Genusperspektiv på teologi - Nationella sekretariatet för ...

den vite mannens perspektiv och företräde kom emellertidså småningom att drabba också föreställningar om en”universell kvinnlighet” som antogs innebära en ”kvinnligblick” och ett ”kvinnligt väsen”. Det skulle dock dröja tillsenare delen av 1980-talet innan ”det kvinnliga” börjadeproblematiseras på allvar.Feministteologins början innebar främst en febrilt dokumenterandeoch deskriptiv period där synliggörandet avkvinnor och det kvinnliga perspektivet stod i centrum. Bibelnoch kyrkohistorien dammsögs på jakt efter kvinnorsom antingen kunde hyllas som förmödrar och föredömen,eller sörjas som offrade systrar. Elisabeth Schüssler FiorenzasIn Memory of Her (1983) blev en klassiker. Där argumenterarhon för en genusmedveten tolkningsmetod, dvs. enfeministisk hermeneutisk metod, och försöker samtidigt rekonstruerakyrkans tidiga historia genom att synliggöra ochinkludera kvinnor. Betydelsefull blev också Rosemary RadfordRuethers Sexism and God-talk: Toward a Feminist Theology(1983). Radford Ruethers ansats var främst historiskoch hon gör en genomgång av hur kvinnoförtrycket sett utunder kyrkans tidiga historia. Men Sexism and God-Talkutgör dessutom ett tidigt exempel på försök att konstrueraen icke kvinnoförtryckande teologi. Material för den teologiskakonstruktionen hämtar Rosemary Radford Ruetherfrån tidigare nedvärderade teman i den kristna traditionen,men hon lånar också fritt från andra religioner. Metodernavar desamma som vad som i övrigt förekom inom den teologiskaforskningen. Men forskningsobjektet var nytt ochannorlunda och på ett eller annat sätt hade det med kvinnoratt göra. Dessutom analyserades materialet ur ett mereller mindre explicit könsmaktsperspektiv. Den gemensammanämnaren för detta ännu nya forskningsområde varatt kvinnor och det kvinnliga ställdes i centrum. Äntligen18