Genusperspektiv på teologi - Nationella sekretariatet för ...

familjeliv. En annan skillnad är att i en del länder, särskilt iIndien, är det män som varit ledare för rörelser som understöttkvinnors rättigheter och frigörelse. Dessutom är denreligiösa kvinnorörelsen om möjligt än mer sammanvävdmed den sekulära, vilket har att göra med att religiös lag(inom islam) och religiösa sedvänjor (inom hinduism ochbuddism) i så hög grad är sammanflätade med samhället iövrigt (jfr. Gross 1996.)Det visar sig emellertid att frågeställningarna och metodernaär påfallande lika när genusperspektivet sätts i fokus,var i världen och inom vilken religion det än sker. Traditionengenomsöks efter texter och läror som kan brukas ien argumentation för kvinnors lika värde och rätt. Andratexter kritiseras och medan några drar slutsatsen att patriarkalamönster är en ofrånkomlig del av religionen – somdärför måste överges, hävdar andra det egalitära och jämlikasom en genuin del av religionen – som därför kan ochbör reformeras (Gross 1996).I slutet av 1980-talet kom de första antologierna med textersom reflekterar över olika religioner ur ett genusperspektiv.Arvind Sharma är redaktör för Women and World Religions(1987) som beskriver kvinnors roller inom världsreligionernaoch Today’s Women in World Religions (1994) somdiskuterar hur situationen är för kvinnor idag (dvs. 1994)inom världsreligionerna; en samling primärtexter, An Anthologyof Sacred Texts by and about Women (1993) har gettsut av Serenity Young. Ungefär samtidigt började de förstafeministiska analyserna av hinduism, buddism och islamatt publiceras. Fatima Mernissi (1987), Lina Gupta (1991),Rita Gross (1993) och Anne Klein (1995) analyserar islam,respektive hinduism och buddism ur genusperspektiv (jfr.Gross 1996).46