Genusperspektiv på teologi - Nationella sekretariatet för ...

skaplig verksamhet eftersom trosreflektionen kan vara, ävenom den inte nödvändigtvis är det, styrd och begränsad avredan etablerade normer och ”sanningar” inom respektivereligion eller samfund. När så är fallet saknas en av denödvändiga förutsättningarna för vetenskaplighet, nämligenden forskningens frihet som innebär att alla utgångspunkterkan prövas och ifrågasättas och att alla resultatär acceptabla och tillåtna så länge de kan beläggas genomvetenskapligt accepterade metoder. Men gränsdragningenmellan teologi i bemärkelsen religionsvetenskap och teologii bemärkelsen ”reflektion över tron” är svår att upprätthålla.Det är enligt min mening fullt möjligt att kritiskt ochkonstruktivt, med hjälp av accepterad vetenskaplig metod,inte bara undersöka utan också utveckla t.ex. den kristnagudsbilden.Huruvida det är önskvärt att avgränsa dessa två teologiskadiskurser från varandra är en fråga som under lång tiddiskuterats inom både akademi och kyrka. Svaret har varieratöver tid och kultur, och med kyrkliga och akademiskatraditioner. Allt sedan 1950-talets tro- och vetandedebatthar den teologiska forskningen i Sverige, i högre grad än ide flesta andra länder, lagt stor vikt vid att avgränsa sig frånden kyrkliga teologiska verksamheten. De senaste tio årenhar man emellertid kunnat se en större öppenhet för de teologisktkonstruktiva uppgifterna bland akademiskt förankradeteologiska forskare (jfr. Ekstrand och Martinson 2004,Jeanrond 1998). Den feministiskt teologiska forskningen iSverige har givetvis präglats av den akademiska traditioni vilken den utvecklats, men den har också varit med ochbidragit till den ökade samverkan vi kan skönja idag mellanakademisk och kyrklig teologisk analys och reflektion.Huruvida detta är önskvärt eller inte ur ett akademiskt perspektivär föremål för en pågående akademisk diskussion.10