Rapport 957.pdf - Pure

SGI 2004-11-23 1-0403-160gera under omrörning i ca ett dygn före gasanalys. Då antogs alla gasbildande reaktionervara avslutade. Koncentrationen metan i den bildade gasen bestämdes m h a GC.Mätningarna utfördes i samarbete med Tema Vatten i natur och samhälle, Linköpingsuniversitet.5 RESULTAT5.1 Sammanfattning av analysresultatenUtveckling av gas från proven i kontakt med lut avsatt mot tiden sedan lut tillsattes,visas i figur 1. De olika askorna visade mycket olika gasbildningspotential, där Högdalenp6 hade högst potential och askorna från Söderenergi ingen mätbar gasbildningspotential.Vätgaskoncentrationerna i den bildade gasen visade att det relativa förhållandet mellanaskorna var mycket likt gasbildningspotentialen (figur 3). Detta styrkar att vätgas är denhelt dominerande gasen i gasutvecklingen. Metan fanns i mätbara men låga mängder,som högst 2 µmol metan/kg aska. Också den oberoende mätningen av metalliskt aluminium(för p6) visade att gasutvecklingen kan förklaras som utveckling av vätgas genomoxidation av aluminium.Utveckling av gas i kontakt med vatten visas i figur 2. Gasbildningen i kontakt medvatten var under kvantifieringsgränsen för alla askor utom p6 Högdalen. För p6 komgasbildningen igång sent och utvecklades långsamt.Gasutveckling (mol/kg)321p6p1-p3recirkpannaskaelfilterslangfilterHändelö p1400 20 40 60Tid (min)Figur 1: Gasbildningspotential i kontakt med lut, angiven i mol gas per kg aska. Somjämförelse har en mätning på Händelöverkets flygaska p14 (samlingsprov040908-040916) inkluderats.7 (13)