Genusperspektiv på teologi - Nationella sekretariatet för ...

Kvinnors erfarenheter av sina kroppar, av att vara underordnademän, av moderskap eller andra för kvinnor specifikaerfarenheter, pekade ut behovet av att teologiskt bearbetateman som tidigare inte ansetts relevanta. Så fördes t.ex.våld mot kvinnor, födande och abort upp på den teologiskaagendan. Sådana erfarenheter kunde också användas somnorm för hur teologi skulle bedömas. ”Kvinnors erfarenheterär normativa för teologin när de används för att visa hurvissa universella teologiska anspråk i praktiken endast gällerför halva mänskligheten” (Dickey Young 1990: s. 65).Konstruktionen av genusVid slutet av åttiotalet börjar emellertid föreställningarnaom det ”kvinnliga”, till skillnad från det ”manliga”, att ifrågasättaspå bred front inom genusvetenskapen. Den könsteoretisktetablerade distinktionen mellan kön (biologiskt givetoch fysiskt synligt) och genus (socialt inlärt) betydde påteologins område, liksom på de flesta andra forskningsområden,att konstruktionen av kön mer och mer kom i fokus.Nu räckte det inte med att synliggöra kvinnor i det teologiskamaterialet. Frågan var snarare: vilka kvinnor fanns ochfick finnas i t.ex. bibeln och kyrkans historia? Vilken sortskvinnlighet? Och hur legitimeras rollfördelningen mellanvad som är en teologiskt accepterad kvinnlighet respektivemanlighet? Synliggörandet av kvinnor övergick, inte minsti Sverige, under nittiotalet i en andra fas som mer innebarett undersökande av hur genus skapades och vad genus skapade(se t.ex. Eriksson 1995, Junus 1995).Kanske kunde man säga att det könsteoretiska intressetökade på bekostnad av det teologiska. Högt på agendanställdes nu också respekten för olikhet mellan kvinnor. Denuniversella kvinnan, vars perspektiv utgjort ett första bräckjärnmot den patriarkala teologin, hade visat sig vara lika22