krAftbladet 4

ladetNummer 2 2003Tre projekt i ett ger krAft åt BräckekrAftkonceptet börjar blimycket känt i Sverige. Ettbevis på detta är att 33krAftgrupper startats, den nordligastei Umeå och den sydligaste iLöddeköping.Den sist startade krAftgruppeni Dalarna innebär att vi nått över200 deltagande företag (202!). Ettannat bevis på att konceptet nåttut är att det pågår ett femtiotaluppstartsprojekt.Alla kommer naturligtvis inteatt resultera i krAftgrupper, menen utdelning på 50% underhösten skulle innebära att vistartat drygt 55 grupper av totaltbudgeterat 68.Förutsättningen finns att slåfinansiärerna med häpnad! Dettagenom att det är realistiskt att vikan uppnå våra kvantitativa målinnan projekttiden är avslutad.De kvalitativa målen då? HarkrAft inneburit höjning av kompetens,reflektion, affärsutvecklingoch tillväxt bland de deltagandeföretagen? Den under mars/aprilI sommar smälter två avKK-stiftelsens expertkompetensprogramsamman ijämtländska Bräcke.Gruppen heter DesignkrAftoch består av sjuföretag.Bakom projektet står krAft ochproDesign, som båda stöds avKK-stiftelsen, samt SvenskIndustridesign.Det här är första exemplet påhur två expertkompetensprogramkan samordnas för att nå störreeffekt för de deltagande företagen.Möjligheten lyftes fram vidkrAfts erfarenhetsseminarium iVästerås förra året, där proDesignpresenterades.Kopplingen mellan Sommardesignkontoretoch krAft provadesförsta gången för snart ett årsedan av IUC i Olofström– Det här är projektformersom kompletterar varandra, anserMats Nordström från Handelshögskolani Umeå.Mats är projektledare tillsammansmed Per Nilsson, även hanfrån Handelshögskolan i Umeå.Mer än designFörsta steget tas redan i sommardå Bräcke blir värd för ettSommardesignkontor.Bakom desigkontoret stårSvensk Industridesign och här skastudenter arbeta med företagensom ingår i DesignkrAft.Idéerna som tas fram följssedan upp med produkt- ochaffärsutveckling inom ramen förkrAft och proDesign.Kvalitativ och kvantitativ krAftgenomförda internetenkätenkompletterad med tre studentuppsatservisar på att programmetligger bra till när det gäller kompetensoch reflektion. En stormajoritet av de svarande (ganskabra svarsfrekvens) är överens omdetta.När det gäller affärsutvecklingoch tillväxt ligger vi emellertidunder målet. 55% av de svarandehävdar att programmet delviseller mycket bidragit till affärsutvecklingoch tillväxt. Detta måstevi förbättra!En tydlig indikation på hursiffran kan höjas hittar man närsvaren samkörs med svar på fråganom hur mycket deltagarnaarbetar mellan träffarna.Slutsatsen är enkel, engageradedeltagare som arbetar mellanträffarna erhåller resultat i formav affärsutveckling och tillväxt.Är det någon som blir förvånad?Ett annat av målen med krAftär att öka kontakterna mellanolika grupper. Det gäller såväl– God design är inte särskiltmycket värd om den inte kopplastill affärsutveckling, konstaterarMats Nordström.Genom att samordna flera projektpå det här sättet, får deltagandeföretag hjälp av varandraoch högskolan med hela processenfrån idé till marknadsföring.Bräcke ligger nära gränsenmellan Medelpad och Jämtland.Medlemmar i gruppen ärAsfaltteknik AB, Fyrås Trä AB,Bräcke Trähuskomponenter AB,Jämtkrogen AB, Camfore LamellAB, Ljunganträ AB, Ermator ABsamt Bräcke Kommun.Hela projektet samordnas avTräutvecklingscentrum i Bräcke,TUC, och mer information finnspå deras hemsida www.tuc-ib.se.mellan företag och företagsgruppersom inom universitetoch högskola och mellan alladessa grupper och företagensvänner i allmänhet.Under våren genomfördes enendagsträff i Malmö med dettasyfte. Över trettio personer deltogi ett mycket bra erfarenhetsutbyte.Nästa träff arrangeras i Umeåden 26 augusti och den tredje iJönköping den 20 oktober. Inomkort skickas detaljerad informationut om träffen i Umeå.Tag chansen och anmäl er tilldessa träffar!Sist men inte minst. Hemsidanuppdateras ofta. Där återfinner nirapporten från ovan nämndainternetenkät, ni finner två nyakrAftgruppsblad (Miljöteknikföretagoch Nässjö Inredningar),med mera, med mera.Gör det till en vana att se vadMarcus hittat på – besök adress:www.krAftprov.nuGlad sommar!Anders MelanderAndra varvet för SSMGkrAftgruppen SSMG i Örnsköldsvikgår i repris.Gruppen har genomfört ettettårigt och framgångsriktprojekt. På försök genomförsen ettårig förlängning på initiativav medlemsföretagenoch ansvarig högskola.– Projektet har varitmycket intressant ur forskningssynpunkt.Vi har gjortnya iakttagelser av hur nätverksarbetefungerar i praktiken,berättar Håkan Boter påHandelshögskolan i Umeå.Beslutet togs av styrelsenför krAft och det nya programmetleds av nya personeroch får ett nytt innehåll.Nätverk skapar sig självaVästerås kommun spanarefter faktor X utanför Udinei nordöstra Italien.Här har det spontant växtupp ett nätverk av stolstillverkandeföretag. De är tusen tillantalet och producerar årligen45 miljoner stolar, vilketär en tredjedel av världsmarknaden.X är den okända faktorsom krävs för att denna typav företagskluster ska växafram.Projektet presenterades iSvD Näringsliv den 10 juni.Artikeln avslutas med följanderader:”Industriellt nätverkande ialla former är lokala rörelsersom byggs underifrån. Dekan alltid främjas, men intekommenderas fram, inte ensav ett ambitiöst näringsdepartement”.Liknande tankar återfinns ikrAftprogrammet. Kan detvara så att en av krAfts uppgifterär att förlösa den okändafaktorn X?Mer om krAftVill du veta mer om krAft?Besök programmets hemsidapå adressen www.kraftprov.nu.Gå vidare med länken ”kontakt”så kommer du till en listaöver medverkande högskoloroch kontaktpersoner

krAftbladet nummer 2/2003 Sidan 2Använd krAft i generationsskiftenI en stor andel avkrAftgrupperna finns detett eller flera företag sombefinner sig mitt i ettgenerationsskifte.– Det är en riktigt hetfråga, konstaterar AnnikaHall på InternationellaHandelshögskolan iJönköping.Annika är i slutfasen av en avhandlingom strategisk affärsutvecklingi familjeföretag, därgenerationsväxling ingår.Hon är även projektledare förkrAftgruppen ”Effektivt ledarskap”.En av deltagarna hargenerationsskifte som eget projekt.Det är Lundbergs PressgjuteriAB i Vrigstad.– krAft är ett bra forum. Detgäller att lyfta frågan från frukostbordsnivån,konstaterar CajsaLundberg som efterträdde sinmor som vd för snart tre år sedan.Cajsas pappa och farfar startadeföretaget 1947. Fadern gickhastigt bort 1984 och mitt i sorgearbetetfick hustrun ta överledningen av företaget.Nu har hon dragit sig tillbakaoch släppt fram dottern. Den härgången var skiftet noga planerat,men ändå fanns det lösa knutarkvar när krAftprojektet startade.Aktiverar styrelsen– Mamma är kvar som ägare ochdet gäller att ta vara på henneserfarenheter. Samtidigt ska viforma företaget som vi vill att detska fungera, säger Cajsa.Lösningen blev att aktivera styrelsen,som tidigare var en papperskonstruktion.Med ett aktivtstyrelsearbete ska den gamlagenerationens erfarenheter tastillvara och ny kompetens tillförasföretaget.– Det är inte självklart hur manlägger upp styrelsearbetet. Därförtog vi upp frågan som vårt egetprojekt i krAftgruppen, sägerCajsa.Projektet är ännu inte slutfört,men hon konstaterar att krAft ärtill stor hjälp.– I ett litet familjeföretag finnssällan tid för de långsiktiga frågorna.Man har fullt upp med detdagliga arbetet. Genom krAft harvi fått tid för eftertanke ochutomstående personer att bollatankar och idéer med. Det behövsen extern moderator för attkomma vidare.Viktigt för tillväxtenLundbergs Pressgjuteri är etttypiskt svenskt verkstadsföretag.Många av dem startade efterandra världskriget och under1950-talet. Den gamla generationengår mot pension eller arbetarredan på övertid. Hur ägarskapetoch ledningen ska växlas över ärofta en svår nöt att knäcka.Det här är inte bara en viktigfråga för berörda företag. Det äravgörande för tillväxten i Sverige.Enligt en nyligen gjord undersökningfrån FöretagarnasRiksorganisation riskerar 90 000företag att läggas ned under denärmaste tio åren när ägarna går ipension.Regionalt erfarenhetsutbytelockade alla utom företagarnaFler deltagare, fler somkommer och går. Det ärerfarenheten av det förstaregionala erfarenhetsseminarietinom krAft, somhölls i Malmö den 22 april.Förra året hölls ett nationellt erfarenhetsseminariumi Västerås. Ettlyckat arrangemang som kostadeen hel del. Dessutom hade mångaintresserade svårt att resa bort itvå dagar. Som exempel kom baratre deltagare från Skåne.När samma seminarium höllsregionalt över en dag i Malmökom tio gånger fler.Å andra sidan inträffade detsom gör att krAft rekommenderarmöten på annan ort medövernattning: Några deltagarekom och gick under dagen eftersomvardagens krav pockade på.Hälften var nyaMer än hälften av deltagarna varnya i krAftsammanhang. Vilketgjorde att dagen mer fick karaktärenav erfarenhetsöverföring fråndet garvade gänget. Resultatetblev att flera nykomlingar insågpotentialen i krAft och redanunder mötet började formeragrupper i tanken.Det första regionala erfarenhetsseminariet i Malmö lockade många nya aktörer inomkrAft, dock inte företagarna.Däremot var det svårt att lockaföretagare till seminariet. Bara enkom, Tom Evert Karlsson, somäven är krAfthandledare.–När Tom Evert dök upp blevdet en annan och mer konkretinriktning på diskussionen. Detbehövs åtminstone ett par företagareför att diskussionerna ska bliheltäckande, säger Per Odenricksom ledde seminariet.Samtidigt noterar han att detsvala företagarintresse talar för attkrAft fyller en viktig funktion fördeltagande företag. I gruppernahandlar det om nytta för det egnaföretaget och då sluter man upp.Men ett erfarenhetsseminariumsom är till för att utveckla krAfthar man inte tid för.En sammanfattning av erfarenhetsseminarieti Malmö finns påprojektets hemsida, www.kraftprov.nu.Till hösten hålls ytterligare tvåregionala seminarier, påHandelshögskolan i Umeå den 26augusti och vid InternationellaHandelshögskolan i Jönköpingden 20 oktober.Anlita en psykologHandelshögskolan i Umeå hargjort till rutin att koppla in enpsykolog i början avkrAftprojekten.Med hjälp av företagssimuleringaroch liknande övningarär syftet att utröna omgruppens medlemmar kännervarandra, litar på varandra ochkan tänka sig att göra affärermed varandra.– Vi har gjort så med trekrAftgrupper med bra resultatalla gånger, säger Håkan Boterpå Handelshögskolan i Umeå.

krAftbladet nummer 2/2003 Sidan 3krAftgruppen Träriketbesökte den stora möbelmässani Milano i april.Där fick företagen hjälp avstudenter från IndustridesignprogrammetvidLunds tekniska högskolaatt spana efter nya trender.Studenter trendspanade i MilanoIndustridesignprogrammet ställdesjälva ut på mässan. 20 studenterpresenterade sin vision av framtidensboende. Den väckte uppmärksamhetoch skildrades bl a itysk teve.Studenterna avrapporterar sina intryck från möbelmässan i Milano.Vad som visades var en lägenhettester. Plast är inte bra för miljön. en av studenterna.i portionsmatens tidevarv. DärBorde det inte avskräcka miljö-Initiativet visar att krAfttester.vi bor ensamma i våra lägenhetermedvetna ungdomar?grupperna kan ha nytta av högskolornaoch vistas stora delar av livet– Jag upplever inte plast somoch deras studenter äveninomhus. I lägenheten fanns bl anågot negativt. Möbler är ju som trendspanare. Varför inteen stor och mjuk docka, attnågot som jag ska ha i många år skicka ett gäng studenter påkrama eller boxas med, ryggkliareoch då är miljöaspekten inte särskiltbranschmässa och göra eni duschen och en matta som ska-viktig, svarade Anna Persson, gemensam utvärdering?MIO-gruppen på jakt efter Gnosjöandanpar ett ojämnt golv.På mässan fanns mer närligggandetrender. Eleverna fick iuppdrag att leta efter dem avkrAftgruppens tre medlemsföretag.Resultatet redovisades genomatt studenter och företagare träfffadesi en tom monter som togs ibesittning.Tre tydliga trender kundeurskiljas:• Fler kombinationer av olikamaterial.• Gamla konventioner ifrågasätts.Bland annat visades skåp därdörrar ersatts med draperier.• Mycket mer plast och det ärplastföretagen som är nyskapare.Den ökade andelen plast är etthot mot svenska möbelföretagvars kärnkompetens är trä. FrånkrAftgruppens sida blev det pro-Vad har Gnosjö som andrasaknar?Det beslutades sig denskånska krAftgruppenMIO att ta reda på.Förkortningen MIO betydermaskinkomponenter idag ochimorgon. Medlemmar är BerglundsMekaniska, Tomva, LansMekaniska, Mobergs Mekaniskaoch konsultföretaget ProMaTec.I slutet av maj reste gruppentill den företagsammaste avSmåland för att hitta framgångsreceptet.Men under två dagar kom manaldrig till själva Gnosjö, utanbesökte företag i Anderstorp,Hestra och Gislaved.Däremot mötte man BoWillermark från IUC Gnosjösom är krAfthandledare för engrupp verktygsmakare.Samma frågeställningarNågot riktigt svar på frågan fickman aldrig. MIO-företagenkunde istället konstatera att småoch medelstora företag arbetar isamma värld, oavsett om de finnsi Skåne eller i Västbobygden, somär regionens gemensamma namn.– Vi sliter med samma frågeställningar,konstaterade FredrikMoberg, Mobergs Mekaniska,efter besöket hos El-BjörnElectro i Anderstorp.El-Björn Electro tillverkarportabel utrustning för kraft,värme och ljus. Mest känd ärelcentralerna som finns på snartsagt varje byggarbetsplats.Företaget startade 1947 och ägsav Hans Enocson med familj. Ett40-tal anställda omsätter 70 miljonerkronor.För ett par år sedan anställdesen extern vd, Kjell Carlsson, somdriver ett förädlingsarbete avföretaget. Här handlar det bådeom att utveckla den egna personalenoch underleverantörerna,vilka är nästan 500 till antalet.Några i MIO-gruppen spetsadeöronen. Deras produktionskulle passa för vissa av de komponentersom El-Björn köper.Givande besökFöretagsledningen hade avsatt tidoch resurser för att berätta omverksamheten. Vilket skedde påett mycket öppet sätt. Härbeskrevs arbetet med personalutbildning,produktion och produktutvecklingsamt det grannlagaarbetet med att välja rätt leverantörer.– Mycket intressant att fåinsyn i ett annat företag på det härsättet, tyckte Irene Karlsson frånTomva.I krAftgrupperna är detbrukligt att deltagarna besökervarandras företag. Men besök hosutomstående på det här sättet ärsällsynt.–Jag tror att det är lättare attdiskutera ett utomstående företagsom vi besökt tillsammans. Det blirkänsligare att kritisera egna verksamheter,tyckte Joakim Månssonfrån Berglunds Mekaniska.I jakten på Gnosjöandan blev det mer igenkännande än upptäckande för medlemmarna iMIO-gruppen, är på besök hos El-Björn i Anderstorp.Men det var inte bara småföretagsom fick besök. Isaberg Rapidi Hestra, välkänd tillverkare avhäftapparater, visade sig vara ettstorföretag. I sin nisch har man 15procent av världsmarknaden, ägsav börsnoterade Industrivärldenoch omsätter nära en miljard kronor.Således långt från det lillasmåländska familjeföretaget.Nyckeln till framgångBesöksmottagaren med det passsandenamnet Roland Krafft fickförhinder och ersattes av produktionschefenUlf Storck.Här ville igenkännandes glädjeinte infinna sig, men däremotfanns idéer att hämta om detstörre företagets metoder i produktion,utbildning, utvecklingoch marknadsföring.MIO-gruppens medlemmar äreniga om att metoden medgemensamma besök hos andraföretag kan rekommenderas.Även om det kan vara krångligtatt ordna flera besök samma dag.I det här fallet sköttes bokningarnaav Annika Gustafsson, uppvuxeni Gislaved, som numerafinns på UNIVA vid Lundstekniska högskolaHittade MIO-gruppen nyckelntill framgången för Gnosjöföretagen?Svar nej, tvärtomkände företagen igen sin egensituation.Vilket kan tyda på att denberömda Gnosjöandan finns imindre företag över hela landet.Men att mindre företag är mertongivande i den här regionen.

krAftbladet nummer 2/2003 Sidan 4Träriket hämtade italiensk kraftkrAftgruppen Träriket inorra Skåne avslutademed en resa till den norditalienskastaden Vicenzaför att studera små möbelföretagi nätverk.De kom hem med en förändradsyn på nätverk ochkunskaper om hur mantillverkar maskhål.Träriket är ett regionalt nätverk iSkåne med ett 40-tal träföretag.Tre av dem har under detgångna året arbetat tillsammans iett krAftprojekt med produktutvecklingsom tema. Företagen ärGlimakra Akvamatic, Glimåkra,Mjölkalånga Träindustri, Tyringe,och Åberg & Söner i Lönsboda.Med i projektet har även eldsjälenbakom Träriket GeorgGärdh varit.Som avslutning reste helagruppen till norra Italien, därLunds tekniska högskola ordnatstudiebesök hos små möbelföretagrunt staden Vicenza som arbetari nätverk. Resan gjordes ianslutning till den stora möbelmässani Milano, som ocksåbesöktes.Var är samarbetet?Norra Italien är berömt för sinanätverk. Den officiella versionenär att det är en strategi från myndigheternassida där företagenorganiseras i lokala handelskammareoch intresseföreningar.Vid första anblicken stämdeden officiella bilden.Vicenza med800 000 invånare har 82 000registrerade företag.Av dem är 22 000 medlemmarJan Helmbring (t v), Roland Åberg, Nils-Åke Andersson och Torsten Glimtoft studerar hur antikbehandlingen av hantverksmässigt tillverkademöbler går till i Italien. Som avslutning graveras maskhål.i Associazione Artigiani som bl aorganiserar möbeltillverkarna.krAftgruppen besökte sexföretag och på varje ställe tillfrågadesägaren om hur samarbetetfungerar med andra företag.– Vi samarbetar inte.Vi gör alltsjälva, löd svaret varje gång.Även Associazione Artigianibesöktes av svenskarna. Ansvarigför möbelföretagen är ValentinaSaccarola, som bekräftade attsmåföretagen helst inte samarbetar.– Vi norditalienare vill varavåra egna chefer. Det är skälet tillatt vi har så många företag, berätttadehon.Omedvetna nätverkÄr de berömda italienska nätverkenbara ett påhitt?I krAftprojektet medverkarLunds Tekniska Högskola/UNIVA vars projektledare PerOdenrick ordnade ett möte medPaulo Gutrisatti. Han forskar ochundervisar om nätverk vid universiteteti Padua och är knuten tillhandelskammaren i Vicenza.– Visst finns nätverken, men deenskilda företagen är sällan medvetetaktiva i dem, förklarade han.Förklaringen till det omedvetnasamarbetet är följande: Genomatt många företag tillverkarliknande produkter blir kunskapenallmän egendom.Det finns ett distrikt där en tredjedelav världens stolar tillverkas.Där vet alla hur en bra stol tillverkas.Företagen delar på engemensam kunskapsbank i formav arbetskraften. Till och medbanktjänstemän och andra stödfigurerhar djup kunskap om stolstillverkningoch fungerar somförmedlare av information.–Det är precis som i Tibro på1950-talet, konstaterade RolandÅberg från Åberg & Söner.Om staten ska lämna stöd måsteinitiativet komma från en gruppföretag. De måste gå samman ochenas om ett projekt, vilket kan varaallt från en distributionscentral tillgemensam marknadsföring, utbildningeller forskning.– Samhällets insatser ska styrasav företagens behov, säger PauloGutrisatti som varit med att arbetafram det nya regelverket.Maskhålen som nämndes iinledningen kräver sin förklaring.Flera av de besökta företagen tillverkarrepliker av antika möbler.Man använder gamla metoderoch resultatet blir ett ypperligthantverk. Innan ytbehandlingvandaliseras möblerna med spikklubbaoch vinkelslipmaskin.Slutligen graveras naturtrognamaskhål.Förstörelsen gjorde de svenskabesökarna illamående. Samtidigtvar det en demonstration avbegreppet kundfokusering. Villkunden betala mer för maskätnamöbler så tillverkas sådana.Forskaren Paulo Gutrisatti (t h) förklarar hur samarbetet mellan italienska småföretagfungerar för Jan Helmbring och Per Odenrick.Tänker som krAftDe regionala myndigheterna hartagit konsekvenserna av det häroch infört ett regelverk med klaralikheter med synsättet bakomkrAft.Nytillverkad bordsskiva med maskhål.