Slutrapport exempel - krAft

Slutrapport
krAftgrupp Media –
(Fiktivt exempel)
Bakgrundsbeskrivning och kort sammanfattning
Ledare och deltagare i gruppen var:
krAfthandledare Philip Jansson, Konsulting AB
Innehållsledare Stina Skolman, Universitet
12 deltagare från sex företag från reklam- & mediebranschen (VD samt
Projektledare)
Gruppen träffades för första gången i mars 2003 och sista mötet hölls i mars 2004.
Sammantaget träffades gruppen i internatform fem gånger samt två endagsmöte, totalt 12
utvecklingsdagar. Affärsutvecklingsprojekten omfattade tre dagar per företag. Nedan
summeras mötestidpunkterna och innehållet. Mellan mötena jobbade deltagarna med
olika uppgifter som länkade samman träffarna och länkade till affärsutvecklingsprojektet.
Internat/möten
Möte I Nutid, framtid och strategi Internat, 2dgr mars 2003
Möte II Omvärld, marknad och trender Internat, 2 dgr maj 2003
Möte III Försäljningsstrategier och prissättning Internat, 2dgr augusti
2003
Möte IV Marknadsföringsstrategi Internat, 2dgr september
2003
Möte V Säljmöte med träindustriftg Möte 1 dag november
2003
Möte VI Nätverkssamarbete Möte 1 dag januari
2004
Möte VII Företagskultur, redovisning och avslutning Internat 2dgr mars 2004
Affärsutvecklingsprojekt
Planering och test av gemensamt koncept gentemot nya kundgrupper

En beskrivning av möten och teman
Nedan beskrivs de olika träffarna och vad som diskuterades under desamma. Här
framkommer också vilka aktörer som varit aktiva på olika delar samt hur gruppen av
företagare resonerade och fick med sig under resans gång. Denna del avslutas med
lärdomar om vad som fungerat bra i kraftupplägget. Där framkommer även vad vi anser
vara viktigt att tänka på inför nästa kraftupplägg för att det ska bli än bättre.
Möte I- Nutid, framtid och strategi
Under det första internatet som varade från lunch till lunch och med jobb fram till sen
kväll var ambitionen att 1) lära känna varandra och skapa en god grund för fortsatt
utveckling inom gruppen (företagen hade alla gjort affärer med varandra tidigare, men
det fanns behov av att lära känna varandra utanför affärskontakterna), 2) göra en
inventering av de olika företagen/företagarna för att se vilka behov som fanns och utifrån
detta skapa 3) en plan för det fortsatta kraftarbetet.
Under båda dagarna jobbade varje företag igenom ett antal frågeställningar som syftade
till att identifiera nutid, framtid och tänkbara strategier. Företagens/företagarnas syn på
sig själva samt hur de betraktade marknaden var också ett viktigt tema. Varje övning
introducerades med teoretiska modeller och resonemang. Utifrån övningar identifierades
ett antal ”luckor” eller behov som kraftprogrammet skulle kunna fokusera på. Det visade
sig att många behövde hjälp med struktur, ofta hade företagen börjat i småskalighet då de
kunde göra allt själva. Allt eftersom företagen vuxit och branschen förändrats hade de
kommit att bli allt mer av projektledare utan att egentligen ha de strukturer och stöd som
krävs för det. Vidare hade många svårighet att skilja på företaget och rollen som
företagare vilket gjorde att man jobbade alldeles för mycket och behövde hjälp med att
hantera detta. Det tredje behovet rörde det inofficiella samarbete som hittills förekommit.
Möjligheterna till merförsäljning sågs som stora om detta samarbete kunde organiseras
bättre. Dessa teman kom vi därför överens om skulle löpa som en röd tråd genom
programmet.
Under första mötet framkom att kraftprojektet som sådant upplevdes som diffust. Rollen
som aktör i kraftprojektet var i detta läge även ny för oss som skulle leda programmet. Vi
berättade så mycket vi visste om hur det var tänkt att fungera men en lärdom (se nedan)
är att vi kanske skulle kunna lagt mer tid på detta. Deltagarna hade i detta läge inte så
mycket önskemål om upplägg utan ansåg att det som togs fram baserat på de två dagarnas
diskussion fungerade bra. Efter dessa dagar skickades en preliminär skiss ut på
programmet i helhet ut via e-mail.
Pedagogiska principer för kraftprojektet
Vi kom överens om att ha internat med övernattning (kl 10 dag ett till kl 15 dag två).
Trots viss skepsis i början visade det sig att alla uppskattade detta och såg det som en
viktig förutsättning för lärandet. I egenskap av arrangörer såg vi längre internat som en
förutsättning för att kunna komma ifrån det operativa och tänka strategiskt.
För att skapa handling och uppföljning och länka samman internaten skulle hemuppgifter
genomföras inför internaten. Detta fungerade inte alltid då deltagarna hade svårt att ta sig

tid att tänka igenom och förbereda inför internaten (se lärdomar nedan). Under detta
första internat kom vi överens om att arrangörerna skulle skissa på ett upplägg och
återkomma med förslag på tänkbara delteman och intressanta aktörer att bjuda in.
Deltagarna hade i detta läge inte några tydliga idéer om vad de ville skulle vara med eller
vilka aktörer de var intresserade att lyssna på.
Sammanfattningsvis kan de pedagogiska principerna beskrivas som:
kontinuerlig avstämning mot deltagarna om innehåll och upplägg under resans
gång
kontinuerlig uppföljning av vad som händer i företagen
uppgifter att bearbeta och förbereda inför varje möte
träffarna läggs i internatform och gärna på landet där deltagarna kan få möjlighet
att koppla av
De individuella utvecklingsdagarna berördes endast kort under presentationen av kraft.
Inga deltagare hade några idéer om vad de i det här läget skulle behöva ha hjälp med. Vi
kom överens om att vi skulle återkomma till dessa senare i programmet. Detta gjordes
under internat III och presenteras kort längre fram i dokumentet.
Möte II – omvärld, marknad och trender
Under detta andra internat höll vi till ute på landet på ett gästgiveri. Det var spännande att
träffa gruppen igen. Inför detta möte hade deltagarna fått förslag på tema och gäster via
mail och alla verkade tycka att det var bra. På förslag från arrangörerna bjöds en person
in som kunde ge en översyn av reklam- och mediabranschen (Ronny Reklamare) samt en
expert på ledarskap från högskolan (Stina Svensson) som skulle berätta lite om olika
typer av ledarskap.
Ronny gav insikter i hur media branschen såg ut med avseende på antal aktörer,
lönsamhet mm. Ronny belyste särskilt hur det såg ut för Småland. Underlag var en helt
färsk undersökning han genomfört för Reklamförbundets räkning. Han tog snabbt ned
iden om att endast byråer i Stockholm är lönsamma. Det fanns i programmets början ett
tydligt ”Stockholmskomplex” och man refererade ofta till Stockholm om än i en
raljerande ton. Det blev en bra diskussion och deltagarna fick mer kunskap om branschen
och att storskalighet inte alltid är detsamma som lönsamhet. Det visade sig att mindre
byråer var bland de lönsammaste i Småland och ofta mer lönsamma än många i
Stockholm. Småsaklighet och närhet till den lokala marknaden var alltså en viktig
ingrediens för framgång. Ronny var ett mycket uppskattat inslag. Som en fortsättning och
fördjupning kring detta gick vi igenom varje företags produkt/tjänstematris samt hur de
upplevde sin konkurrenssituation. Att gå igenom sin verksamhet med avseende på detta
var en uppgift som deltagarna haft mellan internat I och internat II. Det blev intressanta
diskussioner och möjlighet till jämförelse mellan företagen i gruppen. Inte minst
jämförelsen var av stort värde. Slutsatsen var att man gjorde och resonerade på relativt
skilda sätt i de olika företagen. Synen på konkurrenter och vilken timtaxa man tog ut mm
var mycket olika. Många hade inte heller helhetsbilden över vad de egentligen erbjöd och
till vem. I vissa fall var bilden mycket spretig och det man tjänade minst pengar på var
det man höll på med mest osv. Andra iakttagelser var att man kanske inte hade de kunder

man ville men inte heller hade tid att avsätta tid för att marknadsföra sig och skapa nya
kundkontakter.
Stina Svensson berättade om sin resa genom livet, och ledarskapets olika roller. Hon gav
också alla en enkät att fylla i som sedan skulle ligga till grund för en ledarprofiler.
Deltagarna var i början en aning skeptiska till Stina och hennes berättelse men fann efter
ett tag att det fanns generella lärdomar att dra. Vissa var mer kritiska än andra som tyckte
att det var en bra input i den personliga utvecklingen. Det bestämdes att Stina efter analys
av deltagarnas profiler skulle boka in några timmar för återföring. Detta skulle göras med
vara och en av deltagarna när det passade i deras kalender.
Resurspersoner:
Ronny Reklamare, Ronnys Infobyrå AB, Box 102, 112 99 Staden, 05-343434, 079-
937853, Specialområde: Reklam, mediebranschen, marknadsföring
Stina Svensson, Högskolan xx , Bygatan 3, 293 78 Storstaden, 06-453422, 079-947465,
Specialområde: Ledarskap
Möte III - försäljningsstrategier och prissättning
Det tredje internatet hölls på Fredensborgs Herrgård och ägnades åt försäljning och
prissättning. Inför detta tillfälle hade gruppen ombetts förbereda underlag kring sin egen
situation med avseende på försäljning mm (se bilaga). Några timmar avsattes till att
diskutera igenom den första punkten och sen kom Gunnar Äng som bjudits in för att tala
om prissättning och försäljning. Gunnar gav till att börja med en bild av hur man kan
tänka kring olika typer av produkter och tjänster utifrån livscykelresonemang och andra
teoretiska modeller. Han gav dock också ett antal konkreta modeller kring
försäljningsplanering och försäljningsargument i specifika försäljningssituationer. Han
kom även att prata om småföretag och han hade mycket intressanta tankar kring detta.
Legitimitet fick han eftersom han själv varit småföretagare och något av ett proffs på att
försäljning. Det blev en hel del diskussion i gruppen och det upplevdes som ett bra inslag.
Vår upplevelse var att deltagarna kände sig stärkta i sina roller. (här bör dock poängteras
att gruppen var ojämn). Efter Gunnars inslag fortsatte diskussionen i gruppen utifrån de
olika uppgifterna de hade förberett. Gunnars inslag blev en mycket bra grund för de
fortsatta resonemangen. En deltagare var tvungen att avvika innan middagen. Då det var
en deltagare som var en av de tongivande i gruppen beslutade gruppen som helhet att
bryta upp efter middagen. Många var, något som återkom många gånger, stressade och
hade svårt att koppla bort jobbet. Vi avslutade därför mötet sen kväll efter middagen.
Innan vi bröt upp gjordes en kort utvärdering av mötena hittills samt vad fortsättningen
skulle innehålla. Deltagarna var nöjda och tyckte att inslagen hade varit intressanta.
Redan nu sade man dock att man hade svårt att hinna med att göra de olika uppgifterna
till respektive tillfälle. Dock upplevde man att man hade börjat tänka mer i termer av
”affärsmässighet” vad gällde t ex kunder, produkt- och tjänsteutbud, lönsamhet,
försäljning mm.
Resurspersoner:

Gunnar Äng, Högskolan i Staden, box 321, 442 32 Staden, 05-534342, 075-474655
Specialområde: Försäljning, prissättning
Möte IV - marknadsföring och strategi: ett konkret case
Hur kan vi formera oss som grupp? Vilka styrkor har var och en av oss? Hur kan ett
konkret försäljningsupplägg se ut mot träindustrin i Småland? Detta var frågorna för
denna fjärde träff. Uppgiften inför mötet var att fundera över den egna verksamheten och
dess styrkor och möjligheter. Det ingick också att företagen skulle tänka igenom hur en
gemensam försäljningsstrategi gentemot träindustrin skulle kunna se ut. Simon Olov
Persson (SOP) var inbjuden för att ge en kortare introduktion till träindustrin som
marknad. Han menade på att marknaden bestod av många små företag där man i
huvudsak hade ett starkt produktionsfokus men där man samtidigt upplevde ökad
konkurrens från bland annat öststaterna. Behovet av att kommunicera till marknaden och
bättra på ”marknadstänkandet” bedömde Simon Olov som mycket stort. Träindustrin var
heller inte någon marknad som mediabyråer hade ägnat något större intresse tidigare
varför potentialen ansågs stor. SOP berättade om industrin, hur den såg ut, vilka typer av
företag som fanns där osv. Det gav en bra grund för fortsatt resonemang om
marknadsföringsstrategi. Innan SOP lämnade gruppen skissade vi på en dag där två
företag skulle bjudas in och gruppen skulle få chans att sälja in sina tjänster. Dag nummer
två ägnades åt att gå vidare och konkretisera olika roller i det kommande projektet. Vem
ska göra vad? Gruppen som sådan kompletterar varandra såväl till kompetenser som till
”drivkraft”. En person var mest drivande och det var också han som från början tagit
initiativ till att bjuda in SOP. Innan gruppen skiljdes åt gick varje företagare igenom vad
han/hon gjort sedan det senaste mötet och vad ambitionen var att göra till kommande
möte. Mål sattes upp för respektive företagare. Det visade sig att många hade tankar om
vad som skulle göras men att det svårt att få tid till att agera i praktiken. Det handlade om
konkreta frågor som att boka in försäljningsbesök, om att höja priset, om att ta bort vissa
olönsamma tjänster ur sortimentet osv.
Resurspersoner:
Simon Olov Persson, Träcentrum, box 321, 535 22 Staden, 0343-24784, 074-427646
Specialområde: Träindustrin, Marknadsföring
Möte V – Möte med träindustrin
Syftet med mötet i Staden var att ge gruppen möjligheter att komma in med förslag på
positionering av ett nytt varumärke. Det var också en möjlighet att jobba tillsammans
med en konkret uppgift och därigenom prova vilka kompetenser var och en stod
för/kunde tillföra gruppen. Träindustrin i Småland är för övrigt en stor näring där behovet
av marknadstänkande är stort. Enligt SOP som är ansvarig för IUC i Rökelle är det en
underskattad och framför allt obearbetad marknad från ett marknadsföringsperspektiv.
SO Persson sammanförde gruppen med företrädare för företagen Träbolaget AB och
Träverken AB. Målet var lansering av ett nytt varumärke kallat ”Möbler från
Xxxköping”. Mötet initierades av en av deltagarna i gruppen. Gruppen presenterade sig
själva och ägarna till de båda möbelföretagen gav förutsättningar och historik av sina
respektive möbelföretag. Dagen mynnade ut i att gruppen lovade återkomma med ett

konkret förslag till lansering. Efter flera möten med ett eller fler av företagarna i
krAftgruppen kunde ett förslag presenteras. Förslaget antogs och lanseringen av ”Möbler
från Xxxköping” skedde på Möbelmässan i Stockholm i februari 2004.
Möte VI – Nätverk
Med bakgrund av det samarbete som tidigare skett och den gemensamma
marknadsföringsinsatsen mot träindustrin genomfördes en dag med fokus på
nätverkande. Gäst denna dag var Lena Bypol och Bengt Sten. Lena är VD för en
ekonomisk förening som startats av deltagarna i en tidigare krAftgrupp och Bengt har
forskat på nätverk under en lång tid. Lena började med att berätta ”sin historia” och
deltagarna utnyttjade verkligen möjligheten att ställa frågor. Därefter sammanfattade
Bengt diskussionen och kopplade till forskningen inom ämnet. På eftermiddagen
diskuterade gruppen sitt eget nätverk under några timmar.
Resurspersoner
Lena Bypol, Nätverket ek. för., box 421, 633 21 Staden, 0243-14754, 070-415649
Specialområde: nätverk
Bengt Sten, Högskolan, box 77, 756 54 Staden, 0545-456 76, 0707-6656 67
Specialområde: Kluster, strategiska nätverk, allianser.
Möte VI – företagskultur, revision och avslut
Det sista internatet kom att hållas i Kalmar och två personer var inbjudna att bidra med
sina tankar. Mötet började med att gå igenom vad som hänt sedan sist och alla deltagarna
verkade ha behov av att prata av sig. Därefter kom Karl Pluring från
Föreningssparbanken i Kalmar och berättade hur han jobbade med företagskultur. Det
gav en hel del intressanta lärdomar om ledarskap samtidigt som personen också var en
kund till en av företagarna. Han berättade lite om vad han såg som viktiga aspekter i
samarbetet med en reklambyrå och vad han uppfattade som kvalitet. Diskussionen om
vad som utgör kvalitet i mediabranschen var en röd tråd i alla de träffar som gruppen
hade. Många upplevde att kunden inte kunde värdera deras kompetens och kvalitet utan
att de blev utkonkurrerade av t ex mindre tryckerier. Anders tog även upp diskussionen
om vad en kund är och hur man kan se/hantera kunder i den dagliga verksamheten. Nästa
pass introducerades av en Erik Persson från revisionsbyrån Svensson & Persson. Han
pratade om vad som var specifikt för enskilda firmor, HB och AB. Han berättade även i
vilka sammanhang som AB var lämpligt respektive t ex EF och HB. Vissa i gruppen hade
HB men kom under programmets gång att starta AB. I den efterföljande diskussionen
jämförde deltagarna sina olika former med varandra och diskuterade om/hur man skulle
bilda ett gemensamt bolag i framtiden. Efter dessa båda sessioner gick vi på studiebesök
till en av deltagarnas kontor som låg i Kalmar. Därefter blev det middag och avkoppling.
Dag nummer två började med att deltagarna fick tillbaka ”protokoll” som de fört under
den första dagen. Där hade de intervjuat varandra och skrivit ned vad de hade satt upp
som mål med kraft. Det visade sig att de flesta beskrivningarna av vad dom ville uppnå
var vaga. Det handlade om att blir säkrare i sig själv, utveckla sitt företag, hitta
samarbetspartners, få tid att reflektera osv. Personerna fick nu återigen intervjua varandra
och jämföra dåtid med nutid. Därefter fick de också med sig sina papper över nutid,

strategi och vision som skrivits ned under första möte. De reviderade dessa och
kommenterade vad som hade förändrats och vad som var intakt. De ombeds mer specifikt
att kommentera förändringen med avseende på:
1. Vad har hänt med företaget:
Produkt/tjänsteutbud
Marknad
Kunder
Försäljning
Lönsamhet
Struktur/administration
Strategiskt
2. Vad har händ med dig som företagare/person?
Det visade sig att det för vissa skett större förändringar som kunde hänföras till kraft
medan andra gjort förändringar av andra skäl. Många upplevde att det hänt mycket på det
personliga planet och att man nu var tryggare. Man vågar mer och ser helheten på ett
annat sätt än tidigare. Tankesätt och förmågor har förändrats till det bättre. Man har fått
kraft att göra förändringar om än i det lilla (som att flytta till andra lokaler, som att jobba
mer ihop, som att våga ta nya projekt och nya kunder). Gruppen har företagaren styrka
och därmed har arbetet i kraft haft konkret verkan. Andra poängterade mer det ökade
samarbetet inom gruppen som viktigaste förändringen. Det hände allt mer att man gick
samman olika konstellationer och offererade större arbeten. Vissa menade att detta
kanske skulle ha varit fallet ändå men här är vi, i egenskap av ledare, mer skeptiska till
om så verkligen hade blivit fallet. Kontinuiteten i kraft och diskussionerna under resans
gång har sannolikt bidragit med sitt. Gruppen var, som tidigare nämnts, relativt heterogen
och vissa upplevde därför att de fått ut mer av kraft än andra. Slutligen visade det sig att
lönsamheten varierade kraftigt mellan deltagarna. Även här har kanske de som varit
svagast i att ta betalt fått mer självförtroende. De har fått aktörer att jämföra sig med.
Man har jämfört branscher och företag och annat i och med de olika seminarierna och på
så sätt fått en bättre känsla för vilka man är och vad man kan.
Resurspersoner:
Karl Pluring, Föreningssparbanken, box 232, 423 44 Staden, 0935-344343, 078-4645656
Specialområde: Företagskultur
Erik Persson, Revisionsbyrå Svensson & Persson, Dygatan 1, 434 23 Staden, 0453-
345355, 073-23757
Specialområde: Bolagsformer
Affärsutveckling
Affärsutvecklingsprojektet handlade om arbetet med att utveckla det informella
samarbetet mellan företagen. En genomlysning av företagens processer genomfördes
under enskilda möten. Därefter genomfördes flera möten med mindre grupper där olika
frågor diskuterades på djupet ( t ex juridiska frågor, riskdelning i större projekt,
gemensamma inköp samt gemensam marknadsföring)

Framtiden
Gruppen har under perioden förstärkt sitt samarbete vilket innebär att det med stor
sannolikhet kommer att bli så att de fortsätter att träffas även efter avslutat program.
Kontakterna med högskolan har inneburit att det skrivs en examensuppsats om gruppen
för närvarande. Kontakten med Bengt Sten är även sådan att han fortsättningsvis kommer
att fungera som bollplank i samarbetsfrågor.
Lärdomar från arbetet med krAft
Sammanfattningsvis så har arbetet med krAft fungerar bra även om det finns vissa saker
som kan förbättras. Följande lärdomar vill vi lyfta fram:
Internat fungerar bra. Man behöver komma bort från vardagen för att få tid och ro
att reflektera.
Det är viktigt att från början vara tydlig med förutsättningarna, något som är svårt
första gången som man kör en kraftgrupp. Hög delaktighet i upplägg och
planering kan avhjälpa detta. Dock är det svårt då deltagarna från början inte har
så mycket kunskap om vad kraft är, varför de är där eller vad de vill med kraft. Är
inte heller ledarna varma i kläderna kan det lätt uppstå missförstånd.
Det har varit låg aktivitet mellan mötena och många jobbar inte med de uppgifter
som var tänkta att skapa en bro och kontinuitet mellan träffarna. Här är viktigt att
vara tydlig i början av kraft. Skapa gärna ett kontrakt där det specificeras tydligare
vad som krävs av såväl deltagare som ledare.
Man har inte tagit möjligheten att påverka innehållet i kraft eller att ta till vara tid
för utvecklingsdagar mm. En deltagare har varit aktiv hela tiden och kommit med
förslag på föredragshållare mm men övriga gruppen har haft lite att önska.
Undantaget var sista mötet då en deltagare var aktiv i att föreslå namn på personer
från det egna nätverket som skulle vara av intresse. Här hade dock ledarna önskat
ett mer interaktivt förhållningssätt.
Det fungerar bra att ta in externa personer som ger nya tankar. Dock är det svårt
att bryta tanken och risken är att, utan professionell ledning, blir tankarna inte
förändrade utan endast ett bekräftande av nuet.
Som ledare upplever vi att det har hänt en hel del i de olika företagen som ett resultat av
kraft. Som nämndes ovan har gruppen varit heterogen varför alla inte fått med sig lika
mycket. Det strategiska tänkandet har stärkts i gruppen som helhet. Alla är stärkta i rollen
som småföretagare. Man behöver inte vara stor och i Stockholm för att lyckas.
Affärsmässigheten med avseende på produkt- och tjänsteportföljsmix, kundmix,
lönsamheten, prissättning mm har ökat. Många har börjat våga säga nej till uppdrag och
prioritera lönsamma framför olönsamma uppdrag. Deltagarna upplever att det funnits en
styrka i att träffas kontinuerligt vid sidan om ”jobbet”, att ha fått tid till tanke och
reflektion och att ha fått ett nytt nätverk som fungerar bra tillsammans jobbmässigt. Man
agerar mycket mer i nätverk och mindre som egen ensamföretagare. Lärdomarna från
bearbetningen av en ny marknad, träindustrin, har också varit stora.

Uppföljning av budget med kommentarer:
Budget krAftgrupp
Media
Utgifter
Kostnad tid krAfthandledare: 104000
Omkostnader krAfthandledare: 20000
Budget Kommentarer: Utfall
Fakturering direkt på
krAftkonsortiet 104000
Fakturering direkt på
krAftkonsortiet 20000
Kostnad tid innehållsledare: 129000
Mer externa experter som
istället för innehållsledaren
ledde några träffar 105000
Omkostnader Innehållsledare: 20000 20000
Kostnader externt (gästföreläsare
etc.): 159200
Pga nya ämnesval anlitades
mer externa experter 176200
Övrigt: 28000 35000
Summa utgifter: 460200 460200
Intäkter
Deltagaravgift (38350xantal företag): 230100
Deltagarna betalade 19175,
resterande del av
deltagaravgiften
finansierades Mål3 230100
Antal företag: 6 6
KK-bidrag: 230100 230100
Summa intäkter: 460200 460200
Faktureringsrutiner:
Intäkter: krAft fakturerar företagen deltagaravgiften
Utgifter: Universitetet fakturerar krAft i två omgångar för projektledningskostnader
Handledaren fakturerar krAft i två omgångar för sina kostnader
Extern finansiering: Mål3 finansierar hälften av deltagaravgiften