsförskolor.Skolbladet hälsade på hos avdelningen Spindlarna på Slättåbygdens förskola iStöde för att ta del av hur de arbetar med de prioriterade utvecklingsområdena.Det regnar. Gården utanför förskolan ärvidare – det handlar inte enbart om atti arbetslaget om vårt uppdrag. Vårt förhåll-fylld av färgglada tre-fyraåringar, som hararbeta med språkutveckling, genus, inflyt-ningssätt är nog väldigt tillåtande. Det ärhur kul som helst i regnet. Vattenskoj.ande, hälsa och livsstil, konstaterar Kri-ingen som bromsar. Det är tillåtet att testaInne på avdelningen Spindlarna tar peda-stina och förklarar att planeringen och attolika metoder och arbetssätt och det är till-gogerna Kristina Jonsson, Iréne Nyberg ocharbetslaget är överens om tagen är viktigalåtet att ångra sig och ändra på saker. I stäl-Lars-Erik Hultin emot.pusselbitar i en väl fungerande vardag därlet för att jobba med skriftliga planeringar– Vår ambition är att integrera utveck-fokus ligger på uppdraget och på kvalitet ianvänder vi reflektionstid till att skrivalingsområdena i vardagsarbetet. Vi får intedet arbete som utförs.efteråt vad vi har gjort, hur det gick, vilka12glömma bort att vårt uppdrag är så mycket– Vi pratar och resonerar väldigt myckettankar det väckt och vilka erfarenheter vi

– I vårt jobb blir man aldrig färdiglärd,konstaterar förskolepedagogerna IréneNyberg och Kristina Jonsson.Foto: Svanthe Harströmnaturen som lekplats är oslagbar, inte minstnär det handlar om att träna grovmotorikpå ett naturligt sätt. Men skogen inbjuderuppe i en aktivitet. Dessutom kan deanvända veckans bilder i språkträningenmed barn genom att skriva ut bilderna, sättaockså till upptäckarlust, nyfikenhet ochsamman dem till en bok som blir ett stödvetgirighet som man kan ta tillvara ochnär barnet exempelvis ska berätta hemmafått. Det har visat sig vara väldigt givandeutveckla vidare i arbetet med barnen, menarom vad de har gjort på förskolan.och utvecklande, berättar Kristina.de.Hälsa och livsstil handlar också om vadLyssnandeEngagemang och närvaroman äter. Här på förskolan strävar man efter– Vi strävar hela tiden efter att lyssna påBland de prioriterade utvecklingsområdenaatt servera ekologisk och kravodlad mat,barnen och ta tillvara deras idéer för att iär språkutveckling det ”enklaste” området,rikligt med frukt och färgglada grönsaker.handling visa att de kan påverka sin situa-tycker Iréne, Lars-Erik och Kristina.Eventuella rester sorteras och komposteras,tion, säger Lars-Erik.– Det finns en lång tradition inom för-vilket barnen förstås är delaktiga i.Iréne ger exemplet när några barn frå-skolan att jobba med språket. Det faller siggade om de inte fick ta med bilar till skogennaturligt med hjälp av sagor, rim, ramsorBarnrådoch leka med dem där.och sånger till exempel. Men naturligtvisFör utvecklingsområdet barns inflytande i/– I stället för att reflexmässigt säga nej,handlar arbetet med språkutveckling omöver sitt eget lärande har Slättåbygdens för-eftersom vi inte brukar ta med leksaker tillså mycket mer eftersom vi utgår från varjeskola satt upp målen:skogen, så uppmuntrade vi deras idé ochbarns individuella förutsättningar och be-Varje barn har utvecklat sin förmåga atttog med bilarna för se vad som skulle händahov. Barnens språkutveckling är en ständigtuttrycka sina tankar och åsikter och hardär i skogen. Det visade sig att barnen lektepågående process, säger Iréne.därmed möjlighet att påverka sin situa-på ett annat sätt med bilarna ute än vad de– Att vi pedagoger är engagerade ochtion. Barnen har inflytande och deras egetgör inne. Flickorna, som ofta inte intresserarnärvarande, inte bara fysiskt, är jätteviktiglärande är synliggjort i möjligaste mån.sig för bilarna, var med i leken på ett annatför barnens språkutveckling. Det är i sam-– Ett konkret exempel på hur vi jobbarsätt än inomhus. Barnens förslag ledde alltsåtalen de utvecklar förmågan att berättamed det här området är barnrådet, berättartill något intressant och positivt som vi inteoch ge uttryck för sina uppfattningar ochLars-Erik.hade kunnat förutse.tankar, säger hon.Barnrådet består av två flickor och tvåI arbetet med språkutveckling använderpojkar som är med och tycker till ochSjälvständiga valde också olika sorters språkstimulerandebestämmer om olika aktiviteter – ett enkeltGenus är det utvecklingsområde som Kris-hjälpmedel, till exempel handdockor ochoch handgripligt sätt att introducera dentina, Lars-Erik och Iréne kanske funderatupplevelselådor med spännande innehålldemokratiska processen och medbestäm-allra mest kring.för övning av begrepp som stor-liten, mjuk-mande.– Steg ett är att jobba med sig själv ochhård o s v. Även datorn används som ettsina egna uppfattningar och att komma tillhjälpmedel. Här bekantar sig barnen medFotodokumentationinsikt om sitt eget beteende, menar Kristina.bokstäver och ord i kombination med– För att synliggöra barnens lärande fotodo-De har läst många böcker, tagit tillfällenbilder.kumenterar vi, säger Kristina. Vi lägger uppi akt att lyssna på föreläsare i ämnet och dis-veckans bilder på datorn, som ständigt visarkuterat tillsammans.Användbar skogbildslingan. Tillsammans med barnen och– Vårt mål är stärka barnen, så att varjeHälsa och livsstil är också ett utvecklings-föräldrarna pratar vi om bilderna och låterindivid ska kunna göra fria, självständiga valområde som de utan vidare får in i vardags-barnen reflektera kring vad de har gjort ochutifrån intresse och inte utifrån kön, sägerverksamheten.de delar med sig av sina tankar kring det.Kristina.– Uteaktiviteter, lek och rörelse ingår i vårFotodokumentationen hjälper ocksåI arbetet för att nå målet gör pedago-dagliga verksamhet. Vi har nära till skogenpeda gogerna att se på verksamheten medgerna själva en spännande resa i sin vardagoch gör regelbundet utflykter. Skogen ochandra ögon än vad de kan ha när de är mittoch får gång på gång upp ögonen för hur13

omfattande och utbrett det traditionellakönsrollstänkandet faktiskt fortfarande är.De pekar på många sagor och sånger somförmedlar en bild som inte är helt modern.– Vi menar inte att man ska sluta läsasagor och sluta sjunga sånger bara för attde inte har rätt genusperspektiv. Men viska vara uppmärksamma på vad vi gör ochmedvetna om vad vi förmedlar och intebara läsa och sjunga släntrianmässigt.Alternativa möjligheterDeras strategi att inte plocka bort sakersom inte överensstämmer med vad de villförmedla till barnen. I stället menar de attallt går att använda för att visa på alternativamöjligheter.Därför har till exempel den gamla visan”Herr Kantarell” fått ny text där fru Kantarellinte längre är rund och glad och snälloch skiner som solen. Och de söta älvornasom hänger som mobiler i taket i ett av förskolansrum har extrautrustats med så välhockeyklubbor som fotbollar och jaktutrustning.Lekmiljön har också gjorts betydligt merkönsneutral än vad den tidigare var.– Vi kan göra stor skillnad bara genomhur vi presenterar ett lekmaterial för barnen,konstaterar Iréne. Genom att placera denhärligt gröna degen på bordet tillsammans– Vårt mål är stärka barnen, så att varje individ ska kunna göra fria,självständiga val utifrån intresse och inte utifrån kön, säger KristinaJonsson. Bland annat därför har man valt att placera snickarbänkeni lekrummet och den har nu blivit en naturlig del i aktiviteternaför alla barn.14Engagerande och närvarande pedagoger, intebara fysikt, är jätteviktigt för barnens språkutveckling.Det är i samtalen de utvecklar förmågan attberätta och ge uttryck för sina uppattningar ochtankar, menar Lars-Erik Hultin, pedagog på Slåttåbygdensförskola.

med en traktor med skopa, förutom kakformaroch kavlar, tillförde degen en nydimension i leken.Placeringen av lekmaterial spelar ocksåroll har pedagogerna konstaterat.– Vi försöker skapa en miljö som stimulerartill samlek mellan flickorna ochpojkarna, berättar de. Därför har till exempelsnickarbänken placerats lättillgänglig ilekrummet och den har nu blivit en naturligdel i aktiviteterna.– Vi testar oss fram, utifrån vad vi läseroch vad vi inhämtar från andra håll, tillexempel utbildningar inom ramen för Attutveckla förskolan inifrån, förklarar Kristina.Diskussionerna och reflektionerna på -går ständigt i arbetslaget.– Även om vi hittat en metod som fungerarbra i en barngrupp ett år, är det intealls säkert att det fungerar i nästa barngruppvi arbetar med. I vårt jobb blir man aldrigriktigt färdiglärd, konstaterar pedagogernapå avdelningen Spindlarna.Iréne Nyberg till vänster, och KristinaJonsson visar och förklarar hur de tänktför att skapa en könsneutral lekmiljö.– En så enkel sak som hur vi presenterarlekmaterialet för barnen påverkarvem som leker med vad, konstaterarIréne.Några lästips inom området genus:• Ge ditt barn 100 möjligheter i ställetför 2! Om genusfällor och genuskruz ivardagen, av Kristina Henkel och MarieTomicic.• På genusäventyr: metodbok för dramaoch genus i förskolan, av Eva Helén ochMagdalena T Granholm.• Genuspedagogik, av Kajsa Svaleryd.• En jämställdförskola – teori och praktik,av Kristina Henkel.• Jämställdhet i förskolan – metoderoch möjligheter, av Elisabeth Wahl.På avdelningen Spindlarna plockar pedagogernainte bort saker bara för att de inte överensstämmermed vad man vill förmedla till barnen. I ställetmenar pedagogerna att allt går att användaför att visa på alternativa möjligheter.15

Med tecken som stödi språkutvecklingen16– Var är dina skor? frågar pedagogenUlrica en av treåringarna.Samtidigt gör hon ett tecken medsina händer. Tecknet betyder skor.Här, på Kulans förskola, använderpedagoger och barn tecken somstöd för tal – en pedagogisk metodsom stimulerar och underlättarspråkutvecklingen.På Kulans förskola har man format en stödtecknandemiljö i hela förskolans vardag.Intill barnens ytterkläder finns bilder påbland annat jacka, byxor, skor och mössaoch bilderna visar också hur tecknet förvarje ord ser ut.På golvet i ett av rummen lägger pedagogenCharlotte Berggren fram fotodokumentationenfrån gårdagens utflykt iskogen intill förskolan. Vid varje bild placerarhon ut en illustration som visar tecknetför ett ord; flygdrake, flagga, myra…Vid matborden sitter bilder på, ochtecken för, det mesta som har med matoch måltid att göra. Ute, till exempel längsförskolans egen naturstig, finns laminerade”informationstavlor” med tecken för desaker man kan hitta längs stigen; groda,troll…För alla barn– Vi började använda tecken som stöd förnågra år sedan, när ett barn med behov avsärskilt stöd började här på avdelningen,

erättar Charlotte. Vi gick en utbildningi den så kallade Karlstadmodellen ochfick, förutom kunskap om själva metoden,information om bra pedagogiskt materialatt jobba med.– För oss blev det naturligt att användatecken som stöd i hela barngruppen, sägerUlrica Falk Nyström. Förskolan är ju enplats för alla barn och den pedagogiskaverksamheten ska anpassas till alla barn.Ingen ska behöva känna sig utpekad. Näralla barnen kan använda sig av tecken somstöd underlättas också socialiseringen ochsamspelet mellan barnen.Ett komplement till talTecken som stöd handlar inte om att alltman säger ska visas med hjälp av tecken.Det är de viktigaste, de betydelsebärande,talade orden som förstärks med ett tecken.– Tecken som stöd för tal används somett komplement till talat språk för hörandebarn, berättar Katarina Nygren som ärlogoped och jobbar i Stöd- och utvecklingsteameti kommunen.– Om ett barn har svårigheter i sinspråk- och kommunikationsutvecklingmåste man hitta andra vägar utöver talet föratt kommunikation ska bli möjlig – manmåste hitta alternativ och kompletterandekommunikation. Tecken som stöd för talär ett exempel på alternativ och komplement,förklarar Katarina och menar att detinte finns någon anledning att vänta och seom ett barns språkutveckling kommer attTeckenspråksdockan TomTom, ett pedagogiskthjälpmedel på Kulans förskola som ärtill både nytta och glädje i arbetet med språkutveckling.Pedagogerna Charlotte Berggrenoch Ulrica Falk Nyström visar tecknet förgroda. Olle och Charlotte gör tecknet för troll.Foto: Svanthe Harströmta fart. Språk är här och nu. Kan man geett barn stöd i att göra sig förstådd och attMen teckenstöd fungerar språkstärkandeKarlstads universitet. Idag driver hon före-förstå med hjälp av tecken är det aldrig fel.för alla barn, säger hon.taget Karlstadmodellen AB.– Här i kommunen finns det flera för-Metoden, där tecken som stöd ingår,skolor som aktivt arbetar med tecken somTecken fungerarbygger också på träning av och med flerastöd, fortsätter hon. Barn i tidig språkut-Karlstadmodellen, som Kulans förskolasinnen – syn, hörsel, känsel – i syfte attveckling, barn med annat modersmål ochoch många andra jobbar enligt, är utveck-utveckla den kommunikativa och språkligabarn med funktionshinder eller språkstör-lad av Iréne Johansson, logoped och tidi-förmågan.ning är extra hjälpta av tecken som stöd.gare professor inom specialpedagogik vidIréne Johanssons enkla svar på varför17

man ska använda tecken som stöd är:Det fungerar och det fungerar gott!Samtidigt konstaterar hon att det integår att bevisa på individnivå att tecknengjort skillnad för barnets språkutveckling,eftersom man aldrig kan veta hur det hadevarit utan tecken. På gruppnivå har mandäremot kunna studera och jämföra barnsom använt tecken som stöd sedan tidigålder med barn som inte använt tecken.Det finns flera studier som visar att tecknenfungerar mycket bra, enligt IréneJohansson.Tre skälHon lyfter fram tre skäl att använda teckensom stöd. Det första är ett kommunikativt-funktionelltskäl.Tecken kan vara en social strategi omett barn kan misstänkas ha eller få svårighetermed sin talspråkiga kommunikation,menar hon. Syftet att använda tecken är dåatt optimera barnets möjligheter till socialasamspel, positiv självbild, deltagande iolika sociala aktiviteter samt lärande ochkunskapsutveckling.Det andra skälet är att tecken och talnyttjar olika kanaler – den visuella oh denauditativa.Iréne Johansson konstaterar att manaldrig på förhand kan veta vilken eller vilkakanaler som är starka respektive svaga hosett litet barn. Därför är det en rent förebyggandeåtgärd att erbjuda barnet möjlighetenatt träna upp två kanaler. Dessutom,menar hon, ger information via fler kanalermer än enbart via en kanal. Och omman inte kommer ihåg ett ord kan mankanske komma ihåg hur motsvarandetecken i stället.Det tredje skälet som hon pekar på ärpedagogiskt.Tecken kan användas som ett redskapeller ett hjälpmedel på väg mot språkligkompetens och talspråkig kommunikation.Med hjälp av tecken kan olika delarav språket fokuseras på ett systematisktsätt. När tecken och tal används samtidigtutgör tecknen de ord som märks ut, desom är betydelsebärande.Att bli förstådd– Tecken som stöd för tal ger många tillfällenatt prata om ord och om derasbetydelse, vilket också är positivt för språkutvecklingen,säger Katarina Nygren.Stödtecknet för mjölk till exempel är somman mjölkade förr i tiden. Det brukar blispännande samtal i barngrupperna när nyatecken introduceras.– Vi lär oss nya tecken hela tiden tillsammansmed barnen, berättar Ulrica FalkNyström som tycker att hon som pedagoghar stor hjälp av tecken som stöd.– Även våra yngsta barn, som kanskeinte har så stort ordförråd ännu, gör sigmånga gånger förstådda med hjälp avtecken. Det finns ju också barn som intepratar så tydligt och rent, men när de tarhjälp av ett tecken är det aldrig någontvekan om vad det är de vill, konstaterarhon.Tips på mer information:• TAKK: tecken som AKK: tecken som alternativ ochkompletterande kommunikation, av Boel Heister Trygg.Umeå: Specialpedagogiska institutet.• www.karlstadmodellen.se• www.teckna.se18Alice tecknar ordet ut.Charlotte Berggren och Ulrica Falk Nyström användertecken som stöd för tal i arbetet med alla barn i gruppen.

Nyheter inom skolområdetDet händer ständigt något i skolans värld. Förslag väcks, utreds, skickas påremiss, diskuteras och debatteras, inte minst i media, och så småningomfattas ett beslut och något nytt börjar gälla. Ibland är turerna många ochlånga och det kan vara svårt att hålla reda på vad som fortfarande är ettförslag och vad som faktiskt har trätt i kraft.Som en allmän orientering, och för att bringa lite ordning i förslagsochbeslutsdjungeln, presenterar Skolbladet här ett urval av nyheter inomskolområdet.Ny skollagFörslaget om den nya skollagen – för kunskap,valfrihet och trygghet är ute påremiss. En proposition om ny skollag planerasunder våren 2010 och lagen kanbörja gälla den 1 juli 2011.Nya kursplaner igrundskolanSkolverket har i uppdrag att utarbeta förslagtill nya kursplaner för grundskolan,obligatoriska särskolan, specialskolan ochsameskolan. Skolverket ska även utarbetakunskapskrav för de godtagbara kunskaperoch kunskapskrav för betygsstegen A,C och E för de skolformer där betyg sätts.Uppdragen skall redovisas till utbildningsdepartementetden 1 april 2010.Ny gymnasieskolaRegeringen har fattat beslut om propositionenHögre krav och kvalitet i den nyagymnasieskolan. Riksdagen väntas ta beslutunder hösten 2009 och hösten 2011 börjarde första eleverna i den nya gymnasieskolan.På www.skolverket.se informeras fortlöpandeom arbetet med reformen.Rätt till skolgångför gömda barnRegeringen har tillsatt en utredning omrätt till skolgång för gömda barn, det villsäga för barn som vistas i landet utan tillstånd.Utredaren ska föreslå hur rätt till skolgångska utökas till att omfatta gömdabarn, hur skolans och socialnämndensskyldighet att underrätta polisen kaninskränkas eller avskaffas, samt hur rättenkan utökas till att också gälla för friståendeskolor.Utredningen ska vara klar senast den 29januari 2010.Förskolans läroplanska förtydligasSkolverket har haft i uppdrag från regeringenatt föreslå förtydliganden ochkompletteringar av vissa mål i förskolansläroplan. Syftet är att stärka förskolanspedagogiska uppdrag med särskild tonviktpå barns språkliga och matematiska utveckling.Intresset för naturvetenskap ochteknik ska också stimuleras. Läroplanenföreslås få ett nytt avsnitt om uppföljningoch utvärdering.Förslaget finns att läsa på Skolverketswebbplats, www.skolverket.seObligatoriskbefattningsutbildningför nyanställda rektorerRegeringen föreslår att alla nyanställdarektorer måste gå en särskild utbildning.Förslaget innebär att kommunerna måstese till att alla rektorer som anställs efter den15 mars 2010 går befattningsutbildningen.Det ska ske så snart som möjligt ochutbildningen ska vara genomförd inomfyra år. För förskolechefer är utbildningenfrivillig.Utbildningen motsvarar 30 högskolepoängsom läses under tre år. De delar somingår är skoljuridik och myndighetsutövning,mål- och resultatstyrning samt skolledarskap.Lagändringen föreslås träda i kraft den15 mars 2010.Översyn avförskolans och skolansarbete med utsatta barnRegeringen har beslutat om att utreda hurkommunala och fristående huvudmäninom förskolan, förskoleklass och skolanarbetar med barn och unga som far illaeller riskerar att fara illa samt hur samverkansker mellan skolan, socialtjänsten,polisen samt hälso- och sjukvården. Utredarenskall lämna förslag om arbetet kringutsatta barn kan förbättras samt hur samverkanmellan berörda myndigheter skallunderlättas.Uppdraget skall redovisas den 30 juni2010.19

Posttidning BSkolbladetBarn- och utbildningskontoretSundsvalls kommun851 85 Sundsvall20Karin BergmarkSpecialist på kreativamiljöer och skapandeKarin Bergmark är ateljérista. Hennes arbete handlar omatt utveckla kreativa lärande miljöer i förskolan – miljöersom ger barnen tillgång till många olika uttrycksformer.– Jag har alltid varit intresserad att jobbamed skapande verksamhet, berättar Karin,som jobbat inom förskolan här i Sundsvallskommun i 17 år. Med åren har den pedagogiskafilosofin Reggio Emilia inspireratoch intresserat henne allt mer. Begreppet,och funktionen, ateljérista kommer frånReggio Emilia-pedagogiken.Inneboende drivkraftEn bärande idé inom Reggio Emiliapedagogikenär att utveckla barnets allauttrycksmöjligheter. Man arbetar utifrånförhållningssättet att alla barn är resursrika,kompetenta och har en inneboendedrivkraft att utforska och undersöka.Ateljéristan ansvarar bland annat för attförskolan erbjuder en kreativ miljö sombåde inspirerar och utmanar barnet tillutforskande, lärande och utveckling medhjälp av olika skapande processer. En ateljéristajobbar så väl med barnen som medhandledning av förskolans personal.Betydelsefull miljö– I slutet av 90-talet besökte jag ReggioEmilia i norra Italien för första gången.Det var där, i stadens kommunala förskolor,som den pedagogiska inriktningenutvecklades redan på 1960-talet, berättarKarin. Jag träffade bland annat enateljérista och såg hur hennes kompetenskompletterade pedagogernas. För mig blevdet också väldigt tydligt hur betydelsefullmiljön är för att stimulera, inspirera ochträna olika sinnen och uttrycksformer.Inkörsport– Olika barn uttrycker sig på olika sätt.Därför är det viktigt att de får möjlighetatt hitta sitt eget uttryckssätt, sitt språk,förklarar hon. Det kan till exempel handlaom att måla, teckna, konstruera och byggasaker eller jobba med lera. Skapande verksamhetär också en inkörsport till barnsutforskande och tänkande i vidare bemärkelse.Här får de möjlighet att upptäcka ochundersöka sin omvärld, uttrycka och bearbetatankar och göra egna tolkningar.Ambulerande ateljéristaKarin har två olika atéljeristautbildningar ibagaget, en från Högskolan i Gävle och enfrån Reggio Emiliainstitutet.– Det finns flera utbildade ateljéristor häri kommunen, berättar hon. Men eftersomateljérista är ett ”icke-etablerat yrke” jobbarvi nog alla på lite olika sätt. Man jobbar utifråndet sammanhang man finns i.För närvarande är Karin ambulerandeateljérista, på halvtid. Hon är verksam vidfem olika förskolor där hon jobbar medgrupper av barn och med handledning iden pedagogiska verksamheten. På denandra halvtiden jobbar Karin med utbildningarinom ramen för utvecklingsprogrammet”Att utveckla förskolan inifrån”.KarinBergmark,ateljérista.Foto:SvantheHarström