Grannsamverkan i flerfamiljshus - Brottsförebyggande rådet

Partnerskapsgruppen ansvarar för att anordnaoch erbjuda alla ombud en grannsamverkansutbildningsom ger kunskaper om hur manskyddar sig mot brott och hur man bör agera vidupptäckt av pågående brott (se Samverkan motbrott i slutet av guiden).Arbetsuppgifter:– Initiera– Säkra resurser– Stödja– Följa upp och vid behov modifieraverksamheten– Erbjuda och anordna grannsamverkansverksamhetför kontaktombuden.HuvudkontaktombudHuvudkontaktombudet fungerar som projektledareoch är ansvarig för samordningen av detpraktiska arbetet. Beroende på områdets problematikkan huvudkontaktombudet arbeta ideellteller vara anställd av någon av parterna i partnerskapsgruppen,till exempel hos fastighetsägareneller hyresgästföreningen. Det är viktigtatt huvudkontaktombudet har en lokal förankringoch finns tillgänglig i bostadsområdet.Arbetsuppgifter:Planera och samordna den praktiska verksamheteni samverkan med den lokala samarbetsgruppen.Ansvara för kommunikationen mellande boende, polisen och andra parter. Ansvara förrekryteringen av kontaktombud.Lokal samarbetsgruppTillsammans med huvudkontaktombudet är denlokala samarbetsgruppen navet i grannsamverkansarbetet.Det är här som förslag till aktivitetertas fram och anpassas till området. Genomsin lokala förankring kan gruppens medlemmarkontinuerligt bidra med aktuell och områdesspecifikkunskap, och de deltar regelbundet iden konkreta verksamheten.Gruppen kan vara sammansatt på olika sätt,men fastighetsägaren, polisen (på utförarnivå)och de boende bör utgöra en grundstomme. Deboende kan initialt vara representerade av hyresgästföreningen,men gruppen bör utökas mednågra kontaktombud efter att verksamhetenstartat. Försök även hitta andra aktörer somär förankrade i området, som kan vara med ochskapa en positiv utveckling i bostadsområdet.Beroende på områdets behov kan det till exempelvara personer från föreningar, kyrkor, näringslivet,socialtjänsten och skolan i området.För att skapa rätt förväntningar på varandrainom gruppen och för att ta vara på varandrasresurser på bästa sätt, är det bra om parternadefinierar sina olika roller i förhållande till detgemensamma arbetet. Några kanske deltar imånga aktiviteter, medan andra kan behöva avgränsasitt engagemang till vissa specifika delarav verksamheten.Arbetsuppgifter:– Planera aktiviteter inom grannsamverkan.– Delta i det praktiska arbetet.KontaktombudFör att hålla engagemang och intresse vid liv ärdet bra att bilda mindre grannsamverkansenheter.I större flerfamiljshus är ett trapphus enlämplig storlek på en enhet. Försök att engageraett eller två kontaktombud per trapphus.Arbetsuppgifter:Ta emot och förmedla tips och synpunkter mellangrannar och huvudkontaktombudet.Ansvara för vissa praktiska aktiviteter, till exempelskyltning och stöldskyddsmärkning.Förmedla kunskap och information om grannsamverkantill de boende.Fler praktiska tips om hur man kan arbetafinns att hitta genom förteckningen längst bak ibroschyren.Att startagrannsamverkanTa fram en gemensam problembildFör att kunna skapa en brottsförebyggande ochväl fungerande grannsamverkan, är det viktigtatt alla parter har en gemensam förståelse försituationen i området. Därför bör partnerskapsgruppengöra en kartläggning och analyserabehoven och förutsättningarna för grannsamverkan.Man behöver kunskap om såväl problemensom resurserna.Kartläggningen görs i två steg:1. Inventering av befintlig statistik och de i områdetverksammas erfarenheter.2. Intervjuundersökning med de boende.Inventering av statistik och erfarenheterI kartläggningens första steg tar man framfakta om bostadsområdet och dess befolkning.Undersök om det finns studier om de boendestrygghet och trivsel. Ta reda på om det finnsproblem med till exempel stölder, skadegörelseeller andra störningar. Fundera också övervilka olika typer av resurser som finns i området.Finns det aktiviteter som kan påverkaeller stödja grannsamverkansarbetet? Finnsdet föreningar, organisationer eller företag somär verksamma i området och som kan bidra pånågot sätt? Använd partnerskapsgruppens erfarenheteroch kunskap. Medlemmarna har oftagod kunskap om lokala förhållanden och förutsättningar.Utifrån det underlag ni får fram kan partnerskapsgruppenbesluta om grannsamverkansinriktning och vilka brottstyper verksamhetenska försöka förebygga.Kartläggningen bör omfatta följandeaspekter:– Den fysiska boendemiljön– Boendesammansättningen (ålder, kön, familjer/ensamstående,socioekonomisk situation,språkgrupper)– Boendegenomströmning– Brott och sociala problem– Trygghet och trivsel– Befintliga verksamheter och aktiviteter somkan bidra till grannsamverkansarbete.Ni kan få underlag från bland annat följandekällor:– Brottsstatistik från Brå:s webbplats– Demografisk struktur från Kommunfakta(kommunens statistiker)– Statistik över anmälda brott ochhändelserapporter från polisen– Störnings- och skadegörelserapporter frånfastighetsägare– Trygghets- och trivselmätningar frånfastighetsägare.6 7