VÄRMEFORSKsamma sätt som för aluminium och pH, men inte heller de uppvisade något samband(Figur 26).kloridhalt (%)10864200,0 5,0 10,0 15,0-2aluminiumhalt (% av TS)Lidköping:1, CA, fluidLinköping, CA, rosterLidköping:1, VA, fluidSundsvall, FiA, fluidHögdalen, VA, fluidHögdalen, FiA, fluidNynäshamn, VA, fluidSödertälje, BA, rosterHändelö P14, FiA, fluidUmeå, BA, rosterHändelö P14, VA, fluidKiruna, BA, rosterFigur 26.Gasbildning vid askans naturliga pH som funktion av total aluminiumhalt och kloridhalt.Storleken på bubblorna representerar gasbildningens storlek. Bubblorna för Kiruna, BA,roster står för negativa värden på gasbildning.Figure 26. Gas generation as a function of total aluminium content and chloride content. Thesize of the bubbles represents gas generation. For Kiruna, BA, roster the bubblesstand for negative values on gas generation.4.3 Samband mellan asktyp och askans gasbildningspotential samtmellan panntyp och askans gasbildningspotentialNär gasbildningspotentialerna för alla flygaskor plottades i storleksordning framgick detatt alla prover som avgett mer än 10 liter gas per kg aska kom från fluidpannor, medundantag för Linköpings cyklonaska (Figur 27). Det innebär emellertid inte att flygaskorfrån fluidpannor alltid har stor gasavgivning eftersom flera fluidpannor finns medbland de askprover som avgett mindre än 10 l gas/kg aska.Anledningen till att Linköpings cyklonaskprov fått stor gasutveckling kan bero på attman eldar plastrejekt som har en förhållandevis hög halt av metalliskt aluminium(Avsnitt 4.4).40
VÄRMEFORSKgasutveckling (l/kg aska)80,070,0Linköping cyklonaska60,0Flygaskor från roster50,040,010 l/kg30,020,010,00,00 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20-10,01. Södertälje, FiA, roster2. Braviken, FiA, roster3. Lidköping 1, FiA, fluid4. Eskilstuna, FiA, fluid5. Kiruna, FiA, roster6. Lidköping 2; FiA, fluid7. Västerås, FiA, fluid8. Händelö P13, FiA, fluid9. Nynäshamn, FiA, fluid10. Munksund, FiA, fluid11. Umeå, FiA, roster12. Nynäshamn, VA (eco), fluid13. Händelö P14, VA, fluid14. Högdalen, VA, fluid15. Sundsvall, FiA, fluid16. Högdalen, FiA, fluid17. Linköping, CA, roster18. Händelö P14, FiA, fluid19. Lidköping 1, VA, fluid20. Lidköping 1, CA, fluidFigur 27.Panntypens inverkan på gasutvecklingspotentialen för flygaskor. Askproverna är rangordnadeefter mängd avgiven gas. Ej utpekade askprov härrör från fluidbäddpannor.Figure 27. Impact of boiler type on potential of gas generation from fly ash. The ash samplesare arranged in order of generated gas. Not highlighted ash samples originate fromfluidised bed boilers.När bottenaskornas gasbildningspotentialer rangordnades på samma sätt, gällde det omvändaförhållandet (Figur 28). Bottenaskorna från rosterpannorna hade högre gasbildningspotentialän fluidpannornas askor, som alla hade mycket låg gasutvecklingspotential.80,0gasutveckling (l/kg aska)70,060,050,040,030,020,010,0Bottenaskor från roster1. Högdalen, BA, fluid2. Händelö P14, BA, fluid3. Sundsvall, BA, fluid4. Braviken, BA, roster5. Västerås, BA, fluid6. Lidköping 1, BA, fluid7. Händelö P13, BA, fluid8. Lidköping 2, BA, fluid9. Eskilstuna, BA, fluid10. Nynäshamn, BA, fluid11. Munksund, BA, fluid12. Linköping, BA, roster13. Umeå, BA, roster0,00 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15-10,014. Södertälje, BA, roster15. Kiruna, BA, rosterFigur 28.Panntypens inverkan på gasutvecklingspotentialen för bottenaskor. Askproverna är rangordnadeefter mängd avgiven gas. Ej utpekade askprov härrör från fluidbäddpannor.Figure 28. Impact of boiler type on potential of gas generation from bottom ash. The ash samplesare arranged in order of generated gas. Not highlighted ash samples originatefrom fluidised bed boilers.41